Stadsdelar med en utpräglad hållbarhetsprofil planläggs runt om i Sverige och övriga världen, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stått högt på den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet då Sverige skulle bli ett föregångsland inom hållbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts på hållbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utpräglad hållbarhetsprofil varav Västra Hamnen i Malmö med start i Bo01- området, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg är bland de största pilotprojekten. Det som områdena har gemensamt är att de alla är centralt belägna på industrimark med byggnader av miljövänliga material och diverse ekosystemtjänster finns på området. Stadsdelarna anses hållbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv. En del kritiserar dock dessa stadsdelar för att stärka segregationen i städerna eftersom det enbart är höginkomsttagare som har råd att bo i områdena. Enligt urbanteoretikerna Savage, Ward, Warde och Mayer finns det en trend mot ett samhälle som mer är intresserat av lokala ekonomiska investeringar. Enligt dessa teoretiker beror denna utveckling på globaliseringen, vilket innebär en ökad konkurrens mellan länder och städer om de ekonomiska resurserna. Syftet med denna undersökning är att se hur globaliseringen och den ökade konkurrensen påverkar stadsutvecklingen och urskilja om och/eller hur hållbara stadsdelar är ett utfall av denna nya stadspolitik. Fallstudien grundar sig på Bo01 området i som var starten på den hållbara stadsdelen Västra Hamnen i Malmö. Jag undersöker hur Malmö motiverade Bo01 och hur de hanterade konsekvenserna. Undersökningen grundar sig på material hämtade från översiktsplanen år 2000 och andra plandokument som har varit betydelsefulla vid utarbetandet av visionerna. Plandokumenten har därefter kompletterats av empiriskt material från tidigare forskning och tidningsartiklar. Undersökningen inleds med en beskrivning av Malmös historik och planeringsförutsättningar. Därefter följer en redogörelse för Malmös övergripliga visioner för staden, Västra Hamnen och avslutningsvis Bo01. Genom att börja i ett uppifrån perspektiv ser man att Bo01 var ett strategiskt projekt inför omvandlingen av Malmö från en industristad till en ren och hållbar stad. Genom att locka höginkomsttagare till området kunde man genera staden ekonomisk tillväxt och antagligen gjorde hållbarhetsprofilen denna bekostade satsning legitim. Kommunen är medveten om de sociala konsekvenserna av att satsa på höginkomsttagare men det är desto viktigare, med tanke på konkurrensen från Köpenhamn att satsa på den kreativa klassen som Richard Florida skriver om. / En undersökning om motiven till planläggningen av den hållbara stadsdelen Bo01 i Västra Hamnen, Malmö. En analys sker även om hur staden hanterade konsekvenserna i val av strategi.

The purpose of this study was to describe the possibility of implementing a lacto-ovo-vegetarian and organic diet in Eskilstuna municipality’s public preschool. Furthermore the purpose was to identify and describe the most important components involved in the implementation and their influence in the process.  The methods used were a survey based on a literature study. This study includes general information about meat production and consumption and also the use of pesticides in farming. It also brings up the environmental and health effects caused by the previously mentioned areas. The effects caused by meat production and consumption are, among others, greenhouse gas emissions and increased risk of some forms of cancer. The effects of pesticides are not fully stated but present studies indicate that the effects, especially regarding the environment, are negative. The study then narrows and describes the situation and organization in Eskilstuna municipality and finally describes the possible implementation process. The conclusion of the study was that an implementation is possible and a needed step towards a reduction of negative environmental and health impact. Learned habits that are created in an early age can act as a base for present and future challenges. Children will become the consumers of the future. An organic and lacto-ovo-vegetarian diet reduces the amount of antropogenic distributed compounds and greenhouse gases to the environment and can function as an instrument towards the achievement of the Swedish Environmental Objectives. Goals that are set by Eskilstuna municipality can also be favored by an implementation of the suggested diet in the public preschool.

No description available.

