Sammanfattning/abstraktPook, Gunilla (2017). Extra anpassningar - Röster från ett elevhälsoteam Additional Adjustments - Voices from a Student Health Team. Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola.Förväntat kunskapsbidragFörhoppningsvis kommer studien bidra till ett förtydligande kring olika aspekter av frasen ”extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen”, i hopp om att vidga den något snäva betydelse som orden i frasen eventuellt förmedlar vid en första anblick.SyfteSyftet med studien är att synliggöra hur uppdraget kring ”extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen” kan tolkas och se ut idag.Frågeställningar Vilka tankar har de olika professionerna kring VAD extra anpassningarna kan bestå av? Vad är deras upplevelser kring HUR dessa extra anpassningar kan genomföras? Hur ser de på VEM som kan utföra dessa extra anpassningar? Vilka tankar har de kring VARFÖR frasen infördes i Skollagen och vad som blev EFFEKTERNA av detta.TeoriStudiens teoretiska förankring ligger i systemteorin och KASAM (känsla av sammanhang), vilka förhoppningsvis kommer tydliggöra och bearbeta olika aspekter och dilemman kopplat till professionernas tankar kring arbetet med extra anpassningar.MetodMetoden består av en fallstudie baserad på bl.a. semistrukturerade intervjuer av sex professionsröster från ett praktiskt gymnasium. Presentationen av intervjuerna består av axplock från den insamlade rådatan varvat med berättande information från intervjusamtalens kontext. I slutet av respektive tema och temapar följer delanalyser, vilka består av ett hermeneutiskt skikt som är kopplat till information från inledningen, tolkningar utifrån de tidigare presenterade teorierna och forskningen kring inkludering.4ResultatDe flesta informanter målar upp en bred bild av uppdraget kring VAD extra anpassningar kan vara, HUR de kan skapas och VEM som kan utföra dem, vilket matchar Skolverkets (2014) stödmaterial. Däremot finns det även motsatser till denna breda tolkning som förmodas grunda sig i frasens slutord ”inom ramen för den ordinarie undervisningen” och därmed upplevs låsta till att associeras med enbart läraren och klassrummet.Sammantaget finns dock en gemensam bild från professionerna av att läraren är den tydligaste aktören för utförandet av extra anpassningar, vilket skulle kunna peka på ett behov för lärarna av att få fortbildning. En del av datan visar även på att det vore bra om kringliggande professioner kunde vara rörliga till storleken t.ex. genom att viktas efter elevunderlagets stödbehov från läsår till läsår. Bland annat skulle då det som Skolverket (2014) nämner i sitt stödmaterial kunna minska, dvs. att dilemman läggs i klassrummet på den enskilda läraren under en allt för lång tid.Ytterligare data i resultatet skulle kunna tolkas mot att det vore bra med ett kompletterande mätinstrument till betygen, för att på så sätt möjligen synliggöra det komplexa arbetet kring extra anpassningar för elever som har mycket av det oavsett om de går på ett teoretiskt eller praktiskt gymnasium.ImplikationerAv data från studien framgår att det skulle kunna finnas ett behov av att omformulera frasen för att tydligare spegla den helhet av de viktiga delarna som frasen är tänkt att förmedla. Möjligen borde frasen istället omformuleras och utgöras av orden; ”Extra anpassningar inom ramen för skolans organisation och professioner”. Genom detta synliggörs förhoppningsvis systemteorin, vilket därmed även kan antas minska risken för den mer låsta associationen till den enskilda läraren och klassrummet.För den specialpedagogiska professionen skulle det efter införandet av extra anpassningar kunna ha uppstått ett större behov jämfört med innan frasens tillägg i skollagen av att ”vara nära läraren”. Denna närhet skulle kunna skapas genom att skolor bl.a. organisatoriskt försöker synliggöra EHT:s och specialpedagogens arbete mer, för att på så sätt förhoppningsvis visa att detta arbete gör skillnad för lärarna i deras vardag, ett lärararbete som efter tillägget av extra anpassningar kan tänkas ha blivit allt mer komplext.Nyckelord Elevhälsoteam, extra anpassningar, kollegiala samtal, känsla av sammanhang, stöd och särskilt stöd.

