<p>De olika skrivpraktikerna som ungdomar idag möter rymmer olika former och villkor där skolans mer formativa förhållningssätt ställer andra krav både till sitt innehåll och form jämfört med fritidens skrivpraktik där ungdomarna ofta själva väljer både textarena och formen för denna.</p><p> </p><p>Syftet med den här undersökningen var att försöka förstå och ge en bild av de olika skrivpraktiker som eleverna möter dels på sin fritid och dels i skolan. Vi ville även studera om fritidens skrivpraktik påverkade skolans skrivpraktik och i så fall hur. Undersökningen har genomförts med hjälp av åtta olika informanter, lika många flickor och pojkar, fördelat på fyra stycken i årskurs 8 på grundskolan och fyra stycken i årskurs 1 på gymnasiet. Resultatet har sedan analyserats utifrån tidigare forskning och visade att det skiljer sig mellan ungdomars privata skrivpraktik jämfört med skolans mer formella genreinriktade skrivpraktik. Skillnaderna utgörs av vad som inspirerar ungdomar till skrivande, om ämnesområdet har en verklighetsförankring med en autentisk mottagare, samt syftet med själva skrivpraktiken.</p>

<p>Titel: Varför leder inte lyckad Forsknings- och Utvecklings (FoU) - kommunikation till förändrat beteende? En etnografisk studie inom Primärvården Halland.</p><p>Författare: Helena Morténius</p><p>Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-80p, VT 2007.</p><p>Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad.</p><p>Handledare: Lars Palm, professor, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad.</p><p>Examinator: Jesper Falkheimer, universitetslektor, Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg.</p><p>Problem: FoU-enhetens uppgift är att förankra forskningstänkandet bland primärvårdsanställda i Halland. En framgångsrik kommunikation har varit en viktig del i denna policy. Trots stort intresse på fältet har en grupp av anställda inte velat gå vidare i sin utveckling.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie har varit att ur ett kommunikationsvetenskapligt perspektiv på gruppnivå beskriva de faktorer som hindrar denna grupp av anställda att gå vidare i sin utveckling och bli FoU-aktiva.</p><p>Metod: Kvalitativ metod med en etnografisk ansats.</p><p>Resultat: Gruppens sociokulturella tillhörighet i kombination med organisationskulturens principer är grunderna till att en del av primärvårdens anställda inte går vidare i sin utveckling och blir FoU-aktiva. Bidragande faktorer till denna situation har varit de konkreta hinder som tradition, kultur, hierarki, ledning, resurser och brist på förebilder.</p>

<p>I denna etnografiskt baserade fallstudie av skriftbruk undersöks skrivhändelser som äger rum och texter som produceras i ett tvåspråkigt, svensk-kurdiskt hem. Forskningsfältet New Literacy Studies och teoribildningen kring genrer som socialt konstruerade konventioner utgör teoretiska utgångspunkter för undersökningen.</p><p>Materialet består av 169 texter som bedöms höra till 34 genrer / delgenrer. Texterna har adressater inom åtta olika domäner och den största gruppen av texter är adresserade till en person inom familjen. De allra flesta texterna är skrivna på svenska. Engelska används i genrer med anknytning till studier, undervisning eller i social kommunikation med familjen. Kurdiska förekommer endast i texter adresserade till familj eller släkt och vänner.</p><p>Familjemedlemmarna har endast ett fåtal syften med sina texter och genrer gemensamma. Vera som är tio år skriver variationsrikt vad gäller genre och hennes texter är ofta kopplade till lek eller avkoppling. Kamals skrivhändelser uppvisar relativt liten variation och han skriver tämligen få och korta texter. Faktorerna kön, ett icke-akademiskt yrke och det faktum att han har svenska som andraspråk kan ligga bakom detta. Annika skriver betydligt fler texter än Kamal och Vera och de flesta av dem har en koppling till hennes arbete som lärare eller till hennes universitetsstudier. Hon skriver främst texter med ett kognitivt syfte.</p><p>De flesta av texterna har en kulturellt etablerad genrebenämning. Endast en genre, den s.k. toalettkommunikationen, antas vara specifik för hemdomänen.</p>

