Tidigare studiers resultat visar att många vuxna kopplar konflikter till något negativt och som motsats till harmoni. Vuxna kan därför lösa konflikter åt barnen för att slippa eller undvika problemen. Detta blir problematiskt då barnen inte lär sig att lösa konflikterna på egen hand och går därmed miste om andra kunskaper som konflikthantering bidrar till. Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om konflikthantering genom att observera pedagogers- och barns interaktioner i konflikthantering. Vår frågeställning är; Vilka deltagandemönster i konflikthantering kommer till uttryck i interaktionen mellan barnen och pedagogerna? Vår teoretiska utgångspunkt är ur det sociokulturella perspektivet där verbal och icke verbal interaktion är fokus. Studien har genomförts på en förskoleavdelning där vi observerade och filmade barn i tre till fem års åldern under två dagar. Materialet från vår observation har vi transkriberat och analyserat med förankring i en interaktionsanalys. Studiens resultat visar tre olika deltagandemönster, dessa teman är förhandling, motsättning och roller. De som deltar i konflikthanteringen använder sig av dessa tre teman för att integrera med varandra i konflikthanteringen. Pedagogens sätt att stötta tar sig främst i uttryck utifrån handlingar där de erbjuder barnen öppna frågor för att lyfta åsikter i konflikthanteringen. Studiens slutsats visar att stöd från pedagogernabidrar till att barnen kan utmanas och uttrycka sig i konfliktsituationer vilket i sig är gynnsamt för barnens framtida konflikter.  Vår förhoppning är att studiens resultat skall bidra med kunskap inom konflikthantering som i sin tur kan få pedagoger och vuxna att våga befinna sig i en konflikt för att utveckla och lära barnet.

Förevarande studie undersöker nyanlända elevers perspektiv på bildämnet i grundskolan. Genom en kvalitativ fokusgruppintervju med etnografiskt perspektiv, undersöks vilka arbetsformer och bildtekniker eleverna anser att bildämnet karaktäriseras av, samt hur bildlärare kan anpassa bildämnet för att stärka nyanlända elevers inlärning. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tycker att det är svårt att lära sig det som krävs för att bland annat rita, att deras tidigare erfarenheter av undervisningen av bild ofta landar i att självständigt tvingas utforska ämnet och att läraren snarare intar en passiv position i klassrummet. Elevernas inställning till ämnet är i grunden positiv, och de förväntar sig en lärare som är en aktiv lagspelare och kan leda en undervisning där de lär sig att bli kompetenta inom ämnets ramar. Resultatet visar även att bildlärare kan applicera två huvudsakliga strategier vid undervisningen av nyanlända elever i bildämnet: det första att bryta ner ämnets innehåll på en språklig nivå som är så pass förenklad, men inte infantiliserande, att eleverna kan bygga vidare på sin kunskap och förståelse för ämnet och sedermera prestera därefter. Den andra kompetensen handlar om just en ämneskompetens där läraren i ett aktivt lärande undervisar eleverna så att de får den kompetens som bildämnet utgår ifrån att alla elever ska erhålla.

Studiens syfte är att närma sig förskolebarns perspektiv på förskolans fysiska inomhusmiljö. Detta genom att lyfta deras beskrivningar av meningserbjudanden, därmed vad som har betydelse och varför i förskolans fysiska inomhusmiljö. Vidare undersöks vilka teckensystem de använder för att uttrycka detta. Studien utgår från en socialsemiotisk ansats och visuell etnografi som metod, därmed används fotoeliciterade intervjuer samt fältanteckningar under studien. Detta för att möjliggöra för oss att ta del av meningserbjudanden via olika teckensystem. Studien utfördes med åtta barn i åldrarna 4–6 år på två förskolor i Halmstad kommun.  Studiens resultat synliggör flertal meningserbjudanden som tilltalar barnen mer eller mindre i förskolans fysiska inomhusmiljö. I resultaten framkommer även betydelsefulla meningserbjudanden kring möjligheten att kunna variera leken på flera sätt. Ett ytterligare resultat i studien var att barnen använde olika teckensystem i olika grad för att uttrycka meningserbjudanden. Vidare framträdde leken som ett ytterligare teckensystem barnen valde att använda sig av. De olika teckensystemen gav tillsammans ett mer nyansrikt resultat, därmed skapades större möjligheter i studien att närma sig barns perspektiv.

