Risken för sjukvårdspersonal att i sitt arbete smittas med humant immunbristvirus (HIV) anses vara liten, men beräknas öka i takt med att andelen patienter med HIV/acquired immuno deficiency syndrom (AIDS) i behov av vård ökar. Nålsticksskada är den situation i vilken sjukvårdspersonal oftast riskerar att utsättas för HIV-smitta. Syftet med studien var att undersöka förebyggande av HIV-smitta vid utförande av blodprovstagning i samband med HIV-rådgivning utifrån rådgivarnas upplevelser och faktiska handlande vid blodprovstagning. Studien genomfördes med etnografisk metod bestående av intervjuer och observationer. Resultatet presenteras i tre teman enligt följande: sjukhusets förebyggande riktlinjer för HIV- smitta, miljö i vilken blodprovstagningarna utfördes samt HIV-rådgivarnas upplevelser och handlande. De riktlinjer som det studerade sjukhuset arbetar efter anser författarna vara bra, brist på material försvårar dock för personalen att följa riktlinjerna. Stor tilltro till handskar leder till riskbeteende och mycket förebyggande arbete kan göras genom ett säkrare handlag i samband med blodprovstagningarna. För att minimera nålsticksskador bör vacutainersystemet med engångsvacutainrar samt övrig skyddsutrustning göras tillgängligt på sjukhusets alla avdelningar.

Examensarbetet har till stora delar genomförts av två studenter men avslutats av en. Examensarbetet är en studie av kommunikationen under matematiklektioner med fokus på lärarens yttranden. För att undersöka detta använder vi oss av ett sociokulturellt per-spektiv på inlärning. Vi har observerat tre lärare under deras matematiklektioner. Ob-servationerna har varit inriktade på att kartlägga lärarnas yttranden. För att göra det har vi delat in lärarens yttranden i två kategorier. I den ena kategorin ryms yttranden som har till uppgift att reglera arbetet i klassrummet, dvs. att styra eleverna till att arbeta med det tänkta innehållet. I den andra kategorin ryms yttranden som har till uppgift att un-dervisa eleverna om det tänkta innehållet. Resultatet visar att läraren kan tillrättavisa och reglera arbetet på olika sätt. Resultatet visar också att lärarna i vår studie bjuder in eleverna till matematiska samtal under de gemensamma genomgångarna. När eleverna arbetar enskilt är de undervisande dragen till stor del av karaktären lotsning.

Denna uppsats handlar om öppna förskolan, en verksamhet för barn och föräldrar som vissa kommuner väljer att tillhandahålla. Trots att verksamheten funnits drygt 30 år, är den sparsamt utforskad. Uppsatsarbetet har därför inriktats mot ett explorativt sökande efter olika föreställningar om öppna förskolan. Föreställningarna har på formuleringsarenan eftersökts i tryckta källor, och på realiseringsarenan genom en etnografiskt inspirerad fältstudie i två öppna förskolor. Syftet har varit att uppnå förståelse för arenornas föreställningar om öppna förskolan och hur dessa föreställningar förhåller sig till varandra. Uppsatsens teoretiska inramning utgörs av Bergers och Luckmanns teori om den sociala konstruktionen av verkligheten. Det har medfört att uppsatsen även innehåller en skildring av författarens kunskapskonstruerande. Sökandet efter föreställningar resulterade i ett möte mellan olika vardagskunskaper: Den för givet tagna kunskap som omger öppna förskolan på formuleringsarenan sätter ramar för realiseringsarenans verksamhet. Formuleringsarenans kunskap är inriktad mot bristande föräldraskap och omfattar inte behoven hos ett kompetent och resursstarkt föräldraskap. Fältstudien på realiseringsarenan visade att även de kompetenta och resursstarka föräldrarna hör till öppna förskolans besökare. Genom studien har några behov framkommit som denna föräldragrupp uttrycker. Att se bortom den traderade kunskapen om öppna förskolan är en viktig utgångspunkt för vidare utforskning, utveckling och värdering av verksamheten. Nyckelord Öppen förskola, föräldraskap, kunskapssociologi, etnografi, föreställningar, vardagskunskap. This essay is about the open preschool, an activity for children and parents that certain municipalities choose to supply. Despite that the activity has existed more than 30 years, it has been the object of only few studies. Therefore the essay is focused on an explorative search for different conceptions of the open preschool. On the arena of formulation the conceptions of the open preschool were sought after in printed sources. On the arena of implementation the conceptions were sought after through an ethnographically inspired field study in two open preschools. The aim of the essay has been to attain understanding of the various conceptions of the open preschool on the different arenas and to understand how these conceptions relate to each other. The theoretical framing of the essay is the theory of Berger and Luckmann on the social construction of reality. Therefore the essay also contains an account of the author's own construction of knowledge. The search for conceptions resulted in a meeting between different knowledges about everyday life. A presupposed knowledge about the open preschool on the arena of formulation sets the frame for the activities on the arena of implementation. The knowledge about the open preschool on the arena of formulation is focused on the insufficient parenthood and excludes the needs of the competent and strong on parenthood. The field study on the arena of implementation showed that competent and resourceful parents also visit the open preschool. This study has shown some of the needs of this parental group. To see beyond the traditional and presupposed knowledge about the open preschool is an important starting point for further exploration, development and estimation of the activity. Key words: Open preschool, parenthood, sociology of knowledge, ethnography, conceptions, knowledge in everyday life.

