<p>Högt presterande tjejer i gymnasieskolan erbjuds positioner som ger dem ett högt feminiserat kulturellt kapital men att de presterar bra behöver inte betyda att de är fria från sitt könshabitus och därmed mer jämställda. Jag har följt tretton tjejer på gymnasiekolans språkliga inriktning och studerat deras vardag i undervisningssituationer samt lyssnat till deras egen syn på sina prestationer. De aspekter jag särskilt lagt vikt vid är hur det feminina kapitalet reproduceras genom könshabitus, symboliskt våld samt det androcentriska synsättet. För att studera deras livsvärld har jag använt den etnografiska metoden och presenterar min empiri i form av en narrativ berättelse. Mitt resultat visar att tjejerna är framgångsrika och kompetenta men eftersom de erbjuds vissa subjektspositioner utifrån skolans förväntningar och utifrån det androcentriska heteronomin är deras höga prestationer dock ett feminiserat kapital.</p> / <p>High achieving girls at upper secondary school are given positions that give them a high feminized cultural capital, however, their high achievement does not translate into a position free from gender habitus. I followed thirteen girls at upper secondary school with language as major in their lifeworld in the classroom. I have also been listening to their own stories about their achievements. I have especially put notice into how the feminine capital is reproduced thru gender habitus, symbolic violence and the androcentric heteronomy. Furthermore, I have used the ethnographic method in order to study their everyday life in school and I present my data as a narrative story. My result shows that high achieving girls are highly competent and successful in the discourse of the school, however, the expectations of the school and the androcentric heteronomy offer them certain subject positions which make their high achievements a feminized capital.</p>

Betyg VG / SIDA

This thesis analyses how romanies look upon schooling and how they reflect upon the possibility of getting an education. Many inquiries relating to romanies have been published in Sweden but very few are based on fieldwork among romanies. The aim of this thesis is therefore to through fieldwork focus on how romanies themselves look upon their educational situation. The main questions for this study are: How is the image of romanies as a problem constructed in school? How are romanies separated from other students? How is the interplay between romanies and school representatives formed? How do romanies look upon the possibility of getting an education and does their perception differ from the usual official apprehension? An important conclusion concerns how social workers and teachers continuously categorize romanies as different. The group is constantly differentiated from other ethnic groups and is often the target of integration projects. This leads to a constant stigmatization of the group but also to “weak power”. In certain situations where the ethnic identity may be an advantage the ethnic identity is over communicated while it is under communicated in an inferior situation.

Syftet med denna uppsats är att undersöka uppfattningar om risk inom mödrahälsovården. Den behandlar hur barnmorskor och deras patienter uppfattar risk i samband med och runt en graviditet och hur de hanterar denna. En av metoderna för att hantera risk är fosterdiagnostik, vilket syftar till att finna riskgraviditeter. Fokus har främst varit på barnmorskor med frågeställningar kring hur de informerar om risk och fosterdiagnostik, hur de ger råd och hur de uppfattar den inverkan detta har på deras patienter och hur dessa reagerar. / The purpose of this thesis is to explore perceptions of risk within the maternal health care. It deals with how midwives and their patients understand risks associated with and around a pregnancy and how they handle it. One of the methods to manage risk is to use prenatal diagnosis, which aim is to identify risk pregnancies. The focus has been primarily on midwives regarding how they transfer their knowledge about risk and prenatal diagnosis to their patients, how they give advice and how they perceive the impact it has on their patients and their reactions.

