During Sweden's economic crisis in the early 1990s a governmental committe of prominent economic and political experts were gathered to produce an analysis of and suggestions to the solution of that crisis. The committe produced a report that became widely commented in the media and in parliment. The report anc the reception of it gives us insights in how the boundaries between social science and politics are created an how new fields of expertise is added to a science. This thesis uses a constructivist approach to explore how the techniques of the economic science were made into credible means of knowöedge production outside of the field where it traditionally holds epistemological authority. Working from the assumption that language does things to the objects that it describes I claim that the episode investigated in this thesis was shaped by the committee's ability to define the economic crissi and thus making it into a knowable object. The cultural space of the episode was shaped by the actor's moves to enrol the committiee's report rather than examining it, making the credibility contest stacked in favour of the committee's concept of the social order.

Små och medelstora företag, fortsatt benämnda SME:s, spelar en viktig roll för den ekonomiska tillväxten, framförallt i de industriella ekonomierna där de utgör 99 procent av alla företag samtidigt som de i särklass bidrar med flest arbetstillfällen. När det kommer till SME:s finansieringsmöjligheter är de väldigt beroende av externt kapital, dels för att kunna driva sin verksamhet, men även för att kunna utvecklas och växa. Problemet är att banker ofta förknippar SME:s med högre risk, lägre lönsamhet och avsaknad av de säkerheter som krävs för att kunna bevilja lån. För de lån som beviljas, sätts ofta en hög ränta för att kompensera för den ökade risken vilket kan förklara den negativa lönsamheten för SME:s.Studien behandlar 197 SME:s i fastighetsbranschen mellan åren 2008–2015. Fokus ligger på hur variablerna ålder, soliditet, storlek, lönsamhet samt ekonomisk kris förklarar skuldräntan för SME:s i fastighetsbranschen. För att kunna undersöka detta, genererades en linjär regressionsmodell utifrån de tidigare nämnda variablerna. Samtliga variabler behandlades också i en korrelationsanalys samt en deskriptiv analys för att undersöka sambanden mellan variablerna samt för att se hur data såg ut under kris och i återhämtningstid. Studien kan bekräfta att ålder, soliditet och ekonomisk kris har en negativ, signifikant relation till ett företags skuldränta. Resultatet pekar även på att SME:s i större utsträckning lider av moral hazard, informationsasymmetri och adverse selection. / Small and medium sized enterprises, further known as SME: s, plays an important role when it comes to economic growth. Especially in the industrial economies where they make up 99 percent out all the companies while they also contribute the most work opportunities. When it comes to financing the SME: s, they are very reliant on external capital. This is to enable further business but also to evolve and grow as a company. The problem is the SME:s tend to be associated with higher risk, lower profitability and a lack of collateral, which banks require in order to grant loans to a reasonable interest rate, or even being granted a loan at all.The study process 197 SME: s in the real estate business, between the years 2008-2015. The focus of the study is on how the variables age, solidity, size, profitability and economic crisis explain the interest rate that SME: s in the real estate business get when granted loans. To examine this empirical, a linear regression model was generated based on the previously mentioned variables. All variables were also processed in a correlation analysis and a descriptive analysis to examine the connections between the variables to see how the data looked during the economic crisis and in the years of financial recovery. The study can confirm that age, solidity and economic crisis has a negative and significant impact on the interest rate. The result also points to that SME: s often, suffer from moral hazard, information asymmetry and adverse selection.

