This study is the first to focus primarily on the Swedish parish magasins, the country’s most widespread credit institution in the last half of the 18th, and the first part of the 19th, century. During the Early Modern Period, grain price volatility was a matter of great concern. The parish magasins were conceived as a substitute for government action intended to stabilize grain prices and offer relief in case of crop failure. The thesis analyzes the problems of harvest variability and grain price fluctuations utilizing both   theory and empirical evidence. It is concluded that market integration, especially by permitting imports, was more effective than inter-harvest storage in reducing the likelihood of high prices. Initially the peasants were sceptical of the new institution. Although the establishment of the magasins was strictly speaking voluntary, substantial hierarchical pressure was applied.  Once they had come into existence, however, the magasins evolved into a type of grain bank. The parishioners found them useful as a source of communal revenue at a time of rising need for local public expenditure for education and poor relief. In addition, the failure of the grain market to meet the needs of the peasantry created a demand for loans in kind. Although by no means ideal, in the absence of any superior institutions, the magasins provided valuable services. When improvements in both municipal finance and the functioning of the grain markets occurred in the second half of the 19th century, the magasins became obsolete. Both history and geography impact the formation of institutions. This study describes one such case of institutional development and attempts to explain why the outcome deviated from the original intention. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm, 2007</p>

Diss. Stockholm : Univ. / Stockholm blir huvudstad

Currently, more than half of all Swedish single-family houses have an installed heat pump and more heat is supplied by heat pumps in Sweden than in any other nation. Despite the enormous impact of heat pumps on the Swedish energy system, the transition towards their use has gone relatively unnoticed. Hence the title of this thesis, ‘A silent revolution’. This thesis provides an in-depth study of the Swedish transition towards heat pumps and how Swedish industries contributed to it. It approaches the topic from the perspective of value networks and ‘coopetition’, combined with the concept of complementarities. This approach has been inspired by the work of Verna Allee (2009) and Erik Dahmén (1991). In this thesis, value networks are networks of actors surrounding a specific business model, coopetition is used to describe the relationships between actors (as both competitive and cooperative), and the concept of complementarities is used to analyze the dynamics between synergistic elements and value networks in Sweden’s heat pump sector and energy system. Based on this approach, the thesis explains how a durable web of relations and interdependencies between complementarities has developed within the heat pump sector and the energy system in Sweden, and between the two, during the country’s transition to widespread use of heat pumps. Interest in heat pumps arose in Sweden and other parts of Europe during the 1970s. The Swedish energy system had been caught between international oil crises and national political mobilisation against nuclear power expansion. In this period of negative transformation pressure, the heat pump appeared as a promising alternative that could mitigate the use of oil and electricity for heating. In the 1970s, an early Swedish heat pump industry formed together with a growing heat pump market. A large number of diverse actors became involved in the Swedish heat pump sector, and the intense coopetition dynamics relating to heat pumps following the 1970s oil crisis contributed to durable connections between complementarities during the early stages of the transition. The 1980s saw a rapid expansion of large heat pumps in Swedish district heating facilities. In the mid-1980s, however, oil prices dropped back to their previous low levels. This change, combined with other factors, such as lifted subsidies and higher interest rates, created a crisis for Swedish heat pump industry. The industry underwent a 10-year period of low sales of small heat pumps and the market for large heat pumps died out and never returned. Nevertheless, several connections between heat pump–related complementarities remained in Sweden after the mid-1980s. In conjunction with value network reconfigurations, changes in company ownerships and governmental industry support, these complementarities helped the Swedish heat pump sector to maintain both production and service capacity. Due