Denna studie undersöker lärare och lärarsudenters inställning och erfarenheter med att använda filmmediet i svenskundervisningen. Dessa grupper jämförs med varandra samt med en tidigare studie för att få en bild av hur dessa inställningar har förändrats.

Studiens syfte är att undersöka gymnasielärares arbete med och uppfattning om högläsning.Fyra lärare ingick i undersökningen där en kvalitativ ansats i form av semistruktureradeintervjuer användes. Resultatet visade att lärarna oftast använder högläsning i årskurs 1 pågymnasiet samt att högläsningen oftast kombineras med efterarbete. Lärarnas uppfattning omundervisningsmetoden är att högläsning kan ge elever ingång till litteratur men även att denkan hämma det självständiga läsandet. Slutsatsen av studien är att högläsning både harpositiva såväl som negativa effekter på elevers läsande och att metoden kan användas pågymnasiet för en varierad undervisning.

Detta arbete syftar till att undersöka om emotionell webbutveckling och emotionellaelement kan påverka en kunds incitament till att genomföra köp inom e-handel. E-handelär en viktig och växande del för återförsäljare världen över och med hård konkurrens ärdet nödvändigt att ha en webbutik som får kunden att stanna och känna sig trygg genomhela köpprocessen.Studien visar att emotionella element skapar en preferens hos testpersonerna, dels genomökad trygghet men även genom att engagera testpersonerna emotionellt med designen.Detta resulterar i att emotionell webbutveckling till god fördel kan användas för attförbättra vissa aspekter av webbutiker, framförallt framhävde testpersonerna tycke omsektionen med kundrecensioner samt för de emotionella bilderna. Webbutvecklaren fårmöjlighet att genom sin design kunna påverka sina besökares tankar och val, vilketexempelvis fördelaktigen kan resultera i en förbättrad relation mellan försäljare ochkonsument. / This paper aims to investigate whether emotional web development and emotionalelements may influence a customer’s incetive to make purchases in e-commerce. Ecommerceis an important and growing part of retailers worldwide and in a highlycompetitive business environment it is necessary to have an online store that gets thecustomer to stay and feel secure throughout the entire buying process.The study shows that emotional elements creates a preference of the test subjects, partlythrough increased security but also by engaging the test subjects emotionally with thedesign. This results in that emotional web development to good advantage can be used toimprove certain aspects of online stores, the test subjects stressed the importance of thesection with customer ratings and the emotional images. Web developers gets theopportunity through their design to influence their visitors’ thoughts and choices, whichfor example advantageously may result in an improved relationship between the sellerand the consumer.

Studien syftar till att utforska några lärares syn på användningen av skönlitteratur som didaktiskt verktyg i modersmålsundervisning. Syftet med modersmålsundervisning är enligt Skolverket att elever ska ges möjlighet att utveckla sin identitet och sitt språk, men också skapa en djupare förståelse för sin omvärld. Studiens teoretiska grund består av Langers teori om läsande och språkutveckling där de fem olika faserna beskriver elevers olika föreställningsvärldar i läsprocessen samt Rosenblatts perspektiv om att läsning av skönlitteratur skapar ett kulturellt sammanhang och berikar verklighetsuppfattning. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuade sammanlagt sex erfarna modersmålslärare i grundskolan som är verksamma i Malmö och Växjö. Studiens resultat visar att lärarna i studien använder sig av boksamtal, högläsning och återberättande av texter när de arbetar med skönlitteratur i modersmålsundervisning. Deltagarna anser att skönlitteratur är en viktig komponent för språkutveckling och att den ger goda resultat om rätt förutsättningar ges till såväl läraren som eleverna i modersmålsundervisningen. Det framgick även att lärarens roll vid läsning av skönlitteratur är viktig för elevernas utveckling av tolkande läsning och i sin tur av språket.

I detta magisterarbete undersöks skönlitteraturens roll, plats och funktion i skolämnet svenska som andraspråk. De aspekter som undersöks är hur lärare väljer skönlitteratur i sin undervisning och vilka konsekvenser dessa val får avseende vilken typ av läsare som konstrueras. Även vilken roll litterär kanon kan spela i andraspråksundervisningen undersöks. Intressant för studien är också hur eleverna responderar på urvalet av litteratur och hur de ser på sing själva som flerspråkiga läsare. Studiens metoder består av en trianguleringsdesign; kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i svenska som andraspråk, fokusgruppintervjuer med flerspråkiga elever samt observationer i två flerspråkiga klassrum.       Studiens teoretiska perspektiv utgörs av litteraturdidaktisk teori, föreställningsvärldar och teori om litterär kanon. Särskild vikt för undersökningen spelar McCormicks (1994) modell om textens och läsarens repertoarer samt de didaktiska frågorna vad, hur och varför.       Resultatet pekar på att det i skolämnet svenska som andraspråk har vuxit fram ett slags kanon där de flesta litterära verken rör sig omkring teman såsom migration och kultur. Detta kan förstås som ett bristperspektiv där de flerspråkiga eleverna ses som en homogen grupp med liknande intressen vad gäller läsning. Språkutvecklingsperspektivet är ständigt i fokus, men den estetiska, lustbetonade läsningen är tämligen osynlig i litteraturundervisningen i ämnet. Skönlitteraturen ska främs verka språkutvecklande eller utgöra grund till diskussioner och samtal, den litterära upplevelsen och analys får sällan plats i undervisningens innehåll.

