Detta examensarbete undersöker platsens betydelse för barns fria lek och för barns relationer i den fria leken. Undersökningen görs på en kommunal förskola på en mindre ort i Skåne och syftet är att studera barns fria lek i förhållande till deras val av plats. Två utemiljöer studeras, dels förskolans utegård, dels ett skogsparti. Platsbegreppet står i fokus – att se vad de olika utemiljöerna med dess olika platser har för betydelse för barnen – hur barnen använder dem och förhåller sig till dem. Studiens frågeställningar handlar om lekens innehåll och barnens relationer i leken. Som metod används ett etnografiskt förhållningssätt som innefattar användningen av de etnografiska metoderna deltagarobservation samt medföljande observation (go-alongs). Teorier angående lek, relationer och platsens betydelse används i analysen.Resultatet av undersökningen visar att barnen leker fem olika typer av lekar: rollek, konstruktionslek, rörelselek, bråklek och organiserad lek. Valet av plats för leken påverkar lekens innehåll, ett exempel är att rollek på förskolans gård gärna kombineras med konstruktionslek i skogen. Platsen där lekarna äger rum har således betydelse för barnen. Även relationerna barnen emellan har att göra med valet av plats för leken, exempelvis i skogen så är grupperingarna större och mer könsblandade än vad de är på förskolans gård.

This paper aims at analyzing in what ways ethnographical stories such as myths, legends, and other stories about archaeological monuments can contribute to public archaeology. The public archaeology in Sweden is currently debating how to engage with the public in meaningful ways. At present, the general standpoint in archaeology is that ethnography is to be considered separately from archaeological monuments, as the ethnography is not part of archaeology. Several European and American archaeologists who have studied the use of folklore and similar ethnographies, however, argue that ethnographies can contribute to the understanding and social impact of archaeological monuments. Their theories are then applied to two Swedish archaeological monuments, Sandby borg on Öland and Högarör in Småland. The results are that ethnographical stories can be used in public archaeology to provide nuance to archaeological monuments. The ethnographies can also interest parts of the public who do not have a keen interest in archaeology. Furthermore, archaeology can play a part in producing new ethnographies about monuments, which is something archaeologists should be aware of. / Föreliggande arbete har undersökt vilka etnografiska berättelser som finns om utvalda arkeologiska platser och hur de berättelserna kan användas inom publik arkeologi. Utifrån det etnologiska synsättet i arbetet betraktas fornlämningar som något kulturskapande och analysen har visat att den kulturella påverkan av fornlämningar är viktig för arkeologin att ta hänsyn till. Det teoretiska fokuset för arbetet är artiklar av europeiska och nordamerikanska arkeologer som diskuterar hur etnografisk information om fornlämningar kan nyansera bilden av en fornlämning samt gynna förståelsen av fornlämningen. Diskussionen i arbetet tar sin utgångspunkt i de etnografiska berättelser som finns om Sandby borg på Öland och Högarör i Småland. Resultatet av diskussionen är att ett etnologiskt synsätt på fornlämningar kan gynna den publika arkeologin i att nyansera betydelsen av en arkeologisk plats. Den etnografiska information som finns om fornlämningar kan också vara av värde för människor som är mer intresserade av traditionen än arkeologin kring en arkeologiska plats.

Denna studie undersökte ett tämligen outforskat område som vi anser borde uppmärksammas: vad det innebär att arbeta som ung chef inom offentlig sektor idag. Studiens urval utgick ifrån en medelstor kommun i Sverige där fyra unga chefer valdes ut. Det utfördes sju deltagande observationer som lade grunden för fyra intervjuer, dessa hade en grund i en etnografisk metodansats. För att förstå studiens resultat i sin helhet användes ett symboliskt interaktionistiskt synsätt, kombinerat med utvalda begrepp från Goffmans dramaturgiska perspektiv och Hochschilds emotionssociologi. Resultatet delas upp i fyra övergripande teman: vad innebär det att arbeta som chef?, det sociala klimatet på arbetsplatsen, hur ung ålder spelar in på chefsrollen och hur medarbetarnas ålder påverkar chefernas förhållningssätt. Under det första temat diskuteras chefernas generella chefsroll och vad det innebär, exempelvis begränsningar. I det andra temat diskuteras användningen av stämningsreglerande i form av humor samt användning av tydlig kommunikation. Det tredje temat lyfter chefernas egen beskrivning på de som unga chefer samt omgivningens syn. Och i det sista temat redovisar vi för chefernas syn på sina medarbetare utifrån ålder.

This is a study about how embodied cognitive processes relates to slow drawing processes such as stippling, but also other slow mediums such as graphite pencil. With an auto-ethnographical research method the production of a stippled drawing is examined in relation to contemporary cognitional science, as well as a cognitive experiment that examines how important time and technique is to mental processes surrounding the drawing. The study is then examined in relation to other realistically stippled drawings to establish data outside the personal narrative. The main results were that the amount of time you spend drawing the studied object increasingly enhances the cognitive process of gathering of information. Furthermore the usage of hands during this slow process is established as an effective way to feel and remember the essence of an object for a longer period of time. Also, the parallell pause that occurs whilst drawing slowly and methodical enables reflection that stimulate the embodied cognitional processes linked to learning and understanding about objects outside ourselves.

