Under de senaste decennierna verkar det ha skett en förskjutning mot mer mätbara aspekter i skolans styrdokument. Detta är något som har väckt tankar kring vad det får för konsekvenser för litteraturundervisningen, då skönlitteraturen och de tolkningar och reflektioner som hör till läsningen är svåra att mäta och bedöma. I dagsläget inväntas en ny revidering av läroplanen, och därför är det av didaktisk relevans att belysa vilka förändringar som skett gällande litteraturens ställning i kursplanen för svenska. Syftet med denna studie är att belysa om några förändringar har skett i synen på skönlitteratur i svenskämnets kursplan med tillhörande kommentarmaterial från Lgr11 till Lgr22. De forskningsfrågor som studien ämnar ge svar på är: Hur legitimeras skönlitteratur i kursplanerna och kommentarmaterialen? Vilka likheter och skillnader går att utläsa gällande hur skönlitteratur legitimeras? Vilka sätt att läsa framträder genom legitimeringarna i dokumentens formuleringar?   Studien har en kvalitativ metodansats i form av komparativ textanalys för att kunna belysa innehållsliga likheter och skillnader i materialet. Analysen utgår från ett litteraturdidaktiskt, transaktionsteoretiskt perspektiv där de centrala begreppen efferent läsning och estetisk läsning aktiverats som analysverktyg. Efferent läsning karakteriseras av att uppmärksamheten fästs vid vad läsaren kan föra med sig från läsningen vad gäller fakta och information. Vid estetisk läsning fokuseras i stället läsupplevelsen, den personliga tolkningen och meningsskapande. Dessa begrepp används för att synliggöra vilka förutsättningar som ges i kursplanerna och kommentarmaterialen till olika sätt att läsa. Resultaten visar att litteraturen legitimeras på mycket liknande sätt i de två kursplanerna med tillhörande kommentarmaterial, trots den starka kritik som förts fram mot hur skönlitteraturens roll i svenskämnet förminskades och instrumentaliserades i Lgr11. Sex olika legitimeringar gör sig gällande i de analyserade dokumenten, i vilka det framgår att litteraturen läses för att den kan bidra till: språkutveckling, identitetsutveckling, förståelse för omvärlden, kunskap om litteratur, läsupplevelser och att väcka läslust. Några skillnader i hur litteraturen legitimeras i skolan framträder således inte mellan dokumenten, men det finns skillnader legitimeringarna emellan och i vilken omfattning de ges stöd i dokumenten. Utifrån analysen tolkas det att formuleringarna skapar förutsättningar för både efferent och estetisk läsning, men i större mån för efferent läsning där praktiska göromål i läsningen fokuseras. Resultaten från denna studie bekräftar till stor del de resultat som tidigare forskning redogör för.

Denna studie har som syfte att belysa olika sätt genom vilka läsare kan skapa en potentiell anknytning till skönlitteratur. I fokus ligger den estetiska och förtrollande upplevelse som litterära verk kan erbjuda när läsningen går bortom det analytiska målet, vilket dominerar styrdokumentens syn på litteraturens användning i skolans klassrum. Genom att lyfta fram lärpotentialen i och värdet av den estetiska läsningen syftar studien också till att bidra med nya perspektiv på elevers läsning samt lärares litteraturval i svenskundervisningen. Undersökningen av skönlitteraturens möjligheter utgår från Rita Felskis (2020) teori om estetisk anknytning som grundar sig i tre olika meningsskapande grenar: instämning, identifikation och tolkning. För att uppnå studiens syften tillämpas en kvalitativ innehållsanalys med kompletterande inslag av närläsning som en metod för att granska både innehållsliga respektive narratologiska aspekter av ett urval skönlitterärt material. Urvalet, som ska vara lämpligt för barn och unga, baseras på materialets potential att stimulera läsarens fantasi och kreativa tänkande, och består av två noveller och en roman, varav båda tillhör fantasygenren. De tre litterära verkens narrativa element analyseras utifrån deras möjligheter att för läsaren forma en potentiell estetisk anknytning till materialet, med avstamp i Felskis teori. Resultatet visar hur instämning, identifikation och tolkning kan ske i läsningen bland annat genom litteraturens centrala teman, såsom naturen och människan, krig och flykt, och magi och fantastik. Den potential för estetisk anknytning som den utvalda skönlitteraturen ger upphov till yttrar sig även i materialets förmåga att väcka känslor och bidra till att läsaren får nya insikter om sig själv och sin omvärld. Att dessutom i sin tolkning kunna reflektera över innehållet och känna igen delar av sig själv i den fiktiva världen och dess karaktärer kan ytterligare förstärka läsupplevelsen och, på så sätt, leda till att en estetisk anknytning skapas till materialet. Genom en djupare förståelse av lärpotentialen i och det didaktiska värdet av elevers estetiska läsning, kan lärare vidga sina val av böcker i litteraturundervisningen för att bättre spegla elevernas intressen och behov, och samtidigt lyfta fram konstens egenvärde och därmed visa för eleverna den sköna litteraturens möjligheter.

