Forskning rapporterar om ohälsa som breder sig bland svenska skolors elever. Skolornas beredskap för det alltmer växande problemet benämns för elevhälsoteam (EHT) vars uppdrag är att främja och förebygga välmående bland elever. En inventering av de professioner som deltar inom EHT visar på olikheter. Däribland studie- och yrkesvägledare som inom vissa EHT visat sig vara en tillgång. Syftet med studien är att undersöka studie- och yrkesvägledare inom välfungerande EHT på grund- och gymnasieskolor. Studiens frågeställningar lyder: Hur bidrar studie- och yrkesvägledare till välfungerande elevhälsoarbete inom EHT? Vilka är framgångsfaktorerna inom välfungerande EHT utifrån ett vägledarperspektiv?Kvalitativ metod har använts då studie- och yrkesvägledare verksamma inom grund- och gymnasieskola intervjuats. Genom systemteorin I-P-O har resultatet analyserats med de centrala begreppen individual-level input, group-level input, individual-level processes, group-level processes och outputs. Begreppen är byggstenar av I-P-O modellen som gör det möjligt att studera såväl de individuella som gruppens faktorer och deras arbetsprocesser. Vi har funnit att studie- och yrkesvägledare bidrar med kunskap om utbildningsvillkor, kompetens att motivera och ett perspektiv riktat mot framtiden till välfungerande EHT. Dessa faktorer omsätts i arbetssätt genom samtal, gruppaktiviteter och analysverktyg med syfte att främja elevens hälsa. De framgångsfaktorer vi funnit inom välfungerande EHT utifrån ett vägledarperspektiv är delaktighet, holistiskt perspektiv, ledarskap, ett gemensamt mål och systematiskt arbetssätt.

Sammanfattning/AbstractEkstrand, Linda (2018). Samverkan i elevhälsoteamet – för att möta varje elevs behov. Student Health Team in Collaboration – to meet the Need of every Child. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidragStudien förväntas öka kunskapen i vilken betydelse samverkan inom elevhälsoteam har för att kunna möta varje barns behov. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att belysa hur samverkan i elevhälsoteam upplevs och vilken betydelse samverkan har för elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete.De preciserade frågeställningarna är:Hur upplever professionerna i elevhälsoteamet sina möjligheter till samverkan?Hur påverkar samverkansmöjligheterna det förebyggande och det hälsofrämjande arbetet?Vilka faktorer identifieras som framgångsrika i det förebyggande och det hälsofrämjande arbetet? TeoriDen teoretiska förankringen tar sin utgångspunkt i systemteorin, där individens problem förklaras utifrån ett samspel med många olika faktorer. En organisation kan betraktas som ett system där människorna måste förstås i relation till varandra. Vidare grundas analysen i studien på Antonovskys känsla av sammanhang. KASAM, vilken utgår från ett hälsofrämjande perspektiv. MetodMetodansatsen i studien har inspirerats av fenomenologisk ansats där syftet är att fånga fenomenets kärna, den gemensamma nämnaren i det empiriska materialet. Metoden för insamlandet av empirin har skett via halvstrukturerade intervjuer med öppna svarsalternativ. Fyra olika yrkeskategorier i ett elevhälsoteam har intervjuats. Intervjumaterialet har sedan genomgått en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004). Dessa har resulterat i fyra underkategorier vars gemensamma nämnare utsetts till en huvudkategori, som betraktas som fenomenets essens.ResultatStudiens resultat visar att upplevelsen av möjligheter och förutsättningar till samverkan inom elevhälsoteamet till hög grad påverkas av vilken syn skolan har på elever i svårigheter, vilket anses utgöra kärnan i studiens fenomen. De specialpedagogiska perspektiven kategoriskt och relationellt hamnar i blickfånget och bedöms vara samverkansmöjligheter som påverkar det förebyggande och det hälsofrämjande arbetet. Vidare visar resultatet att förutsättningarna för samverkan till stor del utgörs av hur ledningen organiserar elevhälsans arbete. Tillgängligheten och närheten till de olika yrkesprofessionerna gynnar det förebyggande arbetet i att kunna möta varje elevs behov. Det tvärvetenskapliga lärandet inom elevhälsoteamet upplevs som en värdefull faktor i elevhälsoarbetet. Slutligen visar resultaten vikten av att involvera hela skolan i det förebyggande och det hälsofrämjande arbetet. Vilket till stor del utgörs av elevens perspektiv genom att ta till vara på elevernas upplevelser av sin egen skolsituation. Specialpedagogiska implikationerMöjligheterna och förutsättningarna för en specialpedagog att kunna arbeta hälsofrämjande och förebyggande anses till stor del handla om skolans sätt att se på elever i svårigheter. Specialpedagogens uppdrag innefattar att undanröja hinder och svårigheter i lärmiljön vilket kan tänkas bli ett dilemma om skolans sätt att se på elever i svårigheter tillskriver eleven som bärare av problemet. Detta kategoriska perspektiv resulterar i att lärmiljön i mindre utsträckning analyseras vilket i praktiken leder till åtgärdande insatser på individnivå.NyckelordElevhälsoarbete, elevhälsoteam, samsyn, samverkan och tvärvetenskapligt.

