• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 34
  • 3
  • Tagged with
  • 37
  • 13
  • 12
  • 10
  • 10
  • 8
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Sjuksköterskans kunskaper och färdigheter avseende hjärtlungräddning

Andersen, Thyge, Brandt, Marcus January 2006 (has links)
Sjuksköterskors kunskaper och färdigheter avseende hjärtlungräddning är avgörande för patienters möjligheter att överleva vid ett hjärtstillestånd. Förmågan att reagera snabbt och utföra effektiv hjärtlungräddning är beroende av tillräcklig kunskap och färdighet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjuksköterskors och sjuk-sköterskestudenters kunskap och färdighet i utövandet av hjärtlungräddning inom slutenvård. Metoden som användes var en kritisk granskning av tio vetenskapliga artiklar i ämnet. Resultatet indelas i följande teman: sjuksköterskans kunskap/färdighet, kvalitetssäkring, utbildningsfrekvens samt självständig träning som alternativ. Det visar sig att sjuksköterskor ofta saknar tillräcklig kunskap och praktisk färdighet i att utöva framgångsrik hjärtlungräddning. / Nurse’s knowledge and skills about cardio pulmonary resurrection are decisive for the patient’s possibilities to survive a cardiac arrest. The ability to quickly and efficient perform cardio pulmonary resurrection depends on the nurses knowledge and skill. The purpose of this study was to investigate nurses and nurse student's knowledge and skill in the practicing of in-hospital cardio pulmonary resurrection. The method used was to critically review 10 scientific articles on the subject. The results were then categorized into the following themes: Nurses knowledge / skill, quality assurance, frequents of education and independent training as an alternative. The research showed that nurses often lack sufficient knowledge and practical skills in carrying out successful cardio pulmonary resurrection.
12

”Social kompetens, lyhördhet och förmågan att inspirera” : En kvalitativ studie om pedagogiska färdigheter för en skidinstruktör i svensk skidskola

Gustafson, Jakob January 2019 (has links)
Studiens syfte är att bidra med en ökad förståelse för vilka pedagogiska färdigheter skidinstruktörerna värdesätter och anser vara centrala i deras arbete och varför. För att undersöka detta så har en fallstudie av en svensk skidskola utförts där skidskolans instruktörer blev intervjuade om vilka pedagogiska färdigheter de värdesatte och även hur den externa samt interna utbildningen upplevdes förhålla sig till dessa. Studiens resultat visar hur instruktörerna värdesatte social kompetens, lyhördhet och förmågan att inspirera som centrala pedagogiska färdigheter för en skidinstruktör. Genom en god förmåga i dessa färdigheter möjliggjordes skapandet av en god relation till elev under lektion och även tillämpning av rätt typ av undervisning som anpassas till eleven och situationen. Den externa utbildningen ansågs inte direkt utveckla dessa färdigheter utan hade snarare ett fokus på skidteknisk förmåga och förståelse. Utbildningen utvecklade dock indirekt färdigheterna genom interaktion med övriga deltagare och ett förebildskap av instruktören. Den interna utbildningen ansågs även den ha ett mer skidtekniskt fokus men också där utvecklades de värdesatta färdigheterna genom deltagande och interaktion mellan skidinstruktörerna. / The purpose of this study is to contribute a deeper understanding about what skills are valued by ski instructors and perceived as central in their line of work and, why. To this end, a case study was conducted of a Swedish ski school. Six ski instructors and one manager were interviewed about what skills they value, and about how the external ski instructor training they underwent were perceived in relation to those skills. The results show that social skills, perceptiveness and the ability to inspire were regarded as central skills for a competent ski instructor. By having this set of skills the instructor is able to create a good social relation to the student by using pedagogy and instruction adapted to the particular student and situation. The external education was not perceived as developing these skills directly; instead, it was perceived as a way of developing a technical understanding of skiing. The instructors however experienced that the education developed the valued skills indirectly through interaction with the participants as well as with the instructor acting as a role model. The workplace education was also perceived as having a ski-technical focus but also as developing the valued skills through participation and interaction between the ski instructors.
13

På jakt efter kunskap i Idrott och hälsa : En studie om idrottslärarutbildares syn på kunskap genom de tre vanligaste aktiviteterna i ämnet

