<p>Intresset för och valet av denna uppsats grundade sig i att den existentiella dimensionen hos människor tycks försummas på flera områden i samhället, bland annat saknas den helt på psykologprogrammet på Stockholms universitet. Syftet var att undersöka vilka existentiella frågor som patienter berörs av och om möjligt urskilja några existentiella teman som är särskilt framträdande. Bakgrunden för arbetet är en existentialistisk referensram på individ och samhällsnivå. Sju intervjuer gjordes med existentiellt inriktade behandlare med olika yrkesbakgrund som alla bedrev någon form av samtalsterapi med patienter. En induktiv tematisk analys visade fyra existentiella teman i form av motpoler som var särskilt framträdande hos patienterna; Hopp och fruktan, liv och död, makt och maktlöshet, ensamhet och samhörighet. Patienter visade sig ha svårt att hitta en balans mellan dessa motpoler. Temana innebar i högre utsträckning fruktan än hopp. Det fanns en svårighet kring att acceptera det svåra livet och att leva ett sant liv. Patienter visade sig ofta fly från det egna ansvaret, ensamheten och döden då dessa teman upplevs som skrämmande. De framkomna temana stod i tydlig samklang med den existentialistiska referensramen.</p>

<p>All my short stories have been written in an intuitive way according to which no outline of characters, intrigue or plot was made in advance. A consequence of this process is that not even myself as the author is aware of the meaning of the texts and therefore I too have to interpret the stories. Because of the character of the text, I use an analysis of archetypes according to C. G. Jung’s analytic psychology. In addition to this I also use concepts from hermeneutical and existential phenomenology, represented here by Viktor Frankl, Emmanuel Lévinas, Martin Heidegger and Paul Ricoeur. The Jungian analysis shows that the content in the short story <em>Sjön</em> (The lake) in a high degree is structured in a way that correlates very well with this method. When it comes to the phenomenological thinkers, several of their concepts are applicable in my short story. In the philosophy of Frankl and Heidegger, the concept of <em>conscience</em> is a warning to the individual to take care of his life, which is a possible interpretation of the anxiety of my main character.  When it comes to his seeking for the significance of an important earlier event in his life the concept of <em>memory</em> in the discourse of Ricoeur also bring some light to the understanding. Finally, the concept of <em>the Other</em> in Lévinas´ philosophy can explain his longing for a reestablishing of a meaning in his life.</p><p> </p>

All my short stories have been written in an intuitive way according to which no outline of characters, intrigue or plot was made in advance. A consequence of this process is that not even myself as the author is aware of the meaning of the texts and therefore I too have to interpret the stories. Because of the character of the text, I use an analysis of archetypes according to C. G. Jung’s analytic psychology. In addition to this I also use concepts from hermeneutical and existential phenomenology, represented here by Viktor Frankl, Emmanuel Lévinas, Martin Heidegger and Paul Ricoeur. The Jungian analysis shows that the content in the short story Sjön (The lake) in a high degree is structured in a way that correlates very well with this method. When it comes to the phenomenological thinkers, several of their concepts are applicable in my short story. In the philosophy of Frankl and Heidegger, the concept of conscience is a warning to the individual to take care of his life, which is a possible interpretation of the anxiety of my main character.  When it comes to his seeking for the significance of an important earlier event in his life the concept of memory in the discourse of Ricoeur also bring some light to the understanding. Finally, the concept of the Other in Lévinas´ philosophy can explain his longing for a reestablishing of a meaning in his life.

Intresset för och valet av denna uppsats grundade sig i att den existentiella dimensionen hos människor tycks försummas på flera områden i samhället, bland annat saknas den helt på psykologprogrammet på Stockholms universitet. Syftet var att undersöka vilka existentiella frågor som patienter berörs av och om möjligt urskilja några existentiella teman som är särskilt framträdande. Bakgrunden för arbetet är en existentialistisk referensram på individ och samhällsnivå. Sju intervjuer gjordes med existentiellt inriktade behandlare med olika yrkesbakgrund som alla bedrev någon form av samtalsterapi med patienter. En induktiv tematisk analys visade fyra existentiella teman i form av motpoler som var särskilt framträdande hos patienterna; Hopp och fruktan, liv och död, makt och maktlöshet, ensamhet och samhörighet. Patienter visade sig ha svårt att hitta en balans mellan dessa motpoler. Temana innebar i högre utsträckning fruktan än hopp. Det fanns en svårighet kring att acceptera det svåra livet och att leva ett sant liv. Patienter visade sig ofta fly från det egna ansvaret, ensamheten och döden då dessa teman upplevs som skrämmande. De framkomna temana stod i tydlig samklang med den existentialistiska referensramen.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom ansågs länge vara ett manligt problem, så det finns därför inte lika mycket forskning om kvinnor och hjärtinfarkt. Symtomen hos kvinnor är mer diffusa och svårtolkade än hos män. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå hur kvinnor upplever en hjärtinfarkt för att kunna hjälpa och minska deras lidande. Syfte: Att studera kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt samt att undersöka hur deras livsvärld påverkas. Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv. Tio artiklar analyserades utifrån Graneheim &amp; Lundmans (2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys. Resultat: I analysen framträdde sex olika kategorier. De var: Kvinnors beslut att söka vård, Behovet av kontroll, Upplevelsen av stöd och brist på stöd, Upplevelsen av en förändrad livsvärld, Förnekelse och Livsstilsförändring. Slutsatser: Det framkom att kvinnor med hjärtinfarkt hade en tendens att inte söka vård i tid. Kvinnornas hälsa påverkades av upplevelsen av stöd.  Ett positivt stöd genom rehabilitering, nätverk och samtal ökade välbefinnandet. Kvinnorna upplevde rädsla som hämmade dem i deras vardag. Kvinnorna ifrågasatte meningen med livet, vilket ledde till en existentiell osäkerhet. Insikten om livets sårbarhet gjorde att de omvärderade sina liv och använde hjärtinfarkten som starten till en positiv nyorientering.

