Bakgrund: Människan har genom alla tider trott att händelser i världen är resultatet av en konspiration och ungefär hälften av befolkningen idag tror på minst en konspirationsteori. Mycket psykologisk forskning har gjorts för att försöka förklara vilka psykologiska aspekter som bidrar till att vi tror på dessa föreställningar, men resultatet av forskningen varierar och det är svårt att tillämpa den praktiskt. Inom forskningen har detta förklarats som en effekt av att det saknas experimentella studier på området, men än så länge har ingen sammanställning av den empiriska forskningen gjorts. Syfte: Syftet med studien var därför att sammanställa och beskriva den empiriska forskningen om psykologiska aspekters påverkan på tro på konspirationsteorier. Utöver detta besvarades även frågeställningarna: • Vilka psykologiska aspekter beskrivs i de inkluderade studierna? • Hur har konspirationsteorier mätts och vilka konspirationsteorier har undersökts i den sammanställda forskningen? Metod: För att svara på syftet och frågeställningarna har en översikt med systematisk litteratursökning, granskning och kodning använts som metod. Av 500 identifierade artiklar inkluderades 28 studier i översikten. Resultatet av översikten har presenterats genom en narrativ sammanställning. Resultat: Sammanställningen av de 28 inkluderade studierna visar att tro på konspirationsteorier sammanlagt har mätts på 33 olika sätt och mätinstrumenten huvudsakligen innehåller items om specifika konspirationsteorier. 24 av 28 studier redovisar signifikant resultat på minst en psykologisk aspekt och i den inkluderande litteraturen förekommer nästan lika många olika psykologiska aspekter som antalet inkluderade artiklar. Slutsats: Den empiriska forskningen om vilka psykologiska aspekter som påverkar tro på konspirationsteorier är mycket heterogen, både i hur den mäter effekten på konspirationsteorier och vad den sedan kommer fram till. Slutsatsen är därför att variationen i forskningsresultaten inte är en följd av bristen på experimentella studier, utan är istället en konsekvens av att det saknas ett gemensamt teoretiskt ramverk för hur man ska förstå och studera fenomenet. / Introduction: People have always believed that events are caused by conspiracies, and approximately half of the population today believe in at least one conspiracy theory. Much psychological research has been devoted to attempting to elucidate the psychological aspects that contribute to our belief in conspiracy theories. However, the results have been variegated and difficult to generalize. Within the field, this heterogeneity has been explained as a result of a lack of experimental studies on the subject, but hitherto no overview has been undertaken to systematically synthesize current empirical research. Aim: The aim of this study was therefore to synthesize and describe the research on the impact of psychological aspects on belief in conspiracy theories. Aside from this general aim, the study sought to answer the following questions: • Which psychological aspects are described in the included studies? • How has belief in conspiracy theories been measured and which conspiracy theories have been examined in the included literature? Method: In line with the above aim and questions, a review was conducted, which included a systematic literature search, screening, and coding. Of 500 identified records, 28 were included in the review. The results of the review were presented narratively. Results: The review of the 28 included articles show that belief in conspiracy theories in toto has been measured in 33 different ways, and that the measures in general contain items regarding specific conspiracy theories. 24 out of 28 studies report a significant effect on at least one psychological aspect. Overall, there are almost as many different psychological aspects in the reviewed literature as there are articles. Conclusion: The empirical research on which psychological aspects that affect belief in conspiracy theories is highly heterogenous, regarding both how it measures effects on conspiracy theories and what conclusions it draws. Thus, the conclusion is that the disparity within the research is not due to the lack of experimental studies; rather, it can be attributed to a lack of a common theoretical framework for conceptualizing and studying the phenomenon.