Denna uppsats behandlar ämnet estetisk kompetens och dess roll inom den svenska servicesektorn. Tidigare forskning har bland annat visat att arbetsgivare alltmer fokuserar på hur de anställda ser ut, för sig och talar – ”looking good, sounding right”. Dagens arbetsmarknad tillhör arbetsgivarna då det finns ett kraftigt överskott av sökande att välja mellan. Långtgående krav kan alltså ställas utan att någon protesterar och kraven på de arbetssökande kan ibland sträcka sig ända till den fysiska kroppen. Begreppet estetisk kompetens innebär att de anställda ser bra ut och att de låter rätt. Vidare kan estetisk kompetens hos en individ sammankopplas med andra kompetenser såsom teknisk, social och emotionell kompetens. Tanken med att arbetsgivarna använder sig av estetisk kompetens är att de anställda skall förkroppsliga företagets image och därmed bli en del av representationen utåt. Detta ses särskilt i branscher som hotell, trendiga barer, caféer och designboutiquer. Utseende, uppförande och klädval hos exempelvis en bartender är ofta avgörande huruvida tjänsten uppfattas som trendig eller inte. I vår undersökning valde vi att använda oss av en kvalitativ ansats, vilket innebar att vi genom intervjuer beskrev vilken roll den estetiska kompetensen spelar inom servicesektorn samt exemplifiera de estetiska krav en arbetsgivare kan ställa. Våra resultat visade att estetisk kompetens innebär att de anställda ser rätt ut och låter rätt för att på bästa sätt kunna representera verksamheten utifrån de förväntningar kunden har. Våra respondenter framhöll även att alla estetiska krav har betydelse i sin extremform. Vilka krav som är viktigast beror dock på verksamhet och bransch. Det viktigaste estetiska kravet från respondenterna var helhetsbilden av de anställda. Arbetsgivarna använder sig av styrmekanismerna rekrytering, klädpolicys och grupptryck för att på rätt sätt matcha de anställda med de förväntningar arbetsgivarna antar att kunden har. Den estetiska kompetensen används av arbetsgivarna för att minimera risken att kunderna retar sig på de anställda. Detta innebär att de anställda skall anpassa sitt utseende efter majoriteten av verksamhetens målgrupp. / This composition deals with the topic of aesthetic skills and the role it plays within the Swedish service sector. Earlier research has, amongst other things shown that employers increasingly focus on how the employees look, appear and speak- expressed as “looking good, sounding right”. Parts of the labour market today belong to the employers, since there is a significant surplus of people seeking employment for example within the areas of the service sector. Far reaching demands may therefore be placed without protests and the demands on job applicants can even include the physical body. The concept aesthetic skills means that the employees look good and sound right. Furthermore, the aesthetic skills of an individual are linked to other skills such as technical, social and emotional skills. The employers use aesthetic skills in view of the fact that the employee should embody the image of the company and thus be part of its representation. This becomes most apparent in workplaces such as hotels, trendy bars, cafés and designer boutiques. Looks, appearance and the choice of apparel of, for example, a bartender, often determines whether the workplace will be seen as trendy or not. In our investigation we chose a qualitative approach, which means that we, through interviews, described which role the aesthetic skills plays within the service sector as well as to exemplify the aesthetic demands made by the employers. Our results confirmed earlier research which has shown that aesthetic skills imply that employees looking and sounding right. This in order to represent the enterprise in the best way possible according to the expectations of the customer. Our respondents emphasized that aesthetic demands have significance in extreme forms. Which demands that are most important depends however on the enterprise and the field of work. The most important demand, according to the respondents, is the overall appearance of the employee. The employers use recruitment, dress code and group pressure to match the employee with the expectations the employers assume the customers might have. The aesthetic skills are used by employers to minimize the risk of offending the customer. This means that the employees have to adapt their appearance in accordance to the majority of people the enterprise is attempting to target.

