Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2002.

Sammanfattning En likvärdig utbildning ska vara en självklarhet i Sverige som kunskapsnation och demokratiskt föregångsland. Ändå ökar skillnaden i studieresultat mellan elever med olika socioekonomiska bakgrunder. Sedan ett par år tillbaka har likvärdighet i grundskolan varit ett hett ämne i samhällsdebatten. År 2014 uppdaterades skollagen och det blev obligatoriskt för kommuner att ta hänsyn till elevers förutsättningar och behov vid fördelning av resurser till utbildning inom skolväsendet. Ett sätt att åstadkomma en mer jämlik utbildning kan vara att omfördela resurser inom kommunen efter elevers socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Hittills har ingen bred utvärdering av sådana resursfördelningssystem gjorts utifrån om systemen bidragit till en förbättring av elevernas studieresultat. Inte heller har en jämförelse mellan olika typer av system gjorts. Detta arbete är därför en första ansats till att utföra en sådan utvärdering. Uppsatsen syftar till att utreda om kommuners socioekonomiska resursfördelningssystem för grundskolor är välfärdshöjande och att undersöka om olika typer av sådana system har olika stor effekt på välfärden. Med välfärdshöjande menar vi i uppsatsen en total ökning av studieresultat där eventuella sänkningar av vissa elevers studieresultat kompenseras av en större höjning av studieresultat för andra elever.  För att uppfylla vårt syfte genomför vi en ekonometrisk analys, främst genom tidsserieregressioner och tester för strukturell skillnad. Vår studie visar att än har de socioekonomiska resursfördelningssystemen inte haft en bred påverkan på välfärden inom kommunerna. I fyra av de tjugo kommuner som ingick i vårt urval kunde vi se en trendförändring av studieresultat efter införandet av ett system. I två av dessa var trendförändringen signifikant positiv. I de andra två kommunerna var trend-förändringens riktning varken signifikant positiv eller negativ. Vi kan inte se någon skillnad i effekt av systemen beroende på vilka socioekonomiska faktorer systemet utgår från. Däremot får systemen större effekt ju längre tid kommunen använt socioekonomiska faktorer för att fördela en viss del av resurserna. I dess nuvarande form verkar socioekonomiska resursfördelningssystem inte vara tillräckligt kraftfulla verktyg för att kunna vända en negativ trend i kommuner med svaga socioekonomiska förutsättningar. / Abstract Equal education should be a matter of course in Sweden as a knowledge nation and a country with a highly developed democratic system. Nevertheless, the difference in study results increases between students with different socio-economic backgrounds. For the last couple of years this has been a hot topic in the public debate. In 2014, it became mandatory for the municipalities to take into account the pupils' prerequisites and needs when allocating resources to education within the school system. One way of achieving a more equal education could be to redistribute resources within the municipality according to students' socio-economic background factors. So far, no broad evaluation of such resource allocation systems has been made based on whether the systems have contributed to an improvement in study results. Neither has a comparison been made of different types of systems used. This thesis is therefore a first approach for performing such an evaluation.   The aim of this thesis is to investigate whether municipalities' socio-economic resource allocation systems for primary and secondary school are welfare enhancing and to investigate whether different types of such systems have different impacts on welfare. With welfare enhancing, the thesis refers to a total increase in study results, where any reductions in the results of some students are compensated by a higher increase in study results for other students. To fulfil our purpose, we perform an econometric analysis, primarily through time series regressions and tests for structural differences. Our study shows that the socio-economic resource allocation systems have not yet had a broad impact on the welfare of the municipalities. In four of the twenty municipalities that were included in our sample, we could observe a change in the trend of study results after the introduction of a system. In two of these, the change in trend was significantly positive, which implicates on a welfare increase. In the other two municipalities, the direction of the change in trend was neither significantly positive nor negative.  We cannot observe any differences in the effects of the systems depending on the socio-economic factors the systems are based on. However, the study shows that the systems give higher effect the longer time the allocation system has been in use. In their current form, socio-economic resource allocation systems do not appear to be sufficiently powerful tools to reverse a negative trend in municipalities with weak socio-economic conditions. / <p>Uppsatsen är de 50 första sidorna. Resterande sidor är bilagor.</p>

