Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om variationen i hur rektorer använder speciallärarens kompetens i och utanför elevhälsoteamet för att säkerställa elevers läsinlärning. Denna studie vill beskriva hur speciallärarens uppdrag ser ut utifrån rektorers uppfattningar och erfarenheter. Studiens datainsamling omfattar nio kvalitativa intervjuer med rektorer från tre olika kommuner. Rektorerna arbetar i grundskolor som innefattar en skolverksamhet mot F-6 som studien riktar sig mot. Metodansatsen i studien är inspirerad av Grundad teori som är en kvalitativ metodansats där man strävar efter att utveckla teorier och begrepp genom analyser av empiriska data.Studiens resultat uttalar sig om variationer av rektorernas erfarenheter och uppfattningar. I analysarbetet synliggjordes tre olika inriktningar av de nio rektorernas organisation av elevhälsan.• Rektorerna i en grupp uttrycker en tillit och en tro på den specialpedagogiska kompetensen som finns i elevhälsoorganisationen där specialläraren ingår.• Rektorerna i en grupp som har en utbildning inom specialpedagogik uttrycker sitt engagemang av specialpedagogiken i elevhälsan och helhetssynen av eleven. De uttrycker även vikten av ett kollegialt samarbete med andra yrkeskategorier och stöd och uttalar ett inkluderande och relationellt perspektiv.• Rektorer i en grupp har en utbildning i svenska och uttrycker en koppling mellan läsinlärning och elevhälsa.Studiens syfte var även att synliggöra på vilket sätt rektorerna använder speciallärarens kompetens i relation med andra yrkesgrupper för att säkerställa elevers läsinlärning. Resultatet av detta analysarbete skapade begreppen Problemlösande dialogande och Delat ansvarstagande för att synliggöra på vilket sätt rektorerna använder speciallärarens insatser och kompetens i relation med andra yrkesgrupper. Dessa begrepp blev centrala i min användning av tidigare teorier och analysen av data. Problemlösande dialogande är ett begrepp som beskriver den dialog som sker i syfte för att lösa problem i samråd. Delat ansvarande är ett begrepp som sker efter att ett Problemlösande dialogande har ägt rum. Det innebär att det sker en ansvarsfördelning i interaktion och samarbete. Dessa handlingar sker enligt rektorerna i samarbetet inom elevhälsoteamet men också i samarbete och interaktion mellan olika yrkesgrupper utanför elevhälsoteamet nära elevens lärmiljö. Resultatet i denna studie visar att rektorerna uttrycker att speciallärarens insatser styrs initialt utifrån elevenssvårigheter och behov utifrån ett kategoriskt perspektiv i elevhälsoteamet för att därefter riktas vidare utifrån ett relationellt perspektiv till elevernas lärmiljö.

