Förskolor kan ha olika pedagogiska profiler exempelvis Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emilia pedagogik. Vi har i vår studie studerat dessa verksamheter samt den kommunala förskolan. Syftet med undersökningen var att se vilka estetiska val barnen gjorde när de fick välja fritt och hur pedagogerna planerade estetiska aktiviteter i verksamheten. Vi synliggör även vissa likheter och skillnader mellan de pedagogiska profilerna. I denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna gjordes med en pedagog från varje verksamhet. Observationerna tydliggjorde barnens val och tillgänglighet till estetiska aktiviteter. Resultatet visar att det finns många aspekter som påverkar barnens val av aktivitet under det fria valet. Barnen påverkas av pedagoger, miljö, syn på inflytande och tillgänglighet av material. Slutsatsen vi drar utifrån denna undersökning är att de olika pedagogikerna inte skiljer sig lika mycket åt som vi till en början hade antaganden om, det finns skillnader men de är inte så markanta. Vi har även dragit slutsatsen av att de arbetade med estetisk verksamhet inom alla pedagogiker men hur stort utrymme barnens fria val fick varierade mellan verksamheterna.

Bakgrund: Vår vetenskapsteori utgår ifrån Vygotskijs tankar om fantasi och kreativitet. Syfte: Att undersöka om lärare i den obligatoriska skolan och på fritidshemmet använder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och vilka effekter de anser att det får för eleverna. Vår frågeställning är: Använder sig lärare av estetisk verksamhet i den obligatoriska skolan och på fritidshemmet och vad anser de intervjuade lärarna att estetisk verksamhet bidrar till för eleverna? Metod: Vi använde oss av en kvalitativ studie, inspirerad av fenomenografin, i form av intervjuer med sex lärare. Analysering skedde genom kategorisering. Resultat: Samtliga av de intervjuade lärarna använder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och de anser att det bidrar till mycket för eleverna. De kategorier som lärarna anser att eleverna utvecklar är fantasi och kreativitet, social kompetens, självförtroende och självkänsla samt lustfylldhet.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att förklara hur subjektiva upplevelser runt familj påverkar intresse av estetisk kirurgi. Specifika frågeställningar har formulerats för att undersöka detta: – Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av familjemedlemmar som pratat om att utföra eller som har utfört estetisk kirurgi? – Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av upplevd skilsmässa under uppväxt och uppväxt med en ensamstående förälder? – Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av fysisk eller psykisk frånvaro av mamma eller pappa under uppväxt? – Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av att minst en person gett stöd och varit älskande under uppväxt? – Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av ouppnådda familjefunktioner? – Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av en upplevd familjekris? Metod Denna uppsats har använts sig av en kvantitativ forskningsmetod med enkät. En egen enkät komponerades och delades ut i Stockholms län. 60 enkäter delades ut, varav 58 av dessa besvarades. Enkäterna hanterades anonymt och sammanställdes först i Excel-ark för att sedan analyseras i SPSS genom Mann-Whitney och Chi-2 test, samt logistisk regression. Resultat Prediktorer för intresse för estetisk kirurgi är föräldrar som pratat om att utföra estetisk kirurgi (P=0,049), lägre skattning av psykisk närvaro av mamma (P=0,029), lägre skattning av psykisk närvaro av pappa (P=0,042), lägre skattning av att pappa ingivit respekt kring den egna personens värde (P=0,001) och vid lägre skattning av att familj gett en god grund för en stabil och harmonisk uppväxt (P=0,003). Ingen av dessa kunde enskilt förklara den beroende variabelns variation, utan alla samvarierade. Genom att stegvis exkludera prediktorer i en logistisk regression kunde den viktigaste prediktorn till intresse av estetisk kirurgi identifieras, vilket var, den sistnämnda. Slutsats Slutsatsen är att vissa subjektiva upplevelser runt familj påverkar intresse av estetisk kirurgi medan påverkan av andra inte gett signifikanta skillnader. / Aim The purpose of this study is to explain how subjective experiences around the family affect interest in esthetic surgery. Specific questions were made to investigate this: - How is the interest in esthetic surgery affected by family members who has been talking about undergoing or have been undergoing esthetic surgery? - How is the interest in esthetic surgery affected by the experience of divorce during childhood and growing up with a single parent? - How is the interest in esthetic surgery affected by physical or psychological absence of mother or father, during childhood? - How is the interest in esthetic surgery affected by at least one person who has been supported and loving, during childhood? - How is the interest in esthetic surgery affected by family functions that are unmet? - How is the interest in esthetic surgery affected by the experience of a family crisis? Method This thesis has used a quantitative research method, with a survey. An own survey was made, and handed out in Stockholm. 60 surveys was handed out, of which 58 was answered. The survey was managed anonymously, and at first consolidated in spreadsheets of Excel and then analyzed in SPSS, trough Mann-Whitney and Chi-2 test, and also logistic regression. Results The predictors of interest in esthetic surgery are parents who talked about undergoing esthetic surgery (P = 0.049), lower estimates of mental presence of the mother (P = 0.029), lower estimates of mental presence of father (P = 0.042), lower estimate of that the father has given respect of the own person´s value (P = 0.001) and lower estimation of that the family have provided a good basis for a stable and harmonious childhood (P = 0.003). None of these could individually explain the dependent variable's variation, but all of them interacted. By gradually exclude the predictors in a logistic regression, the main predictor of interest in esthetic surgery was identified, which was the last one mentioned. Conclusions The conclusion is that certain subjective experiences around the family affect interest in cosmetic surgery, while the influence of others has shown no significant differences.