Research on the relationship between the oil market and the stock market has been a frequently discussed topic. Regarding the connection between oil and the stock market, there are different opinions about whether there is a relationship or not, therefore there is still room left for further research on the subject matter. In addition, none of the studies we could identify researched the Swedish stock market with the effect on different sectors separately at the stock market. The purpose of this paper is to study the relationship between the return- and volatility of the oil and how it affects the Swedish stock market. We will partly analyze the relationship between oil return and the specific sectors on the Swedish stock market while also studying the relationship with the stock market as a whole. Furthermore, we will also look at the connection between the oil volatility index (OVX) with regards to how it affects both the sectors and the Swedish stock market.  The method used in the study is quantitative consisting of two linear regression models which will be redesigned into two multiple regression models containing our control variables. The data which were used in the study was compiled into time-series data and the estimates were performed with OLS-estimations.  The result of the study was that no statistically significant relationship could be found between the Swedish stock market and oil return- and volatility. Furthermore, in the sectoral analysis, five sectors became statistically significant given their relationship to oil return. When examining the relationship between the oil volatility and the sectors on the Swedish stock market the result gained was three statistically significant sectors. Thus, there is no evidence for a statistically significant relationship between the Swedish stock market and the oil return- and volatility. However, we conclude that the oil return- and volatility have a sectoral effect on the Swedish stock market. / Forskning om relationen mellan oljans pris och aktiemarknaden har varit ett väl diskuterat ämne. Beträffande sambandet mellan oljan och aktiemarknaden råder det skilda meningar om huruvida det finns ett samband eller inte, därav finns det fortfarande utrymme för vidare forskning. Dessutom undersöker ingen av studierna vi identifierat den svenska aktiemarknaden och hur olika sektorer på marknaden påverkas enskilt.  Syftet med denna studie är att studera sambandet mellan avkastningen- och volatiliteten i oljan och hur det påverkar avkastningen på den svenska aktiemarknaden. Dels kommer vi att undersöka förhållandet mellan oljans avkastning och enskilda sektorer på Stockholmsbörsen, såväl som vi undersöker börsen i helhet. Vi kommer också att studera hur oljevolatilitetsindex (OVX) påverkar avkastningen för dessa sektorer och Stockholmsbörsen som helhet.  Studien använder sig av en kvantitativ metod bestående av två initiala linjära regressionsmodeller som sedan omkonstrueras till två multipla regressionsmodeller innehållande kontrollvariabler. Studiens data har sammanställts till tidsseriedata och skattningarna utfördes med OLS-estimeringar.  Resultatet av studien blev att inget statistiskt säkerställt samband kunde hittas mellan Stockholmsbörsen och oljans avkastning respektive volatilitet. Vidare i den sektoriella analysen blev fem sektorer signifikanta vid undersökning av oljans avkastning. Fortsättningsvis undersöktes oljans volatilitet mot sektorerna vilket resulterade i tre signifikanta sektorer. Slutsatsen blir således att det inte finns ett signifikant samband mellan Stockholmsbörsen som helhet och oljans avkastning- samt volatilitet. Däremot kan vi konstatera att oljans avkastning såväl som volatilitet har en sektoriell påverkan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka minimilöners effekter på ungdomssysselsättning inom Europeiska unionen (EU). De åldrar som undersöks är ungdomar (15–24), vilket vidare delas in i tonåringar (15–19) och unga vuxna (20–24). Som metod används panelregressioner med fasta effekter för 17 EU-medlemsländer (inklusive Storbritannien) med lagstadgade minimilöner under perioden 2000 till 2018. Vi finner att minimilöner har signifikanta negativa effekter på ungdomssysselsättning inom EU och att dessa effekter är mer kraftfulla för tonåringar än för unga vuxna. Med hänsyn till resultatet drar vi slutsatsen att minimilöner inom EU bör handskas med försiktighet eftersom de kan leda till mindre sysselsättning bland ungdomar. / The purpose of this thesis is to investigate the effects of minimum wages on youth employment in the European Union (EU). The main study group is youths between 15-24 which is then further divided into teenagers (15–19) and young adults (20-24). We employ panel regression methods with fixed effects for 17 EU countries (including the UK) that have statutory minimum wages during the period 2000 to 2018. We find that minimum wages have significant negative employment effects for youths in the EU and that the effects are stronger for teenagers compared to young adults. We reach a conclusion that minimum wage policies in EU countries should be handled with caution as they can lead to lower youth employment.

