No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka vad yrkesverksamma förskollärare ansåg vara viktiga kompetenser för att lära ut bild i förskolan. Mina frågeställningar var: Vilka didaktiska kompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan?, Vilka sociala kompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan? och Vilka ämnes/innehållskompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan? Fyra förskollärare och en grundskollärare som vidareutbildat sig till förskollärare intervjuades med kvalitativ intervjumetod. Resultatet visade att de didaktiska kompetenserna var intresse för bild, att ej vara dömmande, kunna kommunicera, förståelse för att lärandet inte alltid är i fokus, ett varierat arbetssätt, att se utvecklingen och att planera, genomföra och utvärdera. De sociala kompetenserna var att vara positiv, inspirerande, uppmuntrande, glad, berömmande, demokratisk, intresserad och att vara hjälpsam och stöttande. Ämnes/innehållskompetenserna var att ha kunskap om material, grundfärglära, former, mönster, symmetrier, kunna se hur barn utvecklas, utveckla barns självkänsla, få barn att tycka att bild är roligt och att kunna locka fram barns känsla för estetik och bild. Bildteknikkunskap och konstnärlighet anses inte lika viktigt. Min studie visar vilka kompetenser som anses viktiga inom de tre kompetensområdena enligt de förskollärare jag intervjuat.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Estetisk kirurgi är ett ingrepp på den friska kroppen där inga medicinska skäl föreligger. Detta innebär att estetisk kirurgi har låg prioritering inom den offentliga sjukvården. Kvinnor står för merparten av de genomgångna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som råder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och därmed skapa en ökad förståelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv där såväl förväntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efteråt belyses. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats baserad på fem intervjuer. Materialet analyserades enligt Graneheim & Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem olika huvudteman och tre underteman; Upplevelser inför ingrepp, förväntningar inför ingrepp, information inför ingrepp, upplevelser efter ingrepp med undertemana reflektioner efter ingrepp, välbefinnande och lidande samt huvudtemat upplevelser av förändrat utseende. Slutsatser: I studien framkom att estetisk kirurgi inte enbart handlade om fysisk förändring utan snarare om att ingreppet kunde leda till psykiskt välmående. Studien ökar kunskapen och förståelse för estetisk kirurgi och anses därför vara av vikt då fenomenet ligger i tiden och dess utbredning ökar.

Lärarprogrammet inriktning musik

I denna studie undersöks kunskapsförmedling vid användandet av en ämnesintegrerad undervisningsmetod. Studien undersöker även vilka redskap som nyttjas när en ämnesintegrerad undervisningsmetod används. Studien grundar sig i sociokulturell teori och dess syn på lärande. Studiens frågeställningar är följande; På vilket sätt förmedlas kunskaper i klassrummet när den ämnesintegrerade undervisningsmetoden används? och Vilka redskap används i klassrummet när den ämnesintegrerade undervisningsmetoden används? Undersökningens empiri har samlats in genom fallstudier bestående av observationer i klassrumsmiljö. Resultatet visar att kunskapsförmedlingen sker genom tal, sång, musicerande och kroppsspråk. Ett flertal redskap används så som tavla, penna, piano, rep, laminerade lappar med siffror, trummor, sång och kroppsspråk. Studien belyser även resultatet kopplat till teorin kring multipla intelligenser, samt i relation till begreppet estetisk läroprocess.

Syftet med denna undersökning är att visa hur den integrativa metodiken inom svenskämnet finner stöd i kognitionspsykologisk forskning och därmed bredda förståelsen för dessa metoders inverkan på barns utveckling. Skolutvecklingen påverkas av politikers åsikter och av den undervisningstradition som finns inom läraryrket, forskningen har många gånger svårt att göra sig gällande. Jag tror att det finns ett behov av att vidga kunskapen kring lärandets bakomliggande processer då detta kan ge mer status åt läraryrket och bidra till skolutveckling. Detta är en jämförande undersökning av induktiv karaktär där jag genom kvalitativa litteraturstudier försöker att få mitt syfte belyst. Utifrån syftet har jag undersökt den ämnesdidaktiska forskningens erfarenheter beträffande användandet av integrativa undervisningsmetoder. Därefter har jag undersökt vad den kognitiva utvecklingspsykologin säger om barns utveckling och lärande genom att söka efter hur olika aktiviteters verksamhet påverkar bakomliggande utvecklingsprocesser. Undersökningen visar hur lekens integrerande moment; rörelse, tal och sång, handens verksamhet och bildskapande stärker processer på hjärnstamsnivå, vilka har betydelse för perception och spatial förmåga. Forskningen visar att dessa förmågor har avgörande betydelse för språklig, kognitiv och social utveckling.

No description available.

