The problem is a study of the relationship of selected musical and extra-musical variables to sight-singing ability.

Dans ce mémoire, deux problèmes liés aux écoulements multiphasiques compositionnels en milieux poreux ont été traités. La première partie est consacrée au développement d'une nouvelle approche alternative aux calculs flash, qui permet de résoudre les équations d'équilibre thermodynamique analytiquement. Cette méthode est basée sur des équations d'état (EOS) dissymétriques, ainsi, les comportements du gaz, du liquide et du fluide diphasique sont décrits par des EOS individuelles simples. La Capacité d'une EOS à capturer l'état diphasique est appelé : conditions de consistance. Ces conditions ont été formulées dans cette partie pour les systèmes multi-composants. La deuxième partie est consacrée au développement de la méthode de saturations négatives qui a été proposé précédemment par notre groupe pour le cas d'un mélange diphasique binaire. Tout d'abord, nous avons présenté la théorie analytique de la méthode pour les mélanges idéaux puis sa généralisation pour des mélanges réels avec un nombre arbitraire de composants chimiques et de phases. Nous avons obtenu les nouvelles équations multiphasiques uniformes qui contiennent des termes supplémentaires responsables de la diffusion et de la gravité à travers les interfaces de transition de phase / In this thesis, two problems related to compositional multiphase flow in porous media have been treated. The first part is devoted to develop a new approach which gives a form of equilibrium equations which can be solved analytically even for multi-component non ideal systems and even in the presence of capillary effects, which reduce significantly computational time. In this approach, separate behaviors of gas, liquid and two phase fluid may be described using very simple equations of state (EOS). Capacity of EOS?s to capture two phase state is called: consistency conditions. These conditions are formulated in this part for multi-components systems. The second part is devoted to develop the negative saturations method which was proposed earlier by our group for the case of two-phase binary mixtures. First, we have developed the mathematical theory of the method for ideal mixtures in 1D case. Next, we have generalized the method for the case of any number of phases and chemical components. We have obtained the new equivalent uniform multi-phase equations which contain additional non-classical terms responsible of diffusion and gravity across the interfaces of phase transition

Child sexual abuse (CSA) has been shown to differ depending on the relationship between child complainant and defendant, yet no found studies have compared intra-familial and extra-familial CSA in Sweden. The present thesis aimed to study quantitative differences between alleged intra-familial and extra-familial cases of CSA. Cases from Swedish District Courts (n = 174) of sexual abuse against children up to 7 years old were analyzed. In line with previous research, several differences in characteristics between alleged intra- and extra-familial cases were found. A significant difference in juridical decision to convict or acquit was also shown, with more intra-familial cases resulting in acquittal and more extra-familial cases resulting in conviction. Extra-familial relationship was also a significant predictor to conviction. Future studies may want to further examine whether an explanation for the difference in juridical decision could be found in differences in evidence provided. / Fall rörande sexuella övergrepp på barn har visats vara olika beroende vilket förhållande det målsägande barnet och den anklagade har. Trots det har inga svenska studier hittats som jämför rättsfall som berör sexuella övergrepp på barn med avseende på skillnader mellan fall som skett inom och utom familjen. Syftet med denna examensuppsats var att undersöka kvantitativa skillnader mellan påstådda rättsfall av sexuella övergrepp som skett inom och utom familjen. Rättsfall som berörde sexuella övergrepp på barn upp till 7 år från svenska tingsrätter (n = 174) analyserades. I linje med tidigare forskning påvisades flertalet skillnader mellan fall som skett inom och utanför familjen. Det påvisades även en signifikant skillnad i domstolens beslut att fria eller fälla, med fler friade fall som skett inom familj och fler fällda fall där det påstådda brottet skett utanför familj. En utom-familjär relation mellan målsägande och anklagade var dessutom en signifikant prediktor för en fällande dom. Förslag på framtida forskning kan vara att vidare undersöka huruvida skillnaden i beslutet att fria eller fälla kan förklaras av skillnader i tillgången på bevis.

