No description available.

Ironiskt är det att Skolverket skriver om hur kunskap kommer till uttryck i olika formersamtidigt som skolelevers kunskaper måste sorteras enligt Skolverkets utsatta kunskapskrav. Idenna undersökning är det fyra graffitimålares kunskaper som kommer till uttryck genom sinvisuella- och sociala praktik. För att få syn på deras kunskaper har jag observerat dessagraffitimålare då de utövar sin praktik, både det visuella (vad de skapar och visar) och detsociala (hur de samtalar). I samtal har jag fått höra hur de själva uttrycker sina kunskaper ocherfarenheter. Med ett sociokulturellt synsätt på lärande och med en redogörelse för begreppetestetiska lärprocesser har jag kommit fram till att en graffitimålares kunskaper når långtutöver det visuella. I ett ständigt identitetsskapande utvecklar graffitimålare sin estetiskaidentitet genom att alltjämt utveckla sin stil: estetiska lärprocesser är således integrerad igraffitimålarens praktiker. Graffiti är även en social praktik där graffitimålaren praktiserarmed andra graffitimålare samtidigt som de delar erfarenheter med och genom varandra.

No description available.

The purpose of this study is to examine how the discourses about the position of the aesthetic subjects in the Swedish Education Policy are formed and presented in media texts. As the media today has a great power in society, is an arena for politicians to reach out, media players to raise current issues and the public to engage in opinion formation, this study is done through an analysis of media texts from the years between 2011-2018. In 2011 there was a new curriculum for the Upper Secondary School in Sweden, named GY11.One change was that there were no compulsory aesthetic subjects more, a decision based on the international PISA- measurements, where mathematics, science, reading ability and problem solving are the prioritizes school subjects. During the past time since 2011 another change also has been notices in a part of the Swedish school system: a sharp decline in applications to the undergraduate art schools, focused image and shape. Both these changes in the Swedish school development is a step in the same direction. Removing Estetisk verksamhet in GY11 for other subjects, is a concrete measure due to low results in PISA- measurements in Swedish school students. The decline in applications to preparatory art schools has increased at the same rate as NPM has gained more space in the Swedish education system. There, priority is given to measurable documentable knowledge over those that cannot be measured and documented in the same way, to which the aesthetic competencies belong. The theoretical starting points in the research are the social constructionism. The study is a critical discourse analysis according to Norman Fairclough’s tree-step method with the dimensions text, interaction and context. The selection consists of publishes texts from the selected time period, which have been divided into three media communication groups: Rulers and politicians, media actors and the public.

I denna kvalitativa fallstudie, som främst tagit stöd i sociokulturell teori, undersöktes hur det muntliga berättandet, med temat utanförskap, påverkade ett dramaarbete med statyövningar bland lågstadieelever. Studiens fokus omfattade även hur eleverna förhöll sig i den uppkomna fiktionen samt hur reflektion, i och ur handling, bidrog till nya insikter och erfarenheter. Syftet var att försöka fylla det glapp som tidigare forskning kring muntligt berättande kopplat till dramaverktyget uppvisat samt att utforska det muntliga berättandets inverkan på eleverna i relation till dramaövningarna. Ett annat syfte var att utforska hur eleverna använde sig av fiktionen, i såväl övningar som i reflektionen, i och ur handling samt om reflektionen kunde bidra till nya insikter. Ambitionen var att hitta nya aspekter i arbetet med drama där fiktionen kan ge eleverna möjlighet till ökad förståelse för sig själva och andra i samspel för att på sikt bidra till ett bättre klassrumsklimat.  Studien genomfördes med hjälp av deltagande observationer, videofilmning samt gruppintervjuer som transkriberats och prövats i tre olika analysmetoder såsom analys av observationerna, innehållsanalys samt en egenhändigt komponerad baklängesanalys.  Resultaten i studien visar att det fria muntliga berättandet fångade elevernas uppmärksamhet och lät dem identifiera sig med berättarkaraktärerna vilket gav eleverna handlingsberedskap inför övningarna. Berättarens engagemang och berättelsens affektiva element påverkade eleverna emotionellt vilket skapade ett engagemang och en motivation att delta i statyövningarna. Berättelsen skapade en fiktion som eleverna utforskade med hjälp av statyskapande där pedagogens meningserbjudanden bidrog till att statyerna levandegjordes och att handlingsutrymme skapades. Fiktionen, och framförallt de förändringar som eleverna skapade, gav avtryck i deras reflektioner såväl i som ur roll och bidrog till ett gemensamt erfarande kring temat utanförskap.

Syftet med studien är att jämföra vilka läsningar som efterfrågas i uppgifter kopplade till lyrik i ett urval av läroböcker för kursen Svenska 3 på gymnasienivå. Studien utgår från Rosenblatts receptionsteori om estetisk och efferent läsning. I analysen diskuteras även vilka konsekvenser som kan uppstå i ett undervisningssammanhang där de efterfrågade läsningarna används. Materialet som ligger till grund för studien är fyra läroböcker publicerade efter 2011 och riktade till Svenska 3. Metoden som används är en innehållsanalys där uppgifterna i läroböckerna kategoriseras utifrån efterfrågad läsning. Detta ger en bild av vilken typ av läsning som efterfrågas i respektive lärobok. Analysen visar att den efferenta läsningen har störst fokus i de analyserade läroböckerna. Dock är det viktigt att påpeka att den estetiska läsningen kan bidra till ökad motivation bland eleverna. Rosenblatt menar att de två begreppen inte ska ses som två skilda sidor utan de ständigt samverkar under läsning. Lärare kan därmed ta hjälp av läroböcker för att utveckla elevernas efferenta läsning men torde samtidigt också låta eleverna läsa estetiskt för att optimera sin undervisning.