Andersson, Carl-Johan, Olsson, Stefan January 2010 (has links)
<p>Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar idrottslärarutbildare har om vad som är viktig kunskap för eleverna i grundskolan att utveckla genom de tre vanligaste aktiviteterna i ämnet Idrott och hälsa, enligt NU-03. De tre vanligaste aktiviteterna är bollaktiviteter, lekar och träning/motion. Sju intervjuer genomfördes med idrottslärarutbildare från fem olika lärosäten i det svenska utbildningssystemet. De analytiska verktygen som användes var Arnolds (1979;1985) teorier med bildning <em>om, genom </em>och <em>i</em> samt Carlgrens (2002) beskrivning av de fyra kunskapsformerna. Resultatet visade att de förtrogenhetskunskaper som enligt idrottslärarutbildarna var viktiga att utveckla i de tre aktiviteterna handlade om att kunna värdera olika aktiviteter i förhållande till varandra eller använda kunskapen individen har i en aktivitet i ett nytt sammanhang. Förtrogenhetskunskapen gick inte att utveckla i ämnet enligt en del av respondenterna. Fakta- och förståelsekunskaperna visade sig vara att få kunskap <em>om</em> regler och vad olika lekar och bollsporter går ut på för att kunna delta eller vara åskådare. Att känna till olika träningsformer och vad som är viktigt att tänka på i utförandet samt varför de är bra för hälsan var andra kunskaper som var viktiga att eleverna utvecklar. Bollaktiviteter och lekar visade sig även fungera som ett förmedlande redskap av viktiga kunskaper om kroppen, en förståelse för deltagandets positiva effekter för hälsan samt ett utökat socialt nätverk. <em>Genom</em> leken utvecklas kunskap om och förståelse för varför det är viktigt med sociala regler gentemot sin omgivning. Det var också viktigt att utveckla rörelsekompetensen, framförallt motoriska grundfärdigheter samt färdigheten att kunna utföra den rörelse som förknippas med respektive aktivitet, en bildning <em>i </em>rörelse<em>.</em></p>
14

På jakt efter kunskap i Idrott och hälsa : En studie om idrottslärarutbildares syn på kunskap genom de tre vanligaste aktiviteterna i ämnet

Andersson, Carl-Johan, Olsson, Stefan January 2010 (has links)
Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar idrottslärarutbildare har om vad som är viktig kunskap för eleverna i grundskolan att utveckla genom de tre vanligaste aktiviteterna i ämnet Idrott och hälsa, enligt NU-03. De tre vanligaste aktiviteterna är bollaktiviteter, lekar och träning/motion. Sju intervjuer genomfördes med idrottslärarutbildare från fem olika lärosäten i det svenska utbildningssystemet. De analytiska verktygen som användes var Arnolds (1979;1985) teorier med bildning om, genom och i samt Carlgrens (2002) beskrivning av de fyra kunskapsformerna. Resultatet visade att de förtrogenhetskunskaper som enligt idrottslärarutbildarna var viktiga att utveckla i de tre aktiviteterna handlade om att kunna värdera olika aktiviteter i förhållande till varandra eller använda kunskapen individen har i en aktivitet i ett nytt sammanhang. Förtrogenhetskunskapen gick inte att utveckla i ämnet enligt en del av respondenterna. Fakta- och förståelsekunskaperna visade sig vara att få kunskap om regler och vad olika lekar och bollsporter går ut på för att kunna delta eller vara åskådare. Att känna till olika träningsformer och vad som är viktigt att tänka på i utförandet samt varför de är bra för hälsan var andra kunskaper som var viktiga att eleverna utvecklar. Bollaktiviteter och lekar visade sig även fungera som ett förmedlande redskap av viktiga kunskaper om kroppen, en förståelse för deltagandets positiva effekter för hälsan samt ett utökat socialt nätverk. Genom leken utvecklas kunskap om och förståelse för varför det är viktigt med sociala regler gentemot sin omgivning. Det var också viktigt att utveckla rörelsekompetensen, framförallt motoriska grundfärdigheter samt färdigheten att kunna utföra den rörelse som förknippas med respektive aktivitet, en bildning i rörelse.
15