<p>Att en individ har den rätta formella, sociala och emotionella kompetensen är något som länge efterfrågats och ses idag som självklart. Men det räcker inte längre. En ny typ av kompetens har blivit allt mer efterfrågad på arbetsmarknaden, vilket kallas estetisk kompetens. Med den estetiska kompetensen menas "looking good, sounding right", det vill säga att arbetstagarnas röst och utseende ska vara rätt för just det företaget de jobbar på. Det handlar inte om att vara ful eller snygg, utan att se rätt ut.</p><p>Syftet med undersökningen var att ta reda på hur medvetna studenter är om att det förekommer estetiska krav i arbetslivet, om de anpassar sig efter dem och vilka upplevelser de har av dem. Detta undersöktes med hjälp av en kvantitativ studie.</p><p>Resultatet visade bland annat att studenter är medvetna om att utseendet har betydelse och de vet att det förekommer estetiska krav i arbetslivet. Dock är de inte medvetna om hur stor vikt arbetsgivaren lägger på just den estetiska kompetensen. I många fall är inte studenterna medvetna om att de kan använda sitt utseende som en tillgång. Arbetsgivarna vet vad de vill ha, men frågan är om studenterna vet vad de själva kan erbjuda?</p>

The purpose of this essay is to investigate how Shared Reading facilitators consider the method to function as a reader development strategy. What purpose does Shared Reading serve for the participants according to the facilitators? Does Shared Reading affect the participants’ interest in literature? What social functions does Shared Reading serve for the participants? How does the facilitator regard his/her own role in reader development? To answer these questions six facilitators have been interviewed, four of them with leading roles in projects with a purpose of spreading Shared Reading as a reader development strategy in Sweden. The results are analyzed using Louise M. Rosenblatt’s reception theory. The results show that Shared Reading influences the participants’ reading habits, that Shared Reading can have an important social function for individuals living in social exclusion and that there is an interest in working with the method from several organizations in Sweden.

This master’s thesis analyzes how cultural policy was problematized in three governmental policy areas; culturalpolicy for the free sector, education policy and popular education policy, during the social democrat Ragnar Edenman’s time (1957-67) as minister of ecclesiasticalaffairs. Earlier research has examined the policy for the free sector, concerning artist’s economic problems. This thesisadds an analysis of the other fields of policy, which were reformed in the 1960’s by the same ministry. The purpose is twofold: first to examine if the two fields wereproblematized as a cultural policy. The conclusion is that popular education was part of what Edenman problematizedas a “wider cultural policy”. Education policy was not included in this field of reform, but not conceptually different from it. Secondly to examine what these threepolicies had in common as a problematization. This concept is combined with the concept of governmentality into ananalysis of how wider cultural policy was defined by two technologies, aesthetic education and environment. These elements are analyzed in programs for these fields of policy, their use of behavioral sciences and ideological programs after 1946. The conclusion is that the wider problematizationduring the early part of the period was part of a governmentality held together by a psychologically defined democratic subject. When cultural policy was defined as aseparate field of policy in the 1960’s, it lost contact with this governmentality’s focus on the citizen’s ethical behavior.Instead, its purpose was to fulfill goals of the citizen’s wellbeing in society. / Program: Bibliotekarie

