Syftet med detta arbete är att undersöka hur verksamheten i förskolan förhåller sig till visionen en förskola för alla. Mer specifikt är att undersöka hur pedagoger, föräldrar och rektor uppfattar begreppet en förskola för alla. Tanken är även att se hur uppfattningen om visionen skiljer sig mellan pedagoger, rektor och föräldrar samt hur den aktuella förskolan arbetar för att förverkliga visionen samt vilka möjligheter och svårigheter som uppstår i förverkligandet av denna vision. Resultatet blev att alla intervjuade personer uppfattade att en förskola för alla innebar att alla är välkomna oavsett bakgrund, etnicitet, religion, sexuell läggning etc. Enligt rektorn och pedagogerna på förskolan var det viktigt att tillgodose allas behov och anpassa verksamheten så alla kan vara med. Rektorn uttalade sig om att alla barn är allas barn och man har ansvar för alla barn. I undersökningen framkom det en svårighet att uppfylla visionen då tiden för att hinna med var knapp. Föräldrarna lyfte även fram att förskolan gjorde ett bra arbete för att förverkliga visionen och att de såg utveckling hos sina egna barn. Metoden som användes för att få fram detta resultat var intervjuer med pedagoger och rektor. Föräldrarna svarade skriftligt på hemskickat formulär.

<p>Betyg: B</p>

I detta arbete har det undersökts hur det är möjligt för förskollärare i förskolan att tillmötesgå delar av målen i läroplanen för förskolan, trygghet, utveckling, delaktighet samt lärande utifrån barnens olika behov och förutsättningar. Syftet var att se vad förskollärarna gör i sitt arbete för att leva upp till dessa mål. Med hjälp av intervjuer med förskollärare och förskolechefer har vi tagit reda på vad de kan göra i verksamheten, vad som de känner att de lyckats med och om det är något som de känner att de skulle behöva utveckla eller förändra. Förskolecheferna har även fått berätta vad de anser att de kan göra för att stötta och hjälpa förskollärarna i deras arbete med att leva upp till dessa mål. Svaren blev överlag ganska lika från de olika förskollärarna. Majoriteten menade att de önskade mer resurser för att få mer tid för planering och reflektion för att kunna tillmötesgå alla barnens olika behov. De talade även om att det är de som förskollärare som har kunskapen om Lpfö98 och att det ställer till det när de stretar åt olika håll i arbetslaget. Trots det så är det ändå positivt att samtliga anser att de förmedlar trygghet till barnen vilket de även menar är viktigt. Utan trygghet inget lärande sa en av förskollärarna. Därefter var det däremot mer varierande svar vi fick. Mer utbildning och mindre grupper är något som de menade skulle behövas för att nå målen. En av förskolecheferna menade att förskollärarna borde ha kunskapen att klara målen i den befintliga verksamheten. Men visst kunde han finnas där som ett stöd och bollplank om de så önskade, men då måste de våga och vilja lyfta sina funderingar.

