Un appel d'offres (AO) est une procédure qui permet au maître d'ouvrage (MOA) de faire le choix du prestataire ou maître d'œuvre (MOE) à qui il confiera une réalisation de travaux, fournitures ou services. Cette pratique, incontournable pour quasiment tous les secteurs professionnels, repose sur la mise en concurrence de prestataires potentiels vis-à-vis d'une demande client. Chaque répondant engage des ressources et du temps pour élaborer des propositions qui ne seront pas toujours retenues. Le processus de réponse à appel d'offres (PRAO) est fortement contraint car, pour être acceptées, les propositions doivent satisfaire aux exigences du Cahier des Charges (CdC) tout en restant économiquement viables pour le prestataire. Le PRAO est une pratique risquée. De façon générale, le premier niveau de risque est de ne pas répondre à l'AO et d'écarter un projet intéressant sur le plan technique et/ou économique ; ensuite, si la décision a été de répondre, un deuxième risque est de ne pas être accepté par le client ; enfin, en cas d'acceptation, si la proposition a été mal élaborée à cause d'une appréciation incorrecte par le prestataire des difficultés sous-tendues par la réalisation, celui-ci peut s'engager dans un processus très pénalisant (dépassements de budgets, non conformités aux exigences techniques, non-respect des délais,…). Afin de minimiser ces risques, nous proposons dans ce travail une amélioration du processus de réponse à appel d'offres (PRAO) par la mise en place d'une instrumentation renforçant ce processus et la définition d'une méthodologie de conduite adaptée. L'objectif est de fournir au MOE des outils d'aide à la décision pour détecter, rendre compte et minimiser les risques potentiels. La démarche consiste à adosser au PRAO un système de retour d'expérience, portant sur les PRAO passés et sur les cycles de développement associés, couplé à une démarche structurée de gestion des risques afin d'offrir au soumissionnaire les appuis nécessaires à la construction d‘une réponse « robuste » à l'AO. Cette instrumentation du cadre de travail du souscripteur et la proposition de conduite associée forment le socle de la méthodologie BiPRiM (Bidding Process Risk Management) que nous avons développée. Nous proposons dans celle-ci la mise en œuvre pratique des modèles de risques et d'expériences PRAO que nous avons développés ; nous nous appuyons sur les mécanismes d'acquisition, de traitement et d'exploitation du système de retour d'expérience sous-jacent pour conduire le processus de gestion des risques PRAO et, en élargissant, le processus décisionnel qui supporte le PRAO. / Call for tenders is a procedure that allows a client company to choose the provider of works, supplies or services. This practice is essential for almost all industry sectors and is based on the competition of potential providers according to a client request. Each bidder commits ressources and time to develop proposals that will not always be accepted. Bidding Process (BP) is highly constrained because, to be accepted, proposals must meet the client requirements while remaining economically viable for the provider. BP is a risky practice. In general, the first risk level is related to the choice of not responding to a call for tenders whereas it was an opportunity (i.e. an interesting project on technical and/or economic terms). Then, if the decision was to respond, a second risk level is not to be accepted by the client; finally, when the tender is accepted, a third risk level is related to the proposal realization potential problems. Indeed, if the related offer was poorly developed, due to an incorrect assessment by the bidder of the difficulties of the underlying realization, the bidder can be engaged in a very penalizing process (overruns, non-compliance of technical requirements, non-compliance of deadlines...). In order to minimize these risks, an improvement of BP has been proposed by setting up an instrumentation reinforcing this process and by the definition of a methodology for its appropriate management. The objective is therefore to provide to the bidder decision support tools to detect, report and minimize potential risks. The approach consists in the integration to the BP of an experience feedback system involving past bidding processes and associated development cycles, coupled with a structured approach of risk management to provide to the bidder the necessary support for the development of a "robust" response to new calls for tenders. This proposed bidder decision support system instrumentation and the associated management process establish the basis of the BiPRiM methodology (Bidding Process Risk Management) that was developed. In this development, a practical implementation of risk models and BP experiences has been developed. It rests upon the mechanisms of acquisition, processing and exploitation of the underlying experience feedback system in order to conduct the risk management process in the BP while broadening the associated decision-making process.