In december 2019, the first cases of covid-19 were reported in Wuhan, China. Since then, the virus has spread rapidly around the world. In order to try to stop the spread of the virus, isolation has become actual. Except affecting the public health, the virus has caused deep traces in the global economy. A clear stock market fall on the Swedish stock exchange could be observed in February-March 2020. The financial crisis that has arisen is the first crisis many of the young investors, of the age 18–30 years old have to manage. Due to the economic crisis that has arisen, this study aimed to describe young investors' decision-making in the financial market during the period 1 January 2020 to 5 May 2020. The research question goes as follows: What factors influence young investors' decision-making in the financial market during an economic crisis? The study was conducted on the basis of the Theory of Behavioral Finance. This theory assumes that the individual's decision-making in the financial market is largely influenced by emotions and other psychological factors. Furthermore, the theory is based on a number of different assumptions about human psychological and behavioral phenomena that influence investment decisions. The procedure for conducting the study was to make a descriptive quantitative study. This meant that a questionnaire was passed on to young investors and that the answers were then compiled in diagrams and tables. The results indicated that the factors overconfidence, representativeness bias and anchoring bias seemed most likely to describe young investors' decision-making in the financial market during an economic crisis. At the same time, a reasonable interpretation seemed to be that herding behavior and risk and loss aversion cannot describe the young investors' decision-making to a large extent. The importance of mental accounting could not be determined in this context, as the answers received provided an incomplete basis for deciding this. To be able to draw conclusions about the role of mental accounting in decision-making, several issues that dealt with this would have been useful. One suggestion for continued research is to study other factors that may underlie young investors' decision-making during an economic crisis.

I en värld påverkad av covid-19 blev den resande världen stillastående, branscher som förlitar sig på resande kunder kom att krascha. Med en kris är det otydligt hur budgeten som är en dominant roll i ekonomistyrning kommer att påverkas. Syftet med studien har varit att se hur hotellbranschens användning av budget har påverkats av krisen och det har gjorts genom att undersöka olika Elite Hotels. För att fånga användningen av budget och om krisen haft en påverkan undersöktes den innan pandemin, under och lite efter, samt också för att belysa likheter och skillnader mellan hotellen. För att svara på studiens syfte har ett teoretiskt ramverk för traditionell budgetering och beyond budgeting använts, även en analysmodell har skapats för att visualisera resultatet. Insamlingen av data har skett genom intervjuer med en semistrukturerad synvinkel som är en del av kvalitativ forskning. Genom analysen av budgetens användning innan, under och lite efter har krisens påverkan på hur budgeten används fångats och förändringen har applicerats på analysmodellen. Innan pandemin genomfördes ett budgetarbete likt den traditionella budgeten hos hotellen som de sedan blev tvungna att sluta med under pandemin. Genom analysen syns det att hotellen har skiftat fokus lite efter pandemin mot ett mer strategiskt arbete och en ökad användning av beyond budgeting styrverktyg har skett vid sidan om den traditionella budgeten de arbetar med. Då endast en hotellkedja har undersökts föreslås att framtida forskning fokuserar på olika hotell och branscher för en bättre överblick av budget i kris.

Syftet med denna studie är att undersöka de anpassningar som småföretag inom detaljhandeln i Visby innerstad gjort för att överleva de ekonomiska kriserna som pågått sedan 2019. Studien har för avsikt att undersöka vilka marknadsanpassningar småföretagen genomfört. För att komma närmare studiens frågeställning har vi använt oss av contingency theory, en teori som förespråkar anpassning för företag när det sker förändringar i omvärlden. Tidigare studier har visat att anpassning är en viktig strategi för ett företags framgång. Modellen vi har använt oss av för att undersöka småföretagens anpassningar är marknadsföringsmixen, produkt, påverkan, pris, plats och personal. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta småföretag i Visby innerstad. Vi har under studiens gång sett att det skett anpassningar i alla fem element. Under pandemin gjorde man anpassningar i elementen produkt, personal, påverkan och plats. Under pågående lågkonjunktur har anpassningarna skett framförallt i pris och produkt. Butikerna har fått högre omkostnader eftersom el, hyra och leveranser har blivit dyrare men många har ändå valt att inte höja sina priser även om det finns behov för det, detta val beror främst på att de känner en risk att förlora kunder. Vi ser också att marknadsföringen har blivit än viktigare för samtliga butiker. Tidigare studier har visat att företag som lägger pengar på reklam och marknadsföring under ekonomiska kriser är de företag som det gått bäst för. / The purpose of the study is to gain an understanding of how small businesses in Visby inner city have adapted in the economic crisis that has been going on since 2019 to preserve their profitability. The study intends to investigate which adaptations the owners of companies have been considered important for their survival. To get closer to the study´s question, we have used contingency theory, a theory that advocates adaptations for companies when there are changes in the outside world. The study consists of a qualitative study where the empirical material was collected through semi-structured interviews with eight owners of small businesses, which we then analyzed using the marketing mix.   In the result, we have seen that there have been adjustments in all five elements, mainly during the pandemic where adaptations were in the elements product, people, promotion and place. During the ongoing recession, adjustments have taken place primarily in price and place. The results show that small businesses in Visby's inner city have a customer base that is loyal and cyclical strong, which contributes to the profitability of small companies during times of crisis.