This thesis presents searches for evidence for Weakly Interacting Massive Particles (WIMPs) and Extra Dimensions in proton-proton collisions recorded by the ATLAS experiment at the CERN Large Hadron Collider (LHC). The WIMP is one of the main candidates to constitute the particle content of Dark Matter. Extra Dimensions are introduced in several theories in order to explain the apparent weakness of gravity when compared to the other interactions in Nature. Theories with WIMPs as well as Extra Dimensions can manifest themselves at the LHC, with experimental signatures characterized by an energetic hadronic jet associated with large missing momentum. These signatures are known as monojet signatures, and are investigated in this thesis.  The first analysis is performed using L = 20.3 fb-1 of proton-proton collisions at √s = 8 TeV recorded in the ATLAS Run 1. The second analysis is performed using L = 3.2 fb-1 of proton-proton collisions at √s = 13 TeV recorded in the ATLAS Run 2. No significant excess over the expected background is found in either of the analyses. New exclusion limits are set at 95% confidence level on Dark Matter particle production. New limits are also set on graviton production in the so-called ADD scenario with Extra Dimensions.

Syftet med studien var att öka vår kunskap om extra anpassningar och särskilt stöd förekom i idrottsundervisning samt hur och i vilka former det användes för nyanlända elever. Syftet var även att få fördjupad insikt gällande olika synsätt på extra anpassningar och särskilt stöd. Studien tog avstamp i läroplansteorin.   De metoder vi valde till vår studie var webbenkät och kvalitativ intervju. Webbenkäten utformades till idrottslärare i en mellanstor kommun i Sverige och avsåg att besvara i vilken omfattning och i vilka former av extra anpassningar och särskilt stöd som användes i idrottsundervisningen för nyanlända elever. Intervjuerna genomfördes med tre styckna forskare med inriktning idrott och hälsa, nyanlända elever samt specialpedagogik. Intervjuerna avsåg att behandla vilka synsätt som fanns på extra anpassningar och särskilt stöd för nyanlända elever i idrottsundervisningen.   Resultatet visade att fler sorter av extra anpassningar och särskilt stöd förekom i idrottsundervisningen. Extra tydliga instruktioner var den anpassning som flest idrottslärare använde sig av och även forskare på området visade att tydliga instruktioner var en åtgärd som gynnar elevers lärande. En tematiska analysmetod användes på resultaten vilket ledde till nya teman vid analys och diskussion.      Studiens slutsatser visade att idrottslärare använde redan tidigare bevisat framgångsrika åtgärder i form av extra anpassningar och särskilt stöd. Även då idrottslärarna verkade vara införstådda med framgångsrika åtgärder önskade majoriteten mer kunskap kring extra anpassningar och särskilt stöd.

Specialpedagogisk forskning om åtgärdsprogram i svensk skola har ofta fokuserat på situationen i grundskolan. I denna studie ligger istället fokus på åtgärdsprogram på gymnasiet. Syftet med studien är att studera hur gymnasieskolor beskriver elevers behov av särskilt stöd samt de åtgärder som förekommer i åtgärdsprogram. Vidare syftar studien till att ge mer kunskap om gränsdragningen mellan olika former av stöd, som extra anpassningar i undervisningen och särskilt stöd. Den valda metoden är att genom en fallstudie på två gymnasieskolor genomföra en kvalitativ textanalys och innehållsanalys på 34 åtgärdsprogram. Resultatet relateras till forskning om åtgärdsprogram samt Gunnar Bergs teori om frirum och visar att det i åtgärdsprogrammen inte alltid tydligt går att utläsa elevernas stödbehov eller att behoven bara delvis är beskrivna. Vidare framkommer det att det finns exempel där åtgärder beskrivs i den del av åtgärdsprogrammet där behoven normalt skall beskrivas. Studien visar även på en stor spridning på de stödåtgärder som tas upp i åtgärdsprogrammen men att det kan urskiljas ett mönster där individinriktade insatser syftande till att ge eleven specialpedagogiskt stöd i olika skolspecifika stödverksamheter är en vanligt förekommande åtgärd. Reduceringar av kurser eller förlängda gymnasiestudier är också exempel på andra vanligt förekommande åtgärder. Slutligen visar även undersökningen exempel på åtgärder som bättre stämmer överens med Skolverkets definitioner av extra anpassningar än särskilt stöd. Därmed synliggör studien svårigheten för de undersökta skolorna att tolka gränsen mellan särskilt stöd och extra anpassningar i undervisningen.

