Studiens syfte är att närma sig förskolebarns perspektiv på förskolans fysiska inomhusmiljö. Detta genom att lyfta deras beskrivningar av meningserbjudanden, därmed vad som har betydelse och varför i förskolans fysiska inomhusmiljö. Vidare undersöks vilka teckensystem de använder för att uttrycka detta. Studien utgår från en socialsemiotisk ansats och visuell etnografi som metod, därmed används fotoeliciterade intervjuer samt fältanteckningar under studien. Detta för att möjliggöra för oss att ta del av meningserbjudanden via olika teckensystem. Studien utfördes med åtta barn i åldrarna 4–6 år på två förskolor i Halmstad kommun.  Studiens resultat synliggör flertal meningserbjudanden som tilltalar barnen mer eller mindre i förskolans fysiska inomhusmiljö. I resultaten framkommer även betydelsefulla meningserbjudanden kring möjligheten att kunna variera leken på flera sätt. Ett ytterligare resultat i studien var att barnen använde olika teckensystem i olika grad för att uttrycka meningserbjudanden. Vidare framträdde leken som ett ytterligare teckensystem barnen valde att använda sig av. De olika teckensystemen gav tillsammans ett mer nyansrikt resultat, därmed skapades större möjligheter i studien att närma sig barns perspektiv.

Syftet med denna studie är att utifrån elevernas perspektiv undersöka vilken visual literacy som förväntas i ämnena bild, svenska och NO i grundskolans årskurs 4-6. Frågeställningarna fokuserar vilka visuella praktiker eleverna deltar i och vilken literacy som kommer till uttryck i dessa praktiker, hur eleverna förhåller sig och vilket stöd de erbjuds när de hanterar visuellt material. Teoretiskt utgår studien från områdena Visuell kultur och New literacy studies, men den vilar också på socialsemiotisk forskning och teorier om multimodalitet. Inom New literacy studies undersöks textpraktiker, i detta arbete är det elevernas visuella praktiker som studeras, dvs. när eleverna läser och skapar bilder i undervisningen. Metodologiskt bygger studien på visuell etnografi, där forskningsmaterialet producerats genom deltagande observation i fyra klasser på mellanstadiet. Fotografier, observationsanteckningar och utskrifter av intervjuer med fyra elevgrupper utgör underlaget för analysen. Analysen visar att eleverna deltar i flera olika visuella praktiker inom ramen för de studerade ämnena. Det handlar om att skapa bilder eller digitala presentationer, men också om att läsa texter med visuellt material eller att se streamade filmer. Dessa praktiker uppvisar både likheter och skillnader. Sammanfattningsvis får eleverna möjligheter att lära om material och tekniker, använda och kommunicera med bilder, men undervisas i mindre mån i att analysera visuella uttryck. Undersökningen görs mot bakgrund av det ökade bildflödet i samhället. Om eleverna ska bli visuellt litterata krävs att alla ämnen tar ansvar för att behandla de visuella material som används i undervisningen. För bildämnets del betyder det också att lärarna måste ta den kommunikativa inriktningen på allvar och öva eleverna inte bara i att skapa bilder, utan också i att analysera och kritiskt granska de bilduttryck de möter.