Den här fallstudien behandlar olika individers föreställningar och uppfattningar om kön och genus i förskolan, i studien ingår både förskolepedagoger och föräldrar. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det socialkonstruktionistiska perspektivet. Studien är uppdelad i två delstudier; delstudie I består av intervjuer som analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys och delstudie II har etnografisk ansats. Att studien består av två delstudier beror på att jag därmed kan belysa problematiken runt arbetsprocessen kring skapandet av ett gemensamt förhållningsätt vad gäller genusarbete i förskolan. Studien påvisar att begreppet genus uppfattas som något svårdefinierbart och informanternas svar tyder på en osäkerhet kring just detta begrepp. Studien uppvisar även att variationer vad gäller uppfattningar och föreställningar om genus och kön påverkar hur genusarbete i förskolan kan införas. Studiens båda delstudier belyser den problematik som arbetslaget på den valda förskolan står inför, att enas runt ett gemensamt förhållningssätt, när pedagoger och föräldrar har olika uppfattningar och föreställningar om genus. / This case study deals with conceptions and attitudes about gender in a preschool context and the study includes both preschool pedagogues and parents. The frame work of the study is made up by the Social constructive perspective and the study includes two parts. The first part includes interviews analyzed with Critical Discourse analysis and the second part includes an Ethnographical perspective. The reason to include two part studies is to draw attention to the difficulties in the working processes that surrounds the enforcement of a common ground for gender equality work in a preschool context. The study shows that the informants’ conceptions and attitudes about the word gender differ and this aspect effects the implementation of gender equality work at the examined preschool.

This study is an empirical work about healthcare in the process of transformation. The speciic healthcare concerns foot and leg wound care within the homecare. The theoretical frame of the study relies on the Activity theory applied onto the healthcare workers involved into the wound care of the hard healing leg and foot ulcers. The transformation process involving this activity is seen as the example of the expansive learning and which is part of the activity theory. The method used is known, according to the Engeström (the leading figure within the currunt Activity research) as "etnography of trouble". The focus is on identifying conflicts which take place within the work activity. The purpose of the study was to increase understanding of how the wound care business is performed in home care in light of expansive learning theory. Results show the need for the wound care within the homecare to develop at the subject level as much as the system level. There are two specific developmental areas in concern, the tehnical-instrumental (development of digital assistance) and interaction-communication dmension (development of a new communication channel on vertical level). Both solutions liberate individuals competens. In the question of communication channel connected to the leadership this would create conditions for tehnical solutions to appear quicker. / Detta studie är ett empiriskt arbete och handlar om vårdarbete i förändring. Det specifika vårdarbete som denna studie behandlar är vård av ben- och fotsår (svårläkta sår) inom hemsjukvården. Teosretiskt anlägger jag ett verksamhetsteoretiskt perspektiv på vårdpersonalens arbete med svarläkta sår. På den förändringen som sker i sårvårdens praktik tar jag det analytiska greppet att jag betratar den som ett möjligt exempel på expansivt lärande. metod har varit inriktad på det som Engeström kallar för "etnography of trouble". En viktig fokus har varit att komma åt motsättningar, spänningar, eller "gnissel" i vårdverksamheten. Insamlade data består av observationer, intervjuer och dokumentation. Syftet med studien har varit att öka förståelse för hur sårvårds verksamhet utförds inom hemsjukvården i ljuset av Expansivt lärande teori. Resultatet visar att sårvård inom hemsjukvården behöver utvecklas likaså på subjekt som på systemnivå. Två specifik utvecklingsfaktorer handlar om teknisk/instrumentell dimension (utveckling av en ny kommunikationskanal på vertikal nivå). Båda lösningar frigör individens kompetens. Skulle det öppnas en mer direkt kontakt med ledningen det skulle skapa förutsättningar för snabbare utveckling av nödvändiga tekniska lösningar.

