Detta arbete syftar till att undersöka internet som medium för att sprida information genom bildproduktion, både stillbilder och rörliga bilder. YouTube är intressant idag som kommunikationsmedel då det är en av de mest populära internettjänsterna globalt. Med YouTube är det möjligt för vem som helst att skapa och dela sina bildproduktioner till en internationell publik och monopolet ligger inte längre hos de traditionella mediekanalerna så som television och pappersmedia. Tillgängligheten bidrar enormt till spridning av kunskap men används också tyvärr för att sprida destruktiva budskap efter personliga agendor vilket bidrar till ett polariserat internet och samhälle.  Metoderna som används i arbetet är situerad kunskap och visuell etnografi. Arbetets analys grundar sig i politiska event, beslut och befattningar som direkt eller indirekt kan komma att stärka främlingsfientlighet och polarisering mellan människor, minska mobilitet, frihet och förståelse mellan olika nationer som den gemensamma nämnaren. För att kunna ge ett så trovärdigt och ”verklighetsbaserat” perspektiv som möjligt krävs det att medieproducentens tolkningar är baserad på en djup kunskap samt att producenten redogör kontexten för sitt perspektiv. Den största svårigheten med att skapa produktioner för en potentiellt internationell publik är att alla människor uppfattar budskap olika beroende på individuellt bagage och kultur. Jag har försökt utnyttja detta till min fördel. Under 3 veckor utgick jag från visuell etnografi när jag lärde mig om Venedig och dess människor, för att utifrån mitt skriftliga arbete skapa en filmproduktion som genom att vara abstrakt öppnar upp för mer tolkning. / This work aims to investigate the internet as a medium for spreading information through image production, both still images and moving images. YouTube is interesting today as a means of communication since it is one of the most popular internet services globally. With YouTube, it is possible for anyone to create and share their productions and images to an international audience and the monopoly no longer lies with the traditional media channels such as television and paper media. Accessibility contributes enormously to the dissemination of knowledge but is also unfortunately used to spread destructive messages according to personal agendas which contributes to a polarized internet and society. The methods used in the work are situated knowledge and visual ethnography.  The analysis of the work is based on political events, decisions and positions that may directly or indirectly strengthen xenophobia and polarization between people, reduce mobility, freedom and understanding between different nations as the common denominator. In order to provide as credible and "reality-based" perspectives as possible, it is necessary that the media producer's interpretations are based on a deep knowledge and that the producer describes the context of his/her perspective.  The main difficulty in creating productions for a potentially international audience is that all people perceive messages differently depending on individual baggage and culture. I have tried to use this to my advantage. For 3 weeks I started from visual ethnography when I learned about Venice and its people, to create a film production based on my written work. By being an abstract film it opens up for more interpretation.

Syftet med denna studie är att skönja vilka diskurser de deltagande lärarna utvecklat för vad som är det gångbara språket under engelsklektionerna i årskurs 2 och 3. För att svara på detta syfte har vi utvecklat två frågeställningar angående vilka situationer lärarna använder sig av de olika språken. Vi har använt oss av en etnografisk ansats för metoden som vi byggt på inspelat material och fältanteckningar. För att få fram fältanteckningar och inspelat material genomförde vi observationer i tre olika klasser i åk 2 och 3, två gånger i en klass och en gång i de andra två klasserna.   I den här studien använder vi oss av diskursanalys som delvis är en kvalitativ analysmetod. Analysen genomförs genom olika delar. Som en början av analysprocessen har vi valt att koda vårt insamlade material. Kodningen görs genom en lektion i taget och hjälper oss att identifiera teman i materialet. I diskussionsavsnittet skapas en förståelse av de identifierade temana genom det teoretiska ramverket.   Teman sätts då i relation till teori och perspektiv. Vi har i vårt resultat presenterat de diskurser vi lyckats skönja genom analysprocessen av vårt observationsmaterial. Lärarnas diskurser om vilket språk som är det gångbara för olika situationer är kopplade till exempelvis när lärarna ska tillrättavisa elever, fråga elev/elever, förklarar/beskriver något för elever eller när lärarna uttrycker värdeladdade kommentarer till elev/elever.