Bakgrund: Forskning påvisar att självskadeproblematiken har ökat vilket delvis kan bero på samhällets ökande krav på unga människor. I omvårdnadsmöten med unga människor som har ett självskadebeteende redovisar forskning att sjuksköterskor brister i att uppmärksamma patienternas verkliga problem på grund av att de saknar kunskap. Detta kan leda till frustration och maktlöshet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva på vilket sätt sjuksköterskan skapar omvårdnadsmöten med unga människor som har ett självskadebeteende. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats utifrån semistrukturerande intervjuer med fyra sjuksköterskor verksamma vid barn-och ungdomspsykiatrin. Innehållsanalys modifierad efter Malterud (2009). Resultat: Ur innehållsanalysen har tre kategorier utvecklats; Insikt om den andre, Insikt om sig själv och Insikt om att ta hjälp av andra. Dessa beskriver betydelsen av att sjuksköterskan har insikt i mötet med unga människor som skadar sig själva. Slutsats: Analysens resultat, Insikt om den andre, Insikt om sig själv och Insikt om att ta hjälp av andra förtydliggjorda och förklarade med Erikssons teori att mötet med unga människor med ett självskadebeteende sätts lidandet i ett nytt ljus, sjuksköterskan har modet att bekräfta sig själv och att det finns samspel i en gemenskap. Klinisk betydelse: Förhoppningen med denna studie är att upplysa blivande sjuksköterskor och legitimerade sjuksköterskor om innebörden av att ha insikt om den sårbara patienten, insikt om sig själv och insikt om att se sina begränsningar för att ta hjälp av andra genom reflektion och kunskap. / Background: Research shows that self-injury problems have increased which may partly be due to society's increasing demands on young people. In nursing meetings with young people who have a self-injury, research reports that nurses fail to pay attention to patients' real problems because of their lack of knowledge. This can lead to frustration and powerlessness. Objective: The aim of the study was to describe how nurses create care meetings with young people who have a self-harm behavior. Method: Empirical study with qualitative approach based on semi-structuring interviews with four nurses working in child and adolescent psychiatry. Content analysis modified after Malterud (2009). Results: From the content analysis three categories developed; insight about the other, insight about oneself, and insight of the support of others. This describes the role of the nurse insight in dealing with young people who harm themselves. Conclusion: Analysis results, Insight about the other, Insight about oneself and Insight to enlist the help of other clarified and explained by Erikson's theory that when dealing with young people with self-harm is suffering in a new light, the nurse has the courage to acknowledge himself and that there is interaction in a solidarity. Clinical significance: The hope of this study is to inform prospective nurses and registered nurses the importance of having knowledge of the vulnerable patient, understanding oneself and insight to see its limitations in order to enlist the help of others through reflection and knowledge.

Inom hälso- och sjukvård pågår ett ständigt förändringsarbete, både vad det gäller metoder och arbetssätt. Då båda författarna har många års erfarenhet som sjuksköterskor, har vi hunnit vara med om flera implementeringar på våra respektive arbetsplatser. Utifrån personalens upplevelser kan dessa implementeringar vara av både positiv och negativ karaktär. Detta gjorde att tankarna väcktes om vad det var som gjorde att vi upplevde vissa förändringar positiva och andra negativa? Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter och hinder sjuksköterskan ser vid implementering av nya metoder eller arbetssätt. Metoden var en kvalitativ intervjuundersökning på tio yrkesverksamma sjuksköterskor. Resultatet visade att många sjuksköterskor upplevde att tiden och informationen var de största möjligheterna men även hindret gällande hur lyckad en implementering skulle bli. Slutsats: Många sjuksköterskor var positiva till implementering, men att man många gånger såg tiden och informationen som avgörande för huruvida lyckad eventuell implementering skulle bli. Det som man även pekade på var att varifrån beslutet än kom, var det viktigt att de som skulle implementera något verkligen såg vinsterna med det nya. Annars tenderade det att misslyckas på grund av bristande engagemang. / The health care is in a constant change, both in terms of methods and approaches. Both authors have many years of experience as nurses, we have therefore been involved in several implementations at our respective workplace. Based on our experiences this implementation can be either of positive or negative character. What was it that made the experience of changes in some case positive and in some negative? The purpose of the study was to explore the possibilities and obstacles nurse’s have to face when implementation of new methods or approaches is to take place. The method was a qualitative interview study of ten professional nurses. The results showed that many nurses felt that the time and information was the greatest opportunities but also the obstacle of how successful an implementation would be. Conclusion: Many nurses were positive to implementation, but they saw many times that the time and information was critical to how successfully any implementation would be. It also pointed out to us that wherever the decision came from, it was important that those who would implement something really saw the benefits of the new. Otherwise it tended to fail because of lack of commitment.