Syftet med uppsatsen var att bidra med kunskap kring hur elevhälsan upplever, och förhåller sig till, den stora frihetsgraden när det gäller att kvalitetssäkra och ständigt förbättra hur de omsätter dagens styrning via värdegrund till handling. Den teoretiska referensramen har främst fokuserat på teorier inom kvalitets- och förbättringsområdet samt skolutveckling, tvärprofessionella team, värderingsbaserat ledarskap och styrning och är baserat på sju olika teman: värdegrund, utveckla ett engagerat ledarskap, arbeta med processer, skapa förutsättningar för allas delaktighet, basera beslut på fakta, sätt kunden i centrum, styrning och säkring samt utveckling och förbättring. I teoriavsnittet presenteras även exempel på styrdokument för att ge läsaren en förståelse för vilka ramar elevhälsan har att förhålla sig till. Uppsatsen har i stort strävat efter att följa den kvalitativa forskningsprocessen utifrån kvalitativa fallstudier och Mixed Methods Designs. Som datainsamlingsmetod valdes gruppenkäter och fokusgruppsintervjuer och tre elevhälsoteam med sammanlagt elva medlemmar har deltagit. Metoddesignen bygger vidare från den teoretiska referensramen och är indelad på samma sätt med de sju olika teman. Hantering av data och analys har även utgått från de sju teman och analysen har följt fyra steg som slutligen redovisar en övergripande tolkning av de sammanlagda svaren i enkäten och från fokusgruppsintervjuerna. Författarens slutsats är att olika värdegrund- och- synsätt- värderingssystem som de tre elevhälsoteamens medlemmar uppvisar gör att värdegrunden omsätts på olika sätt i praktiken i de olika skolorna. / The aim of the paper was to contribute knowledge about how student health perceives and relates to the high degree of freedom in quality assurance and continually improving the way in which they translate current governance through value to action. The theoretical frame of reference has focused on theories of quality and improvement, as well as school development, cross-professional teams and value-based leadership and governance, and are divided into seven different themes: value basis, develop a committed leadership, work with processes, create the conditions for everyone's participation, basing decisions on facts, put the customer at the center, control and hedging as well as development and improvement. The theoria section also presents examples of control documents to give the reader an understanding of the framework for student health. The essay has largely sought to follow the qualitative research process based on qualitative case studies and Mixed Methods Designs. As the data collection method, group kits and focus group interviews and three student health teams with a total of eleven members were selected. The method design is based on the theoretical reference frame and is divided in the same way with the seven different themes. Data and analysis management has also been based on the seven areas, and the analysis has followed four steps presents an overall interpretation of the aggregate answers in the survey and from the focus group interviews. The author's conclusion is that different value-based assessment systems that the three student-health members show makes the value base in various ways implemented in practice. / <p>2017-08-16</p>

Elevhälsan har som uppdrag att arbeta hälsofrämjande och förbyggande men hamnar ofta i ett åtgärdande arbete. Denna studie syftar till att bidra med kunskaper om elevhälsoteams arbete med dokumentation av sina elevhälsomöten och hur stor del av det arbetet som är hälsofrämjande och förebyggande. Detta har gjorts genom textanalyser av elevhälsoteamsdokumentation på tre skolor, samt handlingsplaner för kartläggning av läs- och skrivutveckling. Dessutom har intervjuer genomförts på respektive skola med lärare med specialpedagogiskt uppdrag för att få möjlighet att ställa frågor kring dokumentationen samt frågor kring det informella arbetet i elevhälsan.Studiens teoretiska tolkningsverktyg är de relationella och kategoriska specialpedagogiska perspektiven för att analysera deltagarnas syn på elever i behov av särskilt stöd. Vidare så använder jag det salutogena och patogena perspektivet för att tydliggöra skillnaderna mellan det främjande och förebyggande arbetet som sker inom elevhälsan.Resultatet från textanalysen och intervjuanalysen visar på att det inte finns övergripande riktlinjer för hur elevhälsoteamsdokumentation ska genomföras, utan det blir upp till den enskilda skolan att ha sin egen mall, vilket kan påverka det systematiska kvalitetsarbetet.Vad gäller kartläggningsmaterial av läs- och skrivutveckling finns det en skillnad mellan skolorna i studien rörande vilka material som är obligatoriska. Kommunen som skolorna ligger i har centralt gett ut en handlingsplan kring kartläggningsmaterial men den är relativt omfattande. Det blir ändå upp till den enskilda skolan att ta beslut kring vilka kartläggningsmaterial som ska användas.Både tidigare studier och respondenterna i min studie visar på vikten av att ha tid och rektors tydliga ledning för att få en framgångsrik elevhälsa som arbetar hälsofrämjande och förebyggande.Den övergripande slutsatsen är att det till stor del råder ett fortsatt kategoriskt perspektiv kring beskrivningar av enskilda elever i elevhälsodokumentation vid de undersökta skolorna. Det finns även till viss del en motsättning mellan den ansvariga läraren för specialpedagogik som vill arbeta mer utifrån ett relationellt och salutogent perspektiv, och verksamma lärare som förväntar sig kategoriska och patogena lösningar.

