Syftet med denna studie var att undersöka hur våld i ungas parrelationer konstrueras och hur ansvaret för våld i ungas parrelationer konstrueras i svenska nyhetsartiklar. Studiens syfte har besvarats genom en kritisk diskursanalys, utifrån Faircloughs tredimensionella modell, av svenska nyhetsartiklar från fyra rikstäckande mediehus. Studiens vetenskapsfilosofiska utgångspunkt är socialkonstruktionismen och det teoretiska ramverket utgörs av ett ekologiskt förhållningssätt. Materialet består av tryckta källor under en treårsperiod, från början av 2021 till och med 2023. Studiens resultat visar två diskursiva teman, episodisk inramning av våldet och att våldet förmedlas informativt. Det förstnämnda innebär att våldet konstrueras som enskilda händelser, ofta med dödlig utgång, utan strukturella förklaringar. I detta tema finns det även ett fokus på rättsväsendets hantering av brottet och rapportering om följande rättsprocesser. I motsats utgör det andra temat att våldet förmedlas informativt, i syfte att belysa våld i ungas parrelationer som ett socialt problem. Den senare kan anses förmedla ett budskap om att våldet kan förklaras strukturellt samtidigt som det skapar ett kollektivt och samhälleligt ansvar för våldet i ungas parrelationer. Ytterligare framträder det att unga själva inte kommer till tals i nyhetsartiklarna, vilket kan vara en förutsättning för att målgruppen själva ska få makt över att konstruera ett socialt problem som främst berör dem själva. Avslutningsvis visar denna studie på att våld i ungas parrelationer är ett socialt problem som i svenska nyhetsmedier rapporteras om på ett diversifierat vis. För att våldet ska uppfattas som ett socialt problem och att socialt ansvar behövs för att hantera det, krävs det att rapporteringen om våld i ungas parrelationer inkluderar sociokulturella och strukturella aspekter.

In this thesis called “Soon there was nowhere to go”, I investigate how relations between environments, landscapes and emotions are shaped in Birgitta Lillpers’ novel Om du fick tänka dig ett hem (If you could think of a home) (2010). I do this by looking at how landscapes are expressed in the novel and how the human bodies who live in this landscapes answers to their surroundings. The landscapes in the novel are exploited and fragmented, destroyed by production. But they are also landscapes full of traces, of different temporalities and connections. Through Volmar Frank, the main protagonist, other ways of relating to the land are made visible, in a sensual way, a way built on his longing for an inclusive relation to his surroundings. Here I also point to the difficulties with a relation built on closeness, because, as Lillpers shows, this could also be the moment where destruction begins, with the human gaze and how it values different lives. The exploited landscapes where loss is inscribed awaken strong feelings of hopelessness and grief within the characters of the novel. This comes from living with the knowledge of an continuous, ongoing loss around them, but also from the painful awakening, a changing gaze from which one cannot return. I investigate grief and the possibility to express this grief, both in a social context and on an individual level. In the thesis I have shown the difficulties that come with ecological grief, both in the acknowledgement of a grief that reaches beyond the human, and in relation to the absence of rituals when it comes to grieving the more-than-human. I also bring up the temporal problems with a loss that is ongoing. Here I problematize norms around what and who is recognized as grievable and how a process of mourning is expected to unfold. Lillpers gives no answers in her novel, neither solutions nor alternative worlds, but she raises important questions about what we do to our environments and to non-human lives. She leaves us with the question of what kind of world we can imagine, if we could think of a home? She also leaves openings to other ways of approaching the world, approaches built on reciprocity. I conclude that grief and the process of mourning could be a place to begin, a starting point for a transformative process, which I argue is necessary to access the problems we face today with destroyed environments and species vanishing at an escalating pace, with consequences for all life on earth. / I denna uppsats undersöker jag känslomässiga svar på människans exploatering av miljöer och landskap i Birgitta Lillpers roman Om du fick tänka dig ett hem (2010). Detta gör jag genom att titta på hur möten och relationer mellan kroppar och landskap gestaltas utifrån en affektiv ekokritik som förstår plats som avgörande när det kommer till hur känslor formas. Romanens karaktärer rör sig i ett trasigt, sårigt och fragmenterat landskap, där det knappt längre existerar platser som inte förstörts av människan. Här pågår liv, styrda av produktionens logik, byggda på narrativ om exploatering som nödvändig för meningsfullhet och social välfärd. Den som inte accepterar dessa narrativ, som känner sorg över förlusten, har ingenstans att ta vägen med sina känslor. Makten sitter i rum långt borta och hör inte de röster som försöker nå in med sina förtvivlade skrik. Vi lever idag i en tid när miljöer förstörs och arter dör ut med en allt högre