Background: In Swedish elderly care, New Public Management (NPM) can be identified in several different ways, for instance it has entailed changed control principles with an increased element of various standardized instruments. Another important feature is that political governance has become increasingly decentralized. The unit managers within elderly care are the professional group that to a large extent has the responsibility to implement various changes. For unit managers, this means a complex professional role with a responsibility for the staff and their work environment, the budget and the realization of the organization's overall goals in practice. Hence the unit managers' professional role often entails conflicts of loyalty between competing interest on different levels in the organization. Purpose: The purpose of the study is to investigate how the unit manager's work processes and professional role in a medium-sized municipality can be understood in relation to NPM. Methods: The study was conducted through individual interviews with eight unit managers in elderly care. Respondents were recruited through e-mail, all respondents worked in the same medium-sized municipality. The interviews were conducted using an interview guide. We used a qualitative empirically driven thematic analysis method to categorize our data. In our analysis we implored a deductive approach, using several concepts from a critical perspective in relation to NPM. Results: Unit managers' professional role in elderly care in the chosen municipality is largely characterized by budget, administrative work and a lot of time is devoted to evaluating different key figures. Thus, the way in which the professional role of unit managers and elderly care in general is organized, managed, and evaluated in the municipality we studied can be understood as a form of NPM. The position of unit managers is an intermediate position between the organization, staff, caregivers, and relatives. Unit managers are faced with many demands from management, from caregivers and from relatives. The biggest challenge both in the present and in the future is the recruitment of educated and experienced staff.

Bakgrund: År 2019 avslutades Covid-19 pandemin, sjukvården var några av de som blev mest drabbade av denna kris och som var med i kampen om att bekämpa viruset. Arbetsmiljön i form av den fysiska och psykiska delen påverkades inom sjukvården under denna svåra krissituation. Det förelåg brister inom vården redan innan pandemin och det blev därför en utmaning för sjukvården att hantera pandemin. Detta är något som ingår i chefernas arbete, att enligt svensk lag hantera arbetsmiljö på arbetsplatsen. Föreliggande studie undersöker hur arbetet kring den fysiska och psykiska arbetsmiljön har hanterats av sjukvårdschefer i tre olika faser, före-, under- och efterfasen. Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap när det kommer till sjukvårdschefernas arbete med arbetsmiljön avseende Covid-19, där de centrala faserna är under- och efter-fasen och före-fasen bidrar med en kontext. Delarna av arbetsmiljön som undersökts är den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Undersökningen bidrar med ökad förståelse för hur kriser som Covid-19 pandemin påverkar arbetsmiljön inom sjukvården och hur sjukvårdscheferna hanterararbetsmiljön. Metod: Metoden som används i föreliggande studie är den kvalitativa metoden. Författarna genomförde semistrukturerade intervjuer tillsammans med tio enhetschefer på sjukhusorganisationen för att samla in den primära datan för studien. Empiri och slutsats: Studien visar att den fysiska och psykiska arbetsmiljön var mest utsatt i under-fasen av pandemin med viss utsatthet även i efter-fasen där man nu försöker hjälpa de berörda inom personalgruppen med olika typer av stöd, till exempel krisstöd. Det visade sig att den fysiska och psykiska arbetsmiljön var hanterbar i före-fasen trots att arbetsmiljön redan då var under press. I efter-fasen försöker man komma tillbaka till ett normalläge såsom det var innan pandemin. / Background: In 2019, the Covid-19 pandemic ended, healthcare was some of the most affected by this crisis and was involved in the fight against the virus. The physical and psychological aspects of the work environment were affected in healthcare during this difficult crisis. There were already shortcomings in healthcare before the pandemic, so it became a challenge for healthcare to manage the pandemic. This is something that is included in the work of managers, to manage the work environment in accordance with Swedish law. The present study examines how the work on the physical and psychological work environment has been managed by healthcare managers in three different phases, before, during, and after the pandemic. Purpose: The purpose of the study is to contribute knowledge about the work of healthcare managers regarding the work environment with regard to Covid-19, where the central phases are the during and after phases, and the before phase contributes a context. The parts of the work environment investigated are the physical and psychological work environment. The study contributes an increased understanding of how crises such as the Covid-19 pandemic affect the work environment in healthcare and how healthcare managers manage the work environment. Method: The method used in the present study is the qualitative method. The authors conducted semi-structured interviews with ten unit managers at the hospital organization to collect the primary data for the study. Empirics and conclusion: The study shows that the physical and psychological work environment was most vulnerable during the during-phase of the pandemic, with some vulnerability also in the after-phase where efforts are now being made to provide support to healthcare workers. It turned out that the physical and psycological work environment was manageable in the before-phase despite the fact that the working environment was already under pressure. In the after-phase, the goal is to return to a normal state as it was before the pandemic.