Detta arbete syftar till att undersöka internet som medium för att sprida information genom bildproduktion, både stillbilder och rörliga bilder. YouTube är intressant idag som kommunikationsmedel då det är en av de mest populära internettjänsterna globalt. Med YouTube är det möjligt för vem som helst att skapa och dela sina bildproduktioner till en internationell publik och monopolet ligger inte längre hos de traditionella mediekanalerna så som television och pappersmedia. Tillgängligheten bidrar enormt till spridning av kunskap men används också tyvärr för att sprida destruktiva budskap efter personliga agendor vilket bidrar till ett polariserat internet och samhälle.  Metoderna som används i arbetet är situerad kunskap och visuell etnografi. Arbetets analys grundar sig i politiska event, beslut och befattningar som direkt eller indirekt kan komma att stärka främlingsfientlighet och polarisering mellan människor, minska mobilitet, frihet och förståelse mellan olika nationer som den gemensamma nämnaren. För att kunna ge ett så trovärdigt och ”verklighetsbaserat” perspektiv som möjligt krävs det att medieproducentens tolkningar är baserad på en djup kunskap samt att producenten redogör kontexten för sitt perspektiv. Den största svårigheten med att skapa produktioner för en potentiellt internationell publik är att alla människor uppfattar budskap olika beroende på individuellt bagage och kultur. Jag har försökt utnyttja detta till min fördel. Under 3 veckor utgick jag från visuell etnografi när jag lärde mig om Venedig och dess människor, för att utifrån mitt skriftliga arbete skapa en filmproduktion som genom att vara abstrakt öppnar upp för mer tolkning. / This work aims to investigate the internet as a medium for spreading information through image production, both still images and moving images. YouTube is interesting today as a means of communication since it is one of the most popular internet services globally. With YouTube, it is possible for anyone to create and share their productions and images to an international audience and the monopoly no longer lies with the traditional media channels such as television and paper media. Accessibility contributes enormously to the dissemination of knowledge but is also unfortunately used to spread destructive messages according to personal agendas which contributes to a polarized internet and society. The methods used in the work are situated knowledge and visual ethnography.  The analysis of the work is based on political events, decisions and positions that may directly or indirectly strengthen xenophobia and polarization between people, reduce mobility, freedom and understanding between different nations as the common denominator. In order to provide as credible and "reality-based" perspectives as possible, it is necessary that the media producer's interpretations are based on a deep knowledge and that the producer describes the context of his/her perspective.  The main difficulty in creating productions for a potentially international audience is that all people perceive messages differently depending on individual baggage and culture. I have tried to use this to my advantage. For 3 weeks I started from visual ethnography when I learned about Venice and its people, to create a film production based on my written work. By being an abstract film it opens up for more interpretation.

This work takes as its starting point the idea that awareness and understanding of the complex nature of relationships, among people and the natural and built environment, is of crucial importance against the background of the ongoing environmental crisis. The author explores how holding art workshops can contribute with specific knowledge about this complexity. In early 2020, the author held art workshops in the South African port city of Durban, in a gallery area adjacent to a park. Qualitative methods, including ethnography and visual methods, were put to use in the study which developed from this project. The stages of fieldwork, processing and analysis are described in detail. The study’s posthumanist theoretical framework draws in insights from Arts-Based Environmental Education and Art Education for Sustainable Development, as well as current thinking about design and creativity. These ideas, together with the choice of methods, facilitated an awareness of correspondences, or productive similarities, among elements from the workshops and the surrounding area. Noticing correspondences like these widened the project’s focus to include informants, groups and stories from the edges of the field, and opened up possibilities for relating local insights to larger concerns. The study considers how holding art workshops can provide opportunities for research into environmental, educational and social issues. It concludes with a discussion about how thinking about complexity can be productive within the field of Art Education.

Can the need for inclusion result in certain social norms remain unchallenged, and over time become hard to identify? To “fit in” and be accepted in different social contexts we have to behave according to the dominating rules and conventions. We accept characteristics and make use of attributes specific for the group we want to be a part of. When we accept these attributes we contribute to keep the concept of them alive. Further on these attributes will be picked up by the next person who wants to become a part of that specific context. This means that in the same moment we are being created, we are also the creators. In the same way, we are the cause of, and a result of, the fact that certain concepts remain unchallenged. Individuals are raised within a fixed structure in society. That structure defines principles of heteronormativity, for example the concept of right or wrong, masculinity and femininity, and good or bad. The fact that we are born and raised within it leaves us with a very narrow space in which we can interpret alternative ways. This does not mean that these alternative interpretations do not exist. To question existing and accepted structures can be a first step away from the safe environment that we are a part of. Awareness of the risks of this could be an explanation of why people refrain from questioning it. In this paper we try to penetrate the problems through the glasses of Pierre Bourdieu, Judith Butler and Berger and Luckmann to mention a few. The reason why this paper focuses on society, and norms in specific, emanate in an interest for invisible and sometimes indistinct structures. By indistinct we mean structures that exist in an extent that makes it hard to identify. The aim of this thesis is divided in two parts. The first part is to critically examine the social construction of heteronormativity. The second part is to examine how plural sexual identities function in relation to the heterosexual norm that we assume exists in society. The distinction in an individual’s hetero- or homosexuality is made difficult because of the spectrum of sexual identities. The grayscale of alternatively interpreted sexual identities that fits between the two poles of sexuality (hetero and homosexuality) are easily forgotten and thus treated as deviant behaviors. The issue of sexual identities is a complex one. To speak of it in a natural way to express sexuality, and not of its moral right or wrong, requires the understanding and acceptance of an individual’s differences as well as similarities. It is through ten interviews, where individuals share their experiences of both heteronormativity and sexuality that we get to know how and in which ways they feel affected by these two.

