Syftet med den här studien var att undersöka olika elevhälsoteams upplevelser och erfarenheter av det förebyggande arbetet mot narkotika på grundskolor i mellersta Sverige. Metod: I Studien användes en induktiv kvalitativ design med ett strategiskt urval. Datainsamlingen genomfördes med fem semistrukturerade intervjuer och analyserades genom en manifest innehållsanalys. Det analyserade materialet resulterade i fem kategorier; Mer åtgärdande och mindre förebyggande arbete, riktade insatser, varierande kunskap bland skolpersonalen, bristfällig systematik och evidens, extern och intern samverkan ser olika ut. Resultatet visade att det var mer åtgärdande och mindre förebyggande arbete som bedrevs inom skolorna, att majoriteten av elevhälsoteamen i dagsläget inte har ett systematiskt förebyggande arbete mot narkotika, men att de genomfört insatser bland annat genom Drogfri-skola. Slutligen visade resultatet att skolpersonalens kunskaper om narkotika var varierande och att den interna och externa samverkan såg olika ut på skolorna. Slutsatsen för studien var att det fanns olika typer av utmaningar och utvecklingsmöjligheter kring det förebyggande arbetet mot narkotika. För att bromsa utvecklingen av narkotikabruk bland unga behövs ett systematiskt förebyggande arbete och en kompetent skolpersonal med hjälp av externa och interna samverkansstyrkor.

Tidigare forskning visar samband mellan psykisk ohälsa bland grundskoleelever och höga krav i skolan, samt stressen som detta medför. En viktig del i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete är elevhälsoteamen, vars centrala uppgift är att medverka till att stärka elevernas hälsa. Syftet med denna studie var att undersöka svenska elevhälsoteams erfarenheter av psykisk ohälsa bland grundskoleelever. För att besvara syftet användes kvalitativ metod i form av åtta individuella forskningsintervjuer med olika professioner inom ett flertal elevhälsoteam i grundskolan. En innehållsanalys utfördes med hjälp av teorin känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet visade att det ofta är flertalet samverkande faktorer som leder till att en ung människa utvecklar psykisk ohälsa, och att det ofta handlar om krav och stressen som kraven medför. Studiens slutsats är att det finns en hel del metoder och sätt att arbeta hälsofrämjande inom skolvärlden, exempelvis genom att stärka föräldrar i sin roll, eller genom undervisning i värdegrundsarbete. Tiden räcker dock inte till på grund av bristande resurser i form av ekonomi och arbetskraft. Det är av vikt att få till förändringar som resulterar i att mer tid kan läggas på hälsofrämjande och förebyggande arbete för att kunna förbättra den psykiska hälsan bland eleverna i ett långsiktigt perspektiv. / Previous research shows a connection between mental illness among compulsory school students and high demands within school, as well as the stress that this entail. An important part of the school's health promotion and prevention work are the student health teams, whose central task is to contribute to strengthening students' health. The purpose of this study was to investigate Swedish student health teams' experiences of mental illness among compulsory school students. To answer the purpose, a qualitative method was used in the form of eight individual research interviews with different professions within several student health teams in compulsory school. The results of this study were analyzed using the theory sense of coherence (SOC). The results showed that there are often several interacting factors that lead to a young person developing mental illness, and that it is often about demands and the stress that the demands entail. The study's conclusion is that there are a lot of methods and ways of working to promote health within the school world, for example by strengthening parents in their role, or by teaching students about basic values. However, there is often not enough time due to a lack of resources in terms of finances and manpower. It is important to bring about changes that result in more time being spent on health promotion and prevention work to improve the mental health among students in a long-term perspective.