Les travaux de recherche présentés dans ce mémoire s’inscrivent dans le cadre de la valorisation des connaissances issues des expériences passées afin d’améliorer les performances des processus industriels. La connaissance est considérée aujourd'hui comme une ressource stratégique importante pouvant apporter un avantage concurrentiel décisif aux organisations. La gestion des connaissances (et en particulier le retour d’expérience) permet de préserver et de valoriser des informations liées aux activités d’une entreprise afin d’aider la prise de décision et de créer de nouvelles connaissances à partir du patrimoine immatériel de l’organisation. Dans ce contexte, les progrès des technologies de l’information et de la communication jouent un rôle essentiel dans la collecte et la gestion des connaissances. L’implémentation généralisée des systèmes d’information industriels, tels que les ERP (Enterprise Resource Planning), rend en effet disponible un grand volume d’informations issues des événements ou des faits passés, dont la réutilisation devient un enjeu majeur. Toutefois, ces fragments de connaissances (les expériences passées) sont très contextualisés et nécessitent des méthodologies bien précises pour être généralisés. Etant donné le potentiel des informations recueillies dans les entreprises en tant que source de nouvelles connaissances, nous proposons dans ce travail une démarche originale permettant de générer de nouvelles connaissances tirées de l’analyse des expériences passées, en nous appuyant sur la complémentarité de deux courants scientifiques : la démarche de Retour d’Expérience (REx) et les techniques d’Extraction de Connaissances à partir de Données (ECD). Le couplage REx-ECD proposé porte principalement sur : i) la modélisation des expériences recueillies à l’aide d’un formalisme de représentation de connaissances afin de faciliter leur future exploitation, et ii) l’application de techniques relatives à la fouille de données (ou data mining) afin d’extraire des expériences de nouvelles connaissances sous la forme de règles. Ces règles doivent nécessairement être évaluées et validées par les experts du domaine avant leur réutilisation et/ou leur intégration dans le système industriel. Tout au long de cette démarche, nous avons donné une place privilégiée aux Graphes Conceptuels (GCs), formalisme de représentation des connaissances choisi pour faciliter le stockage, le traitement et la compréhension des connaissances extraites par l’utilisateur, en vue d’une exploitation future. Ce mémoire s’articule en quatre chapitres. Le premier constitue un état de l’art abordant les généralités des deux courants scientifiques qui contribuent à notre proposition : le REx et les techniques d’ECD. Le second chapitre présente la démarche REx-ECD proposée, ainsi que les outils mis en œuvre pour la génération de nouvelles connaissances afin de valoriser les informations disponibles décrivant les expériences passées. Le troisième chapitre présente une méthodologie structurée pour interpréter et évaluer l’intérêt des connaissances extraites lors de la phase de post-traitement du processus d’ECD. Finalement, le dernier chapitre expose des cas réels d’application de la démarche proposée à des interventions de maintenance industrielle. / The research work presented in this thesis relates to knowledge extraction from past experiences in order to improve the performance of industrial process. Knowledge is nowadays considered as an important strategic resource providing a decisive competitive advantage to organizations. Knowledge management (especially the experience feedback) is used to preserve and enhance the information related to a company’s activities in order to support decision-making and create new knowledge from the intangible heritage of the organization. In that context, advances in information and communication technologies play an essential role for gathering and processing knowledge. The generalised implementation of industrial information systems such as ERPs (Enterprise Resource Planning) make available a large amount of data related to past events or historical facts, which reuse is becoming a major issue. However, these fragments of knowledge (past experiences) are highly contextualized and require specific methodologies for being generalized. Taking into account the great potential of the information collected in companies as a source of new knowledge, we suggest in this work an original approach to generate new knowledge based on the analysis of past experiences, taking into account the complementarity of two scientific threads: Experience Feedback (EF) and Knowledge Discovery techniques from Databases (KDD). The suggested EF-KDD combination focuses mainly on: i) modelling the experiences collected using a knowledge representation formalism in order to facilitate their future exploitation, and ii) applying techniques related to data mining in order to extract new knowledge in the form of rules. These rules must necessarily be evaluated and validated by experts of the industrial domain before their reuse and/or integration into the industrial system. Throughout this approach, we have given a privileged position to Conceptual Graphs (CGs), knowledge representation formalism chosen in order to facilitate the storage, processing and understanding of the extracted knowledge by the user for future exploitation. This thesis is divided into four chapters. The first chapter is a state of the art addressing the generalities of the two scientific threads that contribute to our proposal: EF and KDD. The second chapter presents the EF-KDD suggested approach and the tools used for the generation of new knowledge, in order to exploit the available information describing past experiences. The third chapter suggests a structured methodology for interpreting and evaluating the usefulness of the extracted knowledge during the post-processing phase in the KDD process. Finally, the last chapter discusses real case studies dealing with the industrial maintenance domain, on which the proposed approach has been applied.