Denna studie syftar mot att få ytterligare kunskap om lingvistiska landskap i en skolas miljö genom att undersöka hur flerspråkighet gestaltas i fysiska miljöer. Undersökningen har gjorts i en skola i norra Sverige och byggs upp av det sociokulturella perspektivets föreställning om språkets betydelse gällande elevers individ- och kunskapsutveckling. Vidare har skolan plats för cirka 700 elever, vilket har medfört att undersökningen koncentrerat sig på miljöer för elever i årskurs F–3. Studien ramas in av visuell etnografi som handlar mer om en kunskapsproduktion snarare än att endast samla in data. Totalt producerades 53 fotografier från skolans lingvistiska landskap som har stöttats upp av skriftliga fältanteckningar. Kombinationen av visuella och skriftliga fältanteckningar har använts för att skapa bredd i materialet. Den visuella etnografin är beroende av hur bilden används och tolkas för att synliggöra betydelser inom flerspråkighet. Därmed användes kvalitativ innehållsanalys med en konventionell ansats. Detta medförde att koder, etiketter och kategorier växte fram ur data. I det resultat som framställts visar det lingvistiska landskapet indikationer på fokus, underförstådda budskap och tankesätt om flerspråkighet. Studien påvisar att det växande forskningsfältet lingvistiska landskap kan medvetandegöra värdefull information om språkliga och sociala aspekter med bäring på elevers lärande. / This study aims to get further knowledge about linguistic landscapes in a school's environment by examining how multilingualism is shaped in physical environments. The study was conducted in a school in northern Sweden and is based on the socio-cultural perspective's idea of the importance of language regarding pupils' development both in terms of identity and knowledge. Furthermore, the school was built for about 700 pupils, which has meant that the study concentrated on environments for preschool class to year three. This study is framed by visual ethnography, which focus more on a knowledge production rather than just collecting data. The material consists of 53 produced photographs from the school's linguistic landscape combined with written fieldnotes. Likewise, the visual ethnography depends on how the image is used and interpreted to make visible meanings in multilingualism. Thus, qualitative content analysis with a conventional approach was used. This meant that codes, labels and categories emerged from the data. In the results presented, the linguistic landscape shows indications of focus, implicit messages and ways of thinking about multilingualism. The study shows that the growing research field of linguistic landscapes can raise awareness of valuable information about linguistic and social aspects based on pupils' learning.