Streblow, Heike (2019). Samverkan mellan skolan och hem. En intervjustudie om hur fyra grundskolerektorer uppfattar sin roll i samverkan med vårdnadshavare generellt, och specifikt med vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd. (Collaboration between school and home. What four principals think of their part in collaborating with legal guardians in general and with legal guardians to children in need of special education - a study of interviews).Specialpedagogprogrammet, 90 hp, Fakulteten för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet.Förväntat kunskapsbidragStudien ska bidra till ökade kunskaper om hur fyra grundskolerektorer uppfattar sin roll i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare generellt, och specifikt mellan skolan och vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd.Syfte och frågeställningarSyftet med arbetet är att öka kunskapen om hur fyra grundskolerektorer uppfattar sin roll i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare generellt, och specifikt mellan skolan och vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd. För att uppnå syftet är frågeställningar följande:-Vilka roller har rektorer i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare generellt, och specifikt mellan skolan och vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd?-I vilka sammanhang samverkar rektorer med vårdnadshavare?TeoriBronfenbrenners utvecklingsekologi används när studiens resultat analyseras eftersom teorin bedöms som lämplig då den utgår från att individens, det vill säga elevens utveckling påverkas av samspelet eller samverkan mellan individen/eleven och dess omgivning, i just den här studien skolan och elevens vårdnadshavare. Dessutom används även den genomgångna forskningen i analys som stöd.MetodStudien använder en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Fyra grundskolerektorer har intervjuats med avsikten att kunna visa på variation angående synen på grundskolerektorernas roll i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare. Studien vill tolka och förstå respondenternas perspektiv, istället för att förklara och generalisera det framkomna resultatet. Det kvalitativa synsättet har sin grund i fenomenologin och i hermeneutiken.ResultatStudiens resultat visar likheter i hur fyra grundskolerektorer uppfattar sin roll i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare generellt, och specifikt mellan skolan och vårdnadshavare med barn i behov av särskilt stöd. Grundskolerektorerna är medvetna om sin viktiga roll i att organisera samverkan mellan skolan och vårdnadshavare generellt, och med vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd. Rektorerna tycker att det i första hand är mentorn som ska initiera samverkan med vårdnadshavarna generellt men också med vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd. Rektorerna anser att även specialpedagogerna spelar en viktig roll i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare, särskilt med vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd.Specialpedagogiska implikationerDet har framkommit att såväl rektorn som specialpedagogen spelar en viktig roll i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare generellt men framför allt när det gäller vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd. Även kontinuitet, stabilitet och uthållighet i skolan vad gäller skolledning och skolpersonal kan vara avgörande, i synnerhet för elever i behov av särskilt stöd. Dessutom är det betydelsefullt att skapa delaktighet och meningsfullhet tillsammans med barnet/eleven och vårdnadshavare.Specialpedagogen ska verka för en organisation som baseras på samförstånd och samordning, både vad gäller arbetet i skolan med skolpersonal och med elever och deras vårdnadshavare. Det kan specialpedagogen göra genom att vara en professionell samtalspartner, dels genom att handleda enskilda lärare och/eller hela arbetslag i pedagogiska frågor som till exempel ledning och stimulans, dels vara ett bollplank för vårdnadshavare såväl som för skolledningen.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om de faktorer som skapar framgång ilärares och specialpedagogers samarbete kring elever. Studiens frågeställningar är: “Vadanser specialpedagoger och lärare främjar sitt samarbete kring elever?” och “Hur förstårspecialpedagoger och lärare sitt och den andra partens ansvar för det specialpedagogiskasamarbetet?”. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod. Trots att skollagen ochläroplaner skriver fram samarbete mellan skolprofessionella som en förutsättning för attfrämja elevers lärande, utveckling och hälsa, påvisar flera rapporter brister i samarbetet.Forskning visar att specialpedagogens mandat och uppdrag kan skilja sig relativt mycketmellan olika skolor, vilket kan leda till dragkamp mellan lärare och specialpedagoger omansvarsfördelningen. Den visar också att god relationskompetens hos lärare ochspecialpedagoger främjar samarbetet och att andra viktiga faktorer är en öppenkommunikation, professionernas inställning, engagemang, respekt, tillit, lika synsätt,gemensamt mål och att man stöttar varandra. Examensarbetet utgår från ett systemteoretisktsynsätt på lärares och specialpedagogers samarbete som ett socialt delsystem i det störresystemet skolan. Genom att undersöka gränssnittet mellan de båda nivåerna lärare ochspecialpedagoger samt tre av delsystemets viktiga relationer har åtta konstanter, som ocksåfungerar som delsystemets framgångsfaktorer, synliggjorts. Dessa handlar om tid,förväntningar, kompetens, flexibilitet, bemötande, engagemang, struktur och närvaro ellertillgänglighet. I diskussionen problematiseras vikten av att specialpedagogens uppdragkonkretiseras och kommuniceras för att ansvar och arbetsuppgifter i det gemensamma arbetetska bli tydliga. Vidare lyfts betydelsen av att de olika logiska nivåerna, specialpedagog ochlärare, har tillräcklig kompetens för att samarbetet ska fungera framgångsrikt. Skolansorganisation för lärares och specialpedagogers samarbete behöver vara välstrukturerad, menmed plats för en inbyggd flexibilitet där jämbördiga möten mellan lärare och specialpedagogkan medverka till ömsesidiga kunskapsutbyten och främja inkludering.