Syfte: Att undersöka faktorer som kan påverka vuxna individers val att bleka tänderna. Metod: En tvärsnittsstudie som baserades på en digital enkät som besvarades i februari 2024. Data analyserades med Fischers Exact test, Mann-Whitney U, Kruskal-Wallis test och Spearman´s rangkorrelationskoffecient. Signifikansnivå var ≤ 0.05. Resultat: Baseras på enkätsvar från 89 respondenter (kvinnor, n=72 och män, n=17). Resultatet tyder på att det finns en vilja att bleka tänderna och den främsta anledningen till det uppgavs att det var snyggt med vitare tänder. Ingen skillnad sågs gällande valet av tandblekningsmetod mellan individer med olika socioekonomiska förutsättningar. Självkänslan ansågs påverkad av tändernas färg, främst hos respondenter som blekt sina tänder. Slutsats: Att vitare tänder bedömdes som estetiskt tilltalande indikerar att tändernas färg har betydelse för individen. Tändernas färg hade även en påverkan på självkänslan. Viljan att förändra tändernas färg kan kopplas till det psykiska välbefinnandet och den allmänna hälsan. / Aim: To investigate factors that may influence adult individuals' choice to whiten their teeth. Method: A cross-sectional study based on a digital questionnaire answered in February 2024. Data were analysed with Fischer's Exact test, Mann-Whitney U, Kruskal-Wallis test and Spearman´s rangkorrelationskoffecient. Significance level p=≤0.05. Results: Based on questionnaire responses from 89 respondents (women, n=72 and men, n=17). The results indicate that there is a desire to whiten the teeth and the main factor is that it looks better to have whiter teeth. No difference could be seen in the choice of teeth whitening method between individual’s different socio-economic groups. Self-esteem is affected by the colour of the teeth, especially among the respondents who had whitened their teeth. Conclusion: The fact that whiter teeth are considered aesthetically attractive indicates that tooth colour is important to the individual. Tooth colour impacts self-esteem. The willingness to change the tooth colour may be linked to psychological well-being and general health.

2011 föll det obligatoriska ämnet Estetisk verksamhet bort ur läroplanen. I år, 19:e juni 2018 röstar regeringen om ett förslag som gör att de estetiska ämnena återigen blir obligatoriska. Syftet med studien är att belysa frågor kring vad som händer om förslaget går igenom. Vilka kunskaper i Bild anser yrkesverksamma gymnasiebildlärare att elever bör utveckla om förslaget realiseras? Vilka material, tekniker, och teorier anses viktigast? Hur kan styrdokument formuleras, och sedan lektionsinnehåll formuleras så att kraven uppnås?Empirin består av några av statens offentliga utredningar, styrdokument för ämnet bild, samt intervjuer med yrkesverksamma bildlärare analyseras med hjälp läroplansteori och olika ramfaktorer, bl.a. politik, ekonomi, och behöriga lärare. Även den kunskapssyn som lyser igenom i de statiga utredningarna och de befintliga kursplanerna analyseras. Detta utgör en grund för analys igenom hela studien. Empirin utgörs av (SOU:2008:27) Framtidsvägen – En reformerad gymnasieskola som låg till grund för att Estetisk verksamhet plockades bort, samt (SOU 2016:77) En gymnasieutbildning för alla som lett till det förslag om återinförande som det ska röstas om i Riksdagen den 19 juni 2018. Utöver detta analyseras olika kursplaner i bild för att försöka synliggöra de ämneskunskaper som anses viktigast. Därefter analyseras lärarnas åsikter som inkommit via intervjuer och via den Nationella Estetkongressen i Halmstad i april 2018.Samtliga analyser visar konsensus i åsikten att bilder är ett språk. Stor fokus i bildämnet bör därför ligga på bildanalys som kan avkoda bildspråket. Bildämnet är även viktigt för att utjämna de socioekonomiska skillnaderna och skapa likvärdiga förutsättningar för alla. Rätten till ett estetiskt bildningsämne går i linje med den svenska skolans demokratiska värdegrund. I analysen framkommer även vikten av ett relevant yrkesspråk med teoretiska begrepp så att eleverna får tillgång till både metoder och teorier som gör att de kan se ”nyttan” med ämnet och hur det kan kopplas till framtida yrkesliv. I tolknings- och disskussionsavsnittet diskuteras ’Literacybegreppet’ som idag täcker läs- och skrivkunnighet, matematisk förståelse och naturvetenskaplig förståelse även bör utsträcka sig till bildförståelse och förmåga att kommunicera och uttrycka budskap med bilder. Även att Europaparlamentet åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande alla ryms inom ramen för bildämnet. Studiens gestaltande del är ett grafiskt designat utkast på en kursbok i form av försättsblad, inledning, innehållsförteckning samt kunskapskrav baserade på analyserna av empirin.