Denna studie fokuserar på tvåspråkighetens existens i en unik tvåspråkig högstadieskola för att dra slutsatser om språkliga normer och maktförhållanden mellan de två språken, svenska och finska på den aktuella skolan. Den aktuella skolan ligger vid gränsen mellan två nationer och denna studie bidrar även till att dokumentera den unika skolans tvåspråkiga miljö då skolsamarbetet mellan gränskommunerna är på väg att upphöra. Skolans tvåspråkiga profil kommer dock att bestå. Studien utgår från ett teoretiskt perspektiv på makt utifrån vilket temana språk och placering och visuell kommunikation samt tillgänglighet formulerats för att dra slutsatser om maktförhållanden. Datainsamlingsmetoden utgörs av en visuell etnografi där tvåspråkighetens utformning observerades genom att fotografera skolans miljö. Materialet har sedan bearbetats med hjälp av en datadriven innehållsanalys. Resultatet har visat att språken kommer till uttryck i skolans miljö främst genom skilda språkliga tecken, på skilda platser, olika mycket och sällan tillsammans där samma information delas på båda språken. Hur skolan väljer att representera elevernas språkliga repertoarer har betydelse för vilka signaler och attityder skolan sänder ut om språk och språkanvändning. Det är viktigt att en lärmiljö på en skola med ett elevunderlag där elever är bosatta i både Finland och Sverige uppmuntrar till en tvåspråkig språkanvändning. / Tämä tutkimus keskittyy kaksikielisyyden olemassaoloon ainutlaatuisessa kaksikilisessä yläastekoulussa. Tutkimuksen tavoitteena on tehdä johtopäätöksiä kielisistä normeista ja valtasuhteista ruotsin ja suomen kielen välillä kyseisessä koulussa. Kyseinen koulu sijaitsee kahden valtion rajalla ja tutkimus myös osaltaan dokumentoi koulun ainutlaatuista kaksikielistä ympäristöä rajakuntien välisen yhteistyön päättyessä. Koulun kaksikielinen profiili säilyy kuitenkin. Tutkimuksen teoreettinen näkökulma on valtaperspektiivi minkä perusteella teemat kieli ja sijainti sekä visuaalinen kommunikointi ja saatavuus muotoiltiin, jotta olisi mahdollista tehdä johtopäätöksiä valtasuhteista. Tiedonkeruutapa koostuu visuaalisesta etnografiasta, jonka kautta kaksikielisyyttä havainnoitiin valokuvaamalla koulun ympäristöä. Materiaali on tämän jälkeen käsitelty käyttämällä aineistolähtöistä sisältöanalyysiä. Tutkimuksen tulokset näyttävät, että kielet ilmaistaan koulun ympäristössä pääosin erilaisten kielellisten merkkien kautta, eri paikoissa, eri määreissä ja harvoin yhdessä, jolloin molemmilla kielillä jaetaan samaa tietoa. Se, miten koulu valitsee edustaa oppilaiden kielellistä repertuaaria, on tärkeä sen kannalta, mitä signaaleja ja asenteitta koulu lähettää eri kielistä ja kielenkäytöstä. On tärkeä, että oppimisympäristö koulussa, jonka oppilaat asuvat sekä Ruotsissa että Suomessa, kannustaa kaksikielistä kielenkäyttöä. / This study focuses on the existence of bilingualism in a bilingual upper secondary school to draw conclusions about linguistic norms and power relations between the two languages Swedish and Finnish at the school. The school in question is located on the boarder between two nations and this study also contributes to documenting the unique bilingual environment of the school as the school cooperation between the border municipalities is about to end. However, the school’s bilingual profile will remain. The theoretical perspective this study takes is a perceptive of power based on which the themes languages and location and visual communication and availability are formulated to draw conclusions about power relations. The data collection method consists of a visual ethnography where the existence of bilingualism was observed by photographing the environment in the school. The material has then been processed through a deductive content analysis. The results show that the languages mainly are expressed in the school environment through different linguistic signs, in different places, different amounts and rarely together where the same information is shared in both languages. How the school chooses to represent students’ linguistic repertoires is important for which signals and attitudes the school sends out about the languages and language use. It is important that the learning environment at a school with a student base where students come from both Sweden and Finland, encourages bilingual language use.

Studiens syfte är att undersöka och bredda kunskapen om hur barns närvaro och avtryck syns i ateljén som rum när de inte är där samt hur intra-aktionen mellan olika aktörer främjar barns agens och estetiska processer. Studiens metod bygger på en visuell etnografisk undersökning, där empirin består av fotografiskt material som samlats in från ateljéer. Studiens teoretiska ramverk utgår från Barads syn på posthumanism samt Reggio Emilia filosofins beskrivning av rummet som den tredje pedagogen. Fotografierna har analyserats utifrån två analytiska verktyg, visuell analys samt semiotisk bildanalys. Studiens resultat visar att barn lämnat avtryck i ateljén som återfinns när de inte är där. Ett annat resultat är att barns agens syns i rummet och tolkas som antingen given av vuxna och rummets stöttning eller tagen som makt av barn själva. I fotografierna blir barns olika estetiska processer synliga och hur vuxna och rummet möjliggör för dessa. Det sker kontinuerligt intra-aktioner mellan de olika aktörerna som blir synliga genom olika estetiska processer. Det framkommer ur resultatet att rummet har svårt att helt få rollen som den tredje pedagogen, då förskoleverksamheten behöver använda ateljén för andra ändamål, såsom matplats. / The purpose of this study is to examine and broaden the knowledge about how children and their imprints are visible in the atelier when they are not present. Furthermore, how intra-action between different agents enables children's agency and aesthethic processes. The methodology is based on visual ethnography and the data consists of photographs of ateliers. The theoretic framework is based on Barad’s perspective on posthumanism and the Reggio Emilia philosophy’ description of the role of the environment as the third teacher. The method for analysis is visual analysis and semiotic image analysis. The results show that children's imprints can be found in the atelier when the children are not present. The results show that children's agency can be seen and interpreted as either given by others or taken as ways of power by the children themselves. Results show children’s different aesthethic processes and how adults and the room itself enable these. It’s visible that an intra-action occurs between different agents that become visible through different aesthetic processes. What appears through the result is that it’s difficult for the room to take on the role of the third teacher. Due to the organization's need for the room to have several purposes.