There is a series of different types of risk on the housing market and related industries.  The six papers in this doctoral dissertation are about a number of the many dimensions of risk management on the housing market. The main message of this thesis is that it should be possible for different actors in the housing market to improve risk management. Indeed, the last years’ financial turmoil has revealed that it should not only be possible, but also necessary, to improve risk management at all levels of the economy: at household, corporate, regional, national and international level. Although the complexity of the environment in which we live and act makes it very difficult to predict and quantify risk, the development of risk management techniques should make it possible to better indentify, and reduce risk. The first paper provides a systematic overview of a wide selection of methods or strategies used in different countries to expand but also to maintain home ownership among low income households. The second paper further discusses mortgage and home equity insurance instruments discussed in the first paper. This paper also discusses how a rental insurance policy, as an alternative to traditional rent regulation, may be constructed. Paper 3 develops a formula that might be used in order to value the rental insurance option discussed in paper 2. The fourth paper focuses on the housing building sector by discussing potential benefits of strategic alliances that the different actors in the housing construction market may establish in order to pool resources and manage development risks. The challenge of constructing reliable home price indexes has attracted scholars for many years. Paper 5 develops monthly quality-adjusted price indexes for condominiums (housing cooperative apartments) based on a unique dataset covering sales in the whole of Stockholm municipality from January 2005 to June 2009. Finally paper 6 pays attention to the large increase in housing cooperative conversions sine the 1990s, by deriving a closed-form valuation formula that might be used to value the embedded option an owner of a multi-family rental property has to sell it to a housing cooperative. / QC 20100810

No description available.

The objective of this thesis has been to analyze whether booms in the iron ore market has any significant effects on local labor markets in certain municipalities in Norrbotten County during the time period 2000-2016. Previous research has established that certain types of booms and busts influenced local labor markets. The analysis was done by using panel data and regression models where the results where compared over non-mining and mining municipalities. The results gave a vague response with both conclusive and inconclusive results over the variables investigated. The main conclusion is that although the mining industry is a big part of local labor markets in Norrbotten County, it is important for firms and policymakers to understand that the mining industry is not the only important factor and that decisions should not be entirely based on the mining industry and its markets. / Målet med denna uppsats var att analysera ifall booms i järnmalmsmarknaden har någon signifikant påverkan på lokala arbetsmarknader i utvalda kommuner i Norrbotten under tidsperioden 2000–2016. Tidigare forskning har fastställt att vissa booms och busts kan influera lokala arbetsmarknader. Analysen har genomförts med paneldata och regressionsmodeller där resultat jämförts mellan gruvkommuner och ickegruvkommuner. Resultaten gav otydliga resultat då vissa var konklusiva medan andra inte var konklusiva. Den huvudsakliga slutsatsen som nåtts är att även om gruvindustrin är en viktig del av de lokala arbetsmarknaderna, är det viktigt för företag och beslutsfattare att förstå att gruvindustrin inte är den enda påverkande faktorn och att framtida beslut och satsningar inte enbart ska baseras kring gruvindustrin och dess marknad.

Sedan den globala finanskrisen 2008 har flera stora regelverk införts för att säkerställa att banker hanterar risker på sunt sätt. Bland dessa regelverk är Basel II som infört kapitalkrav för kreditrisk som baseras på Sannolikhet för Fallissemang och Förlust Givet Fallissemang. Basel II Advanced Internal-Based Approach ger banker möjligheten att skatta dessa riskmått för enskilda portföljer och göra interna kreditriskvärderingar. I överensstämmelse med Advanced Internal-Based-rating undersöker denna uppsats användningen av en Error Correction Model för modellering av Sannolikhet för Fallissemang. En modell som visat sin styrka inom stresstestning. Vidare implementeras en funktion för Förlust Givet Fallissemang som binder samman Sannolikhet för Fallissemang och Förlust Givet Fallissemang med systematisk risk. Error Correction Modellen modellerar Sannolikhet för Fallissemang av en SME-portfölj från en av de "fyra stora" bankerna i Sverige. Modellen utvärderas och stresstestas med Europeiska Bankmyndighetens  stresstestscenario 2016  och analyseras, med lovande resultat. / Since the global financial crisis of 2008, several big regulations have been implemented to assure that banks follow sound risk management. Among these are the Basel II Accords that implement capital requirements for credit risk. The core measures of credit risk evaluation are the Probability of Default and Loss Given Default. The Basel II Advanced Internal-Based-Rating Approach allows banks to model these measures for individual portfolios and make their own evaluations. This thesis, in compliance with the Advanced Internal-Based-rating approach, evaluates the use of an Error Correction Model when modeling the Probability of Default. A model proven to be strong in stress testing. Furthermore, a Loss Given Default function is implemented that ties Probability of Default and Loss Given Default to systematic risk. The Error Correction Model is implemented on an SME portfolio from one of the "big four" banks in Sweden. The model is evaluated and stress tested with the European Banking Authority's 2016 stress test scenario and analyzed, with promising results.