I samarbete med Skanska Sverige AB, Region Hus Stockholm Bostäder har detta examensarbete upprättats. Examensarbetet handlar om bedömning och uppföljning av de allmänna kostnaderna, (AK), inom regionen.  Inom husbyggnation är de allmänna kostnaderna en del av projektets totalkostnad och är i de flesta fall svåra att beräkna. Delar av Region Hus Stockholm Bostäder har arbetat med att ta fram erfarenhetsvärden och nyckeltal, för att få ökade kunskaper om AK i projekten och därigenom underlätta bedömningarna för prissättning i kommande projekt. Syftet är att försöka bidra till högre produktivitet genom att göra bättre bedömning, uppföljning och erfarenhetsåterföring med hjälp rekommendationer. Målet är ta fram en generell beskrivning av en rekommenderad arbetsrutin som ska ha en ”best practice” funktion för framtida arbeten.  Materialet som detta examensarbete baseras på är en sammanställning av intervjuer med olika personer inom Skanska Sverige AB, inom Region Hus Stockholm Bostäder och Region Hus Stockholm Kommersiellt. Jämförelse görs mellan bostadsprojekt inom regionerna. Information har även hämtats från litteratur och Skanskas hemsida. Arbetsrutinerna inom regionen varierar till viss del. Beräkning av AK görs på samma sätt över regionen, dock är uppföljningen personlig och varierande i strukturen under produktionsskedet. Detta gör att i dagsläget är arbetet personberoende och inte processberoende. Rekommendationerna presenteras i form av en arbetsbeskrivning och en erfarenhetsåterföringsmodell. Arbetsbeskrivningen omfattar de viktigaste delarna i arbetet med AK under anbudsskedet, produktionsskedet samt vid projektavslut. Erfarenhetsåterföringsmodellen behandlar hur de befintliga erfarenheterna kan återföras i företaget. Vidare förelås även en utveckling av projektstyrningsverktyget SPIK att agera som informationsbärare för att kunna ta sammanställa säkrare nyckeltal samt en stabil erfarenhetsbank. Vidare förelås även ytterligare utveckling av projektstyrningsverktyget SPIK, för att agera som informationsbärare och därefter kunna ta sammanställa säkrare nyckeltal samt en stabil erfarenhetsbank. / This thesis was established in collaboration with Skanska Sweden AB, Region Hem Stockholm Bostäder. The thesis deals with the assessment and monitoring of the general costs in the region. AK is a part of the project's total cost in house building and is in most cases difficult to estimate. Parts of the Region House Stockholm Homes have been working to develop empirical values and key performance indicators, to gain greater knowledge of the general costs in the projects, thereby facilitating the estimation of pricing in future projects. It aims to contribute to higher productivity by making better assessment, monitoring and feedback with recommendations. The goal is to develop a general description of a recommended practice is to have a "best practice" function for future works. This thesis is based on material from a compilation of interviews with various people at Skanska Sweden AB, Region Hus Stockholm Bostäder and Region Hus Stockholm Kommersiellt. Comparison is made between the housing construction projects in the regions. Information was also gathered from literature and Skanska´s website. The working procedures within the region vary to some degree. Calculation of the general costs is similar across the region; however the follow-up is personal and vary in process during the production phase. This means that in the current situation is the work is depending on individuals rather than process. The recommendations are presented in the form of a job description and an experience feedback model. The job description includes the main elements in the work of the general costs during the tendering stage, production stage and at project completion. The model for experience feedback addresses how existing experience can be brought back into to the company. Furthermore, it is proposed also a development of the project management tool SPIK to act as an information carrier, and with it produce more reliable key performance indicators and create a solid bank of experiences.

Erfarenhetsåterföring (EF) leder till flera fördelar som ökat resultat och nöjdare kunder. Det traditionella byggandet saknar en metod och modell för erfarenhetsåterföring. Det industriella byggandet har kommit längre i arbetet med erfarenhetsåterföring men generellt finns det utrymme för en bättre erfarenhetsåterföring inom byggbranschen. Inom tillverkningsindustrin arbetas det framgångsrikt med erfarenhetsåterföring genom ständiga förbättringar och Lean. Studiens syfte var att undersöka hur industriella byggare och tillverkningsindustrin arbetar med erfarenhetsåterföring och hur det kan implementeras hos en traditionell byggentreprenör. Genom frågan vad som skapar en bra erfarenhetsåterföring var målet att utforma en modell för implementering av erfarenhetsåterföring hos målföretaget Contractor. För att få inblick har en litteraturstudie genomförts, samt intervjuer med branschföretag.  