Kapitalstrukturen betyder hur ett företag väljer sin sammansättning av skuldsättning och eget kapital, och de finansiella teorierna är framtagna ur de större företagens perspektiv. Små och medelstora företag (SME) utgör ungefär 99 % av alla företag i Sverige, och det är därför viktigt att förstå hur dessa företag väljer sin kapitalstruktur. I perioder av ekonomisk recession kan tillgången på kapital bli problematisk för företag av olika anledningar. Generellt sparar landets befolkning på sina pengar, vilket implicerar en lägre tillförsel av kapital till företagen. Långivarna tenderar också att vara mer återhållsam gällande kreditgivning. SME kommer därmed att ha en lägre tillgång till externt kapital, och detta är mer problematiskt för dessa företag eftersom deras relation med långivarna tenderar att involvera högre grader av agentkostnader och informationsasymmetri. Hur dessa mindre företags kapitalstruktur påverkas av en ekonomisk krisperiod är ett forskningsområde som är relativt outforskat. Således är denna studies fokus att undersöka hur SME:s kapitalstruktur i Sverige påverkas av en ekonomisk krisperiod.Studien innefattade 79 916 SME i Sverige under perioden 2007 till 2015, och den analyserade krisperioden är finanskrisen som varade åren 2008 och 2009. För att kunna utröna krisens påverkan på företagens kapitalstruktur problematiserades olika faktorer som hade en relation till denna. Kapitalstrukturen omfattade företagens totala skulder och en uppdelning av dessa i kort- respektive långfristiga skulder. Faktorernas relation till de kort- och långfristiga skulderna var grunden för att studera eventuella förändringar under ekonomisk recession. De totala skulderna användes för att ge ytterligare stöd i analysen. De faktorer som inkluderades i denna studie var: likviditet, lönsamhet, tillgångsstruktur, tillväxtmöjligheter, storlek, den alternativa skatteskölden, räntespread och slutligen den faktor som var av primärt intresse – ekonomisk kris. För att testa detta empiriskt skapades modeller utifrån två olika linjära regressionsmetoder, varav den ena hade fixerade effekter. Modellerna med fixerade effekter var de bestämmande för studiens utfall. Studien visade empiriskt att krisens påverkan på SME:s kapitalstruktur var att företagen hade en högre skuldsättningsgrad under krisperioden. Mer specifikt indikerade resultaten på att företagen hade en högre grad av kortfristiga skulder under den ekonomiska recessionen. Vidare visade studien att flera av faktorerna hade en effekt på både kort- och långfristiga skulder. / Capital structure is how a business selects their mixture of debt and equity, and the financial theories that touches upon this subject is mostly developed from the larger corporations point of view. Small and medium sized enterprises (SME) constitutes approximately 99 % of all enterprises in Sweden, and therefore it’s important to understand how these businesses selects their capital structure. A period of economic crisis is problematic for enterprises to achieve capital in several aspects. The population in that said country is likely to be restrictive with their transactions, which implies a lesser flow of capital to the businesses. The lenders of capital tend to be more conservative in regards to the lending of credit. To this extent, SMEs will have less access to capital, and this is more problematic for small firms due to their relationship with lenders are often connected to larger agency costs and information asymmetry. How the capital structure for these small and medium sized firms affects during a period of economic crisis is a research area that is relatively uncharted – specially in the context of Sweden. Thus, the focus of this study is to examine how a period of crisis affects the capital structure of these small and medium sized enterprises during a period of crisis.The study involved 79 916 SMEs in Sweden during the period 2007 to 2015, and the examined period of crisis was the financial crisis that lasted through 2008 and 2009. To be able to determine how the crisis affected the capital structure several determinants that has a relationship with capital structure was problematized. The capital structure contains the firms total debt, which was divided into short- and long term debt. The determinants relationship with the short- and long term debt were the basis to study possible changes during economic crisis. The total debts were used to give support to the