BAKGRUND:Mycket av den forskning som finns kring skönlitteraturens roll i skolan utgår frånlitteraturvetaren Louise M. Rosenblatts teorier där ett värdegrundsarbete är det yttersta måletmed läsningen. Detta stämmer ganska väl överens med dagens kursplan i ämnet svenska. Vifrågar oss hur ett sådant arbete kan se ut i praktiken.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka varför och hur en grupp svensklärare på en skola i grundskolanssenare del arbetar med skönlitteratur.METOD:Vi har genomfört en kvalitativ studie inriktad på hur några lärare ser på läsning avskönlitteratur, och har därför använt oss av den öppna ostrukturerade intervjun som redskap.RESULTAT:Vi har funnit att lärarna framhåller färdighetsträning i allmänhet och analytisk förmåga isynnerhet som det främsta syftet med skönlitteraturen. Det finns här en motsättning mellanlärarnas fokus och vad kursplanen i svenska ger för direktiv. Vi har sett tendenser till attläsning av ett efferent slag för träning av praktiska färdigheter dominerar över en estetiskläsning där upplevelsen av det lästa står i centrum. En förklaring till detta skulle kunna varakrav på måluppfyllelse, traditionella arbetssätt och rådande skolkultur – saker som kanskemånga gånger påverkar i större utsträckning är läroplaner och kursplaner.

The purpose of this study is to get an insight into how fiction tutoring in Swedish can be practised and how the reading is encouraged. A teacher can through her working methods control how the pupils relate to fiction and has therefor an important role, because of this the subordinate purpose of this study is to problematize and highlight how the teacher can encourage her pupils into different styles of reading. Questions:•What didactic choices does the teacher make in literature teaching?•What does the teacher want the pupils to pay attention to? •What are the learning methods for the pupils? This study has been made through observations and interviews with teachers who teach in primary school in Sweden. The empirical data have been analyzed based on Rosenblatt’s reading concepts and Langer’s conceptual worlds and furthermore their view of literature teaching and the teacher's role in it. The study shows that all of the teachers combine reading with writing assignments, where linguistic approaches are most common and usually primary. Even though the teachers showed an awareness of the importance of an aesthetic reading, they did not support aesthetic reading in their lessons. In the observed lesson it was shown that the method used by the teachers stimulated phase one in the imaginary worlds and an efferent reading which both pay attention for the impersonal and the general aspects that can be verified in a text. It should be noted that this study had a teacher’s perspective and not the perspective of the pupils.

<p>Förskolan är i en förändringsprocess vad gäller den pedagogiska rollen och innehållet på verksamheten med fokus på estetiska processer och arbeten. I denna uppsats undersökte jag hur den estetiska verksamheten återfinns inom förskolan samt hur det geografiska avståndet mellan aktörer påverkas av detta eller om helt andra faktorer spelar in för den estetiska verksamheten i förskolan. Syftet var att utforska utformningen av estetisk verksamhet och kunskapen runt fenomenet estetik i förskolan samt hitta de tänkbara faktorer som kan påverka detta. Centrala frågor var: Hur kan den estetiska verksamheten i förskolan förklaras? Skiljer sig synen på den estetiska verksamheten i inlandet och i en större kuststad? Vilka faktorer påverkar möjligheterna att förändra förskolan med fokusering på estetiska processer? Jag gjorde en kvalitativ, jämförande studie mellan en inlandskommun och en kuststadskommun i norrlandsregionen. 4 förskollärare samt en utvecklingsansvarig för den pedagogiska verksamheten intervjuades i respektive kommun. Dessa bandades, analyserades och resultatet påvisades i denna uppsats. Undersökningen visade att det finns skillnader mellan olika förskolors estetiska verksamhet både praktiskt och teoretiskt. Skillnaderna kunde inte direkt härledas till den geografiska placeringen utan antas ha sin förklaring i förskollärarnas pedagogiska ståndpunkt och vilka teorier som står dem närmast. Det antas dock betydelsefullt vilket intresse kommunen har för satsning på barn, kultur och utbildning.</p>

<p>Syftet för min studie är att se hur den estetiska verksamheten används inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år samt vilket synsätt pedagogerna har på estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre återkopplingsintervjuer och observationer med åtta lärare, två - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet används i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass än i grundskolan. I grundskolan ansåg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och använde sig därför inte av den så mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie är att användandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i väldigt liten grad i grundskolan. Mina informanter hade ingen uttalad och medveten progression i den estetiska verksamheten, varken i förskola, förskoleklass eller grundskolans tidigare år.</p>