För att söka kunskap om förskollärares uppfattningar om det pedagogiska arbetet för hållbar utveckling i förskolan utifrån ett didaktiskt perspektiv har en grupp förskollärare intervjuats i denna studie. Detta med syftet att kartlägga vilket innehåll förskollärarna lyfter fram som viktig kunskap i sammanhanget och hur de beskriver sitt arbete i undervisningen för hållbar utveckling. Det handlar om att synliggöra innehåll, förhållningssätt och metoder i undervisningen för hållbar utveckling inom ramarna för förskolans kontext. Studien bygger på kvalitativ analys av empiri som samlats in med hjälp av semistrukturerad intervju. Studiens resultat presenteras i beskrivningskategorier indelade i ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Det framträdande mönstret visar främst på: - en praktik som utgår från naturstudier av växter och djur med inslag av besök i skogen eller närområdet samt återvinning av material. Den ekologiska och ekonomiska dimensionen vävs samman. - att värdegrundsarbetet inkluderats i den sociala dimensionen av hållbar utveckling, ett namnbyte har skett: från värdegrundsarbete till social hållbarhet. Studiens analys ger en djupare insikt i förskollärarnas pedagogiska val kopplade till möjligheter och utmaningar som studien visar på i relation till arbetssätt och organisation i undervisningen för hållbar utveckling.

The study discusses sustainable development of events and the research displays that this is often connected to mega events or the work of specific destinations. The events Eurovision Song Contest and the Ice Hockey World Championships are therefore chosen because of their size, impact in both media and visitors and the lack of theory regarding their sustainability. The specific cases chosen are Eurovision in Malmö 2013 and Stockholm 2016, the 2013 Ice Hockey World Championship in Stockholm with help from the 2014 Junior Ice Hockey World Championship in Malmö. The purpose of this study is to analyze the host destinations and the national organization Swedish Ice Hockey Association’s work with sustainability regarding social, economic and ecological aspects and if and how that work impacts the host communities in the long run. Also, how the relationship with the head organizations who are the owners of the events, European Broadcasting Union (EBU) and the International Ice Hockey Federation (IIHF), functions regarding sustainability. This is examined by 11 qualitative semi-structured interviews with key individuals for both events which is then analyzed against what the research and literature points to regarding social, economic and ecological with a clear focus on sustainability.This study shows that the work with sustainability was very well conducted at Eurovision in both Malmö and Stockholm where Malmö even got the parts they were responsible for ISO-certified. The idea was also a part of the Worlds in Stockholm and the Junior Worlds in Malmö but there are opportunities for development. Particularly the question of how well the effects of the events hold up afterwards as there is no clear follow-up to initiatives and values discussed during the events. It is made clear that the focus on sustainability is foremost something insisted by the host destinations and in some part by the Swedish Ice Hockey Association as there is a lack of both focus and guidelines on the subject from the head organizations. A focus on sustainable events from the host destinations could be positive both during the bidding process and implementation as it contributes to a greater competitiveness. The initiative from public organizations such as host destinations and national sports organizations may be the driving force in pushing head organizations to be more sustainable. For a successful sustainable development of both events the entire organization, both the head organizations and the host destinations, behind these events needs to have the same perspective on sustainability and work towards the same goal. This study is written in Swedish. / Studien diskuterar hållbar utveckling av evenemang och forskningsöversikten visar att detta oftast kopplas till megaevent eller specifika destinationers arbete. Evenemangen Eurovision Song Contest och Ishockey-VM väljs därför ut i den här studien på grund av deras storlek, genomslag i både medier och besökare och bristen på teori gällande deras hållbarhet. Fallen som diskuteras är Eurovision som ägde rum i Malmö 2013 och i Stockholm 2016 och Ishockey-VM i Stockholm 2013 (A-VM) med hjälp av Junior-VM 2014 i Malmö. Syftet för studien är att analysera värddestinationernas och den nationella organisationen Svenska Ishockeyförbundets arbete med hållbarhet inom sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Relationen med huvudorganisationerna och tillika ägare av evenemangen European Broadcasting Union (EBU) och Internationella Ishockeyförbundet (IIHF) undersöks också gällande deras arbete med hållbarhet. Studiens empiri samlas in genom 11 kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner för de båda evenemangen. Empirin analyseras sedan med hjälp av den forskning och litteratur som finns gällande social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.Studien visar att det arbetades väldigt bra med hållbarhet under Eurovision i både Malmö och Stockholm där Malmö Stad till och med ISO-certifierade alla delar de själva var ansvariga för. Tänket fanns även under A-VM i Stockholm och Junior-VM i Malmö men där finns det utvecklingsmöjligheter. Främst