Syftet med studien är att bidra med fördjupad kunskap om hur elever resonerar om deras möjligheter att utöva fysisk aktivitet inom fritidshemmet. Syftet är vidare att bidra med kunskap om hur elevernas utsagor visar hur fysisk aktivitet påverkar deras hälsa. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med elever för att få deras perspektiv på frågan. Det deltog åtta elever från två olika fritidshem i studien. Tidigare forskning kommer ligga till grund för analysen. Resultatet och analysen visar att det finns flera faktorer som påverkar elevers vilja att vara fysiskt aktiva, dels miljön men även fritidslärarens initiativ. Eleverna berättar att det finns goda möjligheter till fysisk aktivitet. De populäraste aktiviteterna är fotboll, basket, bandy, gagaboll och datten. Resultatet och analysen visar även att eleverna är medvetna om hur fysisk aktivitet påverkar dem och vilka effekter det finns på hälsan. Riskerna med fysisk aktivitet benämns också samt konsekvenserna av detta och hur det påverkar elevernas hälsa. Resultatet visar hur eleverna talar om att bland annat kondition, koncentrationsförmåga och sömn förbättrades efter fysisk aktivitet.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur eleverna påverkas av konkurrensen som uppstår mellan kommunala och fristående gymnasieskolor. Studien syftar således till att ta reda på hur eleverna upplever sig ha påverkats av att konkurrensen mellan gymnasieskolorna har uppstått och om eleverna märker av denna konkurrens även efter att de har antagits till sin utbildning.

Arbetet är en systematisk litteraturstudie och syftar till att undersöka vilken effekt diagram och bilder har på elevers problemlösningsförmåga. Det utvalda temat anser vi är viktigt eftersom många elever har svårt för problemlösning som helhet men även dess olika processer. Processerna innebär att; förstå problemet, ta ut viktig information, beräkna samt val av strategi. Därför granskades tidigare arbeten för att få en bredare kunskap om hur vi i framtiden kan underlätta för eleverna i arbetet med problemlösning. Problemlösning är även ett centralt område i läroplanenen där detnämns i det centrala innehållet, syftet samt förmågorna. Urvalet av artiklar gjordes genom manuell sökning och databassökning. I arbetet gjordes även avgränsningar, alla undersökningarna skulle vara granskade och fokusera på åldersspannet årskurs ett tillsex. Resultatet tyder i huvudsak på att diagram och bilder främjar elevernas kunskapsutveckling. De granskade artiklarna visar även att lärarna saknar tillräcklig förståelse för användning av visuella hjälpmedel i samband med problemlösning. Av den anledningen blir undervisningen till viss del bristande.

The aim of this study is to proceed from pupils’ thoughts and experiences of reading aloud in the classroom. There is some research in the field of reading aloud: the reading aloud that children encounter in the home, which prepares the child for reading, as the child discovers new words and how a story is built up. There is also some research about how school takes over and continues with reading aloud, how reading aloud in school differs from that in the home, and the importance of conversation and discussion. The study is based on sociocultural theory, which focuses on cooperation and social interaction. The study concerned a class of 20 pupils in grade three. In focus groups they discussed the teacher’s and their own reading aloud in the classroom. The result shows that most pupils appreciate the opportunities for reading aloud that occur in the classroom, but want to be able to influence the reading to a greater extent. The pupils wish for more variation between pupil and teacher as regards who is in charge of the reading aloud, and they wish to participate more in the process. The conclusion is that the pupils should be involved in the reading aloud, not just in the conversations about the book but also in the planning of the reading.

Denna studie berör elevers perspektiv på rörelse i fritidshem där syftet är att undersöka vad rörelse i fritidshem innebär ur elevernas perspektiv. Frågeställningarna som studien besvarar är: Vad är rörelse på fritidshem enligt eleverna? Hur upplever eleverna rörelse på fritidshem? För att skapa en förståelse för elevers perspektiv på rörelse i fritidshem utgår studien från ett socialt, psykiskt och fysiskt perspektiv. Studiens frågeställningar besvaras genom en kvalitativ metod. Studien utgår även från en etnografisk ansats där datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer samt observationer. Resultatet visar att eleverna har en bokstavlig tolkning av vad rörelse på fritidshem är, där de menar att rörelse sker kontinuerligt. Samtidigt förknippar eleverna till stor del rörelse på fritidshem med fysiska och pulshöjande aktiviteter. De sociala aspekterna, att rörelsen sker tillsammans med kompisar är viktigt för eleverna. Sammantaget framkommer en positiv inställning där de förmedlar att rörelse på fritidshem är roligt, viktigt och får dem att må bra. Eleverna påpekar även platsens betydelse för rörelse på fritidshem.

Syftet med den här studien har varit att ge några elever med behov av särskilt stöd och, eller extra anpassningar en möjlighet att förmedla sina upplevelser och erfarenheter av inkludering. Det gjordes genom att de deltagande eleverna fick diskutera den egna upplevelsen av att inkluderas i ämnena musik och svenska. Utifrån syftet togs tre frågeställningar fram: Vad säger eleverna bidrar till deras upplevelse av inkludering i ämnena musik och svenska? Vad säger eleverna om undervisande lärares, klasskamraters och den sociala kontextens betydelse för upplevelsen av inkludering i musik och svenska? Vilka eventuella metoder och hjälpmedel säger eleverna bidrar till upplevelsen av inkludering i musik och svenska? Datainsamlingsmetoden har varit kvalitativa intervjuer i form av fokusgruppsamtal. Den typen av samtal är en form av gruppintervjuer som ger möjligheter att få fram fler svar på en fråga. Urvalet har bestått av nio elever i årskurs 7-9 med behov av särskilt stöd och, eller extra anpassningar från olika skolor i Sverige.  Studiens resultat har analyserats utifrån tre definitionerna för inkludering: den placeringsorienterade definitionen, den individorienterade definitionen och den gemenskapsorienterade definitionen. Även en undersökning av det svenska skolsystemet ur ett inkluderingsperspektiv har använts vid analys. Resultatet och analysen har sedan diskuterats utifrån det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet av denna studie visar att en placering i stor grupp inte är nödvändig för att känna sig inkluderad i musik och svenska. Gemenskap och anpassningar är å andra sidan något som gör att eleverna upplever att de är inkluderade i undervisningen. Anpassningarna får gärna göras enligt elevernas egna önskemål. Ett gott klassrumsklimat är också en bidragande faktor till inkluderande undervisning i musik och svenska. Läraren behöver också se till att material anpassas utifrån elevernas individuella förutsättningar. Alla delar hänger ihop och ingen enskild metod eller anpassning leder till upplevelsen av en inkluderande undervisning i musik och svenska.