Syftet med detta arbete är att göra en kritisk undersökning av regeringens beslut att slopa kursen Estetisk verksamhet som kärnämne i gymnasieskolan samt att beröra vikten av estetiska ämnen i skolan. Vidare syftar denna studie på att inte bara kritisera regeringens beslut, utan snarare försöka förstå hur man kommit fram till detta beslut. Inledningsvis ges en litteraturöversikt av tidigare forskning kring estetik och kunskap. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, två med gymnasielärare och fyra med gymnasieelever om deras syn på dessa frågor. Uppsatsen avslutas med ett analyskapitel där litteraturen vävs samman med resultaten från intervjuerna. Mitt resultat visar att beslutet att slopa kursen Estetisk verksamhet som kärnämne är mycket ogynnsamt och dessutom taget utan godtagbar analys eller teoretiskt stöd.

Syftet med arbetet är att undersöka förskolebarns tillgång till den estetiska kulturen. Detta gör jag genom intervjuer med fyra kulturarbetare som arbetar med barn och kultur. Samt genom att undersöka empirin genom fenomentet hur förskolebarns möjligheter till kulturutbud set ut. Arbetet använder en kvalitativ och fenomenologisk metod. Resultatet av detta arbete visar att det finns många vägar att ta sig in till kulturlivet. Det kan vara genom  olika barnkultursutställningar där barns kultur tillåts och där de vuxna har ett starkt barnperspektiv.

Syftet med denna studie var att vinna kunskap och kartlägga hur elever i årskurs 1-3 kan utveckla förståelse för vattnets fasförändringar och kretslopp genom estetisk lärprocess och kommunikation. De frågor jag ville få besvarade var vilken kunskap om vattnets fasförändringar och kretslopp som kommer till uttryck i elevernas kommunikation i arbetet med en estetisk lärprocess och hur denna process kan användas som ett verktyg för att utveckla kunskap i det avsedda lärandeobjektet. Tidigare forskning om lärande och undervisning i naturvetenskap, de naturvetenskapliga begrepp som är relevanta för studien, samt elevers förståelse för dessa begrepp behandlas i studien under rubriken bakgrund. I bakgrunden behandlas även estetiska lärprocesser och språkutvecklande arbetssätt i naturvetenskaplig undervisning, samt skolans styrdokument. I studien förklaras hur elevers lärande i naturvetenskap kan möjliggöras med hjälp av socialt samspel och estetiska lärprocesser. Med mig själv i rollen som lärare och observatör har data samlats in genom förtest i form av ljudinspelade gruppintervjuer. Data har även samlats in genom observationer vid lektionstillfällen, samt videofilmning under elevers arbete med en estetisk lärprocess. Som eftertest videoinspelades en presentation av de bildserier eleverna producerat. Studien är av kvalitativ karaktär och har ett sociokulturellt och variationsteoretiskt ramverk. I undervisningen användes variationsmönster som skapade möjligheter för eleverna att urskilja vad vattnets kretslopp och fasförändringar innebär. Genom estetisk lärprocess fick eleverna möjligheten att producera en bildserie där vattnets fasförändringar och kretslopp behandlades. Resultatet visar att elever utvecklar förståelse för det avsedda lärandeobjektet genom samarbete och kommunikation i arbetet med den estetiska lärprocessen. Resultatet visar också på att den estetiska lärprocessen kan användas som ett verktyg för att utveckla kunskap, samt kan erbjuda elever möjlighet att uttrycka sin förståelse om vattnets kretslopp och fasförändringar.

Detta är en kvalitativ studie, där syftet är att undersöka hur fritidslärare använder sig av musik och drama som meningsskapande aktiviteter för eleverna på fritidshemmet. Studien innefattas av fem informanter på två olika fritidshem i samma kommun, där semistrukturerad intervjuform tillämpas. Fritidshemmen valdes utifrån ett slumpmässigt urval och ett strategiskt urval användes för att välja ut informanter, vilket innebar att kravet för att delta i studien var att utbildning mot fritidshemmet skulle påvisas. Informanterna intervjuades enskilt, där en författare ställde frågor och den andra författaren antecknade svar som var relevanta till studiens syfte och forskningsfrågor. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Lindströms teori om estetiska lärprocesser. Resultatet visar att musik har en plats som meningsskapande aktiviteter för elever i fritidsverksamheten. Dock är avsaknaden av att skapa musik tillsammans med eleverna påtaglig. Drama används ytterst sparsamt i fritidshemsverksamheterna – endast en av informanterna arbetade med den estetiska aktiviteten. Bristande kunskap om uttrycksformerna, stora barngrupper samt organisatoriska problem nämns som orsaker till att musik och drama inte kan nyttjas fullt ut i fritidshemsverksamheterna.