Bakgrund: De flesta företag lever idag under ett stort konkurrenstryck som tvingar dem att ständigt utveckla, förbättra och anpassa sig. Några aspekter som styrs och kontrolleras som är av vikt för ett företags agerande och hanterande av konkurrensen är lärande, information samt kreativitet. Genom att studera två fallföretag har vi försökt utröna hur aspekterna hanteras och balanseras i respektive verksamhet. Syfte: Med uppsatsen avser vi att a) beskriva strukturen och styrningen i två företag med olika förutsättningar samt med den beskrivningen som grund b) diskutera möjliga vägar för företagen att förbättra förutsättningarna för lärande och kreativitet. Genomförande: Vi har genomfört en etnografiliknande studie baserad på observationer och intervjuer i två fallföretag. Resultat: Vi har i vår undersökning sett att brist på rutiner för hanterandet av information ofta leder till problem i kontakten med kunderna och påverkar de anställdas lärande och kreativitet negativt. Ovanstående problematik kan och bör hanteras olika av företag med skilda förutsättningar i det att de utgår från olika styrmetoder. Avgörande för företagets utgångspunkt är den verksamhet som bedrivs och de krav som omgivningen ställer på företagen. Förändringar bör ske i samråd med de anställda för att särkerställa delaktighet och motivation - något som krävs för en lyckad process.

I denna etnografiska studie kommer fokus att ligga på hur unga vuxna ser på livet i en transnationell familjekonstellation. Genom data från fem kvalitativa intervjuer och användning av tidigare forskning kommer olika aspekter av globalisering och dess inverkan på familjer att lyftas fram. Hur identitetsprocessen går till när man har släkt i olika länder kommer också att belysas. En viktig del av studien är även hur man kommunicerar och upprätthåller ett transnationellt släktskap.

Titel: Varför leder inte lyckad Forsknings- och Utvecklings (FoU) - kommunikation till förändrat beteende? En etnografisk studie inom Primärvården Halland. Författare: Helena Morténius Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-80p, VT 2007. Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad. Handledare: Lars Palm, professor, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad. Examinator: Jesper Falkheimer, universitetslektor, Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg. Problem: FoU-enhetens uppgift är att förankra forskningstänkandet bland primärvårdsanställda i Halland. En framgångsrik kommunikation har varit en viktig del i denna policy. Trots stort intresse på fältet har en grupp av anställda inte velat gå vidare i sin utveckling. Syfte: Syftet med denna studie har varit att ur ett kommunikationsvetenskapligt perspektiv på gruppnivå beskriva de faktorer som hindrar denna grupp av anställda att gå vidare i sin utveckling och bli FoU-aktiva. Metod: Kvalitativ metod med en etnografisk ansats. Resultat: Gruppens sociokulturella tillhörighet i kombination med organisationskulturens principer är grunderna till att en del av primärvårdens anställda inte går vidare i sin utveckling och blir FoU-aktiva. Bidragande faktorer till denna situation har varit de konkreta hinder som tradition, kultur, hierarki, ledning, resurser och brist på förebilder.

D-uppsatsen "I samhällets periferi - om normer och strategier bland hemlösa kvinnor", bygger på en två veckor lång fältstudie genomförd under hösten 2007, på ett daghärbärge för hemlösa och utsatta kvinnor – någonstans i Sverige. Syftet med studien och således med uppsatsen, är att undersöka könsidentitetens betydelse för livet i samhällets periferi. Avsikten är att söka utröna huruvida det finns något samband mellan könsidentitet och klasstillhörighet när det gäller de hemlösa och på andra sätt ”samhälleligt utstötta” kvinnornas subjektskonstruktion. Genom det etnografiska språket, skildras i uppsatsen några av alla personliga möten, händelser och situationer som erfors under fältstudien, då den deltagande observationen fungerade som metod för insamling av material. Noga utvalda fältstudieanteckningar tematiseras och analyseras med stöd utifrån queerteoretikern Judith Butlers diskussioner kring samhälleliga normer av manligt, kvinnligt och heterosexualitet samt sociologen Beverly Skeggs erfarenheter av samspelet mellan kön- och klasstillhörighet i konstruktionen av människors subjektivitet. I uppsatsen påvisas hur samhälleliga normer och normaliseringsprocesser införlivas hos de individer som av någon anledning befinner sig i samhällets utkant. Tydligt framkommer hur starkt ”könad” människors tillvaro trots allt är - även ute i samhällsperiferin. Den heteronorma samhällssynen påvisas som djupt rotad hos de av studien berörda kvinnorna. Sambandet mellan kön och klass konstateras vara direkt bundet till hur dessa kvinnor uppfattar och presenterar sig själva. Konstruktionen av kön, i form av ”rätt sorts kvinnlighet”, urskiljs som en strategi för att åter vinna omgivningens acceptans. Kvinnornas tydliga strävan efter att, med hjälp av i första hand yttre attribut, kunna leva upp till bilden av en ”respektabel” kvinna synliggörs. Uppsatsanalysen visar även på hur daghärbärgets kvinnliga gäster interpreterar femininiteten som ett verktyg för situationsförändring.