The aim of this doctoral thesis is to explore the position, and the restrictions and possibilities for action available to children in a Swedish mainstream school class. With focus on everyday activities the questions generated were: whether being a member of a specific school class has significance; how the children position themselves in negotiations of time and space; in what manner the children can claim, and be granted, command over their school day activities; and what happens when the adults’ right to control becomes visible. The main data are fieldnotes generated through participant observation where the researcher was positioned as a student participating in the children’s activities. Two theoretical discussions underpin this study, the concept of generation which is used to explore the relationship between children and adults in school at a general level, and positioning theory which is used to understand the multiplicity and fluidity of this relationship on the individual and specific level. It was found that the children’s positioning in relation to the adults in school occurs within two relationships, generational and institutional, and that the two merge and reinforce one another. While the institutional relationship orders the staff–student positioning in school activities the participants are producing and reproducing the generational categories of children and adults, linking this to a generational order. It is further shown that in relation to this the children may be positioned both as vulnerable and incomplete children and as professional pupils. The positioning as professional pupil indicates that although the children are positioned as subordinate within both relationships, this subordination does not exclude children agency. In the study class the teacher encourages agency and the children are found to be active in their positioning, in their participation and in their schooling. / Syftet med denna avhandling är att undersöka barns plats i en vanlig svensk skolklass och de begränsningar och möjligheter för handling som finns för dem. Med fokus på dagliga aktiviteter genererades frågor gällande om tillhörigheten i en specifik skolklass har betydelse för barnens positionering och agens; hur barnen positionerar sig i relation till tid och rum; på vilket sätt barnen kan göra anspråk på, och beviljas, kontroll över sina skolaktiviteter; samt i vilka situationer och vad som händer när de vuxnas rätt till kontroll blir synlig. Det huvudsakliga materialet i denna etnografiska studie är fältanteckningar som genererades genom deltagande observation då forskaren var positionerad som elev och deltog i barnens dagliga aktiviteter både i och utanför klassrummet. Studien baseras på två teoretiska resonemang, begreppet generation, som används till att utforska relationen mellan barn och vuxna i skolan på en generell nivå, och positioneringsteori som används för att undersöka mångfalden och rörligheten i relationen på individuell och specifik nivå. I avhandlingen visas att barnens positionering relativt de vuxna i skolan försiggår inom två olika relationer, generationell och institutionell, och at dessa förenas och förstärker varandra. Medan den institutionella relationen ordnar elev–personal positioneringen i skolaktiviteter, så producerar och reproducerar deltagarna de generationella kategorierna barn och vuxna, kopplat till den generationella ordningen. Vidare visas att i relation till detta så kan barnen bli positionerade både som sårbara och ofullständiga barn och som professionella elever. Att barnen positioneras som professionella elever tyder på att även om barnen är positionerade som underordnade i båda relationerna så utesluter inte denna underordning barnens agens. I den studerade klassen uppmuntrar läraren agens och barnen visar sig vara aktiva i sin positionering, sitt deltagande och i sin skolgång.

Denna avhandling handlar om mötesplatser på Internet, där så kallade nätgemenskaper uppstår. En viktig beståndsdel i varje nätgemenskap utgörs av mjukvarumiljön som skapar förutsättningar för Internetbaserad social interaktion. Föreliggande studie syftar till att öka förståelsen för relationen mellan nämnda mjukvarumiljö och den sociala interaktionen i en nätgemenskap. Avhandlingsarbetet omfattar ett fyraårigt etnografiskt fältarbete på nätgemenskapen LunarStorm [www.lunarstorm.se], där empiriskt material insamlats genom deltagande observationer, intervjuer, samt studier av arkiverat material. Det empiriska arbetet har koncentrerats kring tre olika mjukvarufunktioner och deras användningssammanhang. De funktioner som skärskådats är status-, lajv- och dagboksfunktionen. I avhandlingen framträder ett tredelat resultat som kommunicerar huvuddragen i en synliggjord relation mellan medlemmarnas sociala interaktion och den underliggande mjukvarumiljön. För det första påvisas att mjukvarans utformning påverkar den sociala interaktionen. För det andra tydliggörs att mjukvarukomponenternas betydelse och användning aldrig är fixerad utan ständigt förändras som ett resultat av kontinuerlig användning och förnyade tolkningsprocesser. För det tredje karaktäriseras nätgemenskapens medlemmar som medskapare av mjuk­varumiljön. Genom att visa på hur teknikutvecklingen skapat förutsättningar för individanpassade, distribuerade mjukvarumiljöer, ger avhandlingen också ett bidrag till diskursen gällande nya former av nätgemenskap.

