The purpose of this essay is to describe some dimensions of the psychosocial work environment for priests and deacons in the Church of Sweden. The essay aims to describe the essay occurrence of a spiritual dimension wich can work as additional support in the psychosocial work environment. With a starting-point in Karasek & Theorell’s (1990) demand-control-support theory, Hochschilds theory (1983) in emotional labor and Collins (2004) theory in emotional energy has this essay searched for the answer in to what extent demand, control, emotional work and stress occurs in the Church of Sweden, and to what extent priests and deacons experience emotional energy and social and spiritual guidance. This was made by quantitative method, 95 paper surveys were answered by priests and deacons. The result of the study shows that there is a reasonable demand level and a high extent of control in the Church of Sweden. It occurred that the emotional work occurre in a high extent and the informants in the survey experienced a low stresslevel. Furthermore the existent of social support was high and there were a high grade of private social support. The informants also experienced an emotional energy and a spiritual guidance in a high grade. The conclusion of the essay was that in the Church of Sweden the social work environment was good for the informants in this survey. Social support and the spiritual guidance contribute the informants to be less responsive to stress-issues

Studiens syfte var att undersöka om, och i så fall på vilket sätt, tio sydsvenska hundägare upplever att hundägandet påverkar deras sociala liv. Detta har undersökts genom att intervjua utvalda hundägare som representerar olika delar av hundvärlden för att kartlägga olika hundägares upplevelser av den sociala samvaron kopplat till hundrelaterade aktiviteter. Det har också genomförts tre observationer i olika organiserade hundsammanhang för att kunna motivera antaganden som görs av de sociala fenomen som förekommer. Resultatanalysen visar att de intervjuade hundägarna upplever att hundägandet påverkar deras sociala tillvaro positivt genom att hunden fungerar som en isbrytare. De flesta av hundägarna beskriver också att de fått djupare vänskaper med personer de lärt känna via hundarna, till stor del på grund av att mycket tid spenderas gemensamt. Det har också berättats att olika hundrelaterade träffar är positiva och har en energipåfyllande effekt. Det framkom också att hundrelaterade aktiviteter kan skapa fler djupa vänskaper i större utsträckning än andra fritidsaktiviteter. Intervjupersonerna har också beskrivit grupperingar inom hundvärlden, emellan vilka det finns vissa motsättningar och starka känslor om vad som är rätt eller fel. Av detta dras slutsatserna att de tio intervjuade hundägarna upplever social vinst av att äga hund, att hundarna agerar som isbrytare och naturlig samlingspunkt, samt att hundrelaterade aktiviteter ofta är fyllda av glädje och positivitet vilket gör att hundägare gärna återkommer till dessa sammanhang. Det finns också gott om yttre kännetecken som gör att hundägarna kan känna igen varandra och snabbt dela in varandra i olika grupper.

Denna studie har som syfte att undersöka nyanställdas introduktionsprocess under ett påtvingat distansarbete. Det görs med hjälp av Malin Lindelöws teoretiska modell för en introduktion av nyanställda. Modellen bidrar till en djupare förståelse och fungerar som en referensram när intervjupersonernas upplevelser av sin introduktionsprocess analyseras och tolkas. I analysen används även Randall Collins teori om interaktionsritualer. Collins (2004) menar att interaktionsritualer fungerar som sociala processer där känslan av solidaritet kan stärkas och emotionell energi skapas mellan gruppens medlemmar vilket gör att gruppen vill träffas igen (Wettergren et al., 2008).  Studien är utförd efter en kvalitativ forskningsdesign där sex personer har intervjuats i rollen som nyanställda och där introduktionsprocessen delvis eller helt har genomförts på distans. Det empiriska resultatet av studien visar att intervjupersonerna beskriver skilda upplevelser av introduktionsprocessen. De som upplever den lyckad har blivit varmt välkomnande, fått möjlighet att lära känna kollegor, haft en regelbunden kommunikation med den som varit ansvarig samt att de upplevt att de fått ett stort stöd under introduktionen. Deras introduktionsprocess har även varit löpande och därmed har arbetsuppgifterna och arbetskraven successivt stegrat vartefter de känt sig trygga i sin nya befattning. De som istället har upplevt introduktionen som mindre lyckad har inte upplevt stöd från den ansvarige, kommunikationen beskrivs som mycket bristfällig och de har haft svårt att veta vad som förväntas av dem. / This study aims to investigate the introduction process of new employees during forced teleworking. This is done using Malin