Studien visar att de industriella byggarna arbetar med dagliga möten och det finns en eller flera personer med ansvar för erfarenhetsåterföringen. Inom tillverkningsindustrin använder de inte begreppet erfarenhetsåterföring även fast syftet och målet är detsamma som hos byggsektorn; att förbättra och nå ett högre resultat. Därför kan begreppet erfarenhetsåterföring användas i båda branscher men tillverkningsindustrin arbetar mer systematiskt. De har en starkare kultur och ser ett större värde i arbetet eftersom det är högre prioriterat. Det som visat sig skapa en bra erfarenhetsåterföring är först och främst när företagsledningen har en tydlig strategi kopplat till erfarenhetsåterföring. Det ska finnas en person som driver arbetet med erfarenhetsåterföring, en koordinator som skapar ett dragande efter erfarenheter. Strukturering av arbetet sker genom kontinuerlig användning av pulsmöten där avvikelser, förbättringar och planering diskuteras. Motiverade medarbetade behövs för att lyfta avvikelser och erfarenheter, där feedback och insyn i resultatet är viktigt för motivationen att rapportera. Avslutningsvis kan implementeringen av EF-modellen ske i ett pilotprojekt där arbetssätt med pulsmöten testas i en mindre skala för att sedan utvärderas och testas igen, för att sedermera fastställas. Det fastställda arbetssättet kan sedan spridas till fler arbetslag och till sist hela organisationen, där efterfrågande ledarskap fortsatt är viktigt. Det måste ständigt arbetas med frågan kring erfarenhetsåterföring, annars är den inte viktig. / Experience feedback leads to several benefits such as increased results and more satisfied customers. Traditional construction lacks a method and model for experience feedback. Industrial construction has come a long way in the work with experience feedback, but in general there is room for a better experience feedback in the construction industry. In the manufacturing industry, they work successfully with experience feedback through continuous improvement and Lean.  The purpose of the study was to investigate how industrial builders and the manufacturing industry work with experience feedback and how it can be implemented with a traditional construction company. Through the question of what creates a good experience feedback, the goal was to design a model for implementing experience feedback at the target company Contractor. To gain insight, a literature study was conducted, as well as interviews with industry companies. The study shows that the industrial builders work with daily meetings and there is one or more people responsible for the feedback of experience. In the manufacturing industry, they do not use the concept of experience feedback even though the purpose and goal are the same as in the construction sector; to improve and achieve a higher result. Therefore, the concept of experience feedback can be used in both industries, but the manufacturing industry works more systematically. They have a stronger culture and see a greater value in the work because it is a higher priority.  What has been shown to create a good experience feedback is first and foremost when the company management has a clear strategy linked to experience feedback. There must be a person who drives the work with experience feedback, a coordinator who creates a desire for experience. Structuring of the work takes place through continuous use of pulse meetings where deviations, improvements and planning are discussed. Motivated employees are needed to highlight deviations and experiences, where feedback and transparency in the results is important for the motivation to report. Finally, the implementation of the EF model can take place in a pilot project where working methods with pulse meetings are tested on a smaller scale and then evaluated and tested again, to be determined later. The established way of working can then be spread to more work teams and finally the entire organization, where in-demand leadership remains important. The issue of experience feedback must be constantly worked on, otherwise it is not important.

Målet med examensarbetet är att ta fram en lista på åtgärder vilka är ämnade åt att förbättra dokumenthanteringen och informationslagringen på Arcona, samt förbättra tillgängligheten av relevanta dokument och information.Åtgärderna ska ha en inbördes prioriteringsordning och vilka eventuella krav som ska ställas på förekommande system ska undersökas. Fokus ligger på erfarenhetsåterföring genom dokumentation och informationshantering.Vid genomförandet av projektet tillämpas Quality Function Deployment (kundcentrerad planering). Med utgångspunkten hos produktionsledarrollen har kundönskemål samlats och tolkats för att sedan presentera adekvata förslag på förbättringsåtgärder som uppdragsgivaren kan tillämpa. Resultatet innefattar en lista på åtgärder rangordnat efter föreslagen preliminär prioritering där vi högst upp finner kortfattat bland annat:- Att förstärka medarbetarnas medvetenhet kring rutiner och var de hittar särskildadokument & information.- Ett betygsättningssystem för underentreprenader som anlitas av Arcona AB.- Framtagandet av specifikt listade dokument.- En rutin för erfarenhetsåterföring som är återkommande i olika delar av produktionen.Information om vad varje punkt innefattar återfinns i rapporten. / The aim of the thesis work is to, with the role of the production managers role and function in focus, bring forth a list of suggested actions on how management of documents and information can improve and how relevant documents and information can be made more accessible. The suggested actions shall be arranged in a prioritized manner and the work shall investigate on the eventual requirements of such a system that can manage the documents/data adequately. Focus have been on utilizing experience feedback through documentation and information management. The method QFD (Quality Function Deployment) has been applied during the thesis work.The customer requirements/needs of the co-workers, primarily the productionmanagers, have been collected and interpreted to later on present adequate suggestions of action of improvement that the employer can apply.The result contains a list of actions arranged based on most highly to least highly recommended action to implement. At the top, we find amongst other actions:- To reinforce the co-workers knowledge about routines and whereabouts of specificdocuments & information.- A score-based rating system to be able to rate subcontractors that has been hired byArcona AB.- The production of certain listed documents.- A routine of documenting experience feedback that comes continuously in specific v stages of the production. Information regarding what every action includes is found inside of the thesis.