Institutionen Konst, Kultur och Kommunikation (K3) på Malmö Högskola beskrivs som en plats för gränsöverskridande forskning och undervisning med en genomgripande koppling mellan gestaltning och teori. Det är långt ifrån något självklart och diskussionen är ständigt närvarande om vad det egentligen betyder och hur det ska spegla metoder och innehåll i utbildningarna. Detta arbete är en diskursanlys kring begreppen teori och gestaltning för att synliggöra och problematisera olika synsätt och positioneringar inom K3. Empirin består av deltagande observationer och videodokumentation av två personalkonferenser på temat teori och gestaltning. Materialet analyserades för att undersöka vilka diskurser och vilka positioner som kan urskiljas och hur de möts. Arbetet utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt förhållningssätt och använder Norman Faircloughs tre dimensioner av kommunikaton som ram för en kritisk diskursanalys. Resultatet presenteras i form av en kategorisering av olika diskursiva positioneringar och hur dessa förhåller sig till varandra i ett maktperspektiv och visar på hur inomvetenskapliga och utomvetenskapliga intressen ofta kommer i konflikt och att de inomvetenskapliga perspektiven har en tydligt dominant ställning som marginaliserar betydelsen och inflytandet från utomvetenskapliga perspektiv. Arbetet diskuterar även hur detta kan vara en spegling av en större social praktik och relaterar det till grundskolans bildämne och de nya läroplanerna för grundskola och gymnasium.

Med utgångspunkt i FN:s Millenniemål om att stärka kvinnors position och öka jämställdheten har jag undersökt hur detta kan appliceras på det svenska samhället. Denna uppsatsen handlar om fyra kvinnor på universitetet. Fokus ligger på dessa kvinnors syn på utbildning, stereotyper, val av partner och yrkeslivet, detta diskuteras sedan utifrån olika genus- och jämställdhetsteorier.

This study is an exploration of the lesbian subculture in Russia focusing in particular on the subculture as a unique heterogeneous space of social interaction and cultural production that is not self contained or isolated from mainstream society, but incorporates a variety of cultural flows and traditions that are a part of Russian mainstream culture, other Russian subcultures, or global cultural flows. Some of these cultural flows and traditions are more compatible than other ones. The increasingly globalized images and ideas of what a gay and lesbian community is, or perhaps should be like, are only partially compatible with contemporary reality in Russia. The high value placed on visibility and explicitly political, even radical activism, in gay and lesbian subcultures in the West, must in Russia be reconciled not only with the totalitarian past, and the increasingly authoritarian present, but also with the traditions and practices that developed as a response to the repressive regime and enabled people to live and even thrive within it. Using private spaces as public space, and public space as private space established a practice of multilayered spaces that are continuously maintained through social inclusion and exclusion, visibility and invisibility. However, the subculture is not only an intersection of external cultural flows and traditions, it also has it’s own unique traditions, knowledges and practices. Poetry, music, literature and art form the backbone of the flow of activities within the subculture. Visual and grammatical cues, styles, jokes and lesbian genders are integral aspects of the subculture as it is continuously renegotiated by its participants also on an individual level.. The study is based on fieldwork, participant observation and interviews, mainly in Moscow, and to some extent in St Petersburg, during 2005 with recurring visits during 2006 and 2007.

This thesis revolves around product development in a medium-sized Swedish company. The company in question is called S:t Erik and manufactures a wide range of products made out of concrete and operates in several locations in Sweden. The study has been carried out during 20 weeks with a starting point in January, year 2015. The goal of the study is to deliver a directly implementable development process that support the company's vision and aim towards a more reliable and resource-saving product development process. The study has been conducted through interviews with people directly involved in the product development process. In addition to the interviews, an observational study carried out in the company's production unit in Uppsala and a benchmarking at S:t Eriks plant in Staffanstorp. Which though co-examination with theory revolving the Stage gate process formed the basis for the developed proposals for improvement. To achieve a more accurate product development S:t Erik is recommended to work with its product development on a project basis with clear guidance in the form of a dedicated project manager in combination with a standardized development procedure. Through a proposed model including the work guidelines and though structured development phases S:t Eriks is presented with the opportunity to drastically decrease the risk involved with the company’s product development. The result also includes a proposal to carry out the proposed working model through the online feature in Word, in response to discovered problems revolving communication, access to information and transfer of knowledge. To ensure that S:t Erik is able to interpret and meet the expressed customer need, and at the same time simplify the internal communication they are recommended to incorporate a 3D printer in the early stages of the product development. For additional ways to meet customer needs a concept collection folder available for quick and easy collection of ideas and suggestions online or alternatively on the company intranet is suggested. Finally a procedure for how the working model could be used in practise is presented in an effort to archive a successful implementation at S:t Eriks.

Syftet i studien är att belysa möjligheter och hinder för struktur och organisation i förskolans dagliga verksamhet, både på verksamhetsnivå, ledningsnivå och politisk nivå. Den teoretiska utgångspunkten finns i studier som behandlar förskolan som en institution, med egen organisation, struktur och ledning. Ansatsen i studien är etnografisk och narrativ analys används. Undersökningsmetoder i studien är observationer, fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer. Resultatet kan delas upp i två grupper; förskolans verksamhetsnivå och förskolans styrning och ledning.