to developments that took place largely outside the heat pump manufacturing sector, by the mid-1990s it became possible for the struggling Swedish industry to offer more reliable and standardised heat pumps to the Swedish home heating market. During the years after 1995, the Swedish heat pump market grew to become the biggest in Europe. The industry’s early development and growth gave Swedish companies a comparative advantage over its European competitors, with the result that the manufacturing of heat pumps remained concentrated to Swedish-based manufacturing facilities even after the Swedish heat pump industry became internationalised after 2005. As of 2015, Sweden had the greatest amount of heat production from heat pumps per capita of any European nation, and many heat pump markets in other European countries are 10 to 20 years behind the Swedish market in development. This thesis shows how the Swedish heat pump industry has co-evolved with the market and how developments in the industry contributed towards causing the transition to heat pumps to occur so early in Sweden relative to other European markets. It also shows that coopetition dynamics in a socio-technical transition change with the emergence and characteristics of structural tensions between complementarities, which has implications for the strategic management of external relations and partnerships during socio-technical transitions. It further argues that the combination of the value network, coopetition, and complementarity concepts can be conceptualised for descriptive and exploratory studies on the role of firms and industries in socio-technical transitions, thereby offering a complement to existing dominant frameworks in the area of transition studies. / För närvarande har mer än hälften av alla svenska husägare en installerad värmepump. Värmepumpar levererar mer värme per capita i Sverige än i något annat land. Men trots värmepumparnas stora genomslag i det svenska energisystemet har övergången från olja och el till värmepumpar gått relativt obemärkt förbi. Därav titeln på denna avhandling, ”en tyst revolution”. Denna avhandling ger en djupgående beskrivning av den svenska övergången från olja och el till värmepumpar och av hur den svenska industrin bidragit till utvecklingen inom det svenska värmepumps- området. Forskningsansatsen i denna avhandling bygger på ett värdenätverks- och ’coopetition’-perspektiv i kombination med användningen av det dynamiska analytiska begreppet komplementaritet. Denna ansats är inspirerad av Verna Allees (2009) och Erik Dahméns (1991) arbeten. Begreppet värdenätverk används i denna avhandling för att beskriva det nätverk av aktörer som omger en specifik affärsmodell, begreppet ’coopetition’ används för att beskriva relationerna mellan aktörer (som både konkurrerande och samarbetande) och begreppet komplementaritet används för att analysera dynamiken mellan synergistiska delar och värdenätverk i den svenska värmepumpsektorn och det svenska energisystemet. Genom detta tillvägagångssätt beskrivs hur ett hållbart nät av relationer och ömsesidiga beroenden mellan komplementariteter har utvecklats, dels inom själva värmepumps- sektorn, dels mellan värmepumpssektorn och energisystemet i Sverige, under den svenska övergången mot ökad användning av värmepumpar. Intresset för värmepumpar steg i både Europa och Sverige under 1970- talet. Det svenska energisystemet var under tryck från både internationella oljekriser och nationell politisk mobilisering mot svensk kärnkrafts-utbyggnad. Under denna period när det svenska energisystemet var under negativt omvandlingstryck framstod värmepumpen som ett lovande alternativ som skulle kunna minska användningen av både olja och el för uppvärmning i Sverige. På 1970- talet bildades en svensk värmepumpindustri i samband med en växande värmepumpsmarknad. Ett stort antal aktörer av olika typer engagerade sig i den växande svenska värmepumpsektorn under denna period. Den intensiva samarbetsdynamiken kring värmepumpar som följde oljekrisen från 1970-talet bidrog till bildandet av varaktiga kopplingar mellan komplementariteter under denna tidiga fas i värmepumpsövergången. Under tidigt 1980-tal steg den relativa försäljningen av villavärmepumpar kraftigt och under mitten av 1980- talet skedde en ännu kraftigare utveckling av stora värmepumpar i svenska fjärrvärmeanläggningar. Men i mitten av 1980-talet sjönk oljepriset tillbaka till sina tidigare låga nivåer. I kombination med andra faktorer, så som slopade subventioner och höjd ränta, uppstod en kris för värmepumpar i Sverige. Den följande 10-års perioden karakteriserades av låg försäljning av små värmepumpar. Marknaden för stora värmepumpar försvann helt och skulle aldrig återkomma. Men flera kopplingar mellan värmepumpsrelaterade