Syftet med detta arbete var att undersöka barns perspektiv på sitt språkliga handlingsutrymme, samt hur deras syn på flerspråkighet skiljer sig från deras flerspråkiga utövande i en situerad aktivitet, närmare bestämt den pedagogiska måltiden lunchen. Studien genomfördes med etnografi som undersökningsmetod, bestående av deltagande observationer och informella gruppintervjuer med barn i åldrarna 3–5 år, på en förskola belägen i ett sociologiskt heterogent bostadsområde i Uppsala. Utgångspunkten för studien genomfördes utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv med fokus på barns perspektiv. Resultaten som studien synliggjort visar hur barn genom sina kollektiva handlingar reproducerar och upprätthåller de språknormer och språkhierarkier som finns på avdelningen. Resultatet visar även att barns perspektiv på flerspråkighet skiljer sig från deras utövande av flerspråkighet, i synnerhet när de handlar inom sina kamratkulturer. Vidare forskning för att fortsatt undersöka barns perspektiv på sitt språkliga handlingsutrymme och flerspråkighet kan med fördel genomföras inom ett större omfång där man även inkluderar pedagogers perspektiv i relation till policydokument, samt undersöker fenomenen i fler kontexter utöver den situerade aktiviteten måltiden.

Background: Society demands increased patient participation in healthcare. One strategy to achieve patient participation during hospital stay in a surgical ward is implementation of handover at the patient’s bedside. The literature discusses the meaning of the concept patient participation, it is therefore important to study if patient participation can be achieved through bedside handover on the clinical ward.Aim: To explore how the bedside handover in nursing was performed on a surgical ward from the patient’s perspective focusing and participation.Method: A qualitative descriptive design with focused observations and informal interviews. A total of 23 observations were done, the analysis was inspired by ethnographic method.Results: Five themes emerged from the analysis: A calm atmosphere, Conditions for participation, To create a sense of “us”, Conversation on equal ground and at last Integrity and secrecy. The patients were active participants during the bedside handovers, they contributed with information and asked questions. The medical vocabulary was simplified and adapted to the patient’s ability. During the interviews the patients stated that the bedside handover created a sense of security and control. The observations showed though, that the patients were not asked to participate nor were they prepared for the report beforehand.Conclusion: This study shows that bedside handover gives the patient a sense of participation in his or her own care and creates a feeling of security and control. The result also shows a need for improvement regarding information, preparation and the opportunity to decline bedside handover, which offers potential to improve the bedside handover’s ability to increase patient participation. / Bakgrund: Samhället efterfrågar ökad patientdelaktighet i vården och ett sätt att möta detta krav är införandet av bedsiderapport på vårdavdelning. Litteraturen förklarar betydelsen av begreppet patientdelaktighet i teorin, det är därför motiverat att genom observation undersöka om patientdelaktighet kan uppnås med hjälp av bedsiderapport i kliniken.Syfte: Att utforska hur bedsiderapportering genomförs på en kirurgisk vårdavdelning med fokus på patientens perspektiv och delaktighet.Metod: En kvalitativ deskriptiv design med fokuserade observationer och informella intervjuer. Totalt genomfördes 23 observationer vilka analyserades med etnografisk data-analysResultat: Studiens resultat mynnade ut i fem teman: En lugn stämning, Förutsättningar för delaktighet, Att skapa en ”vi- känsla”, Samtal på lika villkor samt Integritet och sekretess. Under observationerna sågs att patienterna deltog aktivt i rapporten, de bidrog med information och ställde frågor. Det medicinska språket förenklades och anpassades efter patientens förmåga. Under intervjun uppgav patienterna att bedsiderapporten skapade en känsla av trygghet och kontroll. Dock observerades att patienterna varken tillfrågades om medverkan eller förbereddes inför rapporten.Slutsats: Studien visar att införandet av bedsiderapport får patienten att känna delaktighet i den egna vården och skapar en känsla av trygghet och kontroll. Resultatet påvisar även behov av att genom förbättringsarbete utveckla arbetssättet vidare då brister observerades gällande information, förberedelser och möjlighet att avstå bedsiderapportering. Detta skulle ge potential till förbättring av bedsiderapportens förmåga att skapa patientdelaktighet.