Både från politiskt och akademiskt håll betonas betydelsen av matematiskt partikulärspråk för barnsmatematiska kunskapsutveckling. Syftet med föreliggande studie är att studera hur förskolelärare och barn konstruerar matematiska begrepp i en förskolekontext. Arbetet tar avstamp i sociokulturellt och kulturanalytisk teori. Data har konstruerat genom att jag som forskare har följt och samtala med en lärare i förskolans verksamhet. Det empiriska materialet har dokumenterats med fältanteckningar och filminspelningar, totalt omfattar filmmaterialet ca 8 timmar. Resultaten beskriver en kultur där kroppen använd likt en servo genom att förstärka kommunikationen kring matematiskt partikulärspråk. Vidare konstrueras kulturen i två skilda typer av aktiviteter, ordnade och oordnade, där den förstnämnda är olika planerade aktiviteter där lärarens vilja sätter ramarna medan den sistnämnda är aktiviteter där barns vilja styr och läraren följer. De ramar som läraren sätter upp varierar men omfattar alltid att barnen tillåts att misslyckas. Vidare konstrueras ordnade aktivitet som mer betydande än oordnade på avdelningen medan samtidigt som de konstrueras som lika betydande i förhållandet till hemmen. I kulturen konstrueras det matematiska partikulärspråket som tillhörande lärarna medan det informella matematiska språket konstrueras som tillförande barnens. Tid är en viktig del av kulturen del genom att läraren och barn använder den som ett verktyg för att få sin vilja igenom och dels för att den konstrueras som överordnad barns och lärarens viljor. Olika kulturella artefakter som är representationer av tid, som klockan, konstrueras som tillhörande lärarna och som inte tillhörande barnen. Vidare diskuteras vilka kvalitativa effekter resultaten kan få för barnens kunskapsutveckling. / Both political and academical sources emphasizes the importance of a particular language for mathematics when it comes to the mathematical knowledge of children. The purpose of the study is to study how preschool teachers and children construct mathematical concepts in a preschool context. The study takes off in sociocultural and culture analytical theory. Data have been constructed through the method of me, in the role of the researcher, talking to a preschool teacher employed at a preschool. The empirical material have been documented with field notes and movie recordings, it includes about eight hours of movie material. The result describes a culture where the body acts as a servo to strengthen the communication around the particular language of mathematics. The culture is further constructed in two separate activities, ordered and unordered, where the former is different activities where the will of the teacher sets the boundaries, whereas thelatter are activities where the will of the child leads and the teacher follows. The boundaries the teacher employs varies, but always allows the child to fail. The ordered activities are further built asof higher importance in the class, but at the same time to have equal importance at home. In the culture the particular mathematical language is built as belonging to the teachers, whereas the informal mathematical language is built as belonging to the children. Time is an important part of the culture, partly since both the teacher and the children use it as a tool to enforce their will, and partly since it's built as superior to children's and teachers wills. Different cultural artifacts as representations of time, like the clock, is built as belonging to the teachers and not belonging to the children. Further discussed is what qualitative effects the results may have for the children's knowledge

Föreliggande studie inriktar sig på hur jag som student i en viss kulturell och social struktur påverkas inlärningsmässigt och uttrycksmässigt i musikundervisningen av att komma till en musikalisk miljö där andra kulturella och sociala strukturer är normativa. Studien är etnografiskt inspirerad och utgår från en statisk-dynamisk analysteknik där videoinspelningar och loggboksanteckningar ligger till grund för det insamlade material som analyseras. Resultatet behandlar de aktiviteter som spelat stor roll, både negativt och positivt, i min musikaliska, sociala och personlighetsmässiga utveckling och beskriver också hur dessa aktiviteter förändras under studiernas gång. De aktiviteter som spelat stor roll under utlandsstudierna är främst mina trumpetlektioner, med kommunikation, teknik och musikaliska uttryck som underrubriker, det sociala livet i och utanför skolan och min musikaliska resa utanför skolan. I diskussionen tar jag bland annat upp den förvirring och frustration som mina trumpetlektioner skapade och hur mina inledande ensamhetskänslor låg till grund för min personliga utveckling. Jag diskuterar också vikten av att vara en del av ett tryggt socialt sammanhang och hur mitt sociala liv påverkade min inlärning. / The study focuses on how I as a student in a certain cultural and social structure am affected both learning and expression wise in the music education by entering a musical environment where other cultural and social structures are normative. The study is ethnographically inspired and based on a static-dynamic analysis technique where video recordings and reading logs is the underlying material. The result shows the activities that have played a major role, both negatively and positively, in my musical, social and personal development and also describes how these activities change during the time of the study. The activities that have played a big role during my studies abroad are primarily my trumpet lessons, with communication, technique and musical expressions as subheads, the social life in and outside of school and my musical journey outside of school. In the discussion I describe and discuss the confusion and frustration that my trumpet lessons created and how my initial feelings of loneliness was the base of my personal development. I also discuss the importance of a secure social context and how my social life affected my learning.