komplementarier kvarstod i Sverige även efter mitten av 1980-talet. I kombination med värdenätverkskonfigurationer, förändringar i företagsägande och statligt stöd till industrin, bidrog dessa hållbara kopplingar mellan komplementarier till att upprätthålla både produktion och servicefunktioner inom den svenska värmepumpsektorn. På grund av den tekniska utvecklingen, som i stor utsträckning skedde utanför tillverkningssektorn, blev det i mitten av 1990-talet möjligt för den kämpande svenska värmepumpsindustrin att erbjuda mer pålitliga och standardiserade villavärmepumpar till den svenska hemmamarknaden. Under åren efter 1995 växte den svenska värmepumpmarknaden till att bli den största i Europa. Den svenska marknadens och industrins utveckling och tillväxt gav svenska företag en relativ fördel gentemot sina eftersläntrande europeiska konkurrenter, med följden att tillverkningen av värmepumpar förblev koncentrerad till svenska anläggningar även efter det att en stor del av svensk värmepumpsindustri blivit uppköpt av utländska företag efter 2005. År 2015 var Sverige fortfarande det land med mest värme från värmepumpar per capita i Europa och den svenska utvecklingen var 10- 20 år före andra europeiska värmepumpmarknader. Denna avhandling beskriver samutvecklingen mellan den svenska värmepumpssektorn och det svenska energisystemet och hur den industriella utvecklingen bidragit till att den svenska övergången till värmepumpar var relativt tidig i jämförelse med andra europeiska marknader. Avhandlingen visar också att aktörsdynamiken i en socio- teknisk övergång förändras med uppkomsten av strukturella spänningar mellan komplementariteter, vilket har betydelse för hur externa relationer och partnerskap hanteras av företag och organisationer som genomgår omfattande socio-tekniska övergångar. Vidare argumenteras för att begreppen värdenätverk, coopetition, och komplementariteter kan kombineras i ett konceptuellt ramverk för att beskriva och analysera företags och industriers roller i omfattande socio-tekniska övergångar och därigenom komplettera nuvarande dominerande konceptuella ramverk för studier av omfattande socio-tekniska övergångar. / <p>QC 20171023</p>

Studien undersöker hur Porjus vattenkraftverk påverkade den industriella utvecklingen i Norrbottens län mellan 1915–1938. Syftet med uppsatsen var att undersöka om elintensiva industrier etablerades efter vattenkraftverkets invigning samt hur industristrukturen i Norrbottens län påverkades under perioden 1915–1938. För att svara på frågorna blev undersökningen en fallstudie som utredde hur och om elektriciteten från Porjus vattenkraftverk bidrog till ekonomisk utveckling i Norrbottens län. Att utvecklingen av elektricitet och elinfrastruktur ska gynna den ekonomiska utvecklingen genom en ökad etableringstakt av industrier samt att industrierna blir mer elintensiva har visats i tidigare forskning. Samtidigt som andra studier demonstrerat hur elektrifiering inte nödvändigtvis leder till ekonomisk utveckling om inte priserna är lönsamma. Slutsatsen av undersökningen är att Porjus vattenkraftverk gav upphov till ökad industrietablering i Norrbottens län, där de elintensiva industrigrupperna gynnades till störst del. Slutligen drogs slutsatsen att industristrukturen i Norrbotten primärt stärktes snarare än ändrades efter att vattenkraftverket invigdes år 1915. / This thesis analyzes how Porjus hydropower plant affected the industrial development in Norrbotten county between 1915-1938. The purpose of the study was to investigate if electricity-intensive industries arose after the inauguration of the hydropower plant, and how the industrial structure in Norrbotten county was influenced during the period 1915-1938. To answer those questions a case study was performed to investigate if and/or how the electricity from Porjus hydropower plant contributed to economic development in Norrbotten county. Previous studies have shown that the development of electricity and electricity infrastructures will benefit economic development through an increased number of industries and that the industries will become more electricity-intensive. At the same time, other studies have demonstrated how electrification does not necessarily lead to economic development unless prices are profitable. The conclusion of the thesis is that an increase of industrial establishments in Norrbotten county appeared after the inauguration of Porjus hydropower plant. At the same time the electricity-intensive industrial groups where the ones that benefited the most from the increased electricity the hydropower plant generated. Finally, it was concluded that the industrial structure in Norrbotten primarily was strengthened rather than changed after the hydropower plant was inaugurated in 1915.