Jag har i min studie undersökt en förskolas skapande miljö – alltså deras ateljé. På förskolan pågår det en förändring i två av de tre avdelningarnas ateljéer. Jag har försökt att följa pedagogernas reflektioner och tankar under förändringsarbetets gång. I studien undersöker jag hur barnen interagerar med material och vad som händer när ett nytt material som barnen vanligtvis inte har tillgång till tillkommer. Jag använder mig av intervjuer och utför en observation. Intervjuerna är kvalitativa och genomförs med pedagogerna. Pedagogerna som intervjuvas är tre stycken, en från varje avdelning. Observationen sker med fyra barn och en pedagog under en timme i en av ateljéerna. Då tittar jag mycket på materialet och hur barnen interagerade med det. Efter observationen utför jag samtal med barnen om deras skapande och deras tankar kring materialet. Den största slutsatsen jag drar utifrån min studie är att förändringsarbetet inte är klart och att ingen av de pedagoger jag intervjuade känner sig nöjda med hur det ser ut just nu. Jag uppfattar att problemet är att pedagogerna är överens om att det vill att det skall ske en förändring i ateljéerna men de är inte överens om vad de vill att förändringen skall vara.

Den konstnärliga verksamheten i den svenska gymnasieskolan har förändrats i och med GY 2011 (Skolverket, 2011). Den största förändringen rör kursen estetisk verksamhet som har tagits bort som gymnasiegemensamt ämne och ersatts med historia. Föreliggande studie försöker besvara hur lärare i de estetiska ämnena, bild och musik, ser på sina ämnen samt roll och funktion i skolverksamheten. Studien försöker även utröna hur lärarna ser på ämnesintegrering och hur de upplever borttagandet av estetisk verksamhet. Frågeställningarna besvaras genom att anlägga ett kunskapssociologiskt perspektiv där begreppet kunskapskultur används som undersökningsverktyg. Syftet är att se om estetlärarna i bild och musik utgör en sammanhållen kunskapskultur och om deras syn på ämne och status har förändrats i jämförelse med tidigare forskning. Metoden är hermeneutisk och fokusgruppsintervjuer används för att besvara studiens frågor. Det är två kunskapskulturer som utkristalliseras gällande lärarnas ämnessyn, men de två fokusgrupperna möts då och då, bland annat ser båda grupperna de estetiska ämnena som viktiga för elevernas personlighets- och identitetsutveckling. De menar även att eleverna utvecklar förmågor som samhället kräver. Båda grupperna ser det som negativt att estetisk verksamhet har tagits bort och tycker synd om eleverna som missar möjligheterna till kreativitet och en bredare begreppsvärld. Ämnesintegrering ses som positivt men svårt att genomdriva på grund av för lite planeringstid. Vad gäller roll och funktion ser samtliga lärare sig som viktiga, även om samhället visar en väg bort från de estetiska ämnena. En del av lärarna tror på ett paradigmskifte i och med att samhället behöver kreativa människor. Kunskapskulturer i skolan påverkar hur elever värderar kunskap därför välkomnar vi mer forskning om kunskapskulturer i skolan.