Denna studie handlar om att arbeta med en förskola för alla. Det övergripande syftet med detta arbete är att studera hur pedagoger arbetar med en förskola för alla. Det fanns ett intresse av att veta hur pedagogerna kan göra för att inkludera alla barn oavsett behov och förutsättningar i verksamheten. Ett annat intresse med denna studie är att ta reda på vad normalitet innebär för pedagogerna samt hur pedagogerna bemöter ett avvikande barn i förskolan. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med aktiva pedagoger i förskolan. Resultatet visar att pedagogerna på förskolan har ett tankesätt där de försöker och vill få in det dagliga arbetet med inkludering i verksamheten. De är positiva till att alla barn har rätt att vara delaktiga och det finns en positiv syn på barnen, oavsett behov eller förutsättningar. / This study is about working with a kindergarten for all. The overall aim of this work is to study how teachers work with a preschool for all. There was an interest in knowing how educators can do to include all children regardless of needs and circumstances in the preschool. Another interest of this study is to find out what normalcy means for the teachers and how teachers treat an abnormal child in preschool. The method used is qualitative interviews with active educators in preschool. The results show that the teachers at the preschool have a mindset where they try and want to get into the daily work with the inclusion in preschool. They are positive that all children have the right to be involved and there is a positive view of the children, regardless of their needs or circumstances.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares tankar om inkludering i förskolan. Vi vill belysa förskollärares upplevelser av för- och nackdelar med ett inkluderande förhållningssätt. Detta gör vi med hjälp av dessa frågeställningar; Hur anser förskollärare att de arbetar med inkludering? Vilka fördelar anser förskollärare att det finns det med ett inkluderande arbetssätt? För barnet/för arbetslaget. Vilka nackdelar anser förskollärare att det finns det med ett inkluderande arbetssätt? För barnet/för arbetslaget. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod för att få svar på de forskningsfrågor som ligger till grund för detta arbete. Efter intervjuerna transkriberades det insamlade materialet som sedan legat till grund för analysen. Med teoretisk utgångspunkt i relationellt perspektiv med inslag av sociokulturell teori har svaren på forskningsfrågorna kunnat analyseras med adekvata kopplingar till tidigare forskning av bland annat Linda Palla, Claes Nilholm, Ann Ahlberg och Elaine Kotte. Avslutningsvis kommer en diskussion föras kring de resultat som denna studie bidragit till. Resultatet har visat på en önskan från förskollärarna att arbeta mer inkluderande men att bristerna på respektive förskola beror på ekonomiska- och resursrelaterade faktorer.

Den här studien syftar till att undersöka åtta förskolors likabehandlingsplaner för att ta reda på hur de talar om ”en förskola för alla” och likvärdighet i den pedagogiska verksamheten. Jag redogör en definition av ”en förskola för alla” som kommer att användas genom min studie. Jag har använt mig av kritisk diskursanalys när jag granskat de olika likabehandlingsplanerna och utifrån den teori och metodiken använt mig av olika begrepp som jag anser tillämpbara i min studie, utifrån definitionen av ”en förskola för alla”. I de olika likabehandlingsplanerna finner jag att det inte finns något klart sätt att tala om hur man ser på ”en förskola för alla” eller hur man talar om likvärdig verksamhet. Resultatet visar olika saker som, för studien relevanta, för att leva upp till ”en förskola för alla” och slutsatsen kretsar kring hur de olika tolkningsmöjligheterna påverkar realiseringen av en likvärdig pedagogisk verksamhet och ”en förskola för alla” i koppling till de granskade likabehandlingsplanerna.

"There are different children with different needs." A study of how preeschool teachers discusses the diversity of children. Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas uppfattningar om barns olikheter i förskolan. Detta för att bidra med kunskap om hur man kan skapa en verksamher där alla barn kan utvecklas och lära. Stydien utgår från följande syftesfrågor; Vilka barn anser förskollärare är i behov av särskilt stöd? Vilka olika arbetss'tt använder sig förskollärare av i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Vilka uppfattningar har förskollärare om specialpedagogiska insatser i förskolan? Undersökningen utgår från en kvalitativ ansats med intervjuer i fokusgrupper. Sammanlagt har tio verksamma förskollärare deltagit från två olika förskolor. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med avsikt att finna kategorier av förskollärarnas uppfattningar. Resultatet visar att en diagnos kan vara både positiv och negativ för barn i förskolan. Förskollärarnas bemötande framstår som en avgörande faktor i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. TRAS (Tidig registrering av språkutvekling) är ett arbetsmaterial som används av förskollärarna för att bedöma enskilda barn och utvärdera verksamheten. De specialpedagogiska insatser som förskolan har tillgång till är specialpedagog och talpedagog. Slutligen visar resultatet att barn i behov av särskilt stöd ökar då barngrupperna blir allt större och att tidsbristen ses som ett hinder.