Att arbetsleda omvårdnaden är en av sjuksköterskans viktigaste uppgifter. Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskan uppfattar sitt ledarskap i omvårdnaden. Metoden är en empirisk studie, där en enkät lämnades ut till 89 sjuksköterskor på en klinik vid UMAS. Enkäten besvarades av 68 (76,4 %) sjuksköterskor, vilket betyder att bortfallet var litet och därmed ökar studiens tyngd. I resultatet visade det sig att svaren följer Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor, dock kan vissa andra tendenser skönjas i vissa variabler. / To manage the nursing is one of the nurses more important tasks. The aim of this study is to examine how nurses perceive their leadership in nursing. The method is an empiric study, in which a questionnaire was handed out to 89 nurses in a clinic on UMAS. The questionnaire was answered by 68 (76,4 %) nurses, which means that the reduction was small and thus increases the weight of this study. The results show that the answers follows The National Board of Health and Welfare’s competence description for registered nurses, however other tendencies can be discerned in some variables.

Syfte: Syftet var att belysa BHV-sjuksköterskans upplevelse av att bemöta och vägleda föräldrar som är tveksamma till vaccination. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Studien baserades på semistrukturerade intervjuer med sex BHV-sjuksköterskor. Analysen utfördes i form av manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet bildade fyra huvudkategorier: Vägleda genom att guida och informera, Förutsättningar för att vägleda, Förhållningssätt för ett gott bemötande och BHV-sjuksköterskans upplevelser av att bemöta tveksamma föräldrar samt 13 underkategorier. Huvudresultaten visade att BHV-sjuksköterskans sätt att vägleda tveksamma föräldrar var ganska lika, men även olikheter fanns. Att informera om vaccination upplevdes som nyckeln för att vägleda föräldrarna på bästa sätt. Det var av vikt att informationen individanpassades och att föräldrarna vägleddes att ta ett genomtänkt beslut efter diskussion om risker i jämförelse med nyttan av vaccination. Förutsättningar för att kunna vägleda på ett bra sätt var tid, kunskap och stöd. BHV-sjuksköterskan eftersträvade en god relation med föräldrarna utifrån genuin omtanke och respekt för föräldrarnas beslut. BHV-sjuksköterskan upplevde ändå känslor i bemötandet som frustration, oro, nervositet och att bemötandet kunde kännas besvärligt. Det kunde även upplevas svårt att bemöta tveksamhet men det varierade med föräldrarnas inställning. Slutsats: BHV-sjuksköterskan kan genom att individanpassa vägledningen och bemöta tveksamma föräldrar med omtanke och respekt öka möjligheten att tveksamma föräldrar väljer att vaccinera sitt barn. / Aim: The aim of the study was to highlight the child health care nurse’s experience of responding and guiding vaccine hesitant parents. Method: An empirical interview study with a qualitative approach was carried out. The study was based on semi-structured interviews with six child health care nurses. The analysis was formed as a manifest content analysis. Results: The analysis resulted in four main categories: Guiding by informing, Requirements to guide, Approaches to respond in a good way and The Child Health Care Nurse’s experiences of responding hesitant parents as well as thirteen subcategories. The main results showed that child health care nurse’s ways of guiding hesitant parents were quite similar to each other, but differences also occured. The key to guiding parents was to inform them about vaccination. It was important to individualize the information and guide after discussion about risks versus benefits and that parents were guided to take a considered decision. Conditions to guide parents in a good way was time, knowledge and support. The child health care nurse sought a good relationship with the parents through genuine consideration and respect for the decision that the parents made. The child health care nurse experienced emotions such as frustration, anxiety, nervousness, and that responding could feel awkward. It could even be difficult to responding hesitant parents, but that varied with the parent’s attitude. Conclusion: The child health care nurse can increase the possibility that parents may choose to vaccinate their child, through individualized guidance and responding hesitant parents in consideration and respect.