hastighet. Trots att vi vet att vi behöver ändra vårt sätt att leva händer väldigt lite i praktiken. Den här uppsatsen är ett inlägg i ett samtal om hur vi kan hitta andra sätt att förhålla oss till vår omvärld. Detta gör jag med utgångspunkt i en sorg över det som förvinner och med frågor kring var det är möjligt att ta vägen, både känslomässigt och platsmässigt i en alltmer exploaterad värld. I uppsatsen lyfter jag hur sorg som riktar sig mot det icke-mänskliga möter problem eftersom den inte erkänns som legitim, men också svårigheten med att sörja en förlust som pågår utan synligt slut. Samtidigt kan vår förmåga att sörja det mer-än-mänskliga vara en avgörande aspekt när det kommer till ett annat sätt att närma oss vår omvärld. Lillpers ger i romanen inga egentliga svar, men hon visar på svårigheten att navigera i detta sorgens landskap, och synliggör frågor vi måste ställa om hur vi brukar och förbrukar vår värld. Hon visar även på öppningar mot andra sätt att närma sig omvärlden som bygger på sinnliga möten och en längtan efter mer ömsesidiga relationer med landskap och med icke-mänskligt liv.

De antropogent orsakade klimatförändringarna som är tätt sammankopplade med en snabb utrbedd förlust av biodiversitet blir allt mer tilltagande och sex av nio planetära gränser är överskridna. Samtidigt minskar människors koppling till och kunskap om naturen som de är en del och beroende av, särskilt så bland barn och unga i den växande urbana befolkningen. För att vända negativa utvecklingen är det viktigt att dagens städer erbjuder miljöer som möjliggör direkt interaktion med varierande flora och fauna. Grundskolan kan erbjuda detta via plats- och upplevelsebaserad utomhuspedagogik som kan främja barn och ungas koppling till naturen och ekologisk läskunnighet. För det krävs tillgång till gröna skolgårdar och grönområden som kan fungera som lärmiljöer för ekologiska processer och ekosystem.  Studiens syfte var att skapa förbättrade förutsättningar för utomhuspedagogik som kan främja barn och ungas koppling till naturen och ekologisk läskunnighet. Studien undersökte en grundskola med en ambition att arbeta för en hållbarare utveckling belägen i en av Sveriges större tätorter. Skolan ville förändra sin skolgård genom att plantera mer vildvuxen flora och börja odla. Skolan stod inför unika utmaningar för att förverkliga sin vision eftersom den inte äger skolgården och därför måste förändringar ske i dialog med fastighetsförvaltaren. Vidare måste skolan stå för kostnaden och underhåll av den flora som önskas. Dock saknas ekonomiska resurser för att genomföra mer omfattande förändringar. Samtidigt har skolan god tillgång till grönområden, men ser flertal utmaningar med att börja nyttja dessa mer utomhuspedagogiskt.  Ur ett systemteoretiskt perspektiv framkommer ett system av fragmenterade aktörer som inte delar samma hållbarhetsmål och framtidsvision vilket försvårar en systemomställning för hållbarare lärande. Samtidigt framkommer flertal möjligheter för en systemomställning som studien söker belysa. Genom att försöka samla aktörer som vill se grönare skolgårdar och mer utomhuspedagogik för samordning och samverkan samt sätta press på existerande regimer och status quo ökar möjligheten för en systemomställning. / Anthropogenic climate change which is closely connected to a rapid global loss of biodiversity is becoming increasingly problematic and six of the nine planetary boundaries are transgressed. Simultaneously humans’ connection to nature and knowledge about natural systems which they are part of and dependent on is decreasing, especially amongst children and young adults in the growing urban population. To counteract the negative development cities must provide opportunities for direct interaction with a rich variety of flora and fauna. Primary education can provide this via outdoor education which can promote nature connectedness and ecoliteracy. For primary schools to provide this they need access to green schoolyards and green areas which can function as learning landscapes for ecological processes and ecosystems. The study’s purpose was to facilitate conditions for outdoor education that can promote children’s and young adults’ nature connectedness and ecoliteracy. The study was carried out at a primary school with the ambition to promote a more sustainable development. Staff wished to make the schoolyard greener by adding more vegetation and a school garden. The school faced unique challenges since it does not own its schoolyard and changes must therefore be carried out in dialog with the facility management. The school must carry the cost for investments and carry out all maintenance work but lacks the finances to make substantial changes. Concurrently the school has access to nearby green areas but anticipates challenges with utilizing these for outdoor education. From a systems theory perspective, a system of fragmented actors not sharing a common sustainability goal or vision emerges making a change in the system less likely. However, various opportunities for changing the system emerge. By mobilizing actors who wish to see greener schoolyards and more outdoor education to coordinate and cooperate and to pressure existing regimes and the status quo the possibility of changing the system increases.