Purpose: The purpose of this study was to analyze accounts of presented narratives in defense bills and any changes to them over time regarding Sweden's defense. Design / Method: A descriptive study was designed. The data material for the study's background consists of quantitative data, taken from public sources regarding population statistics, GDP in SEK (billions) and in percent, inflation and consumer price index, which have been analyzed and interpreted regarding similarities in values. The study's main data is taken from nine defense bills from the year 1986 until 2021. This data have been analyzed by close reading and after a qualitative analysis was performed on the collected data material. Findings: (Background). Sweden's defense spending in relation to GDP has fallen continuously. In particular, a large reduction can be noted from 1990 onwards from 2.6% to 1.3% in 2020. A change in the security policy situation after 1989 can also be seen in the changes to defense spending. Changes can also be seen after 2014, when defense spending increased sharply.  (Foreground-Figure). The analysis of narratives in the defense bills shows: (i) a narrative of a total defense (including military and civilian) regardless of a decline or rise in defense spending, (ii) the narrative of external events that affect defense policy, political behavior and decisions (iii) the narrative of threats against Sweden and of non-threats, and (iv) the narrative of the national identity as neutral and militarily non-aligned despite having a defensive alliance in practice. Conclusions: The thematic map of narratives in defense bills shows that accounts about current security and defense policy contain an ambiguity between the narratives about security policy on the one hand and the practical exercise of defense policy, on the other. This is probably due to an ideological view of security policy and to a collective self-image of neutrality and non-alignment, and being a clear voice for human rights, freedom and democracy in all parts of the world, rather than taking an actual pragmatic defense view. This pattern is found throughout the defense bills and expresses a kind of elitist perspective on one's own security policy stance. The study thus suggests that the narrative about the national self-image of neutrality is about the specific common experience and history from the 1940s to today and which has been communicated as specifically Swedish. This self-image appears as a foundation of Swedish security policy.  With regard to defense costs, it can be stated that when no perceived impending military threat in the immediate area, defense spending is reduced. / Syfte: Syftet med denna studie var att analysera framställningar presenterade som narrativ i försvarspropositioner och eventuella förändringar av dem över tid avseende Sveriges försvar. Design/metod: En beskrivande (deskriptiv) studie utformades. Källmaterialet till studiens bakgrundsbeskrivning består av kvantitativ data, hämtat från offentliga källor gällande befolkningsstatistik, BNP i kr (miljarder) och i procent, inflation och konsumentprisindex och som analyserats och tolkats gällande likheter i värden. Studiens huvuddata består av nio försvarspropositioner från åren 1986 till 2021. Dessa har använts för närläsningar och en kvalitativ analys utfördes på det insamlade datamaterialet.  Resultat: (Resultat bakgrund). Sveriges försvarsutgifter i förhållande till BNP har sjunkit kontinuerligt. Särskilt kan noteras en omfattande neddragning från år 1990 och framåt från 2,6 % till 1,3 % år 2020. Ett förändrat säkerhetspolitiskt läge efter 1989 syns i förändringen av försvarsutgifter. Förändringar syns också efter år 2014 då försvarsutgifterna ökat kraftigt. (Resultat förgrund-figur). Analysen av narrativ i försvarspropositionerna visar: (i) narrativet om totalförsvaret som just ett totalt försvar trots dess ned- och uppmontering, (ii) narrativet om omvärldshändelser som påverkar försvarspolitiken, politiska beteenden och beslut (iii) narrativet om hotbilder mot Sverige och om icke-hot, samt (iv) narrativet om självbilden som neutral och militärt alliansfri trots en allierad försvarspraktik och politik.  Slutsatser: Den tematiska kartan över narrativ i försvarspropositioner, visar en berättelse om en tvetydighet mellan narrativen om säkerhetspolitiken å ena sidan och det praktiska försvarspolitiska utövandet, å den andra. Detta beror troligen på att den nationella kollektiva självbilden innehåller en ideologisk syn på neutralitet och alliansfrihet, samt på rollen av en klar röst för mänskliga rättigheter, frihet och demokrati i världens alla delar, snarare än en pragmatisk syn på försvarspolitik. Detta narrativ finns genomgående i försvarspropositionerna och uttrycker ett slags elitistiskt perspektiv på den egna säkerhetspolitiska hållningen. Denna nationella självbild framstår som ett grundelement för säkerhetspolitiken.  När det gäller försvarskostnader, kan konstateras att när man inte uppfattar något förestående militärt hot i närområdet, så sparas det på försvarsutgifterna.