Denna etnografiska studies syfte är att beskriva och förstå vad deltagandet i Hardstyle-fester i Sverige innebär och vilken betydelse deltagandet har för de som deltar. Studiens centrala fråga har sin utgångspunkt i vilken betydelse deltagarna tillskriver sitt deltagande i Hardstyle-fest/kulturen. Resultatet behandlar även ett stigma och det framkommer ett perspektiv som andra har på festkulturen, där deltagandet förringas och utpekas på olika sätt. Deltagandet i Hardstyle-kulturen har en slags livsomvälvande influens, där gemenskap och solidaritet vuxit sig stark ur gruppens mångfald. Hardstyle-deltagandet analyseras ur ett emotionssociologiskt perspektiv där begrepp som interaction rituals, emotional energy, gemeinschaft, gesellschaft och kultur är centrala inspiratörer. / The purpose of this ethnographic study is to describe and understand what participation in Hardstyle parties in Sweden means and what importance the participation has for those who participate. The central issue of the study is based on the importance of participants attributing their participation in the Hardstyle party/culture. The result also deals with a stigma perspective that outsiders have about the partaking in the party culture, where participation is deteriorated and identified in different ways. Participation in the Hardstyle culture has some kind of life-changing influenza, where community and solidarity grew strong from the group's diversity. The hardstyle participation is analyzed from an emotional sociological perspective where concepts such as interaction rituals, emotional energy, gemeinschaft, gesellschaft and culture are key inspirators.

This study attempts to understand the creation of identities, especially focusing on vocational identities within the vocational education and training (VET) for hairdressers. To be trained for a vocation like hairdressing means that more has to be learnt other than to do nice haircuts or other treatments. The handicraft is one part of the vocational knowing of hairdressing, but to be a hairdresser is about something more besides handicraft. Identity in this study is understood from a sociological perspective influenced by Richard Jenkins’ (2004, 2008) theoretical model of social identities. This is used together with the Bourdieu-inspired concept of vocational habitus (Colley, James, Tedder, & Diment, 2003). The method is inspired by ethnographic research and the empirical material consists of interviews and observations. Based on this material personal portraits have been created of four students. The intention is to focus on the students’ perspective about the everyday activities in school and their experiences of being trained for a vocation in school. The analyse shows that students are trained to develop a vocational habitus, to look, move, talk and feel like a hairdresser is expected to. The students encounter these expectations differently, depending on their identities as hairdressers, students or identities established in other contexts. A main finding of the study is that student identities and vocational identities sometimes are in conflict with each other. The contribution of the study is an increased understanding of identity creation in vocational education. It also contributes to a better knowledge of young people in vocational education and their relationship with their vocational education and upcoming vocation.

In february 2017 the maternity ward in Sollefteå was shut down. The citizens of the surrounding area, Ådalen, thus have more than two hours - with private transportation on narrow roads without phone connection - to the nearest maternity ward. The shutdown is a result of various developments in society, connected to larger structures of power that present these changes as natural and inevitable. This qualitative study explores the relationship between individual and structure by examining the area of Ådalen and its inhabitants’ access to maternity care. The emphasis lay on power dynamics within - and between - different structures and how these come to influence people’s everyday life. With ethnographic material collected through in depth-interviews and observations, the impact of these power structures are exemplified and discussed from the perspectives of a few individuals. The relevant structures are examined through three norms; a male norm, a neoliberal norm and an urban norm. The analysis problematize how the norms, through the conceptions of women, rurality and human values they reproduce, influence access to maternity care and limit the agency of the study’s participants. The analysis is based on power theories of both Foucault and Bourdieu. Foucault’s theories of subject and resistance are used to examine structural exercise of power and the informants’ collective actions and experiences. While Bourdieu’s theories of habitus, capital and field are used to analyze the informants’ individual perceptions of power. The power structures discussed are tied together by an intersectional framework, which enables a broader analysis of how these structures cooperate and strengthen each other. The study shows the complexity of power where the local movements challenge prevailing structures through mobilization and resistance. / I februari 2017 stängdes Sollefteå BB. Invånarna i det omgivande området, Ådalen, har därmed över två timmars bilfärd - med privat transport på smala vägar utan telefontäckning - till närmaste förlossningsvård. Nedstängningen av Sollefteå BB kan förstås som en konsekvens av olika samhälleliga förändringar, vilka är kopplade till större maktstrukturer som får denna utveckling att framstå som naturlig och oundviklig. Denna kvalitativa studie utforskar relationen mellan individ och struktur genom att undersöka Ådalen och dess invånares tillgång till förlossningsvård. Fokus ligger på makt-dynamiken inom, liksom mellan, olika strukturer och hur dessa påverkar människors villkor. Maktstrukturerna exemplifieras och diskuteras utifrån ett antal individers perspektiv, med etnografiskt material insamlat genom djupintervjuer och observationer. De för studien relevanta strukturerna undersöks genom tre normer; en manlig norm, en neoliberal norm och en urban norm. Utifrån dessa normer diskuteras hur informanterna relaterar till makt i kontexten av nedstängningen av Sollefteå BB. Analysen problematiserar hur de olika normerna genom den uppfattning om kvinnor, landsbygd och mänskliga värden som reproduceras påverkar tillgången till förlossningsvård, liksom handlingsutrymmet för studiens deltagare. Analysen utgår från teorier om makt av både Foucault och Bourdieu. Foucaults teorier om bl. a. subjekt och motmakt används för att analysera strukturellt maktutövande och informanternas kollektiva handlingar och upplevelser. Medan Bourdieus teorier om habitus, kapital och fält används för att förstå informanternas individuella erfarenheter av och uppfattningar om makt. De maktstrukturer som diskuteras knyts samman genom ett övergripande intersektionellt ramverk, vilket möjliggör en bredare analys av hur dessa strukturer samarbetar och stärker varandra. Studien visar en komplex bild av makt och maktutövning där de lokala rörelserna i Ådalen utmanar rådande maktstrukturer genom mobilisering och motstånd.