analysis. The determinates that were included in this study was: liquidity, profitability, asset structure, growth opportunities, size, the non-debt tax shield, term spread and finally the primary interest of this study – economic crisis. To test this empiricly, models were created using two different methods of linear regression, and one of these had fixed effects. The models with the fixed effects was the decisive models for the outcome. The study empirically shows that the crisis affected the capital structure of SME’s in regards to that they exhibited a higher debt ratio though the crisis. More specific, the results indicated that SME’s had a higher short-term debt ratio during the crisis than the rest of the macroeconomic periods. Furthermore, the results shows that several of the capital structure determinants had an effect on both short- and long-term debt. / <p>Betyg B, 170619</p>

Problem discussion: Budgeting is about different assessments of the future and is based onthe premises that are considered when the budget is drawn up. When these assumptions turnout to be incorrect, the forecast can be misleading. This means that when organizations needa tool they can rely on the most, the budget will be the least helpful. Covid-19 has brought abig change in conditions for the hotel industry. The industry lost around 4 million guestnights between 2019 and 2020 in Sweden. Some research on how Covid-19 has affectedgovernment budgeting already exists, but when it comes to research regarding how Covid-19and economic crisis have affected budgeting in the private sector, previous research isrelatively limited. This study therefore intends to further contribute to observing how the roleof budgeting has been affected during the economic crisis. This with a focus on the privatesector, by examining how the role of budgeting in hotels has been affected as a result ofCovid-19. Research Questions: How has the role of the budget in Swedish hotels been affected byCovid-19? What was the role of the budget in the hotel before the pandemic? What role hasthe budget played in the hotel during the pandemic? Which part of the budget now has a moreor less prominent role than before? What are the underlying factors for the changes? Purpose: The initial purpose of this thesis was to, through a selection of hotels, examine howthe role of budgeting has been affected during Covid-19 in Sweden, as well as the underlyingfactors behind the changes. Due to absence of some respondents, a shift in the work processoccurred, to instead specifically examine the Elite Hotels Group, but the examined topic inthe essay remained the same. Method: The method used in this study is a qualitative interview study. The study is basedon secondary as well as primary data. Primary data has been collected from two semistructured interviews with different respondents from the Elite Hotels Group. One of theseinterviews was conducted over Microsoft Teams and the other was conducted over the phone,as personal meetings could not be conducted during Covid-19. Conclusion: Prior to the Covid-19 break out in Sweden, the budget played a central role inElite Hotels management system. They used a fixed annual budget which was supplemented 3by short-term forecasts and similar complements. During the pandemic Elite Hotels budgetlost its applicability, which, apart from a budget-like forecast led them to a completelybudget-free management and a shift in focus towards cost reductions and finding revenueswherever they could. Complements such as forecast and other management tools such asfocus on key figures, comparisons with the competition, communication and a generally moreefficient way of working were given a more prominent role. The underlying factors that madethe budget lose its applicability have mainly been people's behavior during the Covid-19pandemic, which arose as a result of the advice and restrictions issued by the authorities.These constrictions also contributed to major restrictions on the hotels operations as well as asteep fall in demand for guest nights / Problemformulering: Budgetering handlar om diverse olika framtidsbedömningar ochbygger på de premisser som beaktas när budgeten upprättas. När dessa antaganden visar sigvara felaktiga, kan prognosen bli missvisande. Detta leder till att när organisationer behöverett styrmedel de kan förlita sig på som mest, är då budgeten kommer att vara minst hjälpsam.Covid-19 har fört med sig kraftigt förändrade