Syftet med arbetet är att bidra med kunskap om specialpedagogers upplevelse av sin roll i elevhälsoteamet och dess uppdrag. Studien vilar på en kvalitativ ansats där empirin samlats in med hjälp av en intervjuguide för att göra semistrukturerade intervjuer.Sju olika specialpedagoger med olika utbildningar i bakgrunden och en gemensam specialpedagogutbildning ingår i studien. Fyra specialpedagoger från grundskolan och tre från gymnasieskolan. Respondenterna är verksamma i olika kommuner i Skåne och arbetar både i kommunala och fristående skolor.Resultatet av studien visar olika inriktningar. Specialpedagogernas helhetsperspektiv ser olika ut då några skiljer på sin roll i elevhälsoteamet från sin roll som specialpedagog. I elevhälsoteamet arbetar de ofta mer hälsofrämjande och förebyggande och övrig tid mest åtgärdande. Andras helhetsperspektiv är att elevhälsoteamets hälsofrämjande och förebyggande arbete är levande hela tiden under arbetet och det som diskuteras på mötena är det som lever vidare i arbetet under veckan, månaden eller läsåret beroende på vad som diskuterats och beslutats. Något som inte alls kommer fram i samtalen med respondenterna är att de ska hålla sig uppdaterade med den senaste forskningen inom specialpedagogik Detta står i examensförordningen (SFS 2017:1111). Vår studies syfte har varit att öka kunskapen kring våra valda specialpedagogers upplevelse av sin roll i elevhälsoteamet och samverkan med de övriga professionerna i elevhälsoteamet utifrån ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Studiens resultat visar att organisatoriska förutsättningar begränsar möjligheten till kommunikation och samverkan mellan elevhälsoteamets professioner. Organisatoriska förutsättningar kring tid, mötesformer och samsyn behöver utvecklas. Studien visar komplexiteten i skolors organisation samt hur det påverkar möjligheterna till kommunikation och samverkan. Trots att studien inte ger ett generaliserbart resultat så bidrar den till inblick i några specialpedagogers upplevelser av sitt arbete i elevhälsoteam. Hos alla våra respondenter finns en stor vilja att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, vilket vi ser som en stor fördel i utvecklingsarbetet framåt.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att bidra till en ökad förståelse för den specialpedagogiska yrkesrollen inom gymnasieskolan. Detta genom att belysa och analysera vilka krav och önskemål rektorer, personal inom elevhälsan och lärare har i jämförelse med examensordningen för specialpedagoger. Studiens teoretiska utgångspunkt har i huvudsak varit de tre specialpedagogiska perspektiven (Nilholm, 2007); det kompensatoriska (kategoriska), det relationella (kritiska) och dilemmaperspektivet. För att få svar på studiens frågeställningar har en kvalitativ undersökning gjorts, där intervjuer med 20 informanter fördelade på tre yrkesgrupper från två gymnasieskolor genomförts. I resultatet framkom att samtliga informantgrupper har flest krav och önskemål med koppling till insatser på individnivå. Specialpedagogen ska ha specifika ämneskunskaper för att ge elever enskilt stöd eller stöd i grupp. Krav och önskemål på gruppnivå handlade bland annat om att specialpedagogen ska handleda och vara ett stöd för lärare samt bidra till utveckling av lärmiljöer. Dock förekom avvikande uppfattningar i framförallt lärargruppen gällande dessa uppdrag. På organisationsnivå framfördes krav och önskemål om att specialpedagogen ska arbeta förebyggande och med verksamhets- och skolutveckling. Den specialpedagogiska examensordningen och de krav och önskemål som informanterna uttryckte överensstämde i många avseenden, framförallt beträffande arbetsuppgifter med direkt koppling mot eleven. Däremot förefaller det i dagsläget inte som att specialpedagogerna får tillämpa alla förmågor som utbildningen bidragit med. Slutsatsen från vår studie blir att specialpedagogerna i många avseenden arbetar, och förväntas arbeta, som speciallärare. Problem som uppstår ses fortfarande till största del utifrån ett kompensatoriskt perspektiv. Emellertid har aktörerna i verksamheterna även börjat efterfråga andra lösningar på skolproblematik, som mer förebyggande arbete och en utveckling av verksamheten.