frågan om hur väl effekterna kvarstår efter evenemangen då det inte finns någon tydlig uppföljning på de initiativ och värderingar som diskuterades under själva eventen. Tydligt är dock att hållbarhetstänket i första hand är något som drivs av värddestinationerna och till viss del de nationella organisationerna. Det råder nämligen brist på både fokus och riktlinjer gällande hållbarhet hos de båda huvudorganisationerna. Hållbarhetsfokus på evenemang från värddestinationer kan vara positivt både under ansökning och genomförande då det bidrar till större konkurrenskraft. Initiativet från offentliga aktörer som värddestinationer och nationella sportorganisationer kan vara en drivande kraft i att uppmana huvudorganisationer till att arbeta mer hållbart. För en framgångsrik hållbar utveckling av de båda evenemangen behöver hela organisationen, både huvudorganisationerna och värddestinationerna, bakom de båda evenemangen ha samma perspektiv på hållbarhet och arbeta mot samma mål.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur modeföretag jobbar med hållbar produktutveckling och design och vad det finns för vidare utvecklingsmöjligheter. Genom en kvalitativ intervjustudie ska studien bidra med en sammanställning och diskussion kring hur företag kan implementera hållbarhet i produktutvecklingsprocessen. Uppsatsen skrivs på svenska.   Metod: Genom en kvalitativ och deduktiv ansats har empiriska data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra produktutvecklande modeföretag. Metoden valdes för att ge rum för utvecklade svar från informanterna vilket skapade förutsättningar för en sammanställning och diskussion kring hur modeföretag kan implementera hållbarhet i produktutvecklingsprocessen och design. Teoretiskt perspektiv: Den tidigare forskningen involverar forskning kring tre övergripande ämnen. Det första ämnet är begreppet hållbarhet med fokus på det ekologiska perspektivet. Det andra ämnet är hållbara designstrategier, som inkluderar teorierna “Cradle to Cradle”, Eco-Design, Life Cycle Assessment samt de hållbara designstrategierna inom Design for Environment. Det tredje och sista ämnet rör designens funktion i relation till hållbarhet. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att samtliga företag uppfattar hållbarhetsbegreppet som brett och delvis abstrakt. Detta visar sig genom företagens olika sätt att tillämpa hållbarhet via de hållbara designstrategierna. Denna skillnad är däremot också ett resultat av företagens olika identiteter och produkter. Däremot, de strategier som generellt implementerades var materialval, val av produktionsland, kvalitetsfokus och tidlös design. Studien har även undersökt vilka utvecklingsmöjligheter som finns, vilket visat att företagens tillämpning av hållbara designstrategier i högre grad borde grunda sig i en mer noggrann ekologisk utvärdering. Detta för att ge ett tydligare resultat kring vad som är “mest” hållbart för varje individuellt företag, samt hur hållbarhet kan appliceras på det sätt som bäst passar produktens design och egenskaper samt företagets målgrupps uppfattning av hållbarhet. / Purpose: The purpose of the paper is to investigate how fashion companies work with sustainable product development and design, and their opportunities for further development within the area. Through a qualitative interview study the investigation will contribute to a synthesis and discussion about how companies can implement sustainability in the product development process. The paper is written in Swedish.   Method: Through a qualitative and deductive approach, empirical data has been collected through semi-structured interviews with four product-developing fashion companies. The method was chosen to make room for the informants to give more complex answers, which created prerequisites for a synthesis and discussion about how fashion companies can implement sustainability in the product development process and design.   Theoretical perspective: The scientific research involves research within three general subjects. The first subject is the concept of sustainability, with focus on the environmental perspective. The second subject is sustainable design strategies, which includes the theories “Cradle to Cradle”, Eco-Design, Life Cycle Assessment and the sustainable design strategies within Design for Environment. The third and last subject concerns the function of the design in relation to sustainability.  Results and conclusions: The results show that all companies perceived the concept of sustainability as wide and partly abstract. This appears through the companies’ different ways of applying sustainability via the sustainable design strategies. However, this difference in application is also a result of the different identities and products of the companies. Yet, the strategies which were found generally implemented are choice of material, choice of production country, quality focus and timeless design aesthetic. The study has also investigated the companies’ opportunities for further development within the area, which showed that the companies’ applications of sustainable design strategies to a higher extent should be based on a more precise environmental assessment. This would give a clearer result on what is the “most” sustainable strategy for every individual company, but also how sustainability may be applied in a way that best fits the design and features of the product and the company's target group's perception of sustainability.