förutsättningar för hotellbranschen. Branschentappade omkring 4 miljoner gästnätter mellan 2019 och 2020 i Sverige. En del forskningkring hur Covid-19 påverkat statlig budgetering finns redan, men när det kommer tillforskning om hur Covid-19 och ekonomisk kris påverkat budgeteringen inom den privatasektorn är tidigare forskning relativt begränsad. Denna studie ämnar därför att ytterligarebidra till att observera hur budgeteringens roll påverkats under ekonomisk kris. Detta medfokus på den privata sektorn, genom att undersöka hur budgeteringens roll i Hotell påverkatstill följd av Covid-19. Frågeställningar: Hur har budgetens roll i svenska Hotell påverkats under Covid-19? Vadhade budgeten för roll i hotellet innan pandemin? Vad har budgeten haft för roll i hotelletunder pandemin? Vilken del av budgeten får nu en mer respektive mindre framträdande rollän tidigare? Vilka är de bakomliggande faktorerna till förändringarna? Syfte: Det initiala syftet med denna uppsats var att genom ett urval av hotell undersöka hurbudgeteringens roll har påverkats under Covid-19 i Sverige, samt de faktorer som legatbakom förändringen. På grund av bortfall av respondenter skiftade arbetsprocessens till attspecifikt undersöka Elite Hotels koncernen, men det undersökta ämnet i uppsatsen bestoddensamma. Metod: Metoden som använts i denna studie är en kvalitativ intervjustudie. Studien ärbaserad på både sekundär- och primärdata. Primärdata har samlats från två semistruktureradeintervjuer med olika respondenter från Elite Hotels koncernen. En av dessa intervjuergenomfördes över Microsoft Teams och den andra var en telefonintervju, då personligamöten ej gick att genomföra under Covid-19. Slutsats: Innan Covid-19 bröt ut i Sverige hade budgeten en central roll som styrmedel i EliteHotels. De använde sig av en fast årsbudget som kompletterades med kortsiktiga prognoser och liknande komplement. Under pandemin tappade Elite Hotels budget sin tillämplighet,vilket ledde till att de bortsett från en budgetliknande kostnadsprognos, övergick till en heltbudgetlös styrning med fokus på kostnadsreduceringar och att skrapa intäkter där de kundehittas. Komplement såsom prognoser fick en centralare och mer framträdande roll. Ävenandra styrmedel som fokus på nyckeltal, jämförelser mot konkurrensen, kommunikation ochett allmänt mer effektiviserat arbetssätt fick ett större fokus. De bakomliggande faktorerna tillatt budgeten tappat sin tillämplighet har huvudsakligen varit folks beteende under covid-19som uppstod till följd av de råd och restriktioner som myndigheterna gav ut, som även bidrogmed stora inskränkningar mot hotellets verksamhet och att efterfrågan på gästnätter minskadedrastiskt.

The main purpose of this study was to investigate how professionals working within the Swedish Church and the City Mission in a municipality in southern Sweden describe their work with individuals in financial crisis, as well as whether and, if so, how they perceive themselves as complementing or replacing the responsibilities of the municipal welfare agency. During the ongoing inflation, prices for essentials such as food, rent, and electricity have increased, placing additional strain on the welfare state and the efforts of social workers to meet the needs of individuals in economic hardship. There is a lack of consensus in the research regarding the role that the Swedish Church and the City Mission should play in social work and the extent to which they provide aid. In times of inflation, the question becomes particularly relevant as civil society actors become more relevant when societal resources are insufficient. To address our research questions, we conducted a qualitative interview study involving eight participants from the Swedish Church and the City Mission. We employed neo-institutional theory to interpret our empirical data. Our study revealed that the Swedish Church and the City Mission in a municipality in southern Sweden emphasize their multifaceted function and flexible approach, enabling them to address various forms of needs among individuals experiencing financial crisis. They described themselves as being able to complement certain aspects of the municipal welfare agency's responsibilities, but their resources were too limited to fully replace these functions. Our study demonstrated that they could provide limited amounts of food, financial resources, and create a sense of community and belonging inside their organization.