I denna kandidatuppsats undersöks hur förståelser av, och motiveringar för soldatyrket och våldsanvändning skapas och upprätthålls diskursivt. Jag visar hur och varför dessa diskurser konstitueras och legitimeras av svenska yrkessoldater. Politisk diskursanalys och logikperspektivet utgör uppsatsens teoretiska och analytiska verktyg. Uppsatsen baseras på intervjuer med sju personer som är eller har varit anställda vid Försvarsmakten som yrkessoldater.                                För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har det empiriska materialet presenterats i tre kapitel. I det andra kapitlet redogörs intervjupersonernas motivationer att söka sig till Försvarsmakten. Det går att skönja ett generellt mönster där motiven för att söka sig Försvarsmakten utgår från den enskilde individens intressen och på olika sätt tjänar till personlig utveckling och självförverkligande framför kollektiva intressen i form av patriotiska eller altruistiska mål. Intervjupersonerna bedömer Försvarsmakten i förhållande till hur väl de kan uppfylla deras krav och förväntningar i förhållande till andra arbetsgivare. I det tredje kapitlet presenteras hur yrkessoldaterna konstruerar förståelsen av militärt våld och sin yrkesposition. Här framträder en förståelse av det militära våldet som legitimt och normaliserat för att det utgör en hegemonisk ordning i internationella relationer. Militärt våld uppfattas som det rätta och realistiska sättet att hantera konflikter. Intervjupersonerna uppfattar territoriella gränser och värden som demokrati, fred och mänskliga rättigheter värda att slåss för. Ett ytterligare argument för det militära våldets legitimitet är att det finns internationella och nationella regleringar för när, var och hur olika former av våld får brukas. Försvarsmaktens våldsmonopol anses skapa stabilitet i samhället. Det ultimata argumentet som rättfärdigar militärt våld för intervjupersonerna är att varje beslut om våld föregås av en moralisk bedömning av situationen. Subjektet anses ha ett personligt ansvar i förhållande till våldsutövande. I kapitel fyra diskuteras det militära våldet som en social logik som omgärdar soldatyrket. Icke-våldsrörelsen framstår som en politisk logik som ifrågasätter och utmanar det militära våldets hegemoniska ordning. Fantasierna om det internationella anarkistiska systemet, om det legitima våldet och det moraliska subjektet strukturerar och ger mening till soldatyrket och det militära våldet. Fantasierna förklarar varför de diskursiva identifikationerna kring soldatyrket fastnar och det militära våldets hegemoniska position upprätthålls.

SAMMANFATTNING Bakgrund – Vårdande kommunikation är komplext och viktigt att studera eftersom den kan påverka vårdens kvalitet och patientens upplevelse av kvalitet. Syfte - Syftet med denna studie är att beskriva anestesisjuksköterskors vårdande kommunikation med patienter i preanestesifasen Metod – Metoden var kvalitativ, induktiv och beskrivande fokuserad etnografi. Fem fokuserade deltagandeobservationer med fältanteckningar och skisser av vårdandetgenomfördes. Analysen utfördes enligt kvalitativ konventionell innehållsanalys. Resultat –Anestesisjuksköterskors vårdande kommunikation sker genom att; Skapa förtroende och agera medmänskligt genom att använda ett situationsspecifikt och lämpligt kommunikationsmönster. Skapa förståelse för procedurerna i förloppet genom information och instruktioner. Skapa försäkran tillsammans med patienten genom att fokusera på säkerhet i miljön. Slutsats - Anestesisjuksköterskor bedömer patientens kliniska behov och vårdar genom att skapa förtroende, skapa förståelse, skapa försäkran. Vårdande kommunikation har sin särskilda betydelse i den här kliniska kontexten och är förankrad i anestesisjuksköterskans mycket praktiska arbete och dennes förutsättningar för vårdande. Nyckelord: Vårdande relation, Vårdande kommunikation, Personcentrerad vård, Anestesisjuksköterska, Etnografi ABSTRACT Background – Caring communication is an important object of study since the care provided may have impact on quality of care and the perceived quality of care. Aim - The purpose of this study is to describe anaesthetic nurses' caring communication with patients in the pre-anaesthetic phase Method - The method was qualitative, inductive, and descriptive focused ethnography. To describe situation-specific patterns of Caring communication, data collection was performed with sampling of field notes and hand-drawn sketches. Data analysis was performed with conventional qualitative content analysis. Results – Anaesthetic nurses caring communication was provided through; Create trust and act compassionately by communicating with care and good judgement. Create comprehension of important procedures with information and instruction. Create assurance in cooperation with the patient by focusing on safety in the environment.  Conclusion – Anaesthetic nurses assess patient´s needs and work to provide a caring communication. Create trust, create comprehension, create assurance are contextual and unique caring communication. Further interpretative research can enlighten a deeper understanding of important perspectives from patient and nurses in the preanesthetic context. Keywords: Caring Relationship, Caring Communication, Person-Centred Care, Anaesthesia Nurse, Ethnography