Tidigare forskning visar att det finns brister i den samsyn och samverkan mellan skolpersonal som är en framgångsfaktor för hög måluppfyllelse i grundskolan (Nilholm & Göransson, 2013; SOU 2010:95; www.skolinspektionen.se; m fl). Mentorer, lokala elevhälsoteam och skolledare är de aktörer som ansvarar för utbildningen till elever med olika förutsättningar. Graden av samsyn dessa aktörer emellan är därför intressant. Denna studies syfte har varit att identifiera och beskriva eventuella mönster i mentorers, lokala elevhälsoteams och skolledares uppfattningar om extra anpassningar och särskilt stöd, utifrån frågeställningar om anledningar till olika insatser, vem/vilka som ska ansvara för insatserna samt om orsaker till bristande insatser. En totalundersökning i en kommun har genomförts via webbenkät och kvantitativ multivariat analys. Utgångspunkterna har varit socialkonstruktivistisk teori om ett kontextberoende lärande tillsammans med andra, och ett relationellt perspektiv på skolsvårigheter.  Studien visar att störst samsyn finns kring det faktum att inte alla elever med behov ges tillräckligt stöd i skolorna, och att tid för arbete för dessa elever saknas i personalens scheman. Viss samsyn finns också angående när elever ska ges stöd, men i mindre grad gällande vem/vilka som ska utföra insatserna. Studien har också visat att en relativt stor andel av respondenterna upplever bristande samsyn med kollegor gällande att se/tolka behov hos elever, avgöra lämpliga åtgärder samt utföra åtgärderna, samtidigt som alla tre grupperna i hög grad är överens om att de själva sällan eller aldrig har bristande kompetens gällande just att tolka behov och avgöra/utforma åtgärder.  Resultaten visar att samsyn och samverkan behöver vidareutvecklas inom skolorna via strategiska kontaktytor. Utifrån resultaten och teorin bör samtalen handla om uppdragsuppfattning, elevsyn och gemensamma strategier för ökad inkludering, delaktighet och måluppfyllelse. / Previous research shows that there are shortcomings in the consensus and collaboration among school personnel, a success factor for high achievement in primary school (Nilholm & Göransson, 2013; SOU 2010:95; www.skolinspektionen.se; m fl). Mentors, local student health teams and school leaders are those responsible for the education of students with different qualifications. The degree of consensus between these actors is therefore interesting. The purpose of this study has been to identify and describe any patterns of mentors' , local student health teams' and school leaders' perceptions about additional adjustments and special support, based on the questions of reasons for different actions, who/which is responsible for action and reasons for lack of action.  A total survey in a municipality has been conducted via online questionnaire and quantitative multivariate analysis. The starting point has been the social constructivist theory of context-dependent learning with others, and a relational perspective on school difficulties.    The study shows that the greatest consensus is about the fact that not all students in need are given sufficient support, and that time to work for these students is lacking in staff schedules. Some consensus is also about which students should receive support, but less so regarding which staff should perform it. The study has also shown that a relatively large proportion of respondents perceive lack of consensus with colleagues regarding interpreting the needs of pupils, determining appropriate actions and bringing them into action, while all three groups largely agree that themselves rarely or never lack of expertise regarding just that;  interpreting the needs and determining/performing measures.   The results show that consensus and collaboration need to be developed within schools through strategic contacts. Based on the results and theory, the discourse should be about assignment, perception of difficulties and concerted strategies for greater inclusion, participation and achievement.

Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om skolors elevhälsoarbete utifrån beskrivningar från medlemmar i tre elevhälsoteam. Det är medlemmarnas berättelser om elevhälsoarbetets organisation, meningsskapande insatser och utvecklingsområden som är utgångspunkten i studien. I undersökningen ingår tre skolors elevhälsoteam kallade X, Y och Z. Skolorna kommer från tre olika kommuner. Det är en undersökning med kvalitativ data från observationer, intervjuer och dokumentanalys av tre elevhälsoplaner. De teoretiska utgångspunkterna är teorin om praktikgemenskap samt det kommunikativa relationsskapande perspektivet, som är ett specialpedagogiskt perspektiv. Båda har sin grund i den sociokulturella teoribildningen, där samspel och kommunikation utgör grunden i lärandet. I den föreliggande studien visar resultatet både likheter och variationer i medlemmarnas beskrivningar av skolornas elevhälsoarbete. Det framkommer i undersökningen att tydliga mål, uppdrags- och ansvarsfördelning, samt samspel i elevernas lärmiljö är några av förutsättningarna för ett framgångsrikt elevhälsoarbete, vilket också överensstämmer med tidigare forskning. / The aim of this study is to increase the knowledge about schools' student health care work based on the experiences of members in three student health teams. The core of this study is the members' stories about the student health care´s organization, intentional actions and the areas of development. The study includes three schools' student health care teams called X, Y and Z. The schools are from three different municipalities. The empirical research consists of qualitative data from observations, interviews and document analysis of three student health plans. The theory of community of practice and the communicative relational perspective are the theoretical foundations in the study. Both of them are founded on the socio-cultural theory in which interaction and communication are basis for learning. In the study, the results show both similarities and variations in the members' stories of the schools' student health care work. The results show that clear goals, distribution of roles and responsibilities, as well as interaction in the students' learning environment are some of the conditions or a successful student health care, which is in line with previously conducted research.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidshemmet och skolans elevhälsoteam arbetar utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Det för att synliggöra om ett behov av samverkan mellan fritidshemspersonal och elevhälsoteamet fanns och hur det gemensamma uppdraget kan verka stärkande för det hälsofrämjande uppdraget. Studiens frågeställningar löd:  Hur beskrivs samverkan mellan fritidshemmets personal och skolans elevhälsoteam? På vilket sätt kan samverkan mellan fritidshem och elevhälsoteamet bidra till ett gemensamt hälsofrämjande arbete och verksamhet? Studien baserades på en online-enkätundersökning bestående av kvalitativ forskningsmetod med endast öppna frågor av kvalitativ art. Online-enkäten publicerades och distribuerades till 18 personer som var verksamma inom fritidshem samt elevhälsoteam. Av de 13 respondenter som deltog i studien var fem fritidslärare, tre skolkuratorer och fem skolsköterskor. De som deltog i studien arbetar på olika grundskolor i tre medelstora kommuner.  Studiens empiri analyserades genom Aaron Antonovskys salutogena perspektiv och känsla av sammanhang (KASAM). Genom tematiserade kategoriseringar utifrån ett nulägesperspektiv och ett framåtsyftande perspektiv, presenterades resultatet. Resultatet synliggjorde brister inom samverkansuppdraget mellan fritidshemmet och elevhälsan samt att det hälsofrämjande arbetet fortfarande är åsidosatt gentemot det tidigare åtgärdsbaserade arbetet. Resultatet visade också en önskan och tes från professionerna om att samverkan mellan dessa parter kan stärka det gemensamma hälsofrämjande arbetet. Slutsatsen visar på att studiens resultat överensstämmer med vad litteratur och forskning framhåller angående om att en samsyn ska finnas för att ett samverkansarbete ska kunna etableras.

Bakgrund: Andelen elever med problematisk skolfrånvaro ökar, och i takt med det ökar efterfrågan kring ökad kompetens hur skolan kan arbeta tillbaka dessa elever. I detta arbete är elevhälsans professioner och däribland skolsköterskans roll en viktig del. Skolsköterskan har genom sin yrkesroll kunskap om hälsa, hälsoproblematik samt fysisk och psykisk ohälsa. Syfte: Syfte är att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med elever som har problematisk skolfrånvaro. Metod: Datamaterialet insamlades genom enkät och sammanlagt 19 skolsköterskor besvarade frågeformuläret. En induktiv ansats valdes där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur datamaterialet framträdde temat säkra en ömsesidig tillit, tre kategorier; anlitas som specialistkompetent, lättillgänglig och insatt i situationen, samordnande länk samt sex underkategorier. Slutsats: Skolsköterskorna upplever att de sällan är delaktiga, varken i det förebyggande eller i det direkta arbetet, med elever som har en problematisk skolfrånvaro utöver att de informeras via elevhälsoteamet. Skolsköterskor är delaktiga i arbetet om det föreligger fysisk eller psykisk orsak till frånvaron. / Background: The proportion of students with problematic school absenteeism is increasing, and in step with this, the demand for increased competence is increasing as to how the school can work back these students. In this work, the student health professions, including the role of the school nurse, are an important part. Aim: Aim is to describe school nurses´ experiences of working with students who have problematic school absence. Method: The data material was collected through a survey and 19 school nurses answered the questionnaire. An inductive approach was chosen where the data material was analyzed with qualitative content analysis. Results: From the data material, the theme of securing mutual trust emerged, three categories; hired as a specialist competence, easily accessible and familiar with the situation, coordinating link and six subcategories. Conclusion: The school nurses experience that they are rarely involved, neither in the prevention nor in the direct work, with students who have a problematic school absence in addition to being informed via the student health team. School nurses are involved in the work if there is a physical or mental reason for the absence.