Predicting the behavior of financial markets is largely an unsolved problem. The problem hasbeen approached with many different methods ranging from binary logic, statisticalcalculations and genetic algorithms. In this thesis, the problem is approached with a machinelearning method, namely the Long Short-Term Memory (LSTM) variant of Recurrent NeuralNetworks (RNNs). Recurrent neural networks are artificial neural networks (ANNs)—amachine learning algorithm mimicking the neural processing of the mammalian nervoussystem—specifically designed for time series sequences. The thesis investigates the capabilityof the LSTM in modeling financial market behavior as well as compare it to the traditionalRNN, evaluating their performances using various measures. / Prediktion av den finansiella marknadens beteende är i stort ett olöst problem. Problemet hartagits an på flera sätt med olika metoder så som binär logik, statistiska uträkningar ochgenetiska algoritmer. I den här uppsatsen kommer problemet undersökas medmaskininlärning, mer specifikt Long Short-Term Memory (LSTM), en variant av rekurrentaneurala nätverk (RNN). Rekurrenta neurala nätverk är en typ av artificiellt neuralt nätverk(ANN), en maskininlärningsalgoritm som ska efterlikna de neurala processerna hos däggdjursnervsystem, specifikt utformat för tidsserier. I uppsatsen undersöks kapaciteten hos ett LSTMatt modellera finansmarknadens beteenden och jämförs den mot ett traditionellt RNN, merspecifikt mäts deras effektivitet på olika vis.

The relationship between energy consumption and economic growth has been a popular topic in recent studies, with a considerable amount of literature conducted, although there still is no consensus regarding the relationship. Few studies have analysed the nuclear energy growth nexus with greenhouse gas emissions, and none have used the same method, data, and sample period. Therefore, there are still gaps in the literature regarding the Energy Growth Nexus, and this study provides a unique insight into the Swedish nuclear dilemma.   The purpose of this paper is to study the causal relationship between economic growth and nuclear energy consumption, and the causality between greenhouse gas emissions and nuclear energy consumption, in Sweden. The results of which are used to discuss the future consequences a continued shutdown of Sweden’s nuclear power could have. Seven EU nations and two non-EU nations are included to be able to make comparisons to Sweden. This paper is based on a method of time series analysis by conducting Ordinary Least Squares-regressions in combination with Granger causality tests.    Our results indicate that nuclear power granger cause growth in Belgium and the United Kingdom. Additionally, this study finds a bidirectional granger causality between greenhouse gas emissions and nuclear energy in the USA. The causal relationship between nuclear energy, economic growth, and greenhouse gas emissions in Sweden is still unclear. However, the Swedish energy market is facing multiple challenges including global warming, increased energy demand, and a transition towards a completely renewable energy mix. The role of nuclear power in the Swedish energy mix is still unclear. It is therefore the authors belief that a decision regarding the future of the Swedish energy supply is needed. / Förhållandet mellan energikonsumtion och ekonomisk tillväxt har varit ett populärt ämne i nutida forskning, detta då en avsevärd mängd litteratur har författats på ämnet, dock har forskningen ännu inte funnit konsensus gällande det påstådda förhållandet. Få studier har emellertid analyserat energi-tillväxt sambandet med växthusgaser, inga av dessa studier har använt samma metod, data och tidsperiod. Med grund i detta finns det ändock ett tomrum i forskningen och litteraturen gällande energi-tillväxt sambandet och denna studie tillhandahåller en särskild insikt i det svenska kärnkraftsdilemmat.    Syftet med denna uppsats har varit att studera det kausala förhållandet mellan ekonomisk tillväxt och kärnkraftskonsumtion, samt kausaliteten mellan utsläpp från växthusgaser och ekonomisk tillväxt, i Sverige. Resultaten av denna uppsats har använts för att diskutera och analysera framtida konsekvenser av en fortsatt kärnkraftsnedstängning i Sverige. Sju EU-nationer samt två länder utanför EU har inkluderats för att kunna genomföra jämförelser med Sverige. Denna uppsats är baserad på en metod av tidsserieanalys som regression kallad Minsta Kvadratregressioner i kombination med Granger kausalitets-tester.   Uppsatsens resultat indikerar att kärnkraft Granger-kauserar tillväxt i Belgien och Storbritannien. Studien finner även en dubbelriktad Granger-kausalitet mellan växthusgasutsläpp och kärnkraft i USA. Det kausala sambandet mellan kärnkraft, ekonomisk tillväxt och växthusgasutsläpp i Sverige är fortsatt otydligt. Den svenska energimarknaden står emellertid inför flera utmaningar som främst inkluderar global uppvärmning, ökande efterfrågan på energi samt en pågående övergång till en helt förnybar energimix. Rollen kärnkraft kommer ha i den svenska energimixen är fortfarande oklar. Det är därför författarnas uppfattning att ett beslut angående hur det framtida energiutbudet ska se ut måste tas.