Att kunna läsa och tillägna sig en text är en förutsättning för att delta i det svenska samhället. Elever med autism har ofta inga svårigheter med avkodning av en text men däremot är det vanligt med svårigheter i läsförståelse. Således är det av stor vikt att lärare har kännedom om vilka möjligheter och hinder som finns med olika extra anpassningar i ordinarie klassrum. Tidigare forskning indikerar att det finns flertalet anpassningar som kan gynna läsförståelsen hos elever med autism. Forskningsfältet inom autism och grundskolan kan dock beskrivas som relativt litet och få studier är utförda i ordinarie klassrum. Således finns ett behov av vidare forskning om extra anpassningar utförda inom ramen för ordinarie klassrum. Syftet med studien är att belysa sex lärares upplevelser av arbetet med extra anpassningar i ordinarie klassrum, tänkta att gynna läsförståelsen hos elever med autism i åldrarna 5–10 år. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka extra anpassningar kan identifieras som gynnsamma i lärarnas utsagor? Hur implementeras de extra anpassningarna i ordinarie klassrum för att gynna läsförståelsen hos elever med autism? Upplever lärarna några svårigheter med att utföra de extra anpassningarna i ordinarie klassrum? Semistrukturerad kvalitativ intervju användes som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av sex lärare från olika skolor i en mellanstor kommun i Västsverige. Urvalskriterierna var erfarenhet av arbete i förskoleklass eller grundskolans årskurs 1-3 samt erfarenhet av att undervisa elever med autism i läsförståelse. Lärarnas upplevelser färgkodades i tre olika färger för att motsvara våra frågeställningar. Teorin praktikarkitektur användes som analysverktyg och det kulturellt-diskursiva, materiellt-ekonomiska och socialt-politiska arrangemangen synliggjorde möjligheter och hinder i praktiken. Resultatet visade på att avskärmning, struktur och rutin, bildstöd, ”en till en”, ”bygga på intresse”, specialpedagog, digitala hjälpmedel, modellering, belöning samt grupprum var extra anpassningar som gynnade läsförståelsen hos elever med autism. Resultatet visade även att goda relationer, ett öppet klassrumsklimat samt ett gemensamt förhållningssätt är bakomliggande faktorer, vilka är avgörande för att de extra anpassningarna ska fungera i ordinarie klassrum. De extra anpassningarna implementerades i ordinarie klassrum genom att lärarna skapade goda relationer till eleverna. Lärarna blir därmed medvetna om elevernas individuella intressen vilket möjliggör skapandet av anpassat läromedel och avskärmningar med den tid och de ekonomiska förutsättningar som finns. Lärarna upplevde även en del svårigheter med att utföra de extra anpassningarna, främst på grund av för få grupprum och pedagoger, vilket kan härledas till ekonomiska och tidsmässiga begränsningar. Sammanfattningsvis visar resultatet på att lärarna använder sig av flera extra anpassningar men att de upplever att de hade varit mer gynnsamma i mindre grupp eller ”en till en”.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några grundskollärare upplever arbetet med de nationella proven i svenska i årskurs sex. Resultatet i studien baseras på kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare med erfarenhet av att arbeta med de nationella proven i svenska i årskurs sex. Tidigare forskning som presenterats i studien visar bland annat att många elever har svårt att prestera på sin egentliga kunskapsnivå under de nationella proven samt att många lärare upplever en problematik kring i vilken utsträckning de får anpassa de nationella proven i förhållande till elever med särskilda behov. De teoretiska utgångspunkter som studien vilar på är ramfaktorteorin, krav-, kontroll- och stödmodellen av Karasek och Theorell (1990) samt begreppet likvärdighet utifrån Skolverkets (2018a) och skollagens (SFS 2010:800) definition och tidigare forskning om begreppet likvärdighet i förhållande till de nationella proven.   Studien kom bland annat fram till att elevernas resultat på de nationella proven framförallt fungerar som en bekräftelse på det lärarna redan visste, att lärarna är delvis kritiska till i vilken utsträckning de nationella proven får anpassas i förhållande till elever med särskilda behov, att de flesta lärarna upplever en förhöjd stressnivå hos sina elever under de nationella proven samt att de flesta lärarna ser sambedömningen som en av de nationella provens fördelar.