<p>The objective with this final thesis is to show how to work and help as an engineer by an ecological planning for building and landscape in an Asian and Muslim country like Indonesia.</p><p>The qualitative working method that was used highlights the importance of field trips and free structured interviews. Talking to the people involved and seeing the specific areas gives understanding you can not get by studying literature.  </p><p>The importance of all the work areas in the process of exploiting an area formulates the problem. This is later investigated and practiced in Yogyakarta, Indonesia and was encourage by the SIDA scholarship “MFS”.</p><p>Indonesia is a big country divided in 17500 islands but there are more that are different to Sweden. The author describes the unwritten rules, religions and the climate difference and also the working process for work and study on Java in Indonesia.</p><p>The main part shows and explains the result; a proposal on how an existing student accommodation in the city Yogyakarta in Indonesia could be renewed with an ecological plan for its building and landscape.</p><p>Conclusions and thoughts are made by the author about the possibilities for the future. Potential exchange of knowledge, labor and other services should be made between schools in Sweden and Indonesia and also help-organizations.</p> / <p> </p><p>Detta examensarbete syftar till att visa hur man kan arbeta och hjälpa till som byggingenjör genom ett ekologiskt plannerande för byggande och landskap i ett land som Indonesien.</p><p>Vikten av alla arbetsområden i processen för att exploatera ett område formulerade problemmet. Detta undersöktes och prövades sen i Yogyakarta, Indonesien och uppmuntrades av SIDA stipendiet "MFS".</p><p>Den kvalitativa arbetsmetoden som använts belyser vikten av studie resor och fristrukturerade intervjuer. Att prata med människorna som är involverade och se platserna ger en förståelse som inte är möjlig att få om det enbart görs literatur studie.</p><p>Indonesien är stort land och är uppdelat i 17500st öar men det är mer som är olikt från Sverige. Författaren beskriver de annorlunda oskrivna regler, religioner och klimat och även arbets processen för att jobba eller studera på Java i Indonesien.</p><p>Huvudelen visar och förklarar resultatet; ett förslag till hur ett befintligt student boende i staden Yogyakarta i Indonesien kan förnyas med en ekologisk plann för byggnad och landskap.</p><p>Slutsattser och tankar är slutnligen formulerade av författaren om möjligheter i framtiden. Utbytte av kunskap, arbete och andra tjänster bör utövas mellan skolor i Sverigeoch Indonesien men även hjälporganisationer.</p>

I denna avhandling studeras en ny teknik för att hantera växthuseffekten. Den nya tekniken heter koldioxidavskiljning och lagring (CCS) och granskades av FN:s klimatpanel 2005 och tillskrevs då möjligheterna att stå för 15-55% av alla CO2-reducering fram till 2100 och detta till en 30% lägre kostnad än vad som annars vore möjligt. EU är en framträdande pådrivare av CCS och för fram att växthuseffekten inte kan hanteras utan att CCS implementeras skyndsamt. CCS beskrivs i dessa sammanhang som en hållbar teknik. CCS är emellertid förbunden med långtidslagring, en betydande teknisk komplexitet och tillämpas främst på kolkraftverk. Storskaliga satsningar på CCS kan medföra att kolanvändningen ökar. Syftet med avhandlingen är att analysera de vetenskapliga och politiska ansträngningarna att visa att CCS är en eftersträvansvärd teknik för att hantera växthuseffekten. Utifrån perspektivet ekologisk modernisering och genom granskning av studier av vetenskapliga rapporter, artiklar i massmedia, politiska dokument och intervjuer genomförs studien. Scenerier och prognoser har en central funktion för att kunna påvisa att CCS är en eftersträvansvärd teknik. I flera av dessa scenarier framställs en närmast linjär teknikutveckling och flera betydelsefulla problem och hinder bortses från. CCS framstår som en teknik med stor teknisk och ekonomisk potential och i massmedia beskrivs CCS ofta som oumbärlig. En mer nyanserad bild framträder vid intervjuer med CCS-experter då fler osäkerheter och hinder lyfts fram. Förståelsen för varför denna teknik för stöd av många starka aktörer blir även tydligare. Den