Purpose: The purpose of this study was to analyze accounts of presented narratives in defense bills and any changes to them over time regarding Sweden's defense. Design / Method: A descriptive study was designed. The data material for the study's background consists of quantitative data, taken from public sources regarding population statistics, GDP in SEK (billions) and in percent, inflation and consumer price index, which have been analyzed and interpreted regarding similarities in values. The study's main data is taken from nine defense bills from the year 1986 until 2021. This data have been analyzed by close reading and after a qualitative analysis was performed on the collected data material. Findings: (Background). Sweden's defense spending in relation to GDP has fallen continuously. In particular, a large reduction can be noted from 1990 onwards from 2.6% to 1.3% in 2020. A change in the security policy situation after 1989 can also be seen in the changes to defense spending. Changes can also be seen after 2014, when defense spending increased sharply.  (Foreground-Figure). The analysis of narratives in the defense bills shows: (i) a narrative of a total defense (including military and civilian) regardless of a decline or rise in defense spending, (ii) the narrative of external events that affect defense policy, political behavior and decisions (iii) the narrative of threats against Sweden and of non-threats, and (iv) the narrative of the national identity as neutral and militarily non-aligned despite having a defensive alliance in practice. Conclusions: The thematic map of narratives in defense bills shows that accounts about current security and defense policy contain an ambiguity between the narratives about security policy on the one hand and the practical exercise of defense policy, on the other. This is probably due to an ideological view of security policy and to a collective self-image of neutrality and non-alignment, and being a clear voice for human rights, freedom and democracy in all parts of the world, rather than taking an actual pragmatic defense view. This pattern is found throughout the defense bills and expresses a kind of elitist perspective on one's own security policy stance. The study thus suggests that the narrative about the national self-image of neutrality is about the specific common experience and history from the 1940s to today and which has been communicated as specifically Swedish. This self-image appears as a foundation of Swedish security policy.  With regard to defense costs, it can be stated that when no perceived impending military threat in the immediate area, defense spending is reduced. / Syfte: Syftet med denna studie var att analysera framställningar presenterade som narrativ i försvarspropositioner och eventuella förändringar av dem över tid avseende Sveriges försvar. Design/metod: En beskrivande (deskriptiv) studie utformades. Källmaterialet till studiens bakgrundsbeskrivning består av kvantitativ data, hämtat från offentliga källor gällande befolkningsstatistik, BNP i kr (miljarder) och i procent, inflation och konsumentprisindex och som analyserats och tolkats gällande likheter i värden. Studiens huvuddata består av nio försvarspropositioner från åren 1986 till 2021. Dessa har använts för närläsningar och en kvalitativ analys utfördes på det insamlade datamaterialet.  Resultat: (Resultat bakgrund). Sveriges försvarsutgifter i förhållande till BNP har sjunkit kontinuerligt. Särskilt kan noteras en omfattande neddragning från år 1990 och framåt från 2,6 % till 1,3 % år 2020. Ett förändrat säkerhetspolitiskt läge efter 1989 syns i förändringen av försvarsutgifter. Förändringar syns också efter år 2014 då försvarsutgifterna ökat kraftigt. (Resultat förgrund-figur). Analysen av narrativ i försvarspropositionerna visar: (i) narrativet om totalförsvaret som just ett totalt försvar trots dess ned- och uppmontering, (ii) narrativet om omvärldshändelser som påverkar försvarspolitiken, politiska beteenden och beslut (iii) narrativet om hotbilder mot Sverige och om icke-hot, samt (iv) narrativet om självbilden som neutral och militärt alliansfri trots en allierad försvarspraktik och politik.  Slutsatser: Den tematiska kartan över narrativ i försvarspropositioner, visar en berättelse om en tvetydighet mellan narrativen om säkerhetspolitiken å ena sidan och det praktiska försvarspolitiska utövandet, å den andra. Detta beror troligen på att den nationella kollektiva självbilden innehåller en ideologisk syn på neutralitet och alliansfrihet, samt på rollen av en klar röst för mänskliga rättigheter, frihet och demokrati i världens alla delar, snarare än en pragmatisk syn på försvarspolitik. Detta narrativ finns genomgående i försvarspropositionerna och uttrycker ett slags elitistiskt perspektiv på den egna säkerhetspolitiska hållningen. Denna nationella självbild framstår som ett grundelement för säkerhetspolitiken.  När det gäller försvarskostnader, kan konstateras att när man inte uppfattar något förestående militärt hot i närområdet, så sparas det på försvarsutgifterna.