Sammanfattning/Abstract Maria Rostvall och Cecilia Wallén (2022). Psykisk ohälsa i skolan ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Syfte och ambition med vår studie är att åskådliggöra hur specialpedagogen kan vara ett stöd i arbetet mellan elevhälsoteam (EHT) och klassrum för att öka pedagogers kompetens att arbeta salutogent och på ett adekvat sätt kunna bemöta frågor som berör ungas psykiska ohälsa. De fyra frågeställningar som har använts är: Vilken kunskap behöver specialpedagogen ha kring pedagogers syn på arbetet med psykisk ohälsa i skolan? Hur kan specialpedagogen medverka som stöd till pedagoger i bemötandet av barn i psykisk ohälsa? Hur kan specialpedagogen ge stöd till pedagoger i arbetet med elevers syn på psykisk ohälsa och känsloyttringar i ett förebyggande arbete? Hur kan skolan arbeta förebyggande med psykisk ohälsa ur ett specialpedagogiskt perspektiv?  I studien finns en abduktiv ansats där empiriskt material kopplats till teori och tidigare forskning. För att samla empiri har en kvalitativ ansats använts med semistrukturerade intervjuer som metod. Specificerade frågor har ställts till pedagoger utifrån deras behov och till specialpedagoger gällande vilken kunskap de behöver och stöd som de kan ge.  För att belysa frågeställningarna ur ett specialpedagogiskt perspektiv har empirin och tidigare forskning förankrats i förhållande till KASAM och relationsteori där ledord bland annat är sammanhang, begriplighet, mellanmänskliga möten och kommunikation. Resultatet visar att behovet av kunskap om psykisk ohälsa är stort. Framträdande är nödvändighet av intern kunskap om de elever som pedagogerna dagligen möter samt att arbetsuppgifter för olika yrkesroller och professioner inom skolan behöver förtydligas. Det behöver finnas en öppenhet, möjlighet till kommunikation och ett samarbete mellan pedagoger, specialpedagoger och EHT. Resultat visar också på behov av en tydlig definition av begreppet psykisk hälsa samt kunskaper genom relevant forskning. Metoder som berörs är samarbete, handledningstillfällen och ​​regelbundet organiserade kollegiala diskussioner som arenor för fördjupning av kunskaper om elever och aktuell forskning som ett stöd i det dagliga arbetet.  Implikationer av studien visar på det specialpedagogiska perspektivets betydelse i arbetet med psykisk hälsa. Specialpedagogen kan bidra med en helhetssyn samt vara en länk mellan klassrum, EHT och externa instanser för att skapa förutsättningar för förståelse för de elever pedagoger arbetar med. För att öka gemensam kunskap inom kollegiet och för att gynna det salutogena arbetet kan specialpedagogen medverka i att precisera olika yrkesrollers uppdrag, redogöra för befintlig arbetsgång, definiera psykisk hälsa samt vara den som leder kollegialt arbete med utgångspunkt i relevant forskning.   Nyckelord Elevhälsoteam (EHT), KASAM, psykisk hälsa, psykisk ohälsa, specialpedagogiskt perspektiv

In Sweden, all school staffs are obligated to notify suspected of child abuse or neglect. The study's purpose is to investigate how the notification requirements in Social Services Act, chapter 14, section 1, are applied in primary schools and how to best collaborate among the team of professionals responsible for dealing with suspected child neglect or abuse. The study's research question is: How do the various professions at school (apart from the teachers) deal with suspicions of child neglect or abuse? How does this affect the school management and structural management of suspected neglect? How is the report prepared and submitted to the social services? The results are based on in-depth interviews with nine people of different professions within the school health. Collaboration within the pupil health team worked mainly very well, but in one case, it did not work well at all. Many times, however, it was a lack of communication between student health teams and the teachers. The main conclusion of the study is that the importance of a well-functioning student health team is of paramount importance for dealing correctly with suspected child neglect. Firstly, this is best achieved by ensuring the quality training for school heads in matters relating to the notification obligation. Secondly, the student health personnel have to be well known faces among the teachers. Thirdly, it is crucial that horizontal cooperation is initiated by the principal. Fourthly, it also emerged that team members, teachers and other staff within the school has to be continuously updated with the details of the notification requirement.

Syftet med denna studie är att belysa elevhälsoteamens arbete för att främja psykisk hälsa och hur de arbetar med elever som redan utvecklat psykisk ohälsa. Vi har valt att avgränsa arbetet till elevhälsoteam på grund- och gymnasieskola där vi gjort fem intervjuer varav fyra med enskilda personer och en fokusgruppsintervju med ett elevhälsoteam där tre respondenter ingick. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats för att få fram information av de olika professionerna inom elevhälsoteamen. Resultatet i studien påvisar att respondenterna anser att faktorer som relation, trivsel och trygghet är viktigt eftersom skapandet av goda relationer till eleverna är en viktig faktor för att främja den psykiska hälsan. Att ha aktiviteter och övningar med eleverna för att de ska trivas och känna sig trygga är en viktig aspekt för att främja den psykiska hälsan. För elever som redan utvecklat psykisk ohälsa påvisar våra resultat att föräldrasamarbetet är viktigt eftersom det är en skyddsfaktor men även att samverkan med andra professioner, exempelvis socialtjänsten är viktigt i arbetet eftersom kunskapen de har kan vara till värdefull hjälp.