Genom ett nära samarbete förväntas lärarna och elevhälsoteamet, EHT, gemensamt stödja elevernas utveckling och arbete i skolan. I skollagen anges att elevhälsan ska fokusera på förebyggande och hälsofrämjande arbete och att elevernas utveckling mot utbildningsmålen ska stödjas (SFS, 2010:800). Skolans olika verksamheter ska varje år utvärdera sin verksamhet genom Systematiskt kvalitetsarbete (Skolverket, 2020). Då kan Skolverkets självskattningsverktyg BRUK (Skolverket) användas. Vid fjolårets utvärdering för EHT på en låg- mellanstadieskola, visade BRUK inom området Trygghet och studiero, att två punkter gällande samverkan mellan EHT och verksamhet, låg så lågt att dessa behövde åtgärdas genast (ibid). Därför bestämde rektor att Reflekterande Team, RT, skulle genomföras med skolans arbetslag. Genom undersökning av dokument, intervjuer och enkät före och efter genomfört RT har enfallstudie genomförts, med utgångspunkt från organisations- och systemteori samt grupputveckling. Medverkande är både lärare och EHT-personal. Resultatet har sedan analyserats genom diskursanalys. RT kan vara en väg att gå för att EHT ska närma sig verksamheten visar resultatet, då klargörande över förväntningar på varandra, gjordes. För bästa resultat behöver dock alla få förberedelse inför mötet samt att det behöver planeras in uppföljning ganska snart efter varandra, så att det inte blir en engångshändelse. Annars gör det ingen skillnad, upplever lärare.

I dag har studie- och yrkesvägledare inte en självklar plats i elevhälsoteamet. Detta innebär försummad kompetens för elevhälsoteamet då yrkesrollen besitter stor kunskap inom anpassade studiegångar, information vid skolövergångar, studiemotivation m.m. Syftet med forskningsstudien är att undersöka studie- och yrkesvägledares inkludering inom grundskolans elevhälsoteam samt att undersöka utvecklingsmöjligheter för elevhälsoarbetet. Detta för att belysa innebörden av att inkludera studie- och yrkesvägledare i elevhälsoarbetet för att främja hälsan hos elever. Forskningsstudiens frågeställningar är rörande hur studie- och yrkesvägledare upplever att deras roll och kompetens uppmärksammas i elevhälsan, hur olika elevhälsoteam arbetar med dess främsta uppdrag, dvs. ett hälsofrämjande och förebyggande arbete, samt vad studie- och yrkesvägledare anser att det finns för utvecklingsmöjligheter för arbetet inom elevhälsan. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta studie- och yrkesvägledare och dessa bidrar tillsammans med tidigare forskning och karriärteorierna Te Whare Tapa Whā och Theory of Donald E. Super till forskningsstudiens resultat. Det resultat som framkommit har visat på att studie- och yrkesvägledare som profession arbetar mycket med att främja hälsan hos elever, och det är en stor bidragande faktor till att studie- och yrkesvägledare bör inkluderas i elevhälsan samt i Skollagen (2010:800). Forskningsstudiens insamlade empiri har lett fram till tre teman som var tydligt framträdande i en övervägande del av intervjuerna. Dessa är; otydligt ledarskap från rektorer/skolledare, okunskap om studie- och yrkesvägledarprofessionens kompetens från övriga professioner, samt en tids- och resursbrist som i sin tur bidragit till att elevhälsans främsta uppdrag, att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, sällan efterföljs.