In a society where everything must be within the vicinity and accessible, people face challenges like climate, segregation and inequality. All people have the right to services such as education, care, work and housing without being prevented by unsustainable urban planning. Sustainable urban planning can define several things, but something all definitions have in common is that they use strategic plans. One such well spoken about is the "15 minute city" which was introduced in 2016 by the urbanist and professor Carlos Moreno. The concept is about an accessible city, in terms of services, education, care, work and more, for residents within a 15 minute walk or bike ride. Attempts to apply the 15 minute city can be seen in several cities around the world and partially in Stockholm, Sweden. An example is in Södertälje, a suburb in Stockholm county, which is characterized by the car centric city. The swedish policy “ Trafik för en attraktiv stad” (TRAST) helps sektion with urban planning and sustainability with focus on traffic. Because of these guidelines and Södertäljes oversight plan over their whole urban area it would be of interest to investigate how well the 15 minute city can be applied in Södertälje and its relation to the district of Ronna. The purpose of this study is to examine the potential Södertälje has in becoming a 15 minute city, in regards to the swedish policy document TRAST. In addition, studying whether the strategic plan can complement Södertälje's oversight plan of the entire city. The method that was applied consisted of literature study and case study where literature was gathered, for example, via search engines like Web of Science and Diva Portal. The case study consisted of two site visits, one earlier and one later in the day. The result and the analysis indicate that several aspects in Södertäljes oversight planning of their area and TRAST match that of the 15 minute city. Introducing this type of planning in the city requires, for example, that several barriers or the carsdomination in the urban area be remedied or reduced, which can provide opportunities for pedestrians and cyclists. The conclusions drawn from the results are that the introduction of the 15-minute city concept in the urban area, Södertälje, is possible. At last at recommendation to continuation of the study is a case study would consist of a city that has recently applied the 15 minute city and compare the effects of this more concretely. / I ett samhälle där allting ska vara nära och tillgängligt möts människor av utmaningar om klimatet, segregation och ojämlikhet. Alla människor har rätten till funktioner som utbildning, vård, arbete och boende utan att förhindras av en dålig samhällsplanering. Hållbar samhällsplanering kan innebära flera saker men något alla definitioner har gemensamt är att de tillämpar planstrategier. En sådan är “15 minutersstaden” som introducerades år 2016 av urbanisten och professorn Carlos Moreno. Idén handlar om en tillgänglig stad, vad gäller just funktionerna, utbildning, vård, arbete och mer, för invånarna inom en kvarts promenad eller cykeltur. Försök att tillämpa 15 minutersstaden finns i flera städer runtom i världen och i Sverige kan man hitta det delvis i Stockholm. Ett exempel är i Södertälje tätort, i Stockholms län, som präglas av bilsamhället. Policyn “Trafik för en attraktiv stad” (TRAST), hjälper sektorer inom samhällsplaneringen att samarbeta för ett hållbart planerande med fokus på trafiken. med hjälp av dess riktlinjer och översiktsplanen i Södertälje skulle vara av intresse att undersöka hur väl 15 minutersstaden går att applicera, och detta i förhållande till en av dess stadsdelar Ronna.  Syftet med detta arbete är att undersöka potentialen Södertälje har i att bli en 15 minutersstad med hänsyn till policyn TRAST. Dessutom studerades likheter och skillnader mellan Södertäljes översiktsplan och 15 minutersstaden vad gäller planeringen. Metoden som tillämpades var kvalitativ och bestod av en litteraturstudie och en fallstudie. Fallstudien omfattade två platsbesök i stadsdelen Ronna, en tidigare och en senare på dygnet.  Resultatet och analysen tyder på att flera aspekter i översiktsplanen och TRAST:en stämmer överens med 15 minutersstaden. Det går dessutom att införa denna planeringstyp i Södertälje men kräver dock till exempel att flera barriärer åtgärdas, såväl bildominansen i tätorten. Detta för att ge möjlighet åt gående och cyklister att röra sig i staden. Slutsatserna som dras utifrån resultaten är att införandet av konceptet 15 minutersstaden i tätorten Södertälje är möjlig. Som en sista slutsats i arbetet finns framtid forskning vilket berör att studera en stad som nyligen applicerat 15 minutersstaden och jämföra effekterna av detta mer konkret.