I dagens arbetsliv används olika urvalsprocesser för att finna lämpliga kandidater till lediga tjänster. Inom en traditionell urvalsprocess selekteras kandidater utifrån en skriftlig ansökningshandling där kandidatens formella kompetens i form av tidigare meriter och erfarenheter lyfts fram. Den traditionella urvalsprocessen har nu utvecklats och delvis ersatts av nya metoder för att finna lämpliga kandidater. Utvecklingen mot nya urvalsmetoder ser vi som en trend i arbetslivet. Trenden har uppstått då en rad inriktningar har uppkommit som ett komplement till den skriftliga ansökningshandlingen. Inriktningarna är videoinspelning, speedrekrytering och auditionsrekrytering. Dessa inriktningar har olika egenskaper och karaktär. Dock har det visat sig att inriktningarna har många gemensamma nämnare och kan därför kategoriseras under samma trend. En trend som handlar om att förnya och utveckla den traditionella urvalsprocessen. De nya inriktningarna betonar kandidaters framförande och prestation vilket har lett till att den formella kompetensen till viss del förbises framför andra kompetenser, såsom social- och estetisk kompetens. Vi har valt att benämna denna trend som performance urval. Syftet med studien är att kartlägga och hitta gemensamma nämnare till de nya inriktningarna inom jobbsökningssammanhang som vi valt att benämna performance urval. Undersökningen har genomförts på studerande på Karlstad Business School. Studien består av två delstudier, en kvantitativ och en kvalitativ. En kvantitativ delstudie bestående av en enkätundersökning utdelad till slumpmässigt valda klasser på Karlstad Business School. En kvalitativ delstudie i form av en intervju med studerande med upplevelser av någon av de nya inriktningarna inom trenden performance urval. Studien visar att trenden performance urval kännetecknas av sex faktorer. Dessa faktorer är gemensamma nämnare i samtliga inriktningar inom trenden performance urval, det vill säga inom videoinspelning, speedrekrytering och auditionsrekrytering. Faktorerna är förenklingsprocess, marknadsföring, estetiskt- och socialt fokus, fun-factor, likabehandling och självselekteringsprocess. Vår kvantitativa delstudie visade att trenden och dess inriktningar är relativt nya och oetablerade på arbetsmarknaden och används idag framförallt inom service- och tjänstesektorn. Dock visar resultatet att en femtedel av de slumpmässigt valda studerande varit i kontakt med de nya urvalsmetoderna, vilket tyder på att trenden är här för att stanna i rekryteringssammanhang.

Det anses idag vara svårt för kvinnor att ta sig upp till de högt uppsatta chefspositionerna inom traditionellt mansdominerade branscher. Det beror på att normen i samhället innebär att män är mest lämpade för chefspositioner. Kvinnliga ledare anses vara präglade av den mansdominerade kulturen som existerar och påstås bli mer osäkra i sin roll som kvinnlig ledare. Den sociala kompetensen anses vara en utmaning för kvinnor som vill ta sig högt upp i hierarkin, då det finns informella nätverk som kvinnorna inte har tillgång till samt att de typiskt feminina egenskaperna inte är förknippade med ledarskapsnormen. Att som kvinnlig ledare anpassa sig till den estetiska kompetensen kan underlätta vägen upp i karriären. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka utmaningar det finns med att vara kvinnlig ledare i en traditionellt mansdominerad bransch. Det läggs fokus på hur de kvinnliga ledarna anpassar sig till de sociala och estetiska kraven i mansdominerade branscher. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsansats. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med kvinnor som är eller har varit ledare i traditionellt mansdominerade branscher. Vad som framkommer från resultatet av undersökningen är att de kvinnliga ledarna i de traditionellt mansdominerade branscherna under sin uppväxt har haft en manlig förebild som bidragit till att kvinnorna har typiskt maskulina egenskaper och upplever att de mansdominerade branscherna inte är något främmande. Det framkommer att kvinnliga ledare möter motstånd på väg upp i hierarkin på grund av att de har svårt att accepteras som auktoriteter. För att de kvinnliga ledarna ska lyckas avancera i den mansdominerade branschen krävs en genomslagskraft från kvinnorna. Slutligen visar resultatet att de kvinnliga ledarna använder den estetiska kompetensen för att underlätta kommunikationen med de anställda och för att upplevas som representativ.