Studiens syfte är att utifrån studie- och yrkesvägledares upplevelser och erfarenheter utveckla kunskap om elevers skolstress i årskurs 7 – 9. Under rubriken bakgrund gör vi en genomgång av begreppet skolstress samt presenterar underlag till att psykisk ohälsa har ökat bland barn och ungdomar och att de ökade kraven i skolan tillsammans med ett ökat utbildningskrav är en bidragande faktor. Den teoretiska utgångspunkt vi använt oss av som analysram är social kognition och begreppen självförmåga och coping. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med nio utbildade studie- och yrkesvägledare har genomförts. En tematisk analys av resultatet visar på att stressfaktorer kopplade till betyg och gymnasieantagningen är de mest utmärkande, att enskilda samtal med studie- och yrkesvägledare är av stor vikt och att samverkan mellan professionerna som arbetar i skolans elevhälsoteam (EHT) är en förutsättning i arbetet kring elevers skolstress. Studien visar även att det finns kultur- och könsskillnader i både stressnivå, uttryckssätt samt vilka copingstrategier som används av elever. Behov av ökad kännedom och användande av framgångsrika metoder för att hjälpa elever med skolstress i ett både förebyggande och avhjälpande syfte diskuteras liksom behovet av en reglerad likvärdig studie- och yrkesvägledning för grundskolorna i Sverige. Vidare forskning om framgångsrika och avhjälpande metoder när det gäller skolstress behövs men även forskning om varför skolan och lärandet i sig har kommit att bli en del av den ökade psykiska ohälsan hos barn och unga.

Den här studien handlar om elevhälsoarbete i grundskolan och specialpedagogens uppdrag och roll. Studien belyser hur elevhälsoarbete struktureras och genomförs för att möta Skollagens krav om en samlad elevhälsa som arbetar förebyggande och hälsofrämjande. Studiens syfte var att undersöka elevhälsoarbete i grundskolor och specialpedagogens uppdrag och roll. Ett särskilt intresse var att undersöka specialpedagogers arbete i elevhälsoteamet så som det nedskrivits och beskrivits. Studien använde en kvalitativ forskningsansats och utgick från dokument och semistrukturerade intervjuer. Åtta elevhälsoplaner och åtta specialpedagoger deltog i studien. Studiens teoretiska ramverk var utvecklingsekologisk systemteori. Resultatet visade att vissa elevhälsoplaner var mer detaljerade än andra genom att de beskrev både vad elevhälsoarbete ska innehålla och hur det ska genomföras. Resultatet visade även att hälsofrämjande och förebyggande arbete sker på skolor och att en viktig funktion i det arbetet kan vara nedskrivna rutiner och en levande elevhälsoplan som kan användas i det dagliga elevhälsoarbetet. Vidare synliggjordes också specialpedagogers upplevelser av att lärare förväntar sig direkta insatser av dem i arbetet med elever. En implikation till specialpedagoger är att värna att detaljerade elevhälsoplaner utvecklas då de troligen kan stötta elevhälsoarbetet genom att tydliggöra både innehåll och genomförande samt kan ge tydliga arbetsbeskrivningar för professionerna i elevhälsoteamet, men även tydliggöra ansvaret hos lärare och andra verksamma inom skolan.

Studiens syfte var att få en fördjupad förståelse för hur elevhälsoteam beskriver sitt arbete med inkludering, relationsbyggande och samarbete samt stöttning av elever med NPF-diagnos. Den metodologiska utgångspunkten i studien var en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer samt en hermeneutiskt ansats. Det insamlade materialet i studien har analyserats utifrån Talcott Parsons sociologiska systemteori och ett relationellt pedagogiskt perspektiv. Resultatet visade att inkludering är något som alla elevhälsoteam ansågs som väldigt viktigt. Inkludering visade sig inte bara vara en metod utan ett perspektiv och ett förhållningssätt. Vidare visade resultatet att elevhälsoteamen arbetade på flera sätt för att skapa trygga och tillitsfulla relationer. Elevhälsoteamen samarbetade med eleven, vårdnadshavare, barn och ungdomspsykiatrin  och habiliteringen. Elevhälsoteamen samarbetade även med socialpedagoger vars uppgift var att fånga upp elever i skolan, skapa trygghet och främja elevernas välmående. Det framkom också att samarbete är en viktigt punkt för att kunna främja elevens lärande och utveckling på bästa sätt.