Bedömning och betygsättning i textila ämnen : - om lärares förhållningssätt

Tjärner, Erika January 2011 (has links)
Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare i textilslöjd och textila hantverk förhåller sig till och arbetar med bedömning och betygssättning inom sitt ämne. Forskningen består av kvalitativa intervjuer med sex lärare; fyra grundskollärare i textilslöjd och två gymnasielärare i textila ämnen. Analysen av intervjuerna är gjord enligt ett hermeneutiskt perspektiv, där styrdokumenten för textila ämnen och relevant litteratur samt min egen erfarenhet varit utgångspunkten. Resultatet visar på att de centrala begreppen kreativitet och estetik som återfinns i styrdokumenten är flerdimensionella och att det nuvarande betygssystemet anses vara för allmänt hållet. Samtliga intervjuade lärare är positivt inställda till det nya betygssystemet som introduceras hösten 2011, då det innehåller fler nivåer. De anser att det inte finns tillräckligt med tid för att samtala med elever om deras betyg och att stress är en påtaglig del av betygssättningen för både lärare och elever.
16

Kan en barnskötares yrkeskompetens synliggöras genom ett gymnasiearbete omfattande 100 p?

Hult, Marita January 2013 (has links)
No description available.
17

Den muntliga färdighetens roll i skolan : Inriktining mot grundskolans årskurs 1-3 / The role of the oral proficiency in school : First to third grade

Spetz Samuelsson, Rebecca January 2017 (has links)
Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med elevers muntliga färdighet, alltså hur denna färdighet arbetas med i klassrummet samt om den medför konsekvenser, både positiva och negativa.  Metoden som används är kvalitativa intervjuer där 5 grundlärare i årskurs 1-3 intervjuas. Metoden kvalitativa intervjuer valdes för att kunna titta närmare på pedagogernas erfarenheter och åsikter.  Resultatet från intervjuerna styrker till största del den tidigare forskningen. Pedagogerna tar under intervjuerna upp någonting som forskningen inte gör. De tar upp exempel på aktiviteter där den muntliga färdigheten tränas. Forskningen och de intervjuade håller dock med varandra om att den muntliga färdigheten är någonting som hela tiden måste arbetas med och vidareutvecklas. Forskningen visar att pedagogen oftast är den som tar upp mest talutrymme i klassrummet samtidigt som de intervjuade kan anse att talutrymmet är lika stort för både elever och pedagog. Både forskningen och de intervjuade ser att den muntliga färdigheten medför både hinder och möjligheter. Dock vinner möjligheterna i längden. / The purpose of this work is to study how teachers work with pupils' oral proficiency. The purpose is to find out how this proficiency is being trained in the classroom and whether it has consequences, both positive and negative.  The method used is qualitative interviews, where five elementary school teachers in grades 1-3 are interviewed. The qualitative interviews were chosen to study the educators' experiences and opinions.  The results obtained from the interviews largely reinforce the results from previous research. During the interviews, the educators mentioned something that the previous research did not mention. They list examples of activities where the oral proficiency is trained. The research and the interviewees agree, however, that the oral proficiency is something that must always be worked on and further developed. Research shows that the pedagogue usually takes up the most speech space in the classroom, while the interviewees may think that the speech space is the same for both students and educators. Both the research and the interviewees agree that the oral proficiency consists of both obstacles and opportunities. However, opportunities usually prevail.
18