Lindelöw's theoretical model for an introduction of new employees. The model contributes to a deeper understanding and serves as a frame of reference when the interviewees' experiences of their introductory process are analyzed and interpreted. The analysis also uses Randall Collins' theory of interaction rituals. Collins (2004) argues that interaction rituals act as social processes where the sense of solidarity can be strengthened and emotional energy is created between the members of the group, which makes the group want to meet again (Wettergren et al., 2008). The study is conducted according to a qualitative research design where six people have been interviewed in the role of new employees and where the introduction process has been carried out partly or completely remotely. The empirical results of the study show that the interviewees describe different experiences of the introduction process. Those who experience it successfully have been warmly welcomed, given the opportunity to get to know colleagues, had regular communication with the person responsible and that they experienced that they received great support during the introduction. Their introductory process has also been ongoing and thus the tasks and work requirements have gradually increased as they have felt confident in their new position. Those who have instead experienced the introduction as less successful have not experienced support from the person responsible, the communication is described as very inadequate and they have had difficulty knowing what is expected of them.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt individers work-life balance har påverkatsunder covid-19 pandemin. Syftet med studien är också att få en fördjupad bild på vilket sättindividerna upplever en avsaknad av fysisk kontakt på arbetet. Det empiriska materialet ärinförskaffat genom att vi har utfört åtta intervjuer utifrån en högstrukturerad intervjuguidemed anställda på ett tjänstemannaföretag som finns runt om i Sverige. Urvalet iundersökningen består av ett bekvämlighets och strategiskt urval. De teoretiskareferensramarna som tas upp ligger till grund för hur materialet från intervjuerna skallanalyseras. Resultatet visar att balansen mellan arbetet och det övriga livet har förändratsunder Covid-19 pandemin. Detta i form av att respondenterna som har eller fortfarandearbetar hemifrån inte har får ett lika självklart avslut på arbetsdagen som de fått när de arbetarpå plats på kontoret. De upplever också att arbetet tar mer tid från det övriga livet men äventvärtom, det övriga livet tar tid från arbetslivet. Denna studie visar också hur viktigt det ärmed den sociala och fysiska närvaron av kollegor. Detta för att respondenterna anser ochupplever att det är lättare att kunna samarbeta med kollegor när man är fysiskt närvarande.

The purpose of this study was to obtain an in-depth understanding of how the transition from the working life to the life as a retired person was experienced by different elderly in the ages between 60-80 years. To answer the purpose, three questions was designed, how is the transition experienced between working life and retired life? How is social life experienced after retirement? What does social activities has for importance in retirees lives and how does it affects the emotional energy? To get an answer to this, a qualitative study was conducted with semi-structured interviews. Six elderly and retired persons between 60-80 years participated in the interviews. The theoretical starting point in the study was Randall Collins theory about emotional energy and Aaron Antonovskys theory about KASAM , a feeling of context for the human being. These theories was used for forming the interview guide and also for the analysis of result of the study.The result of the study also shows that some of the interviewees had an complex experience of retirement. With feelings of freedom but also loss of something of importance and meaning. The experience of the transition is linked due to how the individual left the working life. Further on the result shows that interaction rituals that generates emotional energy was individual experiences for the interviewees and successful interaction rituals follows further on into retirement.  Unsuccessful interaction rituals was something that the interviewees tried to avoid. More results from the study shows that the retirement can be a relief from unsuccessful interaction rituals that generates low emotional energy and has occurred on the interviewees old workplace. The summary of the result shows that the retirement implies a breaking point where the activities may take a bigger place in the interviewees lives.  