Syfte: Återkommande fel och problem i byggprojekt är idag vanligt förekommande. Erfarenhetsåterföring är något som företag kan dra stor nytta av, då ett arbete inom ämnet kan reducera onödiga kostnader samt öka ett företags konkurrenskraftighet på marknaden. Rapporten studerar ett konsultföretags arbetssätt med erfarenhetsåterföring och vid slutfört arbete dras en slutsats om svårigheter samt förbättringsmöjligheter kring ämnet. Metod: Den valda forskningsstrategin är i form av en fallstudie gentemot konsultföretaget. Intervjuer utförs med hjälp av företagets tjänstemän på konstruktion- och arkitektavdelningen. Dessutom upprättas en dokumentanalys på fallföretaget och en litteraturstudie kring ämnet erfarenhetsåterföring. Resultat: Studien visar att företaget har verktyg för ett arbetssätt gentemot erfarenhetsåterföring. Dock har med otydliga krav ifrån ledningen att kontinuerligt arbeta med erfarenhetsåterföring har resulterat i att det inte sker till en stor utsträckning. Studien visar att bland annat att tidsbrist och bristande ansvarsområden har resulterats i att erfarenhetsåterföring inte är högt prioriterat. Mycket av den kunskapsdelningen som sker idag sker under spontana tillfällen under fikaraster och liknande. Analys: Analysen visar att erfarenhetsåterföring är en viktig del för ett företags utveckling. Genom att ta vara på kunskaper kan både tid och pengar sparas in genom att inte uppfinna hjulet på nytt. Det kan också öka kvalitén på produkten. De hinder som står i vägen för ett effektivt användande av erfarenhetsåterföring handlar bland annat om att medarbetare saknar incitament, främst tid till att genomföra erfarenhetsåterföring. Studien har visat att intresset finns där men genom otydlighet har erfarenhetsåterföring fallit mellan stolarna. Genom att fördela ansvaret, implementera erfarenhetsåterföring som en given del i arbetsprocessen och ställa tydliga krav på vad som förväntas av medarbetarna kan kunskapsdelning bli framgångsfaktor för ett företag. Diskussion: Rapporten har visat att arbetet med erfarenhetsåterföring kan vara väldigt varierande beroende på vem som är uppdragsledare för projektet. Det är många gånger upp till personen i sig i vilken utsträckning som erfarenhetsåterföring ska ske, vilket kan leda till att det fungerar väldigt olika från grupp till grupp men också från kontor till kontor. En annan diskussionsfråga är hur vida pandemin har påverkat erfarenhetsåterföring. Idag arbetar flera hemifrån vilket har gjort att arbetsstrukturen har förändrats och kanske inte hunnit anpassa sig till det nya rutinerna. / Purpose: Recurring errors and problems in construction projects are common. Experience feedback is something that companies can benefit greatly from, as work in the subject can reduce unnecessary costs and increase a company's competitiveness in the market. The study will investigate a consulting company’s approach towards experience feedback and on completed work draw a conclusion about difficulties and opportunities for improvement on the subject. Method: The chosen research strategy is in the form of a case study towards the consulting company. Interviews are conducted with the help of the company's officials in the design and architecture department. In addition, a document analysis is drawn up at the case company and a literature study on the topic of experience reversal. Results: The study shows that the company has tools for a way of working towards experience feedback. However, with unclear requirements from management to continuously work with experience feedback has resulted in this not happening to a great extent. The study shows that a lack of time and a lack of responsibility has resulted in experience feedback not being a high priority. Much of the knowledge sharing that takes place today takes place during spontaneous occasions during coffee breaks and so on. Analysis: The analysis shows that experience feedback is an important part of a company's development. By taking advantage of previous knowledge, both time and money can be saved by not reinventing the wheel. It can also increase the quality of the product. The obstacles that stand in the way of effective use of experience feedback include the lack of incentives for employees, mainly the time to carry out experience feedback. The study has shown that the interest is there, but through ambiguity, experience reversal has fallen through the cracks. By distributing responsibility, implementing experience feedback as a given part of the work process and setting clear requirements for what is expected of employees, knowledge sharing can become a success factor for a company. Discussion: The report has shown that the work with experience feedback can be very varied depending on who is the project leader for the project. It is often up to the person itself to what extent experience feedback should take place, which can lead to it working very differently from group to group but also from office to office. Another question is how much the pandemic has affected experience feedback. Today, several people work from home, which has meant that the work structure has changed and may not have had time to adapt to the new routines.