<p>I detta arbete undersöks äldre personers förhållande till den teknik de möter i vardagen. Statistik visar att det i åldersgruppen 65–84 år, jämfört med de yngre åldersgrupperna, är betydligt färre personer som har hemdator. Avsikten med studien var att kvalitativt utforska vad som ligger bakom sådana och liknande förhållanden. Omständigheter som kan vara av betydelse vid utveckling av teknik för äldre människor. </p><p>Etnografiskt inspirerade fallstudier genomfördes hos fyra ej yrkesverksamma personer i åldrarna 65 till 75 år. Det empiriska arbetet har i huvudsak inneburit observationer tillsammans med deltagarna och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Momenten har genomförts i deltagarnas hem. </p><p>I syfte att göra resultaten lättillgängliga har dessa utformats som <i>porträtt</i> skrivna i jagform. Tanken med porträtten är att de ska kunna användas som idé- och designstöd i samband med utveckling av teknik för personer i situationer som liknar deltagarnas. </p><p>Praktiskt, estetiskt, symboliskt, socialt och affektivt bruk har varit utgångspunkter vid analysen som genomförts med porträtten som underlag. Ur analysen framträdde ett antal bruksvärden. Dessa avser de positiva eller negativa värden som bruk av någon teknik innebär för brukaren. Bruksvärden som umgänge, åtnjuta information och nöje, effektivitet och trygghet, avgör brukarens förhållande till tekniken. </p><p>Några av slutsatserna i studien är: att trygghet är ett centralt bruksvärde deltagarna upplever i mobiltelefonbruket, att deltagarna har ett mycket begränsat intresse för hemdatorer, att barnen spelar, som anskaffare, påverkare och stöd, en viktig roll för deltagarna vad gäller tekniken i vardagen.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka uppfattningar om risk inom mödrahälsovården. Den behandlar hur barnmorskor och deras patienter uppfattar risk i samband med och runt en graviditet och hur de hanterar denna. En av metoderna för att hantera risk är fosterdiagnostik, vilket syftar till att finna riskgraviditeter. Fokus har främst varit på barnmorskor med frågeställningar kring hur de informerar om risk och fosterdiagnostik, hur de ger råd och hur de uppfattar den inverkan detta har på deras patienter och hur dessa reagerar.</p> / <p>The purpose of this thesis is to explore perceptions of risk within the maternal health care. It deals with how midwives and their patients understand risks associated with and around a pregnancy and how they handle it. One of the methods to manage risk is to use prenatal diagnosis, which aim is to identify risk pregnancies. The focus has been primarily on midwives regarding how they transfer their knowledge about risk and prenatal diagnosis to their patients, how they give advice and how they perceive the impact it has on their patients and their reactions.</p>

<p>This thesis analyses how romanies look upon schooling and how they reflect upon the possibility of getting an education. Many inquiries relating to romanies have been published in Sweden but very few are based on fieldwork among romanies. The aim of this thesis is therefore to through fieldwork focus on how romanies themselves look upon their educational situation.</p><p>The main questions for this study are: How is the image of romanies as a problem constructed in school? How are romanies separated from other students? How is the interplay between romanies and school representatives formed? How do romanies look upon the possibility of getting an education and does their perception differ from the usual official apprehension?</p><p>An important conclusion concerns how social workers and teachers continuously categorize romanies as different. The group is constantly differentiated from other ethnic groups and is often the target of integration projects. This leads to a constant stigmatization of the group but also to “weak power”. In certain situations where the ethnic identity may be an advantage the ethnic identity is over communicated while it is under communicated in an inferior situation.</p>