Many studies on social movements aim to understand a moment on an international level. This paper aims to contribute to the understanding of the Swedish environmental movement and the collective identity that can be found in these movements. In an effort to do this, the study aimed to answer research questions. The questions aimed at answering if collective identity is observable on social media, and to what degree, and how the collective identity online compares to what can be seen at a protest on the street. To answer these questions, the author took the help of two qualitative methods. The study looks at collective identity inobservable activities. The netnographic method has been used to gain insight into ten different Facebook pages that belong to seven separate Swedish environmental organisations. The ethnographic method of participant observation has been used to gain insight into six protests that took place in Stockholm, Sweden, during the spring semester of 2022. The results suggest that collective identity is visible online, to a high degree, because all aspects of collective identity are observable. Also, comparing the results between Facebook pages and street protests the visible collective identities did not differ, they just manifested in different ways.

Examensarbetet syftar huvudsakligen till att undersöka vad de yngsta barnen på förskolan upplever och erfar genom att befinna sig i läshörnan utan vuxenstöd, samt vad bilderboken skapar och bidrar till i barns vardagsliv. För att uppnå mina syften tillämpade jag en kvalitativ metod i form av en etnografisk fältstudie, där jag med hjälp av deltagarobservationer och korta tematiskt inriktade intervjuer samlade in mitt empiriska material. Materialet samlades in på en mindre förskola i södra Sverige, och jag fokuserade på en given miljö på förskolan, nämligen på läshörnan. Totalt deltog 11 barn i studien, vilka samtliga befinner sig i åldern 1–3 år. I analysarbetet av empirin hade jag två perspektiv som utgångspunkt: literacy och barndomsgeografi. Jag fokuserade på teoretiska modeller utvecklade av Chambers (2014), Halldén (2001 & 2007) och Corsaro (2015), samt på väsentliga teoretiska begrepp som behandlas inom ämnesområdet för min studie. Resultatet av undersökningen visar att de yngsta barnen på den här förskolan ständigt involveras i literacyaktiviteter, då de befinner sig i läshörnan. De är samtidigt ytterst kunniga läsare i den bemärkelsen att de tolkar och förstår bilder, under tiden som de interagerar med bilderboken. Ett utmärkande resultat i min studie är dessutom att literacy tydligt kommer till uttryck i barnens samspelssituationer på många vis, då barnen ägnar sig åt bilderboken utan vuxenstöd. Under olika läsaktiviteter kunde jag bland annat se att de samspelar med varandra genom gemenskap, bekräftelse och respons. Barnen synliggör även utmärkande delar av rådande kamratkultur, då de befinner sig på den här specifika platsen. Detta sker i form av exempelvis delandet av materiella ting inom vänskapskretsen, aktivt socialt deltagande och lek.

Det finns fåtal studier från det socialpsykiatriska fältet som fokuserar på personalens interaktioner med varandra om sitt arbete. Denna studie undersöker dessa interaktioner på ett personalkontor i ett socialpsykiatriskt trapphusboende. Denna etnografiska studie syftar till att beskriva och kartlägga interrelationen mellan yrkesidentitet och normer inom en arbetsgrupp på ett socialpsykiatriskt trapphusboende. Studiens teoretiska perspektiv utgörs av en uppsättning begrepp från symbolisk interaktionism, främst Goffmans (bakre- och främre regioner och teamframträdande) och Fines (normer och ideologi inom gruppen) som används sensibiliserande i både insamlingen av det empiriska materialet genom sex stycken deltagande observationer och fem informella intervjuer och i analysen av detta material. I resultatet framkommer det att de informella verbala interaktionerna som sker under arbetsdagen, småprat i verksamheten, innehåller olika mängd normerande aspekter. Mängden av dessa påverkas av de olika möjliga personalkombinationerna där den ideologiska överrensstämmelsen mellan två personal följs av ett normerande prat som i sin tur både skapar identifikation i relation till vissa grupperingar och ens känsla om vad som ”man borde göra”.