Bakgrund: Antalet patienter som är i behov av palliativ vård ökar inom hemsjukvården. Existentiella behov utgör en stor del av den palliativa vården och behöver tillgodoses för att patienter ska kunna känna livskvalité vid livets slut. Sjuksköterskor har en viktig del i att stödja och bemöta patienter i deras existentiella frågor.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta patienters existentiella frågor inom palliativ vård i hemsjukvården.Metod: I studien intervjuades sju sjuksköterskor. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datamaterialet.Resultat: Två kategorier framkom, dessa var: Tillgodose patientens rättigheter och Följsamt förhållningssätt gentemot patienten. Sjuksköterskor erfar att patienters existentiella frågor är en svår men betydelsefull del av vården i livets slut. Andra erfarenheter som sjuksköterskor har är att samtal bör prioriteras och att känna in patientens behov för att kunna bemöta patienters existentiella frågor.Konklusion: Denna studie har synliggjort att sjuksköterskor inte behöver vara rädda för att bemöta existentiella frågor. Ett gott samarbete med andra professioner kan gynna både patient och sjuksköterska. / Background: Patients in need of palliative care increases in home care. Existential needs are a major part of palliative care and need to be provided for the patients to feel quality of life at the end of life. Nurses have an important part in supporting and responding to patients in their existential questions.Aim: The purpose is to describe the nurses experience of responding to patients existential questions in palliative care in home care.Method: In this study a qualitative content analysis was used. Seven nurses were interviewed.Result: Two categories emerged, these were: Provide the patients rights and Adaptable attitude towards the patients. Nurses experience that patients existential questions are a difficult but a significant part of end of life care. Other experiences that nurses have is that conversations should be prioritized and to see the patients needs to respond to patients existential questions.Conclusion: This study has revealed that nurses do not need to be afraid of responding to existential questions. Collaboration with other professions can benefit both patients and nurses.

Följande text är en undersökning som tar upp relationerna mellan fenomenologi, queer, orientering, objekt, existens, spel- och leveldesign. Texten dyker ner i skapandet av karaktärer för spel med en inriktning inom filosofi och hur det kan användas för att designa spel. Undersökningen tar upp diskussioner om hur i vår design, hur filosofi och tänkandet kring att finnas och ens egna “jag” och hur uppfattningen av “jaget” kan påverka design, och om det gör det överhuvudtaget. Texten tar upp olika metoder som används för design. Men också metoder för projekthantering. I undersökningen så ser vi också om det händer något i besluten eller i hur vi använder metoderna för att ta fram gestaltningen. Undersökningen tar upp olika designfilosofi författare som stöd för hur tänkandet och interaktionen mellan aspekterna kan ta form för att skapa en underhållande upplevelse som samtidigt är spännande och mystisk. Theory of Fun av Raph Koster är ett exempel. Han presenterar i sin bok olika teorier om hur människan och spelet interagerar med varandra, och vad det är som gör spelet “roligt” att spela. / The following text is a study that addresses the relationships between phenomenology, queer, orientation, objects, existence, game- and leveldesign. The text dives into the creation of characters for games with a focus on philosophy and how it can be used to design games. The study addresses discussions about how in our design, how philosophy and thinking about being and even one's own "I" and how the perception of "the self" can influence design and whether it does so at all. The text addresses various methods used for design, but also methods for project management. In the research we also see if something happens in the decisions or in how we use the methods to produce the design. The study addresses various design philosophy authors in support of how thinking and interaction between aspects can take shape to create an entertaining experience that at the same time is exciting and mysterious. The Theory of Fun by Raph Koster is an example. In his book he presents various theories about how man and the game interact with each other, and what it is that makes the game "fun" to play.