The objective of this study is to examine the perspectives and preferred actions by managers at elderly care home facilities regarding ethical dilemmas that may emerge when elderly people fall in love. Previous research is mainly focused on ageism and the sex-life of elderly people at care homes. Less attention is paid to their love-life and the view of the managers is often overlooked. Researchers tend to interview and observe the staff, such as nurses and assistant nurses, rather than the managers. In order to provide information to reduce this knowledge gap, this study is based on interviews with managers at elderly care homes in Sweden using the vignette-method.The analysis of this study is based on ethical theory, which is divided into two main orientations called duty-based ethics and consequentialist ethics. Ethical theory is used as a tool for analyzing the data in order to discover which ethical orientation the managers prefer to base their arguments on. The conclusion of this study shows that neither duty-based ethics, nor consequentialist ethics is more often used than the other. The managers motivate their arguments and actions on both ethical orientations without being solely reliant on neither one. Furthermore, the conclusions of this study state that the managers value autonomy and the well-being of the elderly as well as their spouses. However, they all pointed out that ethical dilemmas derived from love in elderly care homes are complex to deal with and more knowledge is needed.

Syftet med studien är att förstå de upplevda förutsättningarna för att utöva ledarskap och ledning som individer på mellanchefsnivå i armén har att hantera i sin vardag. Studien är en kvalitativ, induktiv studie där empirin inhämtats genom intervjuer och respondenterna utgörs av ett antal individer på mellanchefsnivå i Armén. Resultatet av studien visar att Försvarsmakten har ett flertal organisatoriska utmaningar som skapar en upplevd känsla av tidsbrist hos respondenterna. Vilket i sin tur påverkar deras möjligheter att utöva det ledarskap och den ledning de önskar. Studiens övergripande slutsats är att kraftkampen mellan Försvarsmaktens maskinbyråkratiska styrning och viljan av att leda genom professionen och uppdragstaktiken, ger en otydlig ram för chefernas arbete. De tvingas, i sitt chefskap, in i en kontrollerande roll där de i stället vill vara mer i agerande eller ledande roller. Därmed uppstår en upplevd känsla av tidsbrist när de inte har möjlighet att utöva ledning på det sätt de önskar. Genom att i stället låta den professonella adhokratin utgöra den styrande kraften skulle det leda till en större balans i chefernas vardag. / The purpose of this study is to understand the perceived conditions for exercising leadership and command that middle line commanders in the Swedish army faces in their daily work. This is a qualitative, inductive study that has collected data from a number of middle line commanders in the Swedish army through the use of interviews. The results show that the Swedish Armed Forces has a number of organizational challenges that creates a perceived lack of time in the respondents. This in turn affect their possibilities to exercise the type of leadership and command style the wish. The study’s overall conclusion is that the power struggle between the Swedish Armed Forces machine-bureaucratic control and the will to lead by profession and mission-based tactics, creates a vague frame for the commanders’ jobs. They are forced into a controlling role when their wish is to work in a leading or acting role. Hence a perceived sense of lack of time is created when they are unable to exercise command in the way they wish. By instead letting the professional adhocracy be the governing force, commanders will experience a more balance in their everyday work.

Bakgrund: Vid genomgång av lagar och etiska riktlinjer som beskriver ramarna för en god vård uppstår betänkligheter kring att till papperslösa tillämpa en begränsad sådan. Personalen som arbetar inom primärvården i Region Skåne ska arbeta enligt stadgade lagar samt förhålla sig till de riktlinjer som tillhandahålls. Enhetscheferna är de som har en övergripande blick över verksamheten och ska leda utvecklingsarbete på vårdcentralen. Det tycks vara en stor utmaning och det saknas en bild av hur detta går till, specifikt avseende en god vård av papperslösa. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka tillvägagångssätt på enhetsnivå inom primärvården för att erbjuda papperslösa en vård i enlighet med svenska lagar och etiska riktlinjer. Metod: Intervjustudie med sex enhetschefer. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys. Resultat: De kategorier som framträdde relaterat till hur enhetscheferna uppfattar att Region Skånes riktlinjer och begreppet vård som inte kan anstå omsätts i praktiken var: kontaktväg, definition av patientgrupp, bedömning av vårdbehov och tolkning av vård som inte kan anstå. De utmaningar som enhetscheferna upplevde att de stod inför avseende implementering av riktlinjerna var: försvårande faktorer vid upprättande av kontaktväg, svårigheter att definiera patientgrupp, patientsäkerhet och praktiska problem vid administrering, svårighet att tolka vård som inte kan anstå, samsyn genom vårdkedjan, vårdpersonals värderingar, resurser versus människovärde, vårdpersonalens behov av kunskap och bristande information till patienten. Slutsats: Genomgående i resultatet sågs inkonsekvens genomsyra vården. Således kan en god vård till denna patientgrupp enligt nuvarande lagstiftning inte säkerställas. / Background: A review of the laws and guidelines describing the scope of quality of care create a disinclination towards limiting the care for undocumented immigrants. The staff within primary care in Region Skåne should work in accordance with laws and the proffered guidelines. The nurse managers have an overriding view of the unit and should lead the development work at the health centre. This appears to be a challenge and a depiction of how this is done is lacking, specifically revolving the care of undocumented immigrants. Aim: The aim of this study was to examine how to offer undocumented immigrants a care in accordance to swedish laws and ethical codes on a unit level within primary care. Method: An interview study was conducted with six informants. The data were analyzed with content analysis. Results: The question of how nurse managers perceive the guidelines of Region Skåne and how a care that cannot be deferred is turned into practice resulted in these categories: connection to health care, definition of patient community, assessment of health needs and interpretation of care that cannot be deferred. The challenges that the nurse managers perceived they are facing regarding the implementation of guidelines were: problematic factors in establishing a connection to health care, difficulties to define the patient community, patient safety and practical problems of administration, difficulties to interpret care that cannot be deferred, consensus through the care chain, values among the heath care staff, resources versus human dignity, required knowledge among health care staff and lacking information to the patient. Conclusion: Throughout the result was an inconsistency found to permeate the care. Hence, the quality of care for these patients can not be ensured.