Syftet med studien är att undersöka den specialpedagogiska kompetensen att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och kollaborativt i elevhälsoteamsmöten (EHT-möten) samt hur den kompetensen förhåller sig till biomedicinska, patogenetiska samt kategoriska perspektiv och insatser för elever i skolsvårigheter. Studien har en kvalitativ ansats genom etnografiskt inspirerade observationer av fem EHT-möten och semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger på fem grundskolor i Stockholm. De teoretiska utgångspunkterna som tillsammans med empirin ligger till grund för kunskapskonstruktionen, är det kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet på orsaker till skolsvårigheter, samt det salutogenetiska och patogenetiska perspektivet på hälsa. Resultatet visar att stor del av EHT-mötena ägnas åt att diskutera enskilda elevärenden, diagnoser och åtgärdande insatser. Resultatet pekar även på att specialpedagogerna är i uppdrag som gör att den specialpedagogiska kompetensen inte kommer till sin rätt i EHT-mötena. Inkluderingsarbetet och det hälsofrämjande arbetet överskuggas av det biomedicinska paradigmets patogenetiska och åtgärdande perspektiv som dominerar i EHT-mötena, vilket gör att insatserna på sin höjd blir förebyggande.

Syftet med studien var att beskriva och analysera specialpedagogers erfarenheter av och uppfattningar om vad som kan gynna elevhälsoarbete. De områden studien riktades mot var rektorers roll i elevhälsoarbete, specialpedagogers roll i elevhälsoarbete och samarbete mellan elevhälsans professioner och övrig pedagogisk personal på skolan. Studien inspirerades av fenomenografi och använde de specialpedagogiska perspektiven kompensatoriskt, kritiskt och dilemma som teoretiska utgångspunkter. Kvalitativ metod användes som forskningsansats och semistrukturerade intervjuer som metod. Informanterna var tolv specialpedagoger, vilka arbetade i fyra olika kommuner. Resultatet visade att specialpedagogerna ansåg att rektorer har och bör ha ett ansvar för skolors organisation, men att ansvaret kan se olika ut. De ansåg även att rektorer har ansvar för ett förebyggande och främjande elevhälsoarbete i skolors verksamheter. Resultatet visade också att specialpedagogerna i studien ansvarar för att ett hälsofrämjande och förebyggande arbete pågår, samt att de är en länk mellan rektor, arbetslag och vårdnadshavare. Det framgick även att elevhälsoarbetet på skolor ofta handlar om akututryckningar. Pedagogisk personal efterfrågar mer samarbete än de ibland kan få, och det kan förekomma att elevhälsoteam och pedagogisk personal på skolor utgår från olika specialpedagogiska perspektiv. Samtliga specialpedagoger var enade om att ett elevhälsoarbete gynnas av tillgång till elevhälsans professioner, tydlighet, kommunikation och samarbete.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur representanter ur den samlade elevhälsan beskriver arbetet för elever med bristande förmåga till socialt samspel och den utsatthet som finns kring kränkningar, utanförskap och mobbning. De aktuella frågeställningar som ligger till grund är följande: Hur beskriver professionsutövare inom elevhälsan att de arbetar med elever med bristande förmåga till socialt samspel? Hur resonerar professionsutövare inom elevhälsan kring det förbyggande och åtgärdande arbetet för elever med bristande förmåga till socialt samspel? Vika insatser beskriver professionsutövare inom elevhälsan att de vidtar för elever med bristande förmåga till socialt samspel när mobbning och utanförskap är problembeskrivningen?    Föreliggande studie har utgått från en konstruktivistisk grundad teori med tydliga rötter i den symboliska interaktionismen. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Åtta deltagare ur elevhälsan (tre rektorer, tre kuratorer och två specialpedagoger) är intervjuade med en semistrukturerad intervjuguide till grund. Materialet från de transkriberade intervjuerna har kodats initialt, teoretiskt och fokuserat och har resulterat i tre teoretiska modeller. Den första teoretiska modellen är Underlättande och försvårande faktorer för elevgruppen som har brister i förmågan till socialt samspel och elevhälsans arbete för och med gruppen. Denna modell behandlar de faktorer representanter ur elevhälsan finner försvårande eller underlättande i arbetet. Den andra Strategier för att överkomma hinder behandlar de strategier representanterna använder sig av i arbetet med elevgruppen med bristande förmåga till socialt samspel. Den sista teoretiska modellen Strategier och förklaringsmodeller till mobbning, kränkningar och utanförskap hos elevgruppen med brister i förmåga till socialt samspel behandlar de strategier och förklaringsmodeller representanterna använder sig av för att förhålla sig till elevgruppens överreprepresentation i utanförskap, samt mobbnings- och kränkningssammanhang.