Studien har utformats från intresset av ett relativt nytt och omtalat fenomen “fear of missing out”, benämnt FoMo. Direkt översatt betyder det rädslan att missa, vilket ofta beskrivs som ett psykologiskt fenomen. Studien har en hermeneutisk ansats och syftar till att förmedla en förståelse av FoMo i relation till sociala aspekter med en socialpsykologisk utgångspunkt. Urvalet består av tio intervjudeltagare i åldern 18–32 år med erfarenhet av upplevd FoMo. Deltagarna har intervjuats om sin upplevelse av FoMo, där de fått tala fritt om fenomenet. Studiens teoretiska referensram bygger på teorier om identitetsutveckling i relation till omvärlden och individens frihet att handla utifrån en kombination av existentialism och symbolisk interaktionism. Resultatet är en tolkning av insamlad data som utformats med stöd av förförståelse, tidigare forskning och den teoretiska referensramen. FoMo handlar om en oro för framtiden. Oron grundar sig i individuella faktorer som är betydande för identitetsutveckling men även sociala faktorer som gemenskap. Att missa en social händelse i sig är inte avgörande för upplevelsen av FoMo utan snarare rädslan för att missa de erfarenheter som händelsen kan leda till. De val vi ständigt måste ta i vardagen har stor betydelse för individen och kan vara avgörande för individens existens.

Bakgrund: Bröstcancer är näst vanligaste cancerformen som drabbar yngre kvinnor. Vid yngre åldrar är sjukdomen oftast avancerad med högre mortalitet och skapar stort lidande för de drabbade kvinnorna. Syfte: Belysa yngre kvinnors tankar och upplevelser som infinner sig i livet efter en bröstcancerdiagnos. Metod: Kvalitativ metod genomfördes av bloggar där examensarbetet använt sig av innehållsanalys för att kunna beskriva en ny helhet av texten. Resultat: Resultatet visade att kvinnor upplevde svårigheter i att strukturera upp sin vardag, då de fick leva med ständig rädsla. Leva med sjukdomen innefattade mentala och kroppsliga påfrestningar. Trots detta fann kvinnorna ändå positiva stunder som ingav styrka och energi. Att orka leva i nuet och våga planera för framtiden med vänner och anhöriga, gjorde att det infann sig känsla av samhörighet hos de drabbade kvinnorna.  Konklusion: Det är centralt med ett bemötande från sjuksköterskan byggt på empati och förståelse för att förebygga vårdlidande. / Background: Breast cancer is the second most common form of cancer affecting younger women. The disease is usually more advanced with younger women, and has a higher mortality rate resulting in greater suffering for the women and their relatives. Existential concern and questions arise within the women and they usually trust the health service for advice, support and answers. Objective: To shed light on younger women’s thoughts and experiences that occur in life after a breast cancer diagnosis. Method: Qualitative method was carried out by blogs where the degree project used content analysis to describe a new whole of the text. Finding: The results showed that the women experienced difficulties with daily organisation and had a constant feeling of fear. Living with the diesease resulted in mental and physical stress. However the women had moments of positivity whitch in turn lead to increased strengh and energy. Being able to live in the moment and daring to plan for the future with friends and family lead to a sense of belonging amongst the affected women. Conclusion: It´s important that the nurse’s treatment is based on empathy and an understanding to prevent care suffering.

Syftet med studien är att genom intervjuer med lesbiska kvinnor belysa deras förhållningssätt till att vara öppen med sin sexuella läggning inom idrotten. Ansatsen är att undersöka vad som påverkar lesbiska kvinnor att vara öppna och om idrotten är en särskilt accepterande miljö för lesbiska. Fem öppet lesbiska kvinnor, som antingen spelar eller har spelat fotboll eller innebandy, har intervjuats. Som referenser används tidigare studier om homosexuella kvinnor och lesbisk existens, både inom och utanför idrotten. De teoretiska analysverktygen har varit Erving Goffmans resonemang kring stigma och hur stigmatiserade individer förhåller sig till sitt utanförskap. Men också Adrienne Rich, Monique Wittig och Judith Butlers idéer kring tvingande heterosexualitet och heteronormativitetsbegreppet som kom därur. Intervjupersonerna är medvetna om att det finns fördomar om lesbiska. De har inte upplevt några personliga angrepp men har alla exempel på generella kränkningar som kan förekomma. Trots detta upplever de trygghet och bekvämlighet inom idrotten när det finns flera lesbiska där. Inom lagidrotten är folk oftast vana vid lesbiska och det blir ingen stor uppståndelse kring individers sexuella läggning. / The purpose of this essay is to examine lesbian women’s experience of being open with their sexual orientation in sport, through interviews with lesbian women. The aim is to investigate what it is that influence lesbian women to be out and if sports are a particular accepting environment for lesbians. Five open lesbian women, who either play or has played football or floorball, have been interviewed. References that have been used are previous studies about homosexual women and lesbian existence, both within and outside sports. The theoretical analysis tools have been Erving Goffmans’ reasoning about stigma and how stigmatised individuals handle their situation. But also Adrienne Rich, Monique Wittig and Judith Butlers’ ideas revolving compulsory heterosexuality, and the heteronormativity concept that emerged from this. The informants are aware of the existence of prejudices about lesbians. They have never experienced any personal attacks but they all have examples of general insults that might occur. Despite this they experience security and comfort within sports when there are other lesbians present. Within team sports people are generally used to lesbian women and it causes no grand excitement around the women’s sexual orientation.