Inom vård och omsorg är arbetskraven höga, vilket har lett till att förekomsten av psykisk ohälsa ökar. Risken att drabbas av ohälsa i arbetslivet är större för medarbetare som har ADHD än för övriga, trots att de har rätt till att få samma möjligheter i arbetet, under samma villkor, som alla andra. Svenskt arbetsliv är välreglerat vad gäller arbetsmiljö och tillgänglighetsaspekter. Forskningen visar att det är lönsamt att inkludera medarbetare med funktionsnedsättning för att optimera verksamheter. Den är däremot begränsad vad gäller hur enhetschefer inom vård och omsorg arbetar för att underlätta för sina medarbetare med ADHD och säkerställa att de, liksom övriga medarbetare, kan få nyttja sin kompetens och hålla sig friska. Denna studie syftar till att undersöka enhetschefers arbetserfarenheter och strategier för att skapa goda arbetsförhållanden för medarbetare med ADHD. Studien utgörs av en kvalitativ intervjustudie, i vilken sex transkriberade intervjuer analyserades med hjälp av induktiv innehållsanalys. Resultatet visade att enhetscheferna upplevde en begränsning i sitt arbete med att skapa goda arbetsförhållanden. Det framkom att enhetscheferna hade varierade erfarenheter och använde sig av olika strategier i arbetet men att de inte delgivits någon kompetensutveckling från arbetsgivarens sida. Förhoppningen är att denna uppsats kan bidra till att belysa vikten av kognitiv arbetsmiljö och tillgänglighet för medarbetare med ADHD samt synliggöra behovet av en ökad kunskap om ADHD i arbetslivet, som ett led i arbetet för ökad hållbarhet inom vård och omsorg, där hållbarhet innebär att vårda de resurser som finns i verksamheterna.

Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur enhetschefer på vård- och omsorgsboenden beaktar äldre människors sociala välbefinnande samt redogöra för vad enhetschefer i deras chefsroll uppmärksammar som viktigt för de äldres sociala välbefinnande. Frågeställningarna berör hur enhetschefer på vård- och omsorgsboenden arbetar för att främja de äldres sociala välbefinnande och vilka utmaningar avseende de äldres sociala välbefinnande som enhetschefer på vård- och omsorgsboenden identifierar. Studien utgår från ett kvalitativt metodval och resultatet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med enhetschefer på vård- och omsorgsboenden i en mellanstor kommun i Sverige. Studiens resultat belyser hur enhetschefer på vård- och omsorgsboenden arbetar med att främja de äldres sociala välbefinnande genom att skapa förutsättningar för trygghet, gemenskap och självbestämmande. Enhetscheferna identifierar utmaningar förenade med de äldres sociala välbefinnande och lyfter att hitta arbetssätt för att bidra till minskad ofrivillig ensamhet hos de äldre och bistå med stöd för att tillgodose de äldres individuella behov och öka deltagandet på de sociala aktiviteterna. / The purpose of this study is to investigate whether, and if so how, unit managers at nursing homes take the social well-being of older people into account and describe what managers in their position recognize as important for the social well-being of the elderly. The research questions are based on how unit managers at nursing homes work to promote the social well-being of the elderly, and which challenges regarding the social well-being of the elderly that unit managers at nursing homes identify. The study is based on a qualitative choice of method and the results have been collected through semi-structured interviews with unit managers at nursing homes in a medium-sized municipality in Sweden. The study's results highlight how unit managers at nursing homes work to promote the social well-being of the elderly by creating conditions for security, community and self-determination. The unit managers identify challenges associated with the social well-being of the elderly and find ways of working to contribute to reducing involuntary loneliness among the elderly.  The unit managers also assist with support to meet the individual needs of the elderly and increase participation in social activities.