Denna forskningsstudies syfte är att undersöka sambandet mellan internationell handel och ekonomisk tillväxt och effekten som internationell handel har på ekonomisk tillväxt i afrikanska länder söder om Saharaöknen (Subsahariska Afrika). Majoriteten av tidigare studier och forskning inom detta område hävdar att det finns en positivt korrelation mellan dessa två variabler men ändå så finns det fortfarande vissa som ifrågasätter hur pass stor påverkan dessa två variabler egentligen har, om den effekten verkligen är tillräckligt signifikant för att anses vara betydelsefullt samt viktig. Informationen och datan som använts i denna studie är tagna från World Bank Group (Världsbanken), Human Development Reports och Fraser Institute. Studiens teoretiska referensram använder sig av tillväxtteorier, vilket bestod av Solowmodellen, endogen tillväxtteori och institutionell teori samt handelsteorier, som bestod av den Ricardianska modellen och Heckscher-Ohlin modellen för att bättre förklara konceptet av ekonomisk tillväxt och hur internationell handel kan komma att påverka processen till att uppnå ekonomisk tillväxt. Inom denna undersökning utfördes en panel-data studie med stöd av en regressionsanalys för att kunna mäta korrelationen mellan internationell handel och ekonomisk tillväxt. Den beroende variabeln för denna forskningsstudie var ekonomisk tillväxt i form av den årliga BNP per capita-tillväxten medan de oberoende variablerna innehöll bland annat internationell handel, utbildning, kapital, befolkningstillväxt, arbetskraft, korruption och ekonomisk frihet. Dessutom inkluderar undersökningen 36 utav de totala 48 möjliga länder i Subsahariska Afrika och är avgränsad till en tioårsperiod mellan 2009–2019. Slutresultatet av denna studies forskning visar att det finns ett signifikant positivt korrelation mellan ekonomisk tillväxt och internationell handel och kommer då fram till slutsatsen att internationell handel faktiskt har en viktig effekt/påverkan och är därför nödvändig för att uppnå ekonomisk tillväxt. / The purpose of this research study is to examine the relationship between international trade and economic growth and the effect that international trade has on economic growth in sub-Saharan African countries (Sub-Saharan Africa). The majority of previous studies and research in this area claim that there is a positive correlation between these two variables, yet there are still some who question how much these two variables actually have influenced each other and if that effect is really significant enough to be considered significant as well as important. The information and data used in this study are taken from the World Bank Group, Human Development Reports and Fraser Institute. The study's theoretical framework uses growth theories, which consisted of the Solow model and endogenous growth theory, and trade theories, which consisted of the Ricardian model, the Heckscher-Ohlin model, and institutional theory to better explain the concept of economic growth and how international trade can affect the process of achieving economic growth. Within this research, a panel dataset study was carried out with the support of a regression analysis in order to measure the correlation between international trade and economic growth. The dependent variable for this research study was economic growth in the form of annual GDP per capita growth, while the independent variables included international trade, education, capital, population growth, labor force, corruption and economic freedom. Additionally, the study includes thirty-six out of a total of forty-eight possible countries in sub-Saharan Africa and is limited to a ten-year period between 2009-2019. The final result of this study's research shows that there is a significant positive correlation between economic growth and international trade and concludes that international trade actually has a very important effect/impact and is essential to achieving economic growth.