Byggbranschen är känd för att vara projektbaserad och fragmenterad där många aktörer samverkar. Fragmenteringen har lett till en ökande komplexitet som lägger stor vikt i hur organisationer jobbar i projektbaserade omständigheter för att minimera riskerna. En arbetsform som utvecklats med tiden är strategisk partnering som förutsätter att organisationer jobbar tillsammans under en längre tid och över flera projekt. Studier visar att lyckade strategiska partneringrelationer leder till ökad produkteffektivitet och bättre projektresultat. Detta är dock i stor utsträckning beroende av hur organisationerna jobbar tillsammans för att upprätthålla en långsiktig relation. Sårbarheter gällande kunskapsöverföring, förbättringsarbeten, organisationskultur och förtroende kan påverka relationens framgång. Syftet med denna studie är att undersöka hur beställare och entreprenör kan upprätthålla en långsiktig relation som varar under en längre tid och över flera projekt genom att undersöka samverkansformen strategisk partnering. Studien undersöker främst sårbarheter när en nyckelperson väljer att lämna den gemensamma organisationen, där fokuset ligger på kunskap, erfarenhet och förtroende. Studien grundas i ett kvalitativt tillvägagångssätt där data samlades genom 12 semistrukturerade intervjuer med respondenter från beställar- och entreprenörorganisationer i hela Sverige. I studien genomfördes en tematisk analys med hjälp av tidigare forskning och teorier. Tidigare forskning inkluderar partnering, strategisk partnering, organisationskultur, organisatoriskt lärande, kunskapsöverföring och förtroende. Teoretiska ramverket inkluderar en konceptuell modell över strategisk partnering och SECI-modellen som illustrerar hur kunskap omvandlas. Studien påvisar att mjuka parametrar är viktiga i en strategisk partneringrelation. Framgångsfaktorer som tydliggörs i empirin är engagemang, ömsesidigt beroende, erfarenhetsåreföring, partneringteam i form av styrgrupp, upphandling med vikt i mjuka parametrar samt partneringdeklaration. Det framkommer att gemensamma organisationer är beroende av nyckelpersoner för att samarbetet ska fortskrida med framgång. Två dimensioner tas upp som relevanta vilket är teknisk kompetens och relationell kompetens. När en nyckelpersoner väljer att lämna finns en systematik i hur man jobbar för att dels överföra kunskap till en ersättare men även för att bygga nya relationer och en kännedom om arbetsmetoder och tillvägagångssätt. Den tekniska kompetensen finns dels dokumenterad i det gemensamma styrsystemet men även hos andra nyckelpersoner, vilket minskar sårbarheten att kunskap eller erfarenhet går förlorat. Däremot är det svårare när det kommer till relationell kompetens. Det hänger då på att det finns en etablerad organisationskultur för att det relationella tappet inte ska påverkas avsevärt. Empirin tyder på att organisationskultur påverkas av engagemang, tidigare erfarenhet av samverkan, förståelse för samverkan och förtroende. / The construction industry is known to be project-based and fragmented with many actors interacting. Fragmentation has led to increasing complexity which places a great emphasis on how organizations work in project-based circumstances to minimize risks. One way of working that has evolved over time is strategic partnering, which requires organizations to work together over a longer period of time and across multiple projects. Studies show that successful strategic partnering relationships lead to increased product efficiency and better project outcomes. However, this is largely dependent on how organizations work together to maintain a long-term relationship. Vulnerabilities regarding knowledge transfer, improvement efforts, organizational culture and trust can affect the success of the relationship. The aim of this study is to investigate how client and contractor can maintain a long-term relationship that lasts for a longer period of time and over several projects by examining the collaborative form of strategic partnering. The study mainly examines vulnerabilities when a key person chooses to leave the joint organization, focusing on knowledge, experience and trust. The study is based on a qualitative approach where data was collected through 12 semi-structured interviews with respondents from client and contractor organizations across Sweden. The study conducted a thematic analysis using previous research and theories. Previous research includes partnering, strategic partnering, organizational culture, organizational learning, knowledge transfer and trust. The theoretical framework includes a conceptual model of strategic partnering and the SECI-model that illustrates how knowledge is transformed. The study demonstrates that soft parameters are important in a strategic partnering relationship. Success factors highlighted in the empirical evidence are commitment, interdependence, transfer of experience, partnering team in the form of a steering group, procurement with emphasis on soft parameters and partnering declaration. It emerges that joint organizations are dependent on key people for the partnership to proceed successfully. Two dimensions are raised as relevant which are technical competence and relational competence. When a key person chooses to leave, there is a systematic way of working to transfer knowledge to a replacement, but also to build new relationships and a knowledge of working methods and approaches. The technical competence is documented in the common management system but also in other key personnel, which reduces the vulnerability to loss of knowledge or experience. In contrast, relational competence is more difficult. It depends on the existence of an established organizational culture to ensure that relational loss is not significantly affected. The empirical evidence suggests that organizational culture is influenced by commitment, previous experience of collaboration, understanding of collaboration and trust.