The main theme that appears from the interviews is the feeling of freedom and relief of being retired. The majority of the interviewees lived a active life with social interests and individual interests. / Syftet med denna studie var att erhålla en fördjupad förståelse hur övergången från arbetslivet till pensionen upplevdes av olika pensionärer i åldrarna 60–80 år. För att besvara syftet utformades tre frågor:  hur upplevs övergången mellan arbetsliv och pensionärsliv? Hur upplevs det sociala livet efter pensionen? Vad har sociala aktiviteter för betydelse i pensionärers liv och hur påverkar det den emotionella energin? För att få svar på detta genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Vid intervjuerna deltog sex pensionärer i åldrarna 63–79 år. De teoretiska utgångspunkterna var Randall Collins teori om emotionell energi samt Aaron Antonovsky teori KASAM, en teori om människans känsla av sammanhang. Dessa teorier användas både vid utformandet av intervjuguiden samt vid analysen av resultatet.  Resultatet visar att några av intervjupersonernas upplevelse av att gå i pension var komplex, med känslor av frihet men även förlust av något med betydelse och mening. Upplevelsen av övergången visar sig vara delvis sammanlänkad till hur individerna lämnat arbetslivet. Ytterligare något som resultatet visade var att interaktionsritualer som genererar emotionell energi, var individuella upplevelser för intervjupersonerna och att lyckade interaktionsritualer följer vidare med i livet som pensionär. Misslyckade interaktionsritualer var något som intervjupersonerna försökte att undvika. Fler resultat som den här studien har visat är att pensionen kan upplevas som en befrielse från misslyckade interaktionsritualer som ger låg emotionell energi och misslyckade interaktionsritualer i olika former är något som förekommit på pensionärernas forna arbetsplatser. Sammanfattningsvis visade resultatet att pensionen innebär en brytpunkt där aktiviteterna sedan får ta stor plats i intervjupersonernas tillvaro. Den röda tråden som förekommer i intervjutillfällena var en känsla frihet och lättnad av att gå i pension, samt att majoriteten av intervjupersonerna levde ett aktivt liv med såväl sociala fritidsintressen som individuella fritidsintressen.

Många individer tillbringar en stor del av sitt liv med att lönearbeta. På många arbeten interagerar medarbetarna med varandra och får på så sätt social gemenskap och en känsla av samhörighet, bland annat genom de gemensamma fikarasterna. I och med coronapandemin har distansarbetet ökat kraftigt, vilket innebär att de naturliga sociala interaktionerna uteblir och i stället har blivit digitala. Den sociala arbetsmiljön påverkas därmed av denna omställning. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka hur distansarbete och i synnerhet avsaknaden av den kollegiala fikarasten påverkar den sociala arbetsmiljön och medarbetarnas möjlighet till interaktioner. För att besvara syftet har åtta universitetslärare som alla tvingats ställa om till distansarbete intervjuats och resultatet har analyserats med hjälp av Collins teori om interaktionsritualer och emotionell energi samt tidigare forskning om distansarbete och sociala interaktioner i förhållande till ensamarbete och pauser. Uppsatsens resultat visar att universitetslärarna till en början upplevde det jobbigt med distansarbetet men att de med tiden har vant sig vid det och att det kan vara en fördel för att de kan arbeta mer ostört. Dock saknar de den sociala kontakten och fikarasterna med sina kollegor där de tidigare hållit sig uppdaterade kring den dagliga verksamheten. De fysiska fikarasterna bidrar till att upprätthålla sociala relationer och ger en känsla av samhörighet, vilket inte digitala fikaraster på samma sätt kan uppfylla. Om arbetsgruppen hade en god gemenskap och bra kommunikation innan distansarbetet har det underlättat de digitala relationerna och samarbetet.

Syftet med denna kandidatuppsats är att utveckla en sociologisk förståelse av anknytning mellan vuxna samt att bidra teoretiskt till relationell sociologi och emotionssociologi. Studiens frågeställningar fokuserar på hur människor värderar och reagerar på anknytningsrelaterade interaktioner. Arbetet är dels teoretiskt, där anknytningsteori korsbefruktas med sociologisk roll- och handlingsteori, och dels empiriskt, där personer intervjuas om sina nära relationer. Empirin tolkas hermeneutiskt, vilket leder till att teoretiska antaganden ifrågasätts och att teorin revideras och kompletteras. Resultatet relateras slutligen till annan relevant teoribildning. En slutsats är att människor bedömer om omsorg kommer att ges på önskat sätt genom att utvärdera varandras förståelse för och vilja att spela sina roller som omsorgsgivare respektive omsorgstagare. Olika människor fokuserar då på olika aspekter, vilket ger dem olika anknytningsstilar och olika sätt att bygga positiva självbilder. Arbetet visar också hur anknytningsrelaterade impulser efter funktionell adaption kan motivera människor till att bland annat inleda och upprätthålla relationer.