dominerande beskrivningen av CCS egenskaper och inverkan på energisystemen ligger i linje med det som är utmärkande för den ekologiska modernisering och således även för det dominerande sättet att bedriva energi- och klimatpolitik idag. / In this dissertation an emerging technology to manage climate change is studied. The technology is carbon dioxide capture and storage (CCS) and was reviewed by the IPCC in 2005. IPCC claims that CCS could contribute 15–55% to the cumulative mitigation effort worldwide until 2100 and reduce the costs of stabilizing CO2 concentrations by 30%. The EU promotes CCS and believes that climate change cannot be managed unless CCS is promptly implemented. In this context CCS is labelled as a sustainable technology. However CCS deals with long-term waste disposal, a significant technological complexity and is meant to be installed mainly in coal-fired power plants. Large scale implementation of CCS might lead to a rise in coal usage and concerns are raised this will impede the development of renewable energy. The aim of this dissertation is to analyze the scientific and political efforts to show that CCS is a rational and viable solution to the climate change problems. The study is conducted from the perspective of ecological modernization and is undertaken through a review of scientific reports, mass media articles, political documents and interviews. Scenarios and prognoses have a central position in making a future of large-scale CCS implementation plausible: through the scenarios, a linear development trend is visualized in which technological and scientific problems are assumed to be solved as CCS is implemented. CCS is described as a technology with substantial potential and is in the mass media often pictured as indispensable. A more nuanced picture appears when analyzing interviews with CCS-experts. The understanding of why this technology is supported by several influential actors is deepened. The dominating description of CCS and impact on the energy systems is compatible to the characteristics of ecological modernization and thus also to the predominating way of practising energy and climate politics today.

Between the local and the global: climate, local governments, networks The notion of an ongoing global warming is shared by a large number of researchers and decision-makers around the world. Through the act of signing the UN Framework Convention on Climate Change a majority of the world's naitons have accepted the idea of human induced climate change, and to develop national climate change mitigation programmes. The Kyoto protocol later quantified the commitments made by the nations. The issue of climate change has become a political issue of its own. In the European Union as well as in Sweden and other nations, climate mitigation goals, programmes and strategies are developed. This is also the situation on the local level, for example in Swedish municipalities, which is the context of this study. Local goverment is an important actor in climate mitigation, both as a political organization in its own right and as an arena involving actors from different sectors in society. Climate change mitigation measures conducted by local governments re partly shaped by national grant programmes. The study shows, however, that the local context - the palce - with its natural prerequisites, economic structures and composition of actors, is just as decisive for how the local climate policies are developed and implemented. It also shows that although responsibility for the environment is an important driving force in local climate mitigation there are at least two other dirving forces; local and regional development and the symbolic valute of being in the forefront of climate change mitigation. Another arena where actors in climate change mitigation meet is the network. Together wiht actors from different sectors and levels many municipalities participate in various networks, with local to global extension. The fact that the netsorks like climate change in inself transcends political and administrative borders, is alsö addressed theoretically in the study, focusing upon the concepts of re-scaling, multilevel governance and network governance, which constitute the theoretichal fram of the thesis.