Vid värderingar används ofta den hedoniska prismodellen för att räkna ut och uppskatta bostadspriser. Modellen bygger på en bostads egenskaper, så kallade värdepåverkande faktorer direkt knutna till objektet, och det är en sammanvägning av priserna på varje egenskap som sedan utgör det uppskattade priset på bostaden. Genom att granska tidigare forskning i form av litteratur och rapporter undersökte vi dels hur den hedoniska modellen är uppbyggd, vilka faktorer som inkluderas samt varför, men också hur psykologiska faktorer och mönster påverkar människor och deras uppfattning av miljöer. Syftet med undersökningen var att undersöka hur människor upplevde olika estetiska miljöer och ta reda på vilken inverkan en förändring eller addering av mindre kostsamma attribut eventuellt hade på en köpares upplevda betalningsvilja. För att undersöka vårt syfte har vi använt oss av teorier kring värdepåverkande faktorer i hedoniska prismodeller, estetik och arkitekturens påverkan på bostadspriser samt psykologiska mönster hos människor och deras känslomässiga responser på miljöer. I vår studie användes en kvantitativ metod och datan samlades in med hjälp av webb-enkäter med strukturerade frågor och fasta svarsalternativ. Enkäten gjordes på nittiosju personer som tillfrågades under ett flertal bostadsrättsvisningar. I våra resultat kunde vi se att både ökad upplevd trivsel och ökad upplevd spänning i en miljö i många av fallen också ledde till en ökad betalningsvilja. Främst var det en ökad upplevd spänning som framkallade högre uppskattade priser hos potentiella köpare. Genom våra resultat kan vi skaffa oss en ökad förståelse för den estetiska miljöns påverkan på människor. En ökad insikt om vad människor anser vara trivsamt, och vad de framför allt upplever som spännande, kan leda till att vi lättare förstår hur värde kan skapas och hur betalningsviljor kan ökas. Vår slutsats är att även mindre kostsamma och omfattande attribut som adderas eller förändras i en miljö har påverkan på människors uppskattade värde av bostäder, och att det framför allt är en ökad upplevd känsla av spänning som kan kopplas ihop med högre uppskattade priser. Även om trivsamhet också har ett tydligt samband med högre priser kan en estetisk miljö enligt våra resultat med fördel utformas så att miljön främst fokuserar på att kännas intressant och spännande för att på så sätt framkalla ökade betalningsviljor hos potentiella köpare. / The hedonic pricing model is a common tool to use when estimating house prices. The model is based on a residence’s different attributes, which are factors that are impacted by values associated with a specific object. Values are all combined to create an estimated price on a residence. By studying previous work of literature and reports we analyzed the hedonic pricing model’s structure, studied which factors are included and why, but also how psychological aspects and patterns affect people and their perception of environments. The purpose of the study was to examine how consumers experienced different aesthetic environments and to find out which impact a change or addition of less costly attributes had on a buyer’s perceived willingness to pay. To study our purpose we used theories about the hedonic price model, architectural and aesthetic impact on house prices and psychological models about what control and affect people. A quantitative method was used in our study and our data was collected through a web survey, which had structured questions and set responses. The survey was answered by ninety-seven people who were asked to participate during several different showings of condominiums. Our results showed that an increased well-being and an increased excitement often led to a higher willingness to pay. It was mainly an increased excitement that induced perceived willingness to pay. Thanks to our result, we can acquire a greater understanding about the aesthetic environments’ influence on people. A greater knowledge about what is pleasingly, and especially what is exciting, can make us understand how a value is created and how you can increase the willingness to pay. Our conclusion is that the aesthetic design of an environment has an influence on people’s estimated value and, that it is above all, an increased perceived excitement that has a link to high estimated price. Well-being has a clear impact on higher house prices. But according to our results, an aesthetic environment can beneficially be designed so that the environment primarily focuses on being perceived interesting and exciting, and by doing that it will generate increased willingness to pay with potential buyers.

Syftet med denna studie har varit att belysa estet- och ämneslärares uppfattningar gällande estetisk integrering dels utifrån reformen Lgy 11 och dels utifrån vilka faktorer som påverkat deras förutsättningar att arbeta med estetisk integrering. Genom kvalitativa intervjuer samlades empirin in. Sedan analyserades det insamlade materialet utifrån de frågeställningar som följde på syftet, samt utifrån studiens teoretiska perspektiv, Ramfaktorteorin. Tidigare forskning påvisade att det var svårt att bedriva estetisk integrering. Andra studier framhöll att det fanns positiva följder med estetisk integrering. I denna undersökning visade det sig att lärarna var positiva till integrering, men hade olika syn på vad estetisk integrering innebar. Ett antal faktorer stod i vägen för att kunna integrera. Läroplanerna, skolledningen, tid, schemaläggning, intressen och lokaler var av yttersta vikt för att kunna integrera över huvud taget. En av slutsatserna var att lärarnas synsätt på estetisk integrering var mångfacetterad. Nyckelord: Estetisk integrering, intervjuer, ramfaktorer, läroplaner, skolledning.

No description available.