Syftet med studien är att utforska vilka uppfattningar lågstadielärare har av matematiskt särskilt begåvade elever, samt undersöka vilka arbetssätt lärare har för att motivera och stimulera de här eleverna i matematik. Studien har en metod med kvalitativ ansats med en fenomenografisk och fenomenologisk inriktning. Datainsamlingsmetoden för studien är intervjuer. Fyra lärare intervjuades och de är alla något så när överens om att matematiskt särskilt begåvade elever skiljer sig från andra elever, samt på vilket sätt de gör det. Lärarnas uppfattningar av matematiskt särskilt begåvade elever överensstämmer även med tidigare forskning gällande ämnesområdet. Samtliga lärares arbetssätt innehåller extra anpassningar för de här eleverna och största skillnaden som kunnat urskiljas mellan arbetssätten är huruvida de även innehåller särskilt stöd. Till viss del överensstämmer dessa uppfattningar även med tidigare forskning då det även där råder oenigheter om matematiskt särskilt begåvade elever ska differentieras eller inte.

Den här studien handlar om ett antal lärares praktik kring extra anpassningar i undervisningen avseende elever med dokumenterad ADHD i kombination med läs- och skrivproblematik. Studien behandlar även lärarnas attityder till pedagogiken och de extra anpassningarna som de gör, samt lärarnas uppfattningar om diagnosernas påverkan på eleverna. Studien utgår från en kvalitativ metodansats och undersökningen är baserad på halvstrukturerade intervjuer med tio lärare som arbetar på olika grundskolor i eller intill stora städer i Sverige. Samtliga informanter anser att diagnosen kan ha både en positiv och en negativ påverkan för elevernas utveckling. Det positiva är att diagnosen ger en förklaring till elevens situation och skapar förutsättningar för rätt form av stöd. Lärare uttryckte å andra sidan att diagnoser även kan leda till ett flyktbeteende. Elever använder sig ibland av undvikande strategier när skolarbetet blir svårt. I de yngre åldrarna arbetas det med läs- och skrivträning generellt och träningen ses då inte som extra anpassning. När den naturliga läs- och skrivträningen avtar behöver ofta elever i vår fokusgrupp fortsatt kontinuerligt stöd och träning. Extra anpassningar som görs i undervisningen är mer av kompensatorisk karaktär i de lägre stadierna, då läs- och skrivövningar är lättare och ofta effektivare i yngre åldrar, dessa övergår från individanpassade till mer gruppanpassade insatser på högstadiet. Extra anpassningar fungerar bättre för elever med enbart läs- och skrivsvårigheter, dvs elever utan ADHD-problematik. Elever med ADHD tenderar att utmärka sig mer i undervisningen och enligt informanterna påverkar den funktionsvariationen läs- och skrivutvecklingen i högre grad än det omvända.   Nyckelord: ADHD, extra anpassningar, komorbiditet, läs- och skrivsvårigheter, specialpedagogik