Småskaliga vattenkraftverk har varit en viktig del för landsbygden på många platser runt om i Värmland under en lång tid. Men vad som en gång var en vital del för landsbygdens utveckling är idag något som hotar de naturliga bestånden av fisk och vattenlevande fauna. Småskaliga kraftverk som inte är miljöanpassade står ofta i vägen för att ett vattendrag ska kunna uppnå god ekologisk status enligt EU:s miljömål. Detta görs för att skapa en hållbar utveckling för en hållbar framtid. Men att miljöanpassa ett kraftverk är en process som är mycket utmanande, tidskrävande och dyr för de enskilda kraftverksägarna. Bara processen kan kosta över hundra tusen kronor och då är inte kostnaderna för miljöanpassningarna inräknade. Miljöanpassningarna som ofta utgörs av konstruerandet av fiskvandringsvägar kan uppnå kostnader på flera miljoner kr. Om inte kraftverksägaren kan, vill eller tillåts tillståndsprövas hotas verksamheten av utrivning vilket även det resulterar i dyra kostnader och eventuellt polisanmälan för verksamhetsägaren. Hur än ägarna gör så är de ovilligt satta i situationer där de på ett och ett annat sätt kommer förlora stora summor och utsättas för psykiskt påfrestande processer. Denna uppsats ämnar att kritiskt granska just hur de ekologiska, ekonomiska och sociala principerna i hållbar utveckling vägs mot varandra i tillsyn och tillståndsprocesserna gällande småskaliga vattenkraftverk i Värmland. / Small scale hydropower stations have been a vital part for the rural areas in Värmland, Sweden for a long time. But what once was a vital part for the rural development in the areas is today threatening the natural habitats and species in the rivers. Small scale hydropower stations that are not environmentally adapted often hinder the streams they are in to achieve good ecological status according to the environmental goals set forth by the European Union. This is done so that sustainable development and a sustainable future can be set in motion. But to adapt a small scale hydropower station is no easy feat. It's a highly challenging, expensive and time demanding for the individual owners. The process itself can cost up to several hundreds of thousands in Swedish crowns, and that's without counting the environmental adaptations that might be installed. Fish ladders are often the preferred choice and the cost of constructing one could cost several millions of Swedish crowns. if the owner of the power plant is unable, not willing or not allowed to have his/hers power plant authorized the dam risks being torn down and the owner risk getting charged with criminal activity. Whatever the owners choose to act they are stuck in between a rock and a hard place. They are forced to pay huge sums regardless of the outcome not to speak of the mental strain the processes places upon the owners. This essay aims to critically review how the ecological, economic and social principles of sustainable development are weighed against one another in the oversight process and the permission process regarding small scale hydropower stations.

Syftet med denna studie är att genom ett genusperspektiv undersöka gymnasieflickors upplevelser av miljö och maskuliniteter i ett urval hämtat från tre gymnasieskolor i Eskilstuna. Genom denna studie vill jag bidra till en förståelse av hur kön görs i ett sammanhang av miljö och klimat. För att nå studiens syfte har åtta samtalsintervjuer genomförts med gymnasieflickor i åldrarna 16–19 år. De medverkande var från tre olika gymnasieskolor i Eskilstuna. Resultatet visade att maskulinitet anses i första hand vara en traditionell manlighet men utmanas av en i andra hand mjukare manlighet som dessutom får stöttning av flickorna. Kopplingarna mellan maskulinitet och miljö och klimat görs genom att beroende på dominerande mansideal legitimeras också visst typ av miljöengagemang. Den traditionella manligheten kopplas ihop med industrimodern maskulinitet och med mjukare mannen kopplas ihop med den ekomoderna maskuliniteten. Femininiteten görs i sammanhanget till ett ansvarstagande för djur och natur. Uppoffringar som att sluta att äta kött och förändrat bilbeteende ”trendar” hos flickorna, men inte hos pojkarna.