Med denna kvalitativa forskningsstudie vill vi bidra med kunskap om mellanstadieelevers syn på sin egen och andras styrketräning, samt vad som uppstår elever emellan när styrketräning genomförs.Vi vill också bidra med kunskap om vilka genusaspekter som gör sig gällande vid styrketräning bland mellanstadieelever. Det här görs med frågeställningar om elevers erfarenhet om styrketräning, det sociala samspelet när barn styrketränar tillsammans, barns inställning till styrkträning på gym och med genusaspekter som grund. I bakgrunden till studien presenteras hur synen på styrketräning bland barn har förändrats över tid, samt vad styrkträning är. I den tidigare forskningen presenteras gymkultur, gymtyper och styrketräning med genusaspekter i fokus. För att bidra med kunskap om syftet för studien valde vi att se på resultatet utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv. Genom två observationer och en intervju i fokusgrupp samlades data in genom att använda en etnografisk ansats, vilket resulterade i tre underrubriker stämning, styrka och status. Materialet analyserades och visade att styrketräning är och kommer att spela en central roll i barns idrottande och fysiska aktiviteter. Det konstaterades att killar tar större plats i styrketräningssammanhang både bland barn och vuxna och sociala medier och förebilder påverkar hur barn ser på styrketräning

Inom psykosvården finns vissa brister, vilket gör det angeläget att undersöka vilka alternativa stödformer som kan finnas tillgängliga utöver den traditionella vården. Med internets utbredning har nya möjligheter för socialt stöd öppnat sig. Stödet online kan nischas till olika ämnesområden och kan tänkas komplettera, ersätta, eller utgöra ett substitut för, annat socialt stöd. I vår studie har vi undersökt webbsajten viska.se och det sociala stöd som där riktas mot personer i positionen psykossjuk. Studien har en kritisk etnografisk utgångspunkt, och vilar på de teoretiska ramverken cripteori och social support. Datamaterialet består av: sajtens layout, internetforum, chattkonversationer samt nyhetsartiklar. Insamlingen har skett genom en netnografisk undersökningsmetod; materialet har sedan genomgått en kritisk-tematisk analys. Vår studie bidrar med vissa kunskaper om socialt stöd till personer i positionen psykossjuk och om deras förmåga att erbjuda socialt stöd. Resultatet visar på att tre aktörer, admin, sajten Viska, och Viskas medlemmar, erbjuder socialt stöd. Stödet erbjuds på olika sätt, och beroende på sajtens olika funktioner antar det olika former. Genom hur det sociala stödet erbjuds omformuleras och utmanas psykospositionen; att erbjuda stöd kan på så vis utgöra ytterligare ett stöd då det normaliserar psykossjukdom. Fynden kan användas för att utveckla det professionella stöd som erbjuds personer i positionen psykossjuk, och kan ge verktyg för att främja alternativa stödformer utanför den traditionella vården. Vidare forskning bör undersöka hur användarna själva uppfattar Viska, samt vilka som använder sajten och om den behöver kompletteras med andra liknande stödarenor. Vidare forskning bör även undersöka olika stödformer i relation till olika psykiskt sjuka och marginaliserade positioner, och vilka resurser personer i dessa positioner besitter.

Det kan vara svårt att leva upp till samhällets alla krav och förväntningar, speciellt om du lever i någon form av utsatthet. Därför ser vi vikten av att studera arbetet som görs för människor som kan vara i behov av hjälp och stöttning, för att få dessa att känna en större tillhörighet i samhället. Syftet med den här studien är därför att synliggöra personalens arbete och insats på en verksamhet för människor som på olika sätt lever i utsatthet. För att kunna utföra en bra studie finner vi det av vikt att interagera med människor som besitter kunskap inom ämnet utsatthet på en hjälpande verksamhet. Vi har därför valt att använda oss utav den etnografiska metoden som ger oss en närhet till de människor vi önskar studera. Vi vill genom intervjuer och observation ta del av hur personalen arbetar för människor i utsatthet, samt hur deras arbete tas emot av dessa. Behjälpliga begrepp och teorier för studien har bland annat varit stigma, ansiktet samt främre- och bakre regionen. Resultatet visar på att ett respektfullt och förtroendeingivande bemötande är av stor vikt för att kunna nå en människa i utsatthet, vilket görs genom att fokusera på människan bortom dennes problematik.