Läroplanen fastslår att det är förskollärares uppdrag att försöka utveckla barns skapandeförmåga, och deras förmåga att uttrycka sig via musik. Musik ses av många som en självklaringrediens i förskolans vardag. Men varför ska egentligen musikundervisning bedrivas iförskolan, och på vilket sätt sker denna oftast? Fyra förskolepedagogers uppfattningar omfenomenet musik i förskolan, och vilken betydelse musiken har för barns utvecklingundersöks genom intervjuer. Arbetssättet på musikinriktade förskolor jämförs medickeinriktade förskolors arbetssätt. Intervjuerna mynnar ut i ett resultat, där författaren delar inde upplevda huvudsakliga syftena till att arbeta med musik i ”Omsorgsrelaterade syften”(exempelvis musik som tröst) och ”Pedagogiska syften” (exempelvis musik för att lära utspråk). Intervjuresultatet påvisar i enlighet med tidigare forskning en efterlysning av detviktiga metasamtalet. Musik upplevs av pedagogerna som en viktig del av barnskänslomässiga utveckling.

I den här studien har jag undersökt vilka pedagogiska möjligheter och begränsningar somfinns i att använda pappersteknikerna origami och pappersskärning i bildundervisning pågymnasiet. Frågan har besvarats med hjälp av underfrågorna:Vilka multimodala läroresurser finns att tillgå i ett arbete med teknikerna origami ochpappersskärning?Vilka estetiska lärprocesser går att urskilja i ett gestaltningsarbete i teknikerna origami ochpappersskärning?Syftet med studien har varit att få ökade kunskaper om hur estetiska lärprocesser kringpappersskärning och origami verkar genom att undersöka och definiera teknikernaspedagogiska möjligheter och begränsningar. Jag undersökte inledningsvis origamins ochpappersskärningens historiska bakgrund, och vilka multimodala och digitala resurser somfinns att tillgå i teknikerna. Jag har genomfört arbetet genom en metodkombination: dels enteoretiskt kvalitativ metod för att ge arbetet en akademisk stringens, och dels en konstnärligforskning i en gestaltande process för att möjliggöra reflektioner kring estetiska lärprocesser.Resultatet visar att ett arbete med origami är krävande med avseende på sekventiellt tänkandeoch förmåga att följa instruktioner. Att arbeta i pappersskärning kräver endast direktainstruktioner om syftet är tillämpning i ett specifikt projekt eller material. Tekniken ger godamöjligheter att arbeta i projekt tillsammans med digitala bildframställningsmetoder.

Arbetet undersöker prestanda och estetik hos A*PS och Theta* inom olika miljötyper, där miljötyper är ett generaliserat begrepp för spelmiljöer och innefattar en struktur samt ett antal blockerande objekt. Båda teknikerna är varianter av A*-algoritmen och används för att åstadkomma estetisk vägplanering. Vägplanering innebär att finna en kortaste väg från en punkt A till en punkt B i en graf. En populär grafrepresentation i spel är rutnät med blockerande och icke-blockerande noder. Ett problem med rutnät är att algoritmerna tenderar att planera sina vägar längst med kanterna och därav resultera i sicksackformade vägar. A*PS och Theta* löser detta genom att utföra estetiska optimeringar som tillåter vägplaneringen att göras längst med grafens kanter, men samtidigt inte låta vägarna begränsas till att direkt följa dessa. Med experiment visar arbetet att Theta* i majoriteten av fallen hittar kortare och mer realistiska vägar. Vidare föreslås framtida arbeten inom området.