Syftet med denna studie är att undersöka elevhälsans perspektiv på elever med en ADHD-diagnos och deras möjligheter till stöd och resurser i skolan, samt elevhälsans inställning till relationella konflikter såsom skam, stigma och kategorisering. För att förklara detta har tre frågor formulerats: Hur uppfattar elevhälsoteamet elever med ADHD och möjligheten att utveckla psykisk ohälsa? Vilka faktorer påverkar den hjälp dessa elever får när behov uppstår? Vid vilken tidpunkt börjar elevhälsoteamet uppleva en relationell konflikt? I studien insamlades data och en tematisk analys genomfördes. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kuratorer, två specialpedagoger och en socialpedagog. Dessa arbetar på fyra olika grundskolor i Malmö med årskurs F-9. Det innebär att intervjupersonerna representerar yrkesgrupper från grundskolor med både låg-, mellan- och högstadiet. Dessutom har både internationell och nationell litteratur samt vetenskapliga artiklar använts. Resultaten av studien visade på två huvudteman och fem underteman i analysen: (1) faktorer som hindrar elever med ADHD från att få rätt stödinsatser, (2) viktiga strategier för att hantera hinder i mötet med eleverna, (1a) relationens och kommunikationens betydelse, (1b) diagnosen ADHD och dess komplexiteten i klassrumsmiljö, (2a) elevhälsans kunskap om ADHD i skolmiljöer, (2b) KASAM som skyddsfaktorer för elevernas välmående och (2c) vikten av kunskapssökande för en helhetssyn på ADHD. Slutsatsen av studien är att med rätt resurser och stöd till elever med ADHD från elevhälsoteamet och lärare kan elevernas utveckling i skolan stödjas och bidra till elevernas välbefinnande. / The purpose of this study was to investigate the student health team’s perspective on students with ADHD diagnosis, possibilities to get support from the school, and the team’s position to relational conflict such as shame, stigma and categorization. To explain this, three questions had been formulated: 1. How does the student health team perceive students with ADHD and the possibility of developing mental illness. 2. What factors affect the help these students receive when the needs arise. 3. At which point the student health team starts to experience relational conflict. In the study, data was collected and thematic analysis conducted, with seven semi-structured interviews, with four counselors, two special educators, one social educator who worked at four different primary schools with a 9-grade class in Malmö. This means that all these professionals work in both low, middle and high study primary schools. In addition, both international and national literature and scientific articles have been used. The results of the study revealed two main themes and five sub themes in the analysis such as: (1)factors preventing the students from receiving the right support, (2) key strategies to address barriers in meeting with the student, (1a) importance of relationship and communication in meeting with these student, (1b) complexity of the diagnose ADHD and the help needed, (2a) student health teams knowledge on diagnosis ADHD in school environment, (2b) kasam as protective measures for students' well-being, and (2c) knowledge is important for a holistic approach to the diagnosis ADHD. The outcome of this study showed that mental illness among these students increased, but with functional and causal interaction with these students, the student health team could help to strengthen the students’ self-esteem. This could even strengthen the student against mental illness and contribute to their well-being throughout their lives.

The purpose of this study has been to examine and analyze school counselors’ experience of collaboration with other professions in the student health team and the preconditions for their work. The study is based on qualitative semi-structured interviews with six elementary-, and two high school student counselors in a medium-sized town in Sweden. The theoretical approach being used is: role theory, theory of professions and theory about collaboration. The study´s result shows that the school counselors’ experience an unclarity in their job assignments and their role is often described as diffuse and vauge. Furthermore, the result also shows that personality, different perspectives, education, lack of time, resources and confidentiality is affecting their possibility to execute an independent professional social work in the student health team. This study also shows that the school counselors valuate collaboration. A opportunity that sometimes is being obstructed through the different perspectives as compared to the other professions in the student health team, and therefore affects their experience of collaboration.