Inledning: Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett utbrett folkhälsoproblem vilket hindrar utvecklingen av ett jämställt samhälle och bidrar till allvarliga hälsoproblem för många kvinnor i form av både kort- och långsiktig fysisk och psykisk ohälsa. Våldet påverkar även våldsutsatta kvinnors möjlighet till delaktighet och inflytande i samhället, vilket ytterligare gör det till en viktig folkhälsofråga. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva riskfaktorer för mäns våld mot kvinnor nära relationer. Metod: Utifrån tjugofem vetenskapliga artiklar vilka analyserades med en tematisk analysmetod identifierades fem huvudsakliga teman: ”Uppväxtvillkor”, ”Individuella faktorer hos mannen”, ”Förhållandekontext”, ”Socioekonomiska och demografiska faktorer” samt ”Normer”. Även fyra subteman identifierades: ”Personlighetsdrag”, ”Alkohol och droger”, ”Konflikter” samt ”Graviditet och barn”. Resultat: Resultatets nyckelfynd var negativa barndomsupplevelser, impulskontroll, alkoholpåverkan, ekonomiska resurser och maskulinitetsnormer. Diskussion: Resultaten har delvis diskuterats utifrån en ekologisk modell och avslutas med implikationer och förslag på utveckling av ämnet. Litteraturstudien belyser vikten av att utveckla förebyggande och behandlande strategier på flera olika nivåer för att motverka mäns våld mot kvinnor i nära relationer. / Introduction: Men’s perpetration of intimate partner violence against women is a widespread public health problem that prevents the development of an equal society and contributes to serious health problems for many women in terms of both short and long term physical and mental health. The violence also affects the victimized women's opportunity for participation and influence in the society, which further makes it an important public health issue. Aim: The aim of the literature review was to describe risk factors for men’s perpetration of intimate partner violence against women. Methods: Based on twenty-five scientific articles analyzed by a thematic analysis method, five main themes were identified: "Conditions during childhood”, "Individual factors of the man", "Relationship context", "Socio-economic and Demographic factors" and "Standards." Four sub-themes were also identified: "Personality traits", "Alcohol and drugs", "Conflicts" and "Pregnancy and children". Results: The key findings of the results were negative childhood experiences, impulse control, alcohol impact, financial resources and masculinity standards. Discussion: The results have been discussed partly based on an ecological model and concluded with implications and suggestions on the development of the subject. The literature study highlights the importance of developing prevention and treatment strategies at several levels to counter men’s perpetration of intimate partner violence against women

Denna studie undersöker processkedjan för att implementera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer. Hur kedjan ser ut från det att ett uppdrag ges av regeringen, till arbetet vidare hos den aktuella myndigheten för att sedan komma till hur arbetet tas vid ute hos kommuner och andra berörda aktörer. Ekosystemtjänster är de fördelar som vi människor får indirekt och direkt av naturen. Vi är beroende av att ekosystemen fortsätter producera tjänster som är livsviktiga för människans hälsa, välbefinnande samt för hela vår existens. Ett gemensamt arbete och hänsynsfullt nyttjande av våra resurser behövs för att säkerställa ekosystemtjänsterna. Att bevara, utveckla och nyskapa tätortsnära natur och grönområden kan resultera i stora samhällsvinster och att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen är ett steg i rätt riktning. Två etappmål togs fram 2018, där det ena målet innebär att kommunerna ska ha tillgång till en utvecklad metod gällande integrering av stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer senast år 2020. Det andra målet innebär att en majoritet av kommunerna senast 2025 ska ta tillvara och integrera ekosystemtjänster och stadsgrönska i planering, byggande och förvaltning. Studiens resultat bygger på hur långt kommunerna har kommit i arbetet med de två etappmålen, samt Boverkets insats i arbetet bakom den utvecklade metoden och med att nå ut med informationen till kommuner och andra aktörer. Resultatet innefattar även arbetet tillsammans med Naturvårdverkets då uppdraget skulle ske i samverkan med dem. Detta har genomförts med både kvalitativa och kvantitativa metoder, genom intervjuer och enkätutskick. / This study investigates the process chain for implementing urban greenery and ecosystem services in urban environments. This is done from the time the assignment is given by the government to the relevant authority, the continued work there, on to the work out at the municipalities and other relevant actors. Ecosystem services are the benefits that we humans receive indirectly and directly by nature. We are dependent on the ecosystems continuing to produce services that are vital to human health, well-being and for our entire existence. Commonly work and careful use of our resources are needed to ensure ecosystem services. Preserving, developing and innovating urban and green areas can result in great social benefits and integrating ecosystem services into physical planning is a step in the right direction. Two stagegoals were developed in 2018, where one goal means that the municipalities should have access to a developed method regarding the integration of urban greenery and ecosystem services in urban environments by 2020. The second goal means that a majority of the municipalities must use and integrate urban greenery and ecosystem services by 2025 at the latest, in planning, construction and management. The study result is based on how far the municipalities have come to work on the two stagegoals, as well as Boverkets work behind the developed method and with reaching out with the information to the municipalities and other concerned. The result also includes the work in conjunction with Naturvårdsverket when the assignment would take place in collaboration with them. This has been done with both qualitative and quantitative methods, through interviews and questionnaires.