The purpose of the study is to gain an understanding and to contribute with new knowledge on how unit managers in elderly care, manage the competence of assistant nurses. Furthermore, the study discusses what type of challenges assistant nurses might encounter. In their work, due to the increasing age. amongst residents in Sweden. Assistant nurses in Swedish elderly homes make a great effort to increase the quality of life for elderly people. However, in the long term unit managers in elder care will need to increase their amount of staff and also increase their unit of assistant nurses work competence. This is to give elderly people an even higher quality of care since the demands in healthcare are increasing in society and also people's life span is longer than before. Through semistructured qualitative interviews with eight unit managers in the elderly care field from the southern part of Sweden. We discovered that there are three types of competences unit managers define as an important source for working as an assistant nurse which are: language, technology and mental illness. Results show that unit managers have different ways to increase the competence of their staff, but it differs depending on what county they are in.

Bakgrund: Enhetschefen har inte bara ett komplext uppdrag för egen del, utan är också en viktig del för sina medarbetares och brukares välmående och miljö, samt hur verksamheten speglas och speglar sociala regler utåt. Detta sätter stora krav på förmågan att balansera många olika arbetsuppgifter i relation till människors livsvillkor och kan därmed försätta enhetschefen i etiska situationer som skapar stress. Därav finns en relevans i att undersöka etisk stress hos enhetschefer. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur arbetsvillkor kan medföra etisk stress hos enhetschefer inom kommunal äldreomsorg. Metod: Med studiens kvalitativa ansats har sex individuella semistrukturerade intervjuer genomförts med informanter från två olika kommuner. Intervjuerna spelades in och transkriberades för analys med tematisk ansats. Till studiens teoretiska utgångspunkter antog forskarna en sensitiv ansats till Karasek och Theorells krav- kontroll- och stödmodell samt delar av socialpedagogisk handlingsdimension där fokus lades på delaktighet, lärande och erkännande. Dessa fick fungera som analysverktyg i relation till befintlig forskning på området.  Resultat: Studien uppmärksammar en okunskap om etisk stress hos informanterna. Det framkommer hög arbetsbelastning samt begränsningar till ett närvarande ledarskap, vilket skapar stress för samtliga informanter. Informanterna har utvecklat en viss acceptans för att bibehålla och hantera sitt uppdrag. Studien resulterar i att informanterna kommer till insikt att de inte bara utmanas i etiska dilemman som skapar stress, utan också dagligen utsätts för etisk stress.

Syftet med vår studie har varit att undersöka vilket handlingsutrymme som enhetschefer har på LSS-gruppbostäder med att ge möjlighet för sin personal att arbeta med brukarnas sexualitet och sexuella hälsa. Vi vill undersöka hur chefen kan stödja personalen i detta arbete. Vi har under vårt arbete valt att benämna våra respondenter till enhetschefer fast vissa respondenter har andra titlar så som verksamhetschef. Alla respondenter i vårt arbete har uttryckt att de har liknande arbetsuppgifter, nämligen att de har huvudansvaret över driften på LSS-gruppbostäder. Vi valde dessa forskningsfrågor att undersöka: Vad har enhetschefer för handlingsutrymme för att stärka brukarna i deras sexualitet? Hur arbetar enhetscheferna med personalen för att ge dem rätt möjligheter för att främja personer med IF sexualitet i det brukarnära arbetet? Vårt resultat från undersökningen baseras på sex kvalitativa intervjuer med enhetschefer inom LSS-gruppbostäder. Vi har sedan analyserat intervjumaterialet med hjälp av Hochschild teori om emotionellt lönearbete och Antonovsky teori om hälsofrämjande ledarskap och KASAM. Som tidigare forskning valde vi ämnena: policy och reglers påverkan på sexualitet, sexuell identitet och chef och personal. Resultaten som vi fått fram av vår undersökning visar bland annat att LSS-gruppbostäderna förlitar sig på kommunens riktlinjer, hur de ska arbeta med brukare och sexuell hälsa. Det finns inga nationella riktlinjer eller policys. Några av våra respondenter svarade att arbetet med sexuell hälsa inte alltid prioriteras eftersom det finns organisatoriska hinder. Det hinns inte med, helt enkelt. Det framkommer i våra intervjuer att personalens känslor får ibland gå före, och brukarens egna sexuella uttryck hindras.