Studien behandlar köttproducenternas egna åsikter och tankar kring miljömärkningaroch ekologisk produktion. Tidigare studier har främst behandlat konsumenten och dennes attityd gentemot certifieringar och producenterna har befunnit sig i bakgrunden som tysta åskådare. Nu får producenterna kliva fram ur periferin och själva dela sina tankar och åsikter kring varför man väljer, eller inte väljer, att märka sitt kött. Studien är kvalitativ och intervjuerna är semistrukturerade. Producenterna är samtliga belägna i Norrland och producerar lamm, nöt eller griskött. Syftet med studien var att ta reda på hur mindre köttproducenter upplever certifieringsprocessen och hur denna process bedöms i förhållande till att ha en certifierad produktion samt hur producenterna kommunicerar sina hållbarhets åtaganden i ett CSR kontext om man inte använder sig av miljömärkningar. Det visade sig att majoriteten av producenterna hade en generellt negativ inställning till certifieringsprocessen, den ansågs vara för krånglig och kostsam; i vissa fall var det inte ens möjligt att certifiera sin produktion med anledning av det geografiska avståndet. Många såg inte något potentiellt mervärde i att ha en certifierad produktion som CSR-verktyg utan kommunicerade hellre sina hållbarhets åtaganden med kunden direkt. Majoriteten av producenterna hade ett högt hållbarhetsengagemang och åtagande men kommunicerade inte nödvändigtvis detta utåt, och inte med hjälp av miljömärkningar. Beslutet gällande att certifiera sin produktion eller inte hade i stor utsträckning att göra med det geografiska området och de begränsningar detta kunde innebära såväl som kostnad och den generella misstron på mervärde som följd av miljömärkningar. Ämnet är komplext och det finns många slutsatser men generellt gäller det att mindre producenter inte anser sig behöva miljömärka sitt kött då konsumenten i stor utsträckning vet vilka värderingar och hållbarhetsåtaganden den aktuella gården har, de potentiella fördelarna väger inte upp för komplexiteten i processen. Man använder sig främst av direktkommunikation för att förmedla sina åtaganden och därför finns ingen större nödvändighet för en extern märkning. / This study deals with meat producers' own opinions and thoughts regarding eco-labels and organic production. Previous studies have mainly dealt with the consumer and their attitude towards certifications and the producers have been put in the background as silent spectators. Now the producers can step out of the periphery and share their thoughts and opinions about why they choose, or choose not to, label their meat. The study is qualitative and the interviews are semi-structured. The producers are all located in northern Sweden and produce lamb, beef or pork. The purpose of the study was to find out how small meat producers experience the certification process and how this process is assessed in relation to having a certified production and further how producers communicate their sustainability commitments in a CSR context if they do not use eco-labels. It turned out that the majority of producers had a generally negative attitude towards the certification process, it was considered too cumbersome and costly; in some cases it was not even possible to certify their production due to the geographical distance. Many producers did not see any potential added value in having a certified production as a CSR tool, but rather communicated their sustainability commitments with the customer directly. The majority of producers had a high sustainability commitment, but did not necessarily communicate this to the outside world, and not with the help of eco-labels. The decision regarding whether or not to certify the production had a great deal to do with the geographical area and the limitations this could entail as well as cost and the general mistrust in possible added value due to the eco-labels. The subject is complex and there are many possible conclusions, but in general it seems that smaller producers do not consider it necessary to label their meat as the consumer to a large extent knows what values and sustainability commitments the farm in question has. They mainly use direct communication to convey their commitments and therefore sees no need for an external branding in the form of certification. The potential benefits do not outweigh the complexity of the process.

Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer och hänsynstaganden som legat till grund i en byggprocess när en ny konceptförskola planerats i relation till barns utveckling och lärande i den fysiska miljön. Genom en fallstudie har en specifik byggprocess undersökts genom semistrukturerade digitala intervjuer tillsammans med två förskolerektorer, en lokalplanerare, en tillgänglighetssakkunnig samt byggentreprenadens projektledare och två arkitekter som ses som byggprocessens nyckelpersoner. En av konceptförskolornas verksamma förskollärare är också delaktig i studien. Resultatet visar på att byggprocessen tog hänsyn till yttre faktorer som barnanpassad och flexibel interiör och glasdörrar för transparens, neutrala färgkombinationer och en tillgänglig utomhusmiljö för att skapa en fysiskt tillgänglig, trygg och inkluderande konceptförskola för alla barn oavsett ålder eller motoriska förmågor. Specifika platser i konceptförskolan har visat sig fungerar både bra och mindre bra. Resultatet har analyserats tillsammans med en relationell dynamisk systemteori och en ekologisk systemmodell som tillsammans belyser hur den fysiska miljön skapar eller hindrar meningserbjudanden och proximala processer, samt hur de beslut som tas i exosystemet påverkar barnets möjligheter till utveckling och lärande. Slutsatserna är att det är viktigt att i det tidiga förstadiet noga diskutera vem konceptförskolan byggs för, vilka kunskaper beslut grundas på och analysera hur detta kommer att påverka barnet. Att redan tidigt i byggprocessen inkludera konceptförskolans brukares perspektiv kan gynna slutprodukten för att undvika misstag som inte går att förändra i efterhand. Vidare är det viktigt att planlösningen fungerar för att skapa tillgängliga och trygga fysiska miljöer som främjar barns utveckling och lärande men också för att bidra till en bättre arbetsmiljö för pedagogerna. / The purpose of the study was to investigate the factors and considerations that formed the basis of a construction process when a new concept preschool was planned in relation to children's development and learning in the physical environment. Through a case study, a specific construction process has been investigated through semi-structured digital interviews together with two preschool principals, a local planner, an accessibility expert and the construction project manager and two architects who are seen as the construction process's key people. One of the concept preschools' active preschool teachers is also involved in the study. The results show that the construction process took into account external factors such as child-friendly and flexible interiors and glass doors for transparency, neutral color combinations and an accessible outdoor environment to create a physically accessible, safe and inclusive concept preschool for all children regardless of age or motor skills. Specific places in the concept preschool have been shown to work both well and less well. The results have been analyzed together with a relational dynamic systems theory and an ecological systems model that together shed light on how the physical environment creates or hinders meaning offers and proximal processes, and how the decisions made in the exosystem affect the child's opportunities for development and learning. The conclusions are that it is important in the early pre-school to carefully discuss who the concept preschool is built for, what knowledge decisions are based on and analyze how this will affect the child. Including the concept preschool users' perspectives early in the construction process can benefit the end product in order to avoid mistakes that cannot be changed afterwards. Furthermore, it is important that the floor plan works to create accessible and safe physical environments that promote children's development and learning, but also to contribute to a better working environment for educators.

No description available.

I samband med att konsumtionen ökar blir svenskarna mer intresserade av miljöfrågor och många konsumenter övergår till produkter med mindre klimatpåverkan. Konsumenterna anseräven samtidigt att symbolisk konsumtion är viktigt och därmed ökar även intresset förmiljömärkt hudvård. Men för att hudvård ska få en miljömärkt certifiering ställs det höga krav på produkten och dess innehåll. Syftet med studien är därför att undersöka konsumenters attityd till miljömärkt hudvård jämfört med konventionell hudvård. För att uppfylla syftet haren kvantitativ undersökning gjorts genom en enkätundersökning gjorts baserat på 105 respondenter. Data sedan analyserats genom multiattribut modellen för att jämföra attityder till de givna attributen hos konventionell och miljömärkt hudvård. Resultatet visade att konsumenter är mer positiva till miljömärkt hudvård jämfört med konventionell hudvård. Skillnaden var störst mellan attributet skyldighet/skuld, vilket innebär att konsumenter är positiva till att ta ett miljömässigt ansvar genom att välja miljömärkt hudvård. Studien ämnar till ett teoretiskt bidrag genom att bidra med ökan förståelse inom ämnet ekologiskkonsumtion, samt ett praktiskt bidrag till de företag som säljer och marknadsför miljömärkta hudvårdsprodukter. Genom att bidra med förståelse för hur attityden ser ut till givna attributhos miljömärkt jämfört med konventionell hudvård kan företag förstå och anpassakommunikationen till konsumenterna. / As consumption increases, Swedes become more interested in environmental issues and many consumers move to products with less climate impact. Consumers also believe that symbolic consumption is important and thus also increases interest in eco-labelled skin care. But for skin care to get an eco-labelled certification, there are high demands on the product and its contents. The purpose of the study is therefore to investigate consumers' attitude towards ecolabelled skin care compared to conventional skin care. To fulfill the purpose, a quantitative survey has been conducted through a survey based on 105 respondents. The data was then analyzed through the multi attribute model to compare attitudes to the given attributes of conventional and eco-labelled skin care. The results showed that consumers are more positive to eco-labelled skin care compared to conventional skin care. The differences were as largest for the attribute obligation/guilt, which means that consumers are positive in taking an environmental responsibility by choosing eco-labelled skin care. The study aims to make a theoretical contribution by contributing to understanding the subject of organic consumption, as well as a practical contribution to companies that sell and market eco-labelled skin care products. By providing an understanding of what the attitude looks like to given attributes of eco-labelled compared to conventional skin care, companies can understand and adapt communication to consumers.