Syfte: Syftet med denna studie var att presentera och diskutera några pedagogers vision om ”En förskola för alla”. Vad begreppet ”En förskola för alla” innebar för pedagogerna och hur de arbetade med verkställandet av en förskola där alla barn är välkomna? Jag har dessutom studerat pedagogernas beskrivningar av deras arbete med integrering. För att komma fram till ett resultat har en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer som redskap använts. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Metod: En fenomenografisk ansats utifrån andra ordningens perspektiv har legat till grund för denna studie för att beskriva pedagogernas uppleverser och uppfattningar utifrån deras erfarenhetsvärld. Användandet av en fenomenografisk ansats, ur andra ordningens perspektiv, innebar att jag inte har intresserat mig för vad som är sant eller falskt utan istället fokuserat på informanternas beskrivningar och förklaringar av olika begrepp och fenomen. Resultatet visar på många likheter mellan informanternas beskrivningar, men även att deras fokus ser annorlunda ut i en del avseenden. Resultat: Pedagogerna i studien har beskrivit olika arbetssätt för en fungerande integrerade verksamhet för varje unikt barn. Även fördelar, nackdelar, möjligheter och begränsningar för verkställandet av ”En förskola för alla” har presenterats. Pedagogerna anser att ”En förskola för alla” innebär att verksamheten ska anpassas utefter varje enskilt barns behov. Samtidigt ska det bildas en gemenskap, där olikheter framhävs som positivt och barn från tidig ålder får lära sig att alla inte är stöpta i samma form.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur förskollärare upplever hur de kan bemöta alla barn i förskolan. Vad de framhåller som viktigt att tänka på i deras förhållningssätt samt vilka metoder och strategier de använder för att bemöta alla barn, inklusive de barn som är i behov av extra stöttning. Studien är kvalitativ och vi använde oss av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare, där alla arbetar på olika förskolor. I studiens resultat framgår vilka faktorer som anses vara betydelsefulla för att alla barn i förskolan ska inkluderas i verksamheten. Att vara en närvarande pedagog kring barnen är ett av dem samt att arbetslaget har en samsyn kring barn och förhållningssätt är en annan. Resultatet visar att förskollärarna upplever barn som individer med olika behov och att det är deras ansvar som pedagoger att anpassa verksamheten för att få in alla barn i förskolan. / The aim of our study is to find out how the preschool teachers experience how they can respond to all children in the preschool. What they emphasize as important to consider in their approach, and what methods and strategies they use to respond to all children including the children who are in special need of support. The study is qualitative and was conducted by semi-structured interviews with six preschool teachers, where everyone works in different kindergartens. The results of the study show which factors are considered important for all children in kindergarten and who should be included in the preschool. To be a present educator around the children is one of them and that the team has a common view of children and approach, is another. The results show that preschool teachers perceive children as individuals with different needs and that it is their responsibility to adapt the school to get all children in the preschool.

Syftet med studien är att beskriva och analysera pedagogers uppfattningar om betydelsen avinkludering i förskolans verksamhet samt synliggöra hur förskollärare beskriver vilka strategierde använder i arbetet med att inkludera barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Studien är enkvalitativ intervjustudie och våra forskningsfrågor för studien är; hur förskollärare definierarbegreppet inkludering samt hur förskollärare definierar vilka barn som är i behov av särskilt stöd. Vidare finner ni också en forskningsfråga gällande vilka strategier förskollärare använder för att skapa ett inkluderande arbete med barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet. Nilholm (2006) kontrasterar tre olika perspektiv på hur inkludering och barn i behov av särskilt stöd kan förstås. Det ena benämns som det kompensatoriska perspektivet, det andra som det kritiska perspektivet och enligt författaren går det även att se på inkludering ur ett tredjeperspektiv, ett dilemmaperspektiv. Dessa tre perspektiv är vår teoretiska utgångspunkt genom hela detta examensarbete. I resultatet framkom det att förskollärare vi intervjuat tycker sig ha en tydlig vision om hur de vill arbeta för att inkludera alla barn i förskolan och förskollärarna arbetar exempelvis med att omforma miljöerna efter barns behov istället för att kompensera barn för deras brister som tidigare varit vanligt. Verksamheten i sin helhet har en ambition av att medhjälp av olika strategier och resurser till viss del anpassas för att möta varje enskild individ och dess behov. / <p>Betyg i Ladok 201221.</p>