Syftet med denna uppsats var att redogöra för det förebyggande arbetet kring hot och våld men också hantering av hot och våld i gymnasieskolan. Därmed användes en kvalitativ intervjustudie med rektorer, lärare samt en kurator som gav svar på följande frågeställningar; hur förebyggdes hot och våld i gymnasieskolan, hur identifierades hot och våld i gymnasieskolan samt hur bemöttes hot och våld i gymnasieskolan. Personalens svar på dessa frågeställningar analyserades utifrån Paulo Freires befrielseteori och därmed gavs en tydligare bild av skolans situation gällande hot och våld. Medvetandegöra-(conscientização) innebar att handlingsplanerna kritiskt reflekterades över som uppdaterades årsvis samt granskning av elevenkäter och medarbetarenkäter. I arbetslaget samtalades och delades erfarenheter som var en del i att hot och våld medvetandegjordes. Förutom i arbetslaget delades olika erfarenheter genom föreläsningar, litteratur och poddar, vilket ökade kunskapen om hot och våld. Eleverna diskuterade värdegrunden, normer och de förtryckta samt förtryckarnas världsbild. Därtill fick elever kännedom om den hjälp som fanns såsom kurator, socialtjänst och utväg om de hamnade i en våldsam eller hotfull situation. Det förebyggande arbetet kring hot och våld sammanfattades i följande strategier: skapandet av en trygg arbetsmiljö samt ökning av elevers och lärares kunskap. Dessutom behövdes både teoretiska och praktiska kunskaper om hur elever och lärare skulle agera vid hotfulla och våldsamma situationer. Olika handlingsplaner tillämpades vid olika hotfulla och våldsamma situationer. Vid övning av inrymning förbereddes lärare och elever hur de skulle agera vid våldsamma och hotfulla situationer. Dessutom behövdes kännedom om vilka aktörer som fanns inom skolan såsom elevhälsoteam, som oftast bestod av kurator, psykolog och skolläkare. Därutöver bestod en krisgrupp av andra professioner såsom pastor, diakon, mentor, präst eller imam. I samhället fanns det vid större katastrofer och olyckor stöd och råd från socialtjänsten och POSOM-gruppen att tillgå. Begrepp: Hot och våld medvetandegjordes, i skola, i nära relationer, i hemmet, barn for illa, elevhälsoteam, Krisgrupp, Socialtjänsten, Polisen, POSOM-gruppen / The purpose of this essay was to account for the preventive work on threats and violence but also the management of threats and violence in high school. Thus, a qualitative interview study was used with principals, teachers and a counselor´s who provided answers to the following questions; how threats and violence were prevented in high school, how threats and violence   were indentified in high school and how threats and violence in high school were adressed. The staff´s answers to these questions were analyzed on the basis of Paulo Freire´s liberation theory and thus gave a clearer picture of school´s sitaution regarding threats and violence. Awareness-raising (conscientização) meant that the action plans were critically reflected on, which were updated annually, as well as a review of student surveys and employee surveys. The work team discussed and shared experinces that were part of raising awareness of threats and violence. In addition to the work team, different experiences were shared through lectures, litterature and podcasts, which increased knowledge about threats and violence. The students discussed the values, norms and the world of oppressed and the opressors. In addition, students become aware of the help that was available, such as a counselor, social services and a resort if they ended up in a violent or threatening situation.  The preventive work on threats and violence was summarized in the following strategies: the creation of safe working environment and an increase students and teachers knowledge. In addition, both theoretical and practical knowledge was needed about how students and teachers should act in threatening and violent situations. Different action plans were applied in different threatning and violent situations. When practicing accomodation, teachers and students were prepared to act in violent and threatening situations. In addition, knowledge was needed about which actors were present within the school, such as student health teams, which usually consisted of a counselors, psychologists and school doctor. In addition, a crisis group consisted of other professions such as pastor, deacon, mentor, priest or imam. In the event of major disasters and accidents, support and advice from the social services and the POSOM group were availible. Concepts: Threats and violence were made aware, in school, close relationships, at home, children got hurt, student health team, Crisis-group, Social services, Police, POSOM group