Vad är hemligheterna bland världens bästa och mest framgångsrika verksamheter? Vad gör dessa högpresterande företag, organisationer och idrottslag för att skapa framgångsrika kulturer som efterlever den vision, mål och värderingar som utformats? I en förstudie som gjordes till detta examensarbete av studiens författare på det undersökta fallföretag Skanska Sverige AB år 2019, bedömde de intervjuade nyckelpersoner behovet av att ”nå ändå ut” med sina riktlinjer och få sina medarbetare att följa vision, mål och värderingar vara en högst central och betydelsefull kunskap. Denna problematik förekommer inte enbart i det undersökta fallföretaget Skanska, utan forskare såsom Schein (2004) och Wadström (2014) påpekar att det är bland de största utmaningarna och svårigheterna i dagens organisationer.  Syftet med denna studie är att öka kunskapen och förståelsen hur företag kan få sina medarbetare att efterleva företagets vision, mål och värderingar. Examensarbetet ingriper en omfattande litteraturstudie som undersöker vad tidigare forskning visar hur företag kan få sina medarbetare att efterleva företagets vision, mål och värderingar. Från litteraturstudien utvecklas en analysmodell vilket används som teoretisk referensram till den kvalitativa intervjustudie som görs på 18 stycken medarbetare på Skanska Väg och Anläggning Norr Umeå. Den kvalitativa intervjustudien görs semistrukturerad i syfte att fånga åsikter och erfarenheter från respondenternas eget perspektiv. Resultatet från intervjustudien jämförs sedan och analyseras med stöd av litteraturen från tidigare forskning.   Studiens resultat visar att både tidigare forskning och medarbetarnas perspektiv från intervjustudien åskådliggör att företag kan skapa gynnsammare förutsättningar för sina medarbetare att efterleva företagets vision, mål och värderingar genom att medarbetarna får uppleva ansvar och en delaktighet i sin arbetsroll. Även ledarnas fysiska och psykiska närvaro visar sig i tidigare forskning och i intervjurespondenternas perspektiv vara väsentligt i företags strävande att få sina medarbetare att efterleva företagets vision, mål och värderingar, detta eftersom ledarna är en förebild och symbol för de agerande och beteenden som gäller i företaget. Tidigare forskning och studiens intervjuresultat visar likaså att ett företag som verkligen har ambitionen att ens medarbetare ska leva efter sina löften måste bryta ned vision, mål och värderingar till något konkret, vad människor ska göra, det vill säga beteenden, och dessa måste kontinuerligt följas upp. En nyckel för att få sina medarbetare att efterleva företagets vision, mål och värderingar visar studiens litteratur vara i ökningen av antalet kvalitativa uppföljningsmöten, återkopplingsmöten och erfarenhetsåterföringsmöten gentemot planeringsmöten. Vid sidan om en väl genomarbetad strategi gäller det att titta på det faktiska resultatet, ta reda på vad som kan göras bättre och utifrån detta korrigera och ta fram ett idealläge som gör den påtagliga skillnaden. Följaktligen, hade det varit intressant att se framtida forskning studera hur implementering och effektivisering av uppföljning och erfarenhetsåterföring kan genomföras i en organisation. / What are the secrets among the world’s best and most successful businesses? What do these high-performing companies, organisations and sports teams do to create successful cultures that live up to the vision, goals and values ​​that have been designed? In a pilot study carried out for this thesis by the study’s author at the investigated case company Skanska Sverige AB in 2019, key interviewees assessed the need to “reach out” with their guidelines and get their employees to follow vision, goals and values to be a highly central and significant knowledge. This problem does not only occur in the researched case company Skanska, but researchers such as Schein (2004) and Wadström (2014) point out that it is among the biggest challenges and difficulties in today’s organisations.  The purpose of this study is to increase knowledge and understanding of how companies can make their employees live up to the company’s vision, goals and values. The Master thesis involves an extensive literature study that examines what previous research shows how companies can make their employees live up to the company’s vision, goals and values. From the literature study, an analysis model is developed, which is used as a theoretical frame of reference for the qualitative interview study conducted on 18 employees at Skanska Väg och Anläggning Norr Umeå. The qualitative interview study is semi-structured in order to capture opinions and experiences from the respondents’ own perspective. The results from the interview study are then compared and analysed with support of the literature from previous research.  The results of the study show that both previous research and the employees’ perspective from the interview study illustrates that companies can create more favourable conditions for their employees to live up to the company’s vision, goals and values by allowing employees to experience responsibility and participation in their work role. The leaders’ physical and mental presence also proves in previous research and in the interview respondents’ perspective to be essential in companies’ efforts to get their employees to live up to the company’s vision, goals and values, as the leaders are a role model and symbol for the actions and behaviours in the company. Previous research and the study’s interview results also show that a company that really has ambitions to live up to its promises must break down vision, goals and values ​​into something concrete, what people should do, namely behaviours, and these must be continuously followed up. A key to getting their employees to live up to the company’s vision, goals and values is shown by the literature study to be in the increase in the numbers of qualitative follow-up meetings, feedback meetings and experience feedback meetings in relation to planning meetings. In addition to a well-developed strategy, it is important to look at the actual result, find out what can be done better and based on this, correct and develop an ideal situation that makes the tangible difference. Consequently, it would have been interesting to see future research study how implementation and streamlining of follow-up and experience feedback can be carried out in an organisation.