Studien tar upp och diskuterar de olika processer som sker i och med att en orosanmälan skickas in till socialnämnden från en grundskola. Det framgår från tidigare forskning att det råder komplexitet i den anmälningsplikt som åligger alla som arbetar inom myndigheter som berör barn och unga. Både komplexitet inför en anmälan och i processen efter anmälan är gjord. Det finns olika direktiv från både socialtjänsten och skolverket som lyfter behovet av att ha en tydlig rutin kopplat till hur en orosanmälan skall gå till. Det finns däremot inga bestämmelser för hur de ska se ut i detalj. Det förekommer endast rekommendationer. Denna studies syfte är att undersöka upplevelser från grundskollärare om hur de upplever processen efter att en orosanmälan är gjord. Det vill säga att undersöka hur behovet av stöttning och information står i förhållande till de rutiner skolan har. Den frågeställning som ställts är att framförallt undersöka ifall grundskollärarna upplever ett behov av en tydlig rutin kopplat till processen efter en orosanmälan är gjord. Studiens empiri har insamlats med kvalitativa intervjuer där intervjudeltagarna varit grundskollärare och genomgått processer av att göra en orosanmälan. Denna studie belyser vikten av att ha en tydlig arbetsgång i det sociala arbetet på skolan då det genom grundskollärares upplevelser framgår att det inte alltid är helt tydligt. Studien understryker vikten av en tydlig rutin för att kunna förbättra det sociala arbetet i skolan. Studiens empiri har analyserats med perspektiv inom organisationsteori och samverkansteori. Vad studien resulterar i är att det många gånger inte är ett helt tydligt arbete vid en orosanmälan i grundskolan. Det varierar från fall till fall samtidigt som grundskollärare eftersträvar mer delaktighet i processen av en orosanmälan för att kunna vara med och hjälpa eleven på bästa sätt.

Studien ämnar öka förståelsen för vilka förutsättningar ett elevhälsoteam ser för elevens delaktighet i arbetet med åtgärdsprogram på gymnasieskolan. Målet är att undersökningen ska bidra till ökad kunskap om hur förutsättningar för elevens delaktighet i arbetet med sitt eget åtgärdsprogram kan skapas. Delaktighet är tydligt framskrivet som ett mål i skollagen. Skolverkets allmänna råd för extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram är inte lika tydligt formulerade i frågan. Arbetet utgår ifrån kulturhistorisk aktivitetsteori och den tillhörande modellen, aktivitetssystemet som används som analysram. Modellen hjälper till att synliggöra förutsättningarna för elevens delaktighet i arbetet med åtgärdsprogrammet, samt vilka förutsättningar som finns för att utöka delaktigheten framöver, sett ur elevhälsoteamets perspektiv. Det empiriska materialet samlades in under en semistrukturerad gruppintervju. Målsättningen med intervjun var att försöka förstå vilka förutsättningar för elevens delaktighet, elevhälsoteamet kunde se, i upprättandet av och i processen kring åtgärdsprogrammet. Fokus har legat på frågor angående elevhälsoteamets erfarenheter, tankar och önskningar kring processen för att komma åt fenomenet; elevdelaktighet i samband med upprättandet av åtgärdsprogram. Det insamlade materialet analyserades utifrån aktivitetssystemets olika knutpunkter men också utifrån de konflikter som uppstod i aktivitetssystemet.I resultatet visar det sig att förutsättningar för elevens delaktighet i arbetet med åtgärdsprogram, är något som finns som givna ramar i elevhälsoteamets dagliga arbete. Det blir också synligt att förutsättningarna även skapas i det dagliga arbetet. I resultatet framträder alltså förutsättningar som både givna och skapade. Förutsättningarna placeras och blir tydliggjorda i aktivitetssystemets olika knutpunkter. Det blir tydligt i resultatet att mellan eller inom dessa knutpunkter uppstår konflikter. Det är i dessa konflikter som möjligheter för ökad delaktighet för eleven framöver presenterar sig. Studien skulle kunna vara intressant för vem som helst i skolsamhället som intresserar sig för demokratifrågor rörande eleven i behov av särskilt stöd.