Mycket forskning som finns av barns inflytande och delaktighet i förskolan är med utgångspunkt ipedagogers perspektiv och handlingar, samt pedagogers arbets- och förhållningsätt. Det finns mindre forskning om barns egen påverkan och inflytande på sin omgivning. Syftet med denna studie är att undersöka hur barn gör för att få inflytande i förskolan och hur barns aktörskap kan förstås utifrån detta. De frågeställningar som studien fokuserar på är, på vilka olika sätt försöker barn få inflytande i förskolans projekt och hur kan vi förstå barns uttryck för att få inflytande? Hur bemöts barns handlingar och strategier för att få inflytande av pedagogerna? Hur kan barns aktörskap förstås i relation till sina handlingar och hur bemöts deras handlingar av pedagogerna? Hur kan villkoren för barns inflytande och aktörskap förstås? Empirin samlades huvudsakligen in genom deltagande observationer med inspiration från etnografinsamt kompletterades med informella samtal med pedagoger och barn. Materialet bearbetades med en kombination av en tematisk och etnografisk analys. Genom denna bearbetning framträdde tre teman ur materialet, barns tolkningar och transformationer av uppgifter, barns strategier i relation till talutrymme och barns sekundära anpassningar. Resultatet visar att barn i stunden använder kreativa strategier, ofta med glimten i ögat när de försöker få inflytande i förskolans projektarbete. Barnen gör egna tolkningar av uppgifter och transformerar material som ett led att få inflytande. Barn försökerockså på olika sätta påverka och få inflytande genom att använda strategier i relation till sitt talutrymme. Exempelvis genom att använda humor och bus gör barn motstånd mot regler och villkor inom ramen för projektarbetet. Hur pedagoger bemöter barnens försök för att skapa inflytande är kopplat till pedagogers förmåga att inta barnens perspektiv och förstå barns uttryck för inflytande.Barns inflytande och aktörskap villkoras också utifrån pedagogiska målsättningar och vuxnas regler och normer. Resultatet och analysen visar att barns aktörskap är ett socialt, relationellt och situerat fenomen. Barns aktörskap kan därmed förstås förhandlas, skapas, möjliggöras och begränsas i interaktion med pedagoger och med andra barn

Olika pedagogiska förhållningssätt och olika arbetssätt är en central del av skolans verksamhet ochinte minst inom fritidshemmet. Syftet med studien är att observera hur fritidshemmets verksamhet bedrivs när det gäller fysiskaktivitet samt hur pedagoger använder sig av olika pedagogiska förhållningssätt, arbetssätt och verktygi denna process. Denna kvalitativa studie utgår från etnografi som metod. Etnografi handlar om observationer genomfältstudier, vilket i denna studie innebär att undersöka fritidshemmets olika miljöer och desssammanhang. Denna etnografiska studie omfattar olika datainsamlingsmetoder såsom observationeroch informella samtal på ett fritidshem. Fältstudierna genomfördes på ett fritidshem för ettbekvämlighetsurval. Resultatet av studien visar olika pedagogiska förhållningssätt och hur dessa särskiljer sig från skolansarbetssätt. Dessutom framkom att graden av fysisk aktivitet på fritidshemmet varierar och desspåverkan på barnen har betydelse för hur dessa agerar i olika sammanhang.

Genom att låta religionskunskapslärare delta i en kvalitativ enkätstudie är detta en undersökning som framhäver hur man kan arbeta för att motverka fördomar och samtidigt inte förmedla en romantiserande bild av livsåskådningar. Vilka strategier kan lärare använda sig av i sin undervisning för att dels skapa förståelse för och dels problematisera företeelser inom livsåskådningar? I litteraturgenomgången presenteras forskning som berör människans benägenhet att ha en etnocentrisk världsbild, tanken att det finns olika typer av tolerans samt hur religionsvetenskapliga studier kan göras med både ett fenomenologiskt och etnografiskt perspektiv. I studien framkommer att samtliga åtta deltagande lärare framhäver vikten av att skapa förståelse människor emellan, men de metoder som beskrivs för att uppnå detta mål är dock olika och delvis även motstridiga. Två lärare framhåller enbart betydelsen av att arbeta just mot målet att skapa förståelse, men majoriteten beskriver också metoder som används i undervisningen för att på olika vis problematisera undervisningsmaterial så att nyanserade bilder ges inom ramen för religionskunskapsundervisningen.