Bakgrund: Elevhälsans organisation kan se olika ut utifrån lokala förutsättningar. En stor del av elevhälsans uppdrag är att arbeta hälsofrämjande. Hälsofrämjande arbete kräver samverkan inom elevhälsan. Skolsköterskan har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet, men upplever att mycket tid går till enskilda individärenden. Forskning visar att det finns en önskan från skolsköterskor om ökad tydlighet i hur det hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan ska organiseras. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenhet av att inom elevhälsoteamet arbeta hälsofrämjande på olika nivåer. Metod: I studien användes kvalitativ innehållsanalys. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta skolsköterskor i Norrland. Resultat: I studiens resultat framkom temat, autonom roll som innebär både frihet och ansvar samt ensamhet i sin profession och två huvudkategorier, skolsköterskan intar rollen att skapa en hälsofrämjande lärmiljö samt organisationen är betydelsefull för elevhälsoteamets hälsofrämjande arbete samt sex underkategorier. Slutsats: För att lyckas med hälsofrämjande arbete krävs struktur och planering inom organisationen på olika nivåer. Planering, ansvarsfördelning och uppföljning är avgörande faktorer för att det hälsofrämjande arbetet ska bli framgångsrikt. Tydlig struktur och stöd från ledning och organisation, utökat samarbete inom elevhälsoteamet och övrig personal på skolan kan bidra till ökad hälsofrämjande lärmiljö för eleverna. / Background: The organization of the pupil health team differ with local preconditions. Health promotion is a major part of the teams commitments. Health promotion requires collaboration within the health pupil team. The school nurse has an important role to play in health promotion, but experience that a lot of time is spent on individual cases. Research shows that school nurses wishes for greater clarification in how health promotion should be organized within the pupil health team. Aim: To describe the school nurses experiences of health promoting work within the pupil health team in different levels. Method: The method used in the study was qualitative content analysis. The study is a qualitative interview study with inductive approach. Semi structured interviews was conducted with eight school nurse in the north of Sweden. Result: In the result a theme emerged: The school nurse has an autonomous role which lead to both liberty and great responsibility as well as seclusion in the profession, two categories The school nurse takes on the role of creating a health promoting environment and The health promoting work of the pupil health team is dependent of the organization and six subcategories. Conclusion: To succeed in health promotion structure and planning within the organization is needed. Planning, division of responsibilities and evaluation is important to succeed in the health promoting work. A distinct structure and support from the school leadership as well as expanded collaboration both within the pupil health team and with other school personnel can contribute to better health promotion in the pupils learning environment.

Bakgrund: Tusentals kvinnor och flickor mördas årligen på grund av heder internationellt och det är oftast av manliga släktingar för att återta hedern för familjen. Socialstyrelsen beskriver hedersrelaterat våld en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Elevhälsoteamet på skolan har ett ansvar att identifiera barn som far illa eller som är i riskzon. Hederskultur bland flickor i grundskolan kan utmärka sig på olika sätt, det kan uppstå situationer där flickor inte får deltaga i olika aktiviteter i skolan på grund av att de blivit tillsagda av sina föräldrar att de inte får, simundervisning är vanligt förekommande exempel. Skolsköterskan har en betydelsefull roll i att via hälsosamtalet kunna identifiera flickor som lever i en hederskultur och ge stöttning och vägledning. Syfte: var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att möta flickor i grundskolan som lever i en hederskultur. Metod: Studien är en empirisk studie utifrån en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där totalt sex stycken deltagare intervjuades. Datainsamlingen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att hälsosamtalet är ett viktigt verktyg för att kunna identifiera flickor som lever i en hederskultur. Att ge stöttning till flickorna i skolan som lever i en hederskultur är viktigt och kunde innebära tjejgrupper, där flickorna fick möjlighet att diskutera om normer och värderingar kopplat till hederskultur. Samarbete med hela elevhälsoteamet, lärare och socialtjänst framkom vara viktigt och ett måste för att kunna arbeta hälsofrämjande. Slutsats: För att kunna hjälpa flickor i grundskolan som lever i en hederskultur krävs det att samtliga professioner i skolan erhåller utbildning inom ämnet. Med ett fungerade samarbete kan flickorna tidigt identifieras och erbjudas stöttning och vägledning. Författarna anser att vidare forskning behöver tillämpas inom området. / Background: Thousands of women and girls are murdered every year because of honor, it is often by male relatives to regain the honor of family. The National Board of Health and Welfare describes honor-related violence violations of human rights. The student health team at the school has a responsibility to identify children who are doing badly or who are at risk. Honor culture among girls in primary school can be distinguished in different ways, there may be situations where girls are not allowed to participate in different activities in school due