At my thesis’s core is the transformation of the agricultural industry based on the framework of food regimes established by Philip McMichael and Harriet Friedmann. The framework of food regimes will guide the analysis of recent agricultural developments towards sustainability. Due to the local nature of the food production system, I focused my thesis on one county in the South of Germany, Schwäbisch Hall, which allows me to look at local developments and how they affect our broader global food system. I will begin the thesis by analysing the effects of the Common Agricultural Policy (CAP) on agricultural actors in Schwäbisch Hall. After that, I will thoroughly examine the term “sustainable agriculture” within the context of sustainability and how the term is perceived by agricultural actors in Schwäbisch Hall. I will then explore three crucial global sustainability issues in the agricultural sector and how these global issues are influencing and transforming the agricultural industry on a local level. The sustainability issues include Food Security, Environmental Issues and Climate Change, and Consumption Issues. The analysis will explore how these issues, along with the recent CAP reform, can shape and advance the agricultural industry in the future. To analyse the CAP and sustainable agriculture, the study will employ the Actor-Network Theory (ANT), which will provide insights into the operational dynamics and interplay of networks within the industry as they mutually influence each other. I also use interviews with agricultural actors and news articles to get a more profound knowledge of opinions on the developments within the agricultural sector. After analysing current sustainability issues and the most recent CAP reform, I will discuss the agricultural sector's future in Germany and how the agricultural industry could develop further in the upcoming years. I will also look more into the possibilities of organic farming and its importance in establishing a more sustainable agricultural sector. At the end of my thesis, I will examine if, with the recent developments in the agricultural industry, there is a chance that a new fourth food regime can be established soon in the broader prospect of our global food system.

Within the context of economic history, this case study discusses “separatist cooperation” as an organizational and economic strategy for addressing multiple forms of alienation and inequality. Unique in the European cooperative movement at the time, The Women’s Cooperative Society Swedish Homes (Kvinnornas Andelsförening Svenska Hem), active in Stockholm 1905-1916, is a case in point. Using a theoretical framework drawn from social and economic reconstruction as well as critical perspectives inspired by intersectionality, the study analyzes how arguments, practices and choices of Svenska Hem are manifested in terms of three themes/strategies of de-alienation: democratic participation, asset-building and narrative representation. Cutting through each of these themes/strategies, explicit and implicit conceptions of gender, class and group solidarity are critically analyzed. The results show that the separatist strategy in combination with cooperative organizing generated considerable movement energy and capital accumulation e.g. in the face of an organized boycott from competing (male) traders. Further, the women’s cooperative constituted a space for asset-building while negotiating the changing social role of women generally and housewives in particular. The analysis shows that Svenska Hem’s organization and narrative was marked by class bias, while striving to become a cooperative relevant to “women of all classes”, invoking the housewife-as-consumer as a collective with a shared interest.