Berg, Annette &amp; Lovereus, Madelene (2010): " Man är ju olika med vissa personer. En kvalitativ studie kring barns upplevelse av och syn på popularitet och status. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.   Sammanfattning  Syfte: Studiens specifika syfte har varit att undersöka hur barn i årskurs4-5 ser på och upplever popularitet och status, samt att utreda deras uppfattning av utseende, prylar och prestationers betydelse för popularitet och status.   Bakgrund: I bakgrunden kan man läsa om tidigare forskning kring olika sätt att mäta popularitet. Historik kring begreppet status och en redogörelse för prosociala beteenden beskrivs. Skillnaden mellan popularitet och vänskap utreds. Samt beskrivning av forskning kring barns dilemma, att å ena sidan vara unik samtidigt som det finns en rädsla av att inte passa in när det gäller kläder, utseende och till viss del prylar.   Metod: Studien är en kvalitativ studie inspirerad av etnografi. Som datainsamlingsmetod har fältanteckningar, observationer och informella intervjuer använts. Fältanteckningar och observationer omfattar alla barn i klassen och genomfördes i klassrummet och på rasterna. I de informella intervjuerna deltog 7 barn.   Resultat: I undersökningen har det framkommit att barn ser på popularitet ur flera perspektiv. De beskriver att om man ska bli populär inför många till exempel en grupp eller en hel skola så måste man uppvisa ett tufft, dumt och kaxigt beteende. Av barnens berättelser och tidigare forskning kan detta tolkas som en form av maktkamp om att behålla sin ställning i hierarkin. Vidare säger barnen att man kan vara populär inför sina vänner, det som representerar popularitet bland vänner är prosociala beteenden så som snällhet, omtänksamhet och hjälpsamhet. Resultatet har visat att barnen upplever att man ibland kan bli populär genom prestationer det vill säga att om man är duktig på till exempel fotboll eller matematik så kan andra vilja vara med den personen för att själva dra nytta av det. Detta fenomen verkar även uppstå när det gäller prylars betydelse för popularitet. När det gäller utseende och kläders betydelse för att uppnå status kan man se att det råder en viss ambivalens hos barnen. Det verkar som att man å ena sidan ska vara unik och ensam om saker samtidigt som man inte bör utmärka sig för mycket. Funderingar som har väckts är varför en del barn så starkt kämpar för att få uppmärksamhet av många, medan andra verkar nöjda med att vara omtyckt av de personer som står dem närmast.   Nyckelord: beteende, etnografi, kläder, maktkamp, popularitet, prestationer, prylar, status, utseende