Talet om den idrottsliga praktiken

Fabri, Anna, Mattsson, Torun January 2007 (has links)
SammanfattningIdrott som ämne i högre utbildning är flervetenskapligt. En del av detta ämne inom lärarutbildningen är av praktisk karaktär. Studien fokuserar på hur en grupp idrottslärarutbildare talar om den idrottsliga praktiken vid sju olika lärosäten för idrottslärarutbildning i Sverige. Avsikten med uppsatsen är att specifikt ta reda på hur idrottslärarutbildarna talar om betydelsen av praktisk personlig färdighet i idrott hos blivande idrottslärare. Arbetet genomfördes mellan maj 2006 och maj 2007. Under vårterminen 2006 genomfördes ett antal intervjuer med idrottslärarutbildare. Dessa intervjuer transkriberades i sin helhet för att sedan genomgå tolkning och analys. Den teoretiska ansatsen som använts tar sin utgångspunkt i läroplansteori. Begreppen formulerings- respektive transformeringsarena används för att förstå förhållandet mellan styrdokument, i form av kursplaner, och vad informanterna talade om att studenterna ska kunna. Resultatet visar att det finns en diskrepans mellan styrdokumenten och det idrottslärarutbildarna beskriver att studenterna faktiskt ska kunna i den idrottsliga praktiken. I kursplanerna anges övergripande målformuleringar medan idrottslärarutbildarna mer detaljrikt beskriver innehåll och krav i kurserna. Idrottslärarutbildarna är mycket tydliga inom vissa delar av den idrottsliga praktiken när det gäller den praktisk personliga färdigheten, medan de inom andra områden inte lyfter fram den praktisk personliga färdigheten alls. I stället blir den idrottsliga aktiviteten ett medel för att utveckla studenternas ledarskap och didaktiska förmåga.Inom ramen för denna uppsats förekommer två delstudier specifikt kring bollspel och dans som kunskapsområden. Där diskuteras informanternas utsagor i relation till teoretiska begrepp inom områdena. I bollspelsformen tyder resultatet på att idrottslärarutbildarna inte talar om konkreta krav på praktisk personlig färdighet, utan att i stället läggs fokus på studenternas förmåga att förstå bollspelens karaktär och hur dessa kan iscensättas. I dansformen däremot råder en samstämmighet bland informanterna hur de talar om vissa konkreta krav på praktisk personlig färdighet i dans.
19

Att tala spanska i spanskundervisning : Omständigheter som påverkar lärarnas val av språk

Jakobsson, Martha January 2021 (has links)
Lärarnas muntliga kommunikation på spanska är viktigt för att leda eleverna till att kunna förstå språkets logik och tala det. Men forskningen har visat att arbetet är utmanande för lärare även om det är oklart varför. Syftet med den här studien är att få en bild och en förståelse om lärmiljö i spanskundervisning med fokus på spanska som arbetsspråk i undervisningen i grund- och gymnasieskolor. I undersökningen deltog 52 erfarna lärare i spanska från 11 regioner i Sverige. Resultatet visar att 1) lärarna i spanska är medvetna om att de ständigt behöver träna på sin muntliga färdighet i spanska och att de önskar att göra detta, 2) att det finns problem med att använda spanska som arbetsspråk i spanskundervisning både i grund- och gymnasieskolan, 3) att spanskundervisning sker i stora grupper både i grund- och gymnasieskolorna och 4) att den fysiska lärmiljön (klassrummet) för undervisning inte är optimal både i grund- och gymnasieskolorna. Vidare forskning är nödvändig kring vilka de främsta orsakerna är till att lärare tycker att de är oviktigt att tala spanska i sin undervisning samt till att lärare upplever att det är svårt att använda spanska som arbetsspråk i sin undervisning. Det är dessutom viktigt att utforska i vilken utsträckning gruppstorlek och den fysiska miljön i spanskundervisning påverkar elevernas spanskinlärning och lärarnas undervisning.
20

Den muntliga färdigheten i moderna språk - dokumentation och bedömning

Choquet de Isla Llamas, Trinidad January 2014 (has links)
Dokumentation och bedömning är bland de mest aktuella frågorna i den svenska skolan idag men kan egentligen den muntliga färdigheten bedömas på samma sätt som de andra färdigheterna? Kan alla aspekter av muntlig kommunikation dokumenteras? Den formativa bedömningen och tonvikten på elevens lärandeprocess är ett krav i läraryrket.Syftet med min studie är att undersöka hur några lärare på gymnasieskolan dokumenterar och bedömer elevernas muntliga färdighet i moderna språk och hur dokumentationen praktiskt genomförs. Min undersökning genomförs med intervjumetod.Här beskrivs vilka svårigheter som möter lärarna när de dokumenterar och bedömer den muntliga färdigheten i moderna språk. Faktorer som tidsbrist, gruppstorlek, otydliga bedömningsmatriser och bristen på resurser är de främsta aspekterna som gör att den muntliga färdigheten dokumenteras och bedöms mindre än de andra färdigheterna.För att underlätta dokumentation och bedömning föreslås i min studie att man arbetar med kamratbedömning eller självbedömning där eleverna är mer involverade i sitt lärande och kan hjälpa lärarna i dokumentationen och vidare till bedömningen. Dessutom skulle det vara ett positivt stöd med en konkret didaktisk utbildning för lärarna i dokumentation och bedömning av den muntliga färdigheten.

Page generated in 0.0401 seconds