Syftet med studien var att studera hur ett samtal om gemensamt beslutsfattande går till när en patient, Case manager och professionella träffas enskilt eller i resursgrupp och samtalar med varandra om vårdplanen. Det var en etnografisk studie där samtal inom en psykiatrisk verksamhet representerade det fält som studerats genom metoden deltagande observation. Resultatet visade att plats, form, tid, tempo, och rytm hade betydelse för samtalets kvalitet liksom att det fanns en ansvarsfördelning i samtalet som bland annat karaktäriserades av att bli bemött med förståelse för en livssituation som innebar ett lidande. Andra faktorer som påverkade kvalitén var hur de professionella ställde frågor, inväntade svar och avslutade samtalet. Men även vad som händer när samtalet brister och att inte kunna berätta och fråga under samtalet. Det fanns dock situationer där personen kunde berätta och uttrycka sig i samtalet och med stöd av samtalsmatta kunde uttrycka egna åsikter, önskningar och behov. / The purpose of the study was to establish how a collective decision can be made when the individual and the case manager meet with the technical experts, either by themselves or as part of a wider focus group, to discuss the treatment plan. It was an ethnographic study conducted by observing psychiatric conversations. The findings of the study confirmed that the location, format of the meeting and the pace at which the meeting was conducted, directly influenced the quality of the discussion. It was also important for the participants to be sympathetic towards the individual’s personal situation and understand the difficulties faced by the individual on a daily basis. The questioning technique used by the technical experts and how the discussion was concluded, was also important. Also, what happens when the conversation goes off track and when the individual is unable to give information and ask questions. There were examples of situations where the individuals could express themselves constructively, using the talking mat, and could give their view and confirm needs and desires. In order to make their voices heard, they need to be clear what they want and must be able to argue their case.

Bakgrund: Patienter som har genomgått kirurgi i tarmen har ofta svårt att komma igång att äta den första postoperativa tiden, trots att tarmfunktionen har återkommit. Ett malnutritionstillstånd med negativ påverkan för kroppen att motstå sjukdom och komplikationer kan uppstå och leda till fördröjd återhämtning och förlängd vårdtid. Det finns sparsamt med studier av patienters perspektiv på sin egen nutrition vid inneliggande vård på sjukhus och här har en kunskapslucka uppmärksammats. Syfte: Syftet var att utforska hur måltidssituationen genomfördes på två kirurgiska vårdavdelningar för patienter som genomgått ett tarmkirurgiskt ingrepp, med specifikt fokus på patientens perspektiv, samt att belysa de hinder och möjligheter som fanns för patienterna till att påverka sitt näringsintag. Metod: Fokuserad etnografisk observationsstudie med efterföljande intervjuer. Etnografisk dataanalys med öppen kodning av handlingsmönster som växte fram till kategorier. Resultat: Patienterna hade en god medvetenhet om sitt sjukdomstillstånd och vad som krävdes för deras tillfrisknande. De hade förståelse för betydelsen av ett gott näringsintag och därmed utfördes också egenvårdshandlingar för att tillgodose dessa behov. De hinder som resultatet visade har indelats i kategorierna kunskapsbrist, fysiska hinder, yttre omständigheter samt personliga förutsättningar. Slutsats: Patienternas personliga förutsättningar behöver tas till vara mer genom en fördjupad dialog mellan patient och sjuksköterska. Utökad patientinformation och patientdelaktighet ses som möjligheter till att förbättra patienternas näringsintag under vårdtiden. Däremot finns yttre omständigheter som inte kan påverkas av sjuksköterskan, som de täta måltiderna, och dessa behöver lyftas i verksamheterna. Den övergripande miljön och rutiner vid måltider kan förbättras med fokus på estetik och platsen för måltiden. / Background: Patients who have undergone intestinal surgery often have difficulties starting to eat during the first postoperative days, despite the fact that the bowel function has returned. As a result, the threat of malnutrition, and its negative effect on the body to resist illness can create complications which may result in delayed recovery and consequently longer stay in hospital. There are sparse studies of patients’ perspectives on their own nutrition in hospital care and a knowledge gap has been noted. Aim: The aim of this study was to explore how mealtime situations were performed in two surgical wards for patients having intestinal surgery, with a specific focus on the patient's perspective, and to identify barriers and opportunities affecting the patients nutritional intake. Method: A focused ethnography observation study with following interviews. Ethnographic data analysis with open coding of patterns of action which developed into categories was used. Result: The patients showed a high awareness about their state of illness and what was needed for their recovery. They understood the importance of a good nutritional intake and therefore self-care actions were performed to satisfy those needs. The obstacles that were shown in the results have been divided into the categories lack of knowledge, physical obstacles, external circumstances and personal conditions. Conclusion: The patients´personal conditions needs to be taken into consideration through a deepened dialogue between the patient and the nurse. Extended patient information and patient participation are seen as opportunities to improve the patients´ nutritional intake during the hospital stay. There are external circumstances that can not be influenced by the nurse, for example the close mealtimes, which needs to be lifted in the hospital organization. The overall environment and hospital routines concerning mealtimes can be improved, focusing on esthetics and the place for the meal intake.