Face à l’évolution technologique rapide des produits, l’innovation incrémentale des nouveaux produits, et la mobilité du personnel le plus expérimenté, les entreprises cherchent à formaliser et à capitaliser leurs expériences et les savoir-faire des acteurs d’entreprise en vue d’une réutilisation ultérieure. Afin de répondre à cette problématique, l’approche du raisonnement à partir de cas conversationnel (RàPCC) est une réponse potentielle à la question de la capitalisation et de la réutilisation des connaissances. Notre recherche s’intéresse aux méthodes permettant de piloter le retour d’expérience (RETEX) appliqué à la résolution de problèmes techniques. Notre méthodologie pour créer un système d’aide au diagnostic des pannes est divisée en quatre phases : la description d’événements, l’élaboration de l’ensemble des solutions apportées aux pannes, la mise en place d’une aide au diagnostic grâce aux arbres de défaillances et la mise en place d’un système informatique. Afin d’extraire les connaissances tacites et les formaliser, nous avons créé des protocoles de décision dans le but d’aider l’expert à résoudre un problème industriel. Nous avons donc proposé une formulation et l’élaboration de cas conversationnels dans le domaine du diagnostic. Ces cas doivent être stockés dans une base de cas. Afin de valider notre proposition méthodologique, nous avons réalisé la phase expérimentale dans une entreprise industrielle de l’Est de la France. Nous proposons finalement une maquette informatique conçue pour l’entreprise. Cette maquette permet de réaliser un diagnostic des pannes en créant des cas dans une base de cas pour une réutilisation ultérieure / Faced with the fast technological development of products, incremental innovation of new products, and the mobility of their most experienced staff, companies are seeking to formalize and capitalize on the experiences and know-how of their personnel in order to reuse them later. To deal with these problems, the conversational case based reasoning (CCBR) approach is a potential answer to the question of capitalization and reuse of knowledge. Our research focuses on methods to manage experience feedback (EF). We are placed in the field of experience feedback applied to technical problem solving. Our methodology for creating aided failure diagnosis systems is divided into four phases: the events description, the development of all solutions to failures, the arrangement of a diagnostic aid through fault trees and setting up a computer system. We based our work on the fault tree approach in order to extract tacit knowledge and its formalization. Our objective was to create decision protocols in order to assist the expert in solving an industrial problem. Therefore, we have proposed a formulation and development of conversational cases in diagnosis. These cases must be memorised in a database of cases. To validate our proposal methodology, we have carried out the experimental phase in an industrial company in eastern France. This experiment allowed us to validate our work and highlight its advantages and limitations. Finally, we propose a computer model designed for the company. This model enables failure diagnosis by creating the case in a case base for later utilization

Byggbranschen är inte lika utvecklad inom förbättringsarbete och standardiserade processer som andra tillverkningsindustrier. Detta ger utrymme till forskning och utveckling inom området. Slöseri inom byggbranschen kan uppgå till 35 % av ett byggprojekts totala produktionskostnad. Genom att ta tillvara på den kunskap och de erfarenheter som finns inom företagen hos medarbetarna kan detta slöseri reduceras.Syftet med arbetet är att fastställa en standardiserad process för erfarenhetsåterföring. I arbetet analyseras och redogörs för hur erfarenhet kan spridas inom företaget genom standardiserade processer och verktyg, för att tas tillvara på och användas i framtida arbete. Riktlinjer för erfarenhetsåterföring ligger i grund för tillämpning av standardiserade verktyg och processer vid förbättringsarbete. Examensarbetet har inriktning mot erfarenhetsåterföring i hela byggprocessen, från projektering till avslutat projekt.Examensarbetet utformades genom en kvalitativ tvärsnittsstudie med en abduktiv ansats. Arbetet har utförts på Wästbygg där empirisk data insamlats genom intervjuer. Intervjuerna utformades semistrukturerat för att ge möjlighet till följdfrågor och fördjupning kring ämnet. Forskning visar att det är av yttersta vikt att arbeta med erfarenhetsåterföring vilket insamlad empiri understryker. Det teoretiska och det empiriska resultatet redovisar att det existerar en vilja till att arbeta med erfarenhetsåterföring. Dock försvåras förbättringsarbetet av diverse faktorer. Tidsbrist i form av att snabbt gå vidare till nya projekt gör att erfarenhetsåterföring blir lidande. Bristen på standardiserade processer för arbetet med erfarenhetsåterföring bidrar även till svårigheter inom ämnet. Enligt insamlad empiri är databaser med nedskrivna dokument för komplicerade för effektiv erfarenhetsåterföring. Detta leder till att författarna föreslår att verktyg bör grundas i verbal erfarenhetsåterföring som stöttas av systematiserad dokumentstyrning. Det läggs likväl tyngd på att erfarenhetsåterföring skall arbetas med kontinuerligt i byggprocessen genom ett systematiserat arbetssätt. / The construction industry has more undeveloped improvement work and standardized processes than its counterparts in manufacturing, which leads to scientific research openings and development opportunities. In the construction industry, waste may account for 35 % of the total production cost of a construction project. Through the utilization of knowledge and the experience that the companies possesses, the waste may be reduced.The purpose of this thesis is to determine a standardized process for experience feedback. This thesis will analyze and describe how experience and knowledge may be distributed throughout the company by using standardized processes and tools. The application of standardized tools and processes within the improvement work is based on guidelines for experience feedback. This thesis focuses on experience feedback for the whole construction process, from projection of a construction project until its finalization.The thesis was designed through a qualitative cross sectional study and was executed at the construction company Wästbygg. Empiric data was obtained through interviews, which was given a semi structural design for the enablement of a more precise study. Based on empirical studies, research shows how essential experience feedback is. Moreover, the research shows that absent experience feedback is caused by obstructive factors, rather than a commitment towards continual improvement. Lack of standardized processes for continual improvement contributes to difficulties within the area of experience feedback, as well as the time constraints that occur from moving to a new project. Experience feedback throughout written documents within a database is too complicated according to the empiric studies. To obtain a successful experience feedback, verbal communication tools should be used. Therefore, it is essential with continuous systematic experience feedback during the entire construction process.