<p>Sammanfattning</p><p>Jag har i min studie undersökt om lärarna i grundskolans tidigare år använder sig av integrering av de estetiska ämnena bild och musik i sin naturorienterade undervisning och i sin biologiundervisning. Avgränsningen till bild och musik bottnade i att dessa ämnen inte kändes så komplicerade i integreringen. Litteraturstudier inom det valda ämnesområdet bidrog till en fördjupad kunskap om estetik i kombination med skolvärlden. Jag har intervjuat sex stycken klasslärare som arbetar på låg och mellanstadiet. Där framkom att pedagogernas kompetens och personliga åsikter om bild och musik påverkade om läraren valde att integrera dessa eller inte. Pedagogernas inställning till bild och musik varierade, men undersökningen gav ett tydligt svar då nästan ingen av lärarna integrerade de estetiska ämnena i sin undervisning. Pedagogernas bristande intresse och/eller kompetens visar sig vara en av anledningarna till detta. Detta kan medföra att barnen inte får möjlighet att utveckla olika sätt att uttrycka sig på och därmed inte få möjlighet att förmedla sina tankar på det sätt som lämpar sig bäst för individen.</p> / <p>Abstract</p><p>I have in my study investigated if teachers in the earlier years of school use integration of the aesthetics subjects picture and music in their sciences- and biology tutoring. The delimitation to picture and music predicate in the non-complication with the integration. Litterateur studies in the chosen subject have contributed to a deeper knowledge about the aesthetic subjects in combination with the school. I have interviewed six teachers that are working in lower school and in intermediary school. There has been shone that the teachers competence and personal views about picture and music influenced the choice of integration ore not. The pedagogues attitude to picture and music vary, but the investigation gave a lucidly answer as almost none of the teachers integrated the aesthetic subjects in there tutoring. The pedagogues’ lack of interest and/ore competence appears to be the reason to this. This can cause that the children not gets the opportunity to envelop different ways to express theme serfs and consequently not gets the opportunity to put across there thoughts in the way that are most adapt for the individual.</p>

The purpose of this study is to contribute with knowledge of preschool teachers’ perceptions of music and aesthetic learning processes in relation to the Swedish National Agency for Education’s reformulation of the preschool curriculum 2018. By using a phenomenographic methodology and qualitative interviews, the study has been conducted with six preschool teachers from different preschools in one municipality where the ambition has been to get a variety of different perceptions. The result of the study shows that the preschool teachers’ perceptions of giving the children the conditions in music that are given in the curriculum, vary widely. A preschool teacher describes how the music gets an embodied or emotionally intrinsic value. In the case of aesthetic learning processes in teaching, preschool teachers proved to have good perception of what aesthetic is, the perception of learning process was however varied. The preschool teachers considered in general that they lacked materiel to deepen the music education, some also considered that they needed additional knowledge in music and aesthetic learning processes. The reformulation of the aesthetic objective in Lpfö 18 showed that half of the preschool teachers considered it clearer and that it is placing a higher demand on them, while the others experienced the rewording as less demanding. The result of the study shows that the Swedish National Agency for Education’s formulation can be interpreted in different ways. One conclusion from the study is that the Nation Agency for Education has not been sufficiently clear about the reformulation of music and learning processes in Lpfö 18. Another conclusion is that the preschool teachers who have some form of musical education have a greater understanding and awareness of what the music does with the child. Also, how preschool teachers can teach by using different didactical forms of music for learning and how children can experience the music’s own magic world. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av musik och estetiska lärprocesser i förhållande till Skolverkets omformulering av förskolans läroplan 2018. Genom att använda en fenomenografisk metodansats och kvalitativa intervjuer har studien genomförts med ett urval av sex förskollärare från olika förskolor i en kommun, där strävan har varit att få en variation av olika uppfattningar. Resultatet av undersökningen visar att förskollärarnas uppfattningar av att ge barnen de förutsättningar i musik som läroplanen lyfter, varierar mycket. En förskollärare beskriver hur musiken får ett förkroppsligat eller känslomässigt intrinsikalt värde. I fråga om estetiska lärprocesser i undervisningen visade sig förskollärarna ha goda uppfattningar om vad estetik är, uppfattningen av lärprocess var dock splittrad. Förskollärarna ansåg överlag att de saknade materiel för att fördjupa musikundervisningen, några ansåg även att de var i behov av kunskapsutveckling inom musik och estetiska lärprocesser. Omformuleringen gällande det estetiska målet i Lpfö 18 visade att hälften av förskollärarna ansåg att det blev tydligare och ställer ett högre krav på dem, medan de andra upplevde omformuleringen som mindre kravfull. Resultatet visar därmed att Skolverkets formulering kan tolkas på olika sätt. En slutsats från studien är att Skolverket inte varit tillräckligt tydliga med omformuleringen av musik och estetiska lärprocesser i Lpfö 18. En annan slutsats är att de förskollärare som har någon form av musikalisk utbildning har en större förståelse och medvetenhet av vad musiken gör med barnet. Även hur förskollärare kan undervisa didaktiskt i musikens olika lärandeformer och hur barnen kan få uppleva musikens egna magiska värld.

No description available.