Avsikten med min studie är att veta hur sociala relationer stimulerar elever att må bra i skolan. Hur lärare och elevhälsoteam ser på sociala relationens betydelse för elevers välmående i skolan. Lärare och elevhälsoteam samarbetar i skolan för elevers välmående, men vilka hinder ser de för att utveckla elevers sociala relationer. För detta syfte har jag intervjuat ett antal lärare och kuratorer om deras arbetssätt, hur de planerar för en undervisning som bygger på sociala relationer, hur sociala relationer och elevhälsa förhåller sig till varandra enligt dem. Samtidigt har jag undersökt vilka hinder som de ser till att utveckla elevers sociala relationer samt hur de ser på vårdnadshavarens roll här. Det resultatet som jag ser i min studie är att i huvudsak anser samtliga pedagoger och kuratorer att sociala relationer har en avgörande roll i elevers välmående i skolan. Samtliga informanter tycker att elever som har bra sociala färdigheter mår bra både fysiskt och psykiskt och i sin tur lyckas bra i skolarbetet. De anser också att ett starkt samarbete mellan pedagoger, elevhälsoteam och hem är väldigt viktigt för att utveckla elevers sociala färdigheter. De tycker att om samarbetet mellan parter fungerar bra då elever känner sig trygga i skolan. Resultatet blir att elever som kan skapa en bärande relation både med vuxna och andra kompisar, blir även motiverade i skolarbetet och lyckas i skolan.

Syftet med studien var att analysera specialpedagogers och lärares upplevelser av elevhälsoteams främjande och förebyggande elevhälsoarbete, samt specialpedagogers roll i detta arbete. Studien utgick från en kvalitativ metodansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med specialpedagoger och lärare. Skolnivån för studien är grundskola. Studiens analys utgick från Aspelins modell den relationella specialpedagogikens brännpunkt. Resultatet visade att elevhälsans uppdrag inte tydligt kommunicerats ute i skolans verksamhet. Det saknades tillfällen där elevhälsans professioner samt skolpersonal kunde utveckla skolans främjande elevhälsoarbete. Studien visade också att lärare önskade tidigare kontakt med elevhälsans olika professioner. Lärare önskade också att elevhälsans olika professioner i större utsträckning deltog i skolans verksamhet.

Denna studie omfattar erfarenheter som uppstår när en elev med särskilt behov får ta del avdigitala verktyg som hjälpmedel i undervisning. Arbetet grundar sig i en deltagandeobservation samt fem intervjuer om fenomenet användandet av digitala verktyg i skolan, medfokus på visuella metoder via digitala verktyg som stöd för elev med NPF. Det hela bearbetasgenom en fenomenografisk ansats där slutsatser även har representerats visuellt som ettkonstverk i ett pedagogiskt forum på Konstfack. Genom inkludering som teori vill dennastudie bidra med en diskussion om hur digitala verktyg kan vara ett stöd för elever medneuropsykiatriska funktionsvariationer. Studien utgår från att digitala verktyg har en relationtill ämnet bild eftersom de visuella metoderna via digitala verktyg grundar sig i bildteknikersom går att använda som undervisningsmetoder i alla ämnen. Därmed använder sig studien aven visuell metod för att gestalta erfarenheterna kring neuropsykiatriska funktionsvariationer iett konstverk som skapas digitalt med en ritplatta.Studien resulterar i kännedom om erfarenheter kring visuella ledtrådar som hjälpmedel genomfenomenet användandet av digitala verktyg i skolan kopplat till forskning och en inkluderandelärmiljö. Relevanta elever och pedagoger har deltagit som informanter i denna studie genomatt svara på intervjufrågor. Analysen sammanställer det empiriska materialet i kategorierna:Inkludering, digital kompetens och sociala samspel/utsatthet. Studien påvisar att digitalaverktyg har en viss påverkan i skolan som berör elevers studieförmågor och trivsel. Dettabaseras på elever och pedagogers erfarenheter i helhet kring själva fenomenet användandet avdigitala verktyg i skolan.