I denna uppsats beskrivs situationen för mångbesökarna inom missbruks- och beroendevården. Kvalitativt intervjumaterial belyser upplevelser och erfarenheter som rör deras beroendeproblematik. De bär alla på någon form av samsjuklighet och återkommer till psykiatriska intensiv- och akutmottagningen för avgiftning på sjukhus. Att hitta sätt att avlasta den mentala smärtan är ledande genom berättelserna tillsammans med uttalade behov av att bli lyssnade på och av att bli tagna på allvar. Genom makt att påverka sin situation och kraft att förändra den i gemenskap med andra kan de lindra sin ohälsa. Pendlingen mellan nedbrytning och uppbyggnad tär på både kropp och själ, samtidigt som vården de erhåller gör att de känner sig fångade i ett ekorrhjul. Att fokusera på självuppfattning kan leda till banbrytande förändringsmöjligheter och återuppbyggnad genom att ta hänsyn till hela människans potential. Teorier kring emotionell energi, skam och stolthet förklarar hur detta är möjligt. / In this study the situation for frequent attenders at substance abuse and addiction carefacilities is described. Qualitative interview data illustrates their experiences related to substance abuse. They all carry some form of co-morbidity and recurrence of psychiatric intensive care with detoxification in hospital. Finding ways to relieve mental illness is ever present in their narratives, along with the expressed needs to be listened to and to be taken seriously. The power to influence their situation and the power to change it in community with others, can relieve their illness. Commuting between formation and degradation depletes body and soul, while the care they receive makes them feel like they are caught in a ratrace. Focusing on selfperception could lead to groundbreaking opportunities for change and reconstruction by taking into account their full human potential. Theories of emotional energy, shame and pride explains how this is possible.

As the extensive digitization has taken place, workplaces worldwide have undergone changes to integrate digitization into daily work life. The purpose of this qualitative study is to examine how this digitization affects organizations at an individual level. Trust and engagement have proven to be central components in previous studies of organizations. Leadership and social relationships have been shown in previous research to be important components for maintaining trust and commitrnent. The aim of the study is to investigate whether employees in workplaces in Sweden, with experience transitioning from on-site work to remote work, perceive changes in trust and comitment due to digitization. Additionally, we aim to explore possible social interaction pattems and leadership methods that may play a role in this context. This qualitative study bases its results on seven semi-structured interviews with individuals experienced in remote work and on-site work. The theoretical framework consists of James MacGregor Bums' theory ofTransformative Leadership, Randall Collins' theory of interaction pattems, and Herbert Blumer's theory of symbolic interactionism. The results of our research indicate that trust and commitment are maintained and created by social relationships and transformative leadership. Social relationships in the workplace foster commitrnent, and transformative leadership contributes to the creation ofboth trust and commitment. In remote work, trust and commitment remain stable if the organization succeeds in transformative leadership, and if employees manage to maintain strong social relationships. However, the difficulties in transferring social relationships digitally became clear in the study. Therefore, a transition is required to transfer social interaction toa digital platform while still maintaining engagement. / I takt med den omfattande digitaliseringen har arbetsplatser världen över genomgått förändringar för att integrera digitaliseringen i det dagliga arbetslivet. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur denna digitalisering påverkar organisationer på individnivå. Tillit och engagemang har visat sig vara centrala komponenter i tidigare studier av organisationer. Ledarskap och sociala relationer har i tidigare forskning visat sig vara viktiga komponenter för att upprätthålla tillit och engagemang. Syftet med studien är att undersöka om anställda på arbetsplatser i Sverige, med erfarenhet av övergång från arbete på plats till hembaserat distansarbete, upplever förändringar i tillit och engagemang till följd av digitaliseringen. Vi strävar dessutom efter att utforska möjliga sociala interaktionsmönster och ledarskapsmetodersom kan ha en roll i detta sammanhang. Denna kvalitativa studie baserar sina resultat på sju semistrukturerade intervjuer med individer som har erfarenhet av distansarbete och arbete på plats. Det teoretiska ramverket består av James MacGregor Bums teori om Transformativt ledarskap, Randall Collins teori om interaktionsmönster, samt Herbert Blumers teori om symbolisk interaktionism. Resultatet i vår forskning indikerar att tillit och engagemang upprätthålls och skapas av sociala relationer och ett transformativt ledarskap. Sociala relationer på arbetsplatsen skapar engagemang och ett transformativt ledarskap bidrar till skapandet av både tillit och engagemang. Vid distansarbete förblir tilliten och engagemanget stabilt om organisationen lyckas med ett transformativt ledarskap och om anställda lyckas behålla starka sociala relationer. Svårigheterna med att överföra de sociala relationerna digitalt blev dock tydligt i studien. En omställning krävs därför för att överföra social interaktion till en digital plattform och samtidigt upprätthålla engagemang.