<p>Uppsatsen bygger på en idéanalytisk metod presenterad i boken ”Människan i världen” av C R Bråkenhielm, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap i Uppsala. Bråkenhielm gör sin analys utifrån tre av västerlandets stora världsbilder; teocentrisk, antropocentrisk och biocentrisk och jag väljer att placera in mina tre byggstenar som representanter för var och en av dessa tre. Alltså blir kristen tro exempel på en teocentrisk världsbild, psykologiskt inriktad astrologi exempel på en antropocentrisk världsbild och Martinus kosmologi exempel på en åtminstone delvis biocentrisk världsbild.</p><p>För analysen tar Bråkenhielm hjälp av fem centrala verklighetsområden:</p><p>1) etik (Vad är det högsta goda/alltings ”måttstock”?)</p><p>2) kunskapsteori (Hur skapas ”sann”, tillförlitlig kunskap?)</p><p>3) ontologi (Vilket/vad är den yttersta verkligheten?)</p><p>4) teleologi (För vem/vad är universums högre mål/syfte?)</p><p>5) förklaringsteori (Vad/vem bestämmer/kontrollerar skeendena?)</p><p>Jag presenterar kortfattat något av vad de olika lärorna säger angående de olika verklighetsområdena för att sedan jämföra de ”vertikala relationsfrågorna” enligt Bråkenhielms metod. Metoden går ut på att utifrån olika världsbilder jämföra och diskutera ett eller flera av de ovanstående ”verklighetsområdena”. T.ex. teocentrisk, antropocentrisk och biocentrisk syn på ontologin - vad eller vilket är den yttersta verkligheten inom de olika synsätten? Eller - som jag kommer att göra nedan - hur förhåller sig etiken inom kristen tro, psykologiskt inriktad astrologi och Martinus kosmologi till varandra?</p>

<p>Anledningar till att ilska väcks till liv är individuella och kan exempelvis bero på orättvis behandling eller maktlöshet. Ilska känns på liknande sätt inombords hos alla individer vilket innebär att en student som känner ilska över att kamraten fuskat på en tenta, kan uppleva liknande känslor av ilska inombords som patienten som tvingas vänta på sina mediciner. När ilska väl kommit in i kroppen måste den ”komma ut”.  Ilskans väg ut ur kroppen skiljer sig åt från person till person där en del yttrar sin ilska fysiskt medan andra yttrar den verbalt eller via tårar. När ilska försvunnit ut ur kroppen skapas möjlighet för reflektion. En del upplever ilska som en drivkraft för förändring medan andra känner skam och ånger över sitt beteende. Ilska är något vi alla har upplevt och fortsättningsvis kommer att uppleva. Att skapa en förståelse för fenomenet ilska kan skapa förutsättningar för vårdpersonalen att förstå ilska hos patienter. Genom att förstå orsakerna till varför ilska uppstår kan en bra relation mellan vårdpersonal och patient skapas vilket är av stor betydelse för att en god omvårdnad ska kunna utövas.</p> / <p>Reasons why anger evokes is individual and can elicit when a person experience unfairness or feel powerlessness. Anger feels similar on the inside among all individuals which means that a student who feels anger due to a friend who as cheated on an exam can experience the same anger as the patient who is forced to wait for his/her medications. When anger has entered the body it has to “come out”. How anger leaves the body differs from person to person where some express their anger physically while others get their anger out verbally or through tears. When anger has left the body, reflections become possible. Some people experience anger as a driving force for making a change while others feel disgrace and regret due to their behaviour. Anger is something we all have experienced and will continue to do. Understanding the phenomenon anger can create conditions for professionals to understand the patient’s anger. A good relationship between professionals and patients can be founded through understanding why anger evokes which is important for developing a good nursing care</p>