I början på år 2020 klassificerades spridningen av covid-19 som ett globalt hälsoproblem. I mars samma år fick utbrottet benämningen pandemi, vilket är den högsta nivån av en folksjukdom. Spridningen av covid-19 har inneburit stora konsekvenser som medfört omställningar för världens alla länder, företag och människor. Pandemins oförutsägbara framväxt resulterade i en ekonomisk kris, som innebär att en rubbning skett i marknadens finansiella funktion att tillgodose likviditetsbehov och omfördela risker inom ekonomin. Tidigare studier har påvisat att företag som befinner sig i ekonomiskt turbulenta perioder, likt kriser, har medfört att företagsledningar vänder sig till redovisningstekniker som medför positiva effekter i rapportsammanställningar. I vetenskapligt sammanhang benämns dessa redovisningstekniker som earnings management. Studiens syfte är att undersöka om earnings management förekommit i svenska marknadsnoterade företag åren innan utbrottet av covid-19. Dessutom ämnar studien till att kontrollera om pandemins utbrott ökat förekomsten av earnings management bland svenska börsnoterade företag.Studiens genomförande grundade sig i en kvantitativ forskningsansats där kvantifierbara data sammanställts genom företags årsredovisningar från börslistorna large cap, mid cap och small cap för urvalsperioden 2012 till 2020. Mätningen av earnings management har skett genom sammanställningar av godtyckliga periodiseringar framräknade genom den modifierade Jones-modellen. Studiens resultat visade att de analyserade företagen tillämpade earnings management under perioden innan utbrottet av pandemin. Vidare visade resultatet att tillämpningen av earnings management inte ökat signifikant efter utbrottet av pandemin, vilket gick emot författarnas antaganden baserade på tidigare forskning och studier. Resultatet visade däremot en signifikant skillnad på tillämpad earnings management med hänsyn till företagsstorlek, i enlighet med tidigare studier och redovisningsteorier. Studiens slutsats innebar att fenomenet earnings management förekommer i svenska marknadsnoterade företag. Studien har däremot inte kunnat påvisa en signifikant ökning av tillämpad earnings management efter utbrottet av pandemin. Dessutom har forskarna påvisat att mindre företag tillämpar earnings management i en större utsträckning i jämförelse med större bolag. / In early 2020, the spread of covid-19 was classified as a global health problem. In March of the same year, the outbreak was designated a pandemic, which is the highest level of a public disease. The spread of covid-19 has had a major impact that has caused upheaval for every country, business and person in the world. The unpredictable emergence of the pandemic resulted in an economic crisis, disrupting the financial function of the market to meet liquidity needs and reallocate risk within the economy. Previous studies have shown that firms in economically turbulent periods, like crises, have caused managers to turn to accounting techniques that produce positive effects in reporting summaries. In the scientific context, these accounting techniques are referred to as earnings management. The aim of this study is to investigate whether earnings management has occurred in Swedish listed companies in the years prior to the outbreak of Covid-19. In addition, the study aims to test whether the pandemic outbreak has increased the prevalence of earnings management among Swedish listed companies. The study was based on a quantitative research approach in which quantifiable data were compiled through firms annual reports from the large cap, mid cap and small cap listings for the sample period 2012 to 2020. The measurement of earnings management was done through compilations of arbitrary accruals computed by the modified Jones model. The results of the study showed that the analyzed firms applied earnings management in the period before the outbreak of the pandemic. Furthermore, the results showed that the application of earnings management did not increase significantly after the outbreak of the pandemic, which was contrary to the authors assumptions based on previous research and studies. However, the results showed a significant difference in the application of earnings management with respect to firm size, in line with previous studies and accounting theories. The study concluded that earnings management is a used phenomenon in Swedish listed companies. However, the study did not find a significant increase in the use of earnings management after the outbreak of the pandemic. In addition, the researchers have shown that smaller companies apply earnings management to a greater extent in comparison with larger companies. This master's thesis is written in Swedish.