To engage in wage labor is a significant aspect of many individuals' lives. A workplace can be a space where colleagues communicate and interact with each other. In light of the COVID-19 pandemic, numerous individuals were forced into remote work, which became a substantial part of employees' new routines. As restrictions on remote work are lifted, a transition phase begins for some employees. Today, many wage earners have returned to a physical workplace. This transition is something that may have affected the social work environment. Therefore, the purpose of this thesis is to create a deeper understanding of employees' experiences of interaction in the physical workplace after a period of remote work. To address the purpose, seven employees in the white-collar sector who have all experienced the transition from remote work back to a physical workplace were interviewed. The results were analyzed using Randall Collins (2004) framework on interaction rituals and emotional energy, as well as previous research on the positive and negative effects of interaction in a workplace. The results show that employees now appreciate interaction in the physical workplace more than before the pandemic. It highlights that the everyday interactions occurring with employees' return to a physical workplace contribute to creating well-being. Spontaneous interactions, such as a good morning when entering the office or small talk in the corridor, can be satisfying and foster a sense of comfort among employees. The results indicate that employees describe shared breaks as contributing to maintaining a sense of community and providing a feeling of belonging. However, interaction can also be perceived as distracting, as employees have become accustomed to working in a calm and uninterrupted environment while working from home. The results also show that new patterns of interaction using digital tools continue to be useful upon returning to the office, but these digital platforms fail to replicate the informal interactions and social bonds that typically occur in a physical workplace. / Att lönearbeta är en stor del av många individers liv. En arbetsplats kan vara en plats där kollegor kommunicerar och interagerar med varandra. I samband med covid-19 tvingades en mängd individer till distansarbete, och det blev en stor del av anställdas nya vardag. Rådet kring att arbeta på distans tas bort och en återgångsfas påbörjas för en del anställda. Idag har många anställda kommit tillbaka till en fysisk arbetsplats igen. Denna omställning är något som kan ha påverkat den sociala arbetsmiljön. Syftet med uppsatsen är därför att skapa djupare förståelse för anställdas upplevelser av interaktion på den fysiska arbetsplatsen efter en period av distansarbete. För att besvara syftet har sju anställda inom tjänstemannasektorn som alla varit med om en omställning från distansarbete tillbaka till en fysisk arbetsplats intervjuats. Resultatet har analyserats med hjälp Randall Collins (2004) ramverk om interaktionsritualer och emotionell energi samt tidigare forskning kring vilka positiva och negativa effekter interaktion kan ha på en arbetsplats. Resultatet visar att de anställda uppskattar interaktion på den fysiska arbetsplatsen mer nu än innan pandemin. Det tydliggör att den vardagliga interaktion som sker i samband med anställdas återkomst till en fysisk arbetsplats bidrar till att skapa välbefinnande. Den interaktion som sker spontant såsom ett godmorgon när man kommer in i kontorslandskapet eller småprat i korridoren, kan vara tillfredställande och skapa trivsel hos de anställda. Resultatet visar att de anställda beskriver att de gemensamma rasterna bidrar till att upprätthålla en gemenskap och ger en känsla av tillhörighet. Men parallellt kan interaktion upplevas distraherande, på grund av att de anställda blivit van av att arbeta i en lugn och ostörd miljö när de arbetade hemifrån. Resultatet visar även att nya mönster av interaktion med hjälp av digitala hjälpmedel fortsätter vara användbara vid återkomsten till ett kontorslandskap, men att dessa digitala plattformar inte lyckas att replikera den informella interaktionen och de sociala band som vanligtvis sker på en fysisk arbetsplats.