<p><strong>Purpose:</strong></p><p>The purpose of the thesis is to, through an ethnographic case study, understand 20-25 year olds‘ multitasking habits when watching TV and to create a framework of the distractions identified for media consumption.</p><p><strong>Background:</strong></p><p>The changes in technology and the new possibilities of consuming media creates a need to understand how people in the ages of 20-25 consume media. Advertising on TV is, in Swe-den, the marketing channel that companies spend the largest amount of money on. Most of the statistics regarding viewing rates are collected in a way that might not give totally accu-rate picture of the actual TV viewing of the consumers. Therefore, it is necessary to do an in-depth study of the media consumption habits of this group.</p><p><strong>Method:</strong></p><p>The study will be conducted, through an ethnographic case study where the researchers ob-serve a sample of four people in the target group during 10 sessions. Each session will be two hours long, and during, the researchers will observe the group‘s media consumption habits when watching TV. The observers will also look at the multitasking habits of the group, what media and distractions are combined while watching TV.</p><p><strong>Conclusions:</strong></p><p>The researchers conclude that multitasking is a common occurrence in the target groups media consumption. The authors have identified four categories that distracts the viewer‘s focus from TV commercials. The first three are distractions being, social, media and non-media distractions. The fourth category is technical avoidance, where people tend to switch channels or mute the sound in order to avoid commercials. Further, an important factor af-fecting the level of multitasking was whether the TV viewing was planned or unplanned. It was observed that this had an effect on the level of commercial avoidance when watching TV. Finally, four different models have been created as a framework to help marketers un-derstand the consumers behavior.</p> / <p><strong>Syfte: </strong></p><p>Syftet med avhandlingen är att, genom en etnografisk fallstudie, förstå 20-25 åringars multi-tasking vanor när de tittar på TV och att modeller för distraktioner som identifierats för mediekonsumtion.</p><p><strong>Bakgrund: </strong></p><p>De tekniska förändringarna och de nya möjligheterna för på vilka sätt media kan konsume-ras skapar ett behov av att förstå hur människor i åldrarna 20-25 konsumerar media. Re-klam på TV är i Sverige den marknadsföringskanal som företagen spenderar mest pengar på. De mesta av statistiken om tittarsiffror samlas på ett sätt som inte kan ge helt korrekt bild av det faktiska TV-tittande för konsumenterna, och därför är det nödvändigt att göra en fördjupad studie av mediekonsumtion vanorna för denna grupp.</p><p><strong>Metod: </strong></p><p>Studien kommer att genomföras genom en etnografisk fallstudie, där forskarna observerar ett urval av fyra personer i målgruppen under 10 separata tillfällen i objektets hem. Detta för att skapa en så naturlig miljö som möjligt. Varje observation kommer att vara i två timmar och under dessa observationer kommer forskarna studera objektens mediekonsum-tion vanor när de tittar på TV. Författarna kommer även att observera gruppens multita-sking vanor under TV tittandet, tillsammans med vilka media och distraktioner som kom-bineras i detta sammanhang.</p><p><strong>Slutsats: </strong></p><p>Författarna drar slutsatsen att multitasking är en vanlig företeelse i målgruppens mediekon-sumtion. Fyra kategorier är identifierade som distraherar tittarens fokus från TV reklam. De tre första kategorierna distraktioner nämligen social, media och övriga distraktioner. Den fjärde kategorin är tekniska åtgärder för att undvika reklam. En viktig faktor som på-verkar nivån av multitasking var om TV-tittandet var planerat eller oplanerat, och det kon-staterades att detta hade inverkan på nivån av kommersiell undvikelse när de tittade på TV. Författarna har skapat fyra modeller som kan användas för att underlätta för marknadsföra-re att förstå och nå denna målgrupp.</p>

<p>D-uppsatsen "I samhällets periferi - om normer och strategier bland hemlösa kvinnor", bygger på en två veckor lång fältstudie genomförd under hösten 2007, på ett daghärbärge för hemlösa och utsatta kvinnor – någonstans i Sverige. Syftet med studien och således med uppsatsen, är att undersöka könsidentitetens betydelse för livet i samhällets periferi. Avsikten är att söka utröna huruvida det finns något samband mellan könsidentitet och klasstillhörighet när det gäller de hemlösa och på andra sätt ”samhälleligt utstötta” kvinnornas subjektskonstruktion.</p><p>Genom det etnografiska språket, skildras i uppsatsen några av alla personliga möten, händelser och situationer som erfors under fältstudien, då den deltagande observationen fungerade som metod för insamling av material. Noga utvalda fältstudieanteckningar tematiseras och analyseras med stöd utifrån queerteoretikern Judith Butlers diskussioner kring samhälleliga normer av manligt, kvinnligt och heterosexualitet samt sociologen Beverly Skeggs erfarenheter av samspelet mellan kön- och klasstillhörighet i konstruktionen av människors subjektivitet.</p><p>I uppsatsen påvisas hur samhälleliga normer och normaliseringsprocesser införlivas hos de individer som av någon anledning befinner sig i samhällets utkant. Tydligt framkommer hur starkt ”könad” människors tillvaro trots allt är - även ute i samhällsperiferin. Den heteronorma samhällssynen påvisas som djupt rotad hos de av studien berörda kvinnorna. Sambandet mellan kön och klass konstateras vara direkt bundet till hur dessa kvinnor uppfattar och presenterar sig själva. Konstruktionen av kön, i form av ”rätt sorts kvinnlighet”, urskiljs som en strategi för att åter vinna omgivningens acceptans. Kvinnornas tydliga strävan efter att, med hjälp av i första hand yttre attribut, kunna leva upp till bilden av en ”respektabel” kvinna synliggörs. Uppsatsanalysen visar även på hur daghärbärgets kvinnliga gäster interpreterar femininiteten som ett verktyg för situationsförändring.</p>