to being told by their parents that they are not allowed, swimming lessons are common examples. The school nurse has an important role in being able to identify girls who live in an honor culture through the health conversation and provide support and guidance. Aim: The aim was to describe the school nurse's experiences of meeting girls in primary school who live in an honor culture. Method: The study was an empirical study based on and qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted where a total of six participants were interviewed. The data collection was analyzed on the basis of a qualitative content analysis. Results: The results showed that the health conversation is an important tool for being able to identify girls who live in a culture of honor. Giving support to the girls in the school who live in an honor culture is important and could involve girl groups,where the girls had the opportunity to discuss norms and values linked to honor culture. Cooperation with the entire student health team, teachers and social services emerged to be important and a must in order to be able to work to promote health. Conclusion: In order to be able to help girls in elementary school who live in an honor culture, it is required that all professions in the school receive education on the subject. By a working collaboration, the girls can be identified early and offered support and guidance. The authors believe that further research needs to be applied in this area.

I denna studie med syftet att beskriva hur rektorer verksamma inom årskurs 7-9 upplever sitt arbete att leda och samordna elevhälsan kopplat till utbildningen mål, har 14 rektorer och biträdande rektorer deltagit i en enkätundersökning. De underliggande frågorna som utforskas i studien är hur rektorerna beskriver sin egen roll inom elevhälsan, vilka verktyg de använder för att styra mot utbildningens mål, hur beskriver de samverkan mellan elevhälsan och övrig personal och i vilken omfattning de upplever att elevhälsans kompetens används hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande. Studien har utformats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Enkät har använts som metod där rektorerna med egna ord har fått beskriva sitt arbete kopplat till elevhälsa. Resultatet visar att det finns en stor variation hur elevhälsa organiseras i skolor och kommuner vilket påverkar rektors roll. Alla rektorer är inte chef för alla eller vissa av elevhälsans professioner och får då uppdrag från centralt håll som rektor inte kan påverka. Elevhälsans arbete är dock något som de prioriterar och anser vara viktigt, både för måluppfyllelse men även elevernas personliga utveckling. Det framkommer dock att begreppet elevhälsa har olika innebörder, då det kan tolkas som de lagstadgade professionerna inom elevhälsa men det kan även beskriva ett tillstånd som alla som arbetar i skolan ska försöka uppnå. För att skapa samverkan mellan elevhälsan och övrig personal beskrivs olika former av möten som kan ha både formell och informell karaktär. De hinder som beskrivs handlar om tid och bristande förståelse för varandras uppdrag. Rektorerna upplever att samtliga professioner inom elevhälsan främst används åtgärdande, även om de själva har intentionen att arbetet ska ha ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. Den psykologiska kompetensen är den som beskrivs användas minst inom samtliga områden medan den specialpedagogiska kompetensen hamnar högst. / In this study, with the aim of describing how principals working in grades 7-9 experience their work to lead and coordinate student health linked to the educational goals, 14 principals and assistant principals have participated in a survey. The underlying intension is to explore how the principals describe their own role in student health, what tools they use to steer towards the goals of education, how they describe the interaction between student health teams and other personal and the extent to which they feel that the competence of student health is used for health promotion, prevention and remediation. The study has been designed from a system theoretical perspective. Questionnaires have been used as a method where the principals in their own word had to describe their work related to student health. The result shows that there is a great variety of how student health is organized in schools and municipalities, which affects the role of the principal. Not all principals are the head of all or some of the student health professions and are then commissioned from central sources which the principal cannot affect. The work of student health is, however, something that they prioritize and consider important, both goal effectiveness but also for the personal development of the students. However, it appears that the concept of student health has different meanings, as it can be interpreted as the statutory profession in student health, but it can also describe a condition that everyone who works in the school should try to achieve. To create interaction between student health and other staff, different forms of meetings are described that can have both a formal and informal character. The obstacles described are about time and a lack of understanding of each other’s tasks. The principals feel that all the professions in student health are primarily used remedying, although they themselves have the intention that the work should have a health promoting and preventive perspective. The psychological competence is the one described to be used least in all areas, while special education skills are used the most in all areas.