Att vara ung kvinnlig chef är ett outforskat område som behöver belysas. Denna studie syftar till att undersöka vad det innebär att arbeta som offentligt anställd ung kvinnlig chef. Urvalet bestod av fyra unga kvinnliga chefer verksamma inom en stor kommun i Sverige. Med en etnografisk metodansats utfördes åtta deltagande observationer inklusive en fokusgruppsintervju. Resultatet påvisade att cheferna ansåg att faktorer som ålder och kön inte spelade roll när det gällde ledarskap. Trots detta uppfattades en känsla av ambivalens i synen på betydelsen av sin ålder och kön genom att man gjorde skillnad på sina medarbetares ålder och kön. Då ansåg cheferna att yngre, äldre, manliga och kvinnliga medarbetare behövde olika bemötanden. För att förstå studiens resultat i sin helhet användes teorier med inspiration från Charon och den symboliska interaktionismen som betonar att vi blir till i den sociala interaktionen med andra. Systemteori användes även för att synliggöra hur cheferna påverkas och påverkar den samhälleliga bilden av chefsrollen. / Being a young female manager is an unexplored area that needs to be highlighted. This study therefore aims to explore what it means to work as a young female public servant manager. The sample consisted of four young female managers in a large municipality in Sweden. With an ethnographic research approach, eight participating observations including a focus group interview was performed. The result showed that the managers felt that factors such as age and gender did not play a role in their leadership. Despite this, we perceived a sense of ambivalence in the view of the importance of age and gender by making a difference in their employees’ age and gender. The managers considered that younger, older, male and female employees were needed different treatment. To understand the result of the study in its entirety, theories inspired by Charon and symbolic interactionism was used which emphasizes that we become us by the social interaction with others. Systems theory was also used to show how the managers are affected and also affecting the society’s image of the general management role.

Med det här kandidatarbetet vill vi belysa en alternativ väg att gå för att ge även de karaktärer som inte är knutna till det narrativa en större och mer betydelsefull plats inom digitala spel. Tillsammans med Bruno Latours Actor-Network Theory undersöker vi relationer mellan bland annat tid, plats och den vardagliga människan. Med observationer som startpunkt undersöker vi hur en identitet kan brytas ner för att omformas till något nytt, något som kan skapa en känsla av unikt och levande till den annars relativt tomma existens som är en ickespelbar karaktär. För att ta det här steget blir begreppet persona en viktig beståndsdel i skapandet av något mer lekfullt och livfullt. Genom att forma identiteter baserade på observationer och sedan förstå relationen mellan dessa identiteter och dess fiktiva egenskaper skapar vi personas med egna behov och bekymmer.   Detta kandidatarbete kommer att förklara olika metoder och processer till att skapa karaktärer och sedan analysera och diskutera resultatet i form av animationer där individers unika egenskaper och attribut förklaras och visualiseras. / With this bachelor thesis we want to shine a light upon an alternative path to take when it comes to giving characters that is not hard knitted to the narrative a greater and more meaningful place inside a digital game. Together with Bruno Latour's Actor-Network Theory we research the relations between time, place and the everyday person. With observation as a starting point we look at how we can break down an identity to reshape and make something new from it, something that can create a lifelike and unique feeling in the otherwise relatively plain and empty existence that is a non-playable character. For us to be able to take that step we include the concept of persona, an important factor in creating something more full of fun and life. Through the shaping of identities based on observation and understanding the relationship between these identities and their fictive attributes a persona is created with its own needs and worries.  This bachelor thesis will also explain the methods and processes needed to create characters followed by analysing and discussions based on the results, the animation of the unique attributes of individuals and how it is explained and visualised.