I detta arbete har studerats hur flödet i en flerstegs- bearbetningsprocess påverkas av stokastiska fluktuationer och störningar i de enskilda processtegen. Mera bestämt har analys utförts av hur de stokastiska variationerna i operationstiderna kan och bör modelleras vid simuleringsstudier. Även hur påverkan av valet av sådana stokastiska modeller kan tänkas ha på processen i sin helhet, till exempel avseende total genomloppstid. Examensarbetet syftar till att undersöka hur val av fördelning på parametern operationstid, påverkar resultatfaktorn genomloppstid vid flödessimuleringar. För att finna svar på denna påverkan har en fallstudie utförts, med utgångspunkt av indata från en produkt som tillverkas på Volvo Aero. Denna produkt genomgår en tillverkningssekvens innehållande 18 stycken bearbetningsoperationer innefattande tre olika processtyper (automatisk, halvautomatisk och manuell). Dessa tre processtyper är i olika grad beroende av operatörers insats. De 18 bearbetningsoperationernas processtid har analyserats numeriskt och grafiskt. Programvaran Stat:fit har använts som hjälpmedel för att erhålla svar på lämplig fördelning per tillverkningsoperation samt vilka teoretiska fördelningar som är lämpliga att använda för de tre olika processtyperna. De rekommenderade fördelningsteorierna per tillverkningsoperation har genomgått fördelningstest (Chi2, Kolmogorov-Smirnov och Anderson-Darling) och använts som grund vid skapande av försöksplan till simuleringsstudien. Simuleringsstudien har utförts enligt försöksplan i programvaran Simul8. Samtliga körningar från simuleringsmodellen är statistiskt säkerställda med 95 % konfidensintervall. Fallstudien har visat att resultatpåverkan från operationstidernas fördelningstyp är relativt liten vid simulering av komplexa system där faktorer som nivå av tillverkningsvolym och tillgänglighet har större påverkan på resultatfaktorn genomloppstid. Vid enklare modeller utan begränsning i form av reducerad tillgänglighet synliggörs skillnad i simuleringsresultat av olika val av fördelning på parametern operationstid. Fördelningen av dessa simuleringsresultat styrks av den centrala gränsvärdessatsen, det vill säga att om antalet observerade värden är tillräckligt stort, uppträder resultatet som normalfördelat. / Discrete event simulation is used to imitate and analyze how systems change over time. The actual behavior of the variation in the system is interpreted by using discrete and continuous probability distributions. In the software program Simul8, simulation models are created based on the information collected from the production. Shifts, operation time and efficiency are examples of information required for the modeling process. The aim with this bachelor´s thesis was to investigate how different choice of probability distributions on the parameter operation time affects the result of a discrete event simulation. The thesis is a result of a case study performed at Volvo Aero Corporation, Sweden. The case study involves investigation of probability distribution for 18 manufacturing operations for a product. The manufacturing sequence consists of three different types of processes (automatic, semiautomatic and manual). These three types of processes need different level of instrumentality. The commercial statistical computer software, Stat:fit has been used to find proper probability distribution for each of the manufacturing operations. The results from Stat:fit have been used to analyze if there are any connections between the process type and the probability distributions. The recommended probability distributions have been tested with Goodness-of-fit tests (Chi2, Kolmogorov-Smirnov and Anderson-Darling) using Stat:fit and used in the simulation modeling. The simulation model has been validated and verified by a simulation advisor at Volvo Aero. Five different simulation models have been evaluated in Simul8, with five different types of distributions. All simulation runs have been statistical proved, in Simul8 with 95% confidence interval. The result of this study indicates that the variation of process time has limited effect for complex simulation models containing low level of efficiency and high load factors, concerning the result of throughput time. For simple models, excluded from restricted efficiency, the effect on the throughput time is featured.

No description available.

Anledningar till att ilska väcks till liv är individuella och kan exempelvis bero på orättvis behandling eller maktlöshet. Ilska känns på liknande sätt inombords hos alla individer vilket innebär att en student som känner ilska över att kamraten fuskat på en tenta, kan uppleva liknande känslor av ilska inombords som patienten som tvingas vänta på sina mediciner. När ilska väl kommit in i kroppen måste den ”komma ut”.  Ilskans väg ut ur kroppen skiljer sig åt från person till person där en del yttrar sin ilska fysiskt medan andra yttrar den verbalt eller via tårar. När ilska försvunnit ut ur kroppen skapas möjlighet för reflektion. En del upplever ilska som en drivkraft för förändring medan andra känner skam och ånger över sitt beteende. Ilska är något vi alla har upplevt och fortsättningsvis kommer att uppleva. Att skapa en förståelse för fenomenet ilska kan skapa förutsättningar för vårdpersonalen att förstå ilska hos patienter. Genom att förstå orsakerna till varför ilska uppstår kan en bra relation mellan vårdpersonal och patient skapas vilket är av stor betydelse för att en god omvårdnad ska kunna utövas. / Reasons why anger evokes is individual and can elicit when a person experience unfairness or feel powerlessness. Anger feels similar on the inside among all individuals which means that a student who feels anger due to a friend who as cheated on an exam can experience the same anger as the patient who is forced to wait for his/her medications. When anger has entered the body it has to “come out”. How anger leaves the body differs from person to person where some express their anger physically while others get their anger out verbally or through tears. When anger has left the body, reflections become possible. Some people experience anger as a driving force for making a change while others feel disgrace and regret due to their behaviour. Anger is something we all have experienced and will continue to do. Understanding the phenomenon anger can create conditions for professionals to understand the patient’s anger. A good relationship between professionals and patients can be founded through understanding why anger evokes which is important for developing a good nursing care