The City Library has a problem getting children interested in reading. Futhermore, there are no clear signs to aid children to navigate themselves to books targeted to their age group. To solve this problem, this thesis aims to design signs that is both illustrative and informative. Of the images that were tested during the research, I would assume that children in such a wide age range requires the simplest level of abstraction from testing the three testing icons, since the second level of abstraction was not interesting enough for the kids. The third, nearphotorealistic level was most liked by the children who were in the city library more often and looked for books themselves. / Stadsbiblioteket har ett problem med att få barn intresserade av läsning. Dessutom, finns det inga tydliga tecken på att hjälpa barn att navigera sig till de böcker som är riktade till deras åldersgrupp. För att lösa detta problem, syftar denna uppsats att utforma tecken som är både illustrativa och informativa. Av de bilder som testades på utprovningen, utgick jag ifrån att barn i en sådan brett ålderspann behöver den enkla abstraktionsnivån från de tre utprovningsikonerna, då den andra abstraktionsnivån var ointressant för barnen. Den tredje, nästintill fotorealistiska abstraktionsformen, var mest omtyckt av de barn som var läskunniga och ofta sökt efter böcker på egen hand i Stadsbiblioteket. / Stadbibliotekets renovering

Todays travel trends go towards independence and self planning. If you need advice or help when performing your trip, there are several different series of guidebooks on the market and one of these series comes from the travel magazine Vagabond. This degree project concerns the redesigning of the travelguides of Vagabond, or to be precise: their cityguide over Istanbul. The purpose of the new design is to assure the resemblance between the guidebook and the magazine, as wanted by the Art Director of Vagabond Angelica Zander.Prior to the redesigning process preliminary studies that make up the fundamental ideas were made. Three other big titles of guidebooks on the market were analyzed, and in addition a great deal of focus – considering the final purpose – was put on the concept of magazine design. Some color psychology has also been studied to make out what a difference color makes in printed media and what power color can contribute with, when delivering the message. Finally redesign as a concept has been investigated to clarify why the way of expression should be renewed from time to time.The result is presented as spread examples from the cityguide over Istanbul. The new design is applied on the existing content and the result is supposed to appear as a miniature magazine.

Färger är något som vi ofta kanske tar för givet, färger är ju något som finns omkring oss utan att vi egentligen reflekterar så mycket över dem, de är en så naturlig del av allt. Färger finns i naturen, på tyger, i konsten, på föremål och på allt egentligen, är det inte också så att vi mår bra av att omge oss med färger vi tycker om precis som vi vill omge oss med människor vi tycker om? I detta uppsatsarbete är målet att belysa begreppet färg och huruvida det kan påverka människor. Målet är också att visa på hur vi kan använda oss av färger, som hantverkare, formgivare och som skapande människa. Detta kommer att göras genom att belysa ämnet färg i fråga om färgperception och färgpåverkan. Det finns en skara författare som menar att färger faktiskt kan påverka människans sinnen, dels via behandlingsterapi och även genom att framkalla en viss känsla. Arbetet består av en sammanställning av olika författares åsikter, tankar och forskningsteorier. Johann Wolfgang von Goethe, Rikard Küller, Karl Ryberg och Karin Fridell Anter är några av de författare som kommer att belysas. Dessa författare är samstämmiga i vissa frågor gällande färger, men på många punkter skiljer sig deras åsikter. Några av dem förlitar sig helt till färgernas förmåga att påverka både människans känslor, sinnen och humör. Medan lika många av dem tror på viss färgpåverkan men motsätter sig vissa effekter och är inte alls lika övertygade. Motsättningarna inom forskning, tankar och teorier kring färgpåverkan och färgperception är alltså påtagliga och detta får läsaren ta del av i detta arbete.

Den visuella identiteten är en viktig del i skapandet av ett varumärke. Den är utformad för att tilltala sinnena, skapa en igenkänningsfaktor och för att förstärka det unika genom att kombinera olika element (Wheeler, 2013). Att lyssna på musik via digitala musiktjänster är vanligt i dagens samhälle och användare av streamingtjänster ökar ständigt (Porter, 2021).     Syftet med uppsatsen är att undersöka visuella element hos tre av de vanligaste musiktjänsterna på svensk marknad för att få bättre förståelse för hur visuella strategier kan användas i design av digitala tjänster.    En kvantitativ innehållsanalys har gjorts för att få insikt i hur likheter och skillnader effektivt används i den visuella kommunikationen hos Spotify, Tidal och Apple Music, tre av de vanligaste streamingtjänsterna för musik på svensk marknad och bidrar därmed till ökad förståelse för den visuella kommunikationen.    Resultatet visar att det finns likheter i musiktjänsternas visuella element och att det som skiljer dem åt i huvudsak är deras logotyp. Detta pekar på att varumärkena strategiskt har valt att bygga upp sina tjänster med liknande visuella element, men har samtidigt försett sitt varumärke med unika detaljer. Denna uppsats har därmed bidragit med insikt i hur visuella strategier fungerar genom att peka ut likheter och skillnader hos de tre musiktjänsterna.

As a further study of the authors' previous work on how the concept of body ideal is defined in gym culture and how body ideal affects the individual, the authors in this work have included media influence as a problem. The question that is answered is “How has the media portrayed the male body, then compared to now? (from 2010 onwards)” and ”How has the picture changed over time with similarities and differences?". The implementation of the study has been carried out through a qualitative text- and image analysis of three journals that covers a nine year period. The results of the completed text and image analysis are presented in a discussion based on previous research; "gender", "the body in the media", "the male body" as well as theories of color psychology, mind marketing and masculinity theories, to answer the study questions. The result charts that the media used to present the male body posing with a bare upper body to emphasize its muscular fitness body. It was illustrated in quantity images of smaller size while in recent years it presents the male body with a focus on the muscular upper body shaped like a bodybuilder. These images were presented in fewer pictures but in a much larger format. Some of the similarities and differences that the study also shows were how the man's body was presented in the picture, both through it ́s focus on the upper body but also the fact that the media uses mind marketing and color psychology on a conscious level to influence readers on an unconscious level. Differences were noticed in how the models were presented, which initially consisted of about 50 % to be presented with a bare upper body, for the majority to do so. Differences were also shown in a focus on the “abs” and the whole body, which recently presented the man's body to mimic a bodybuilder- with an upper body of muscles with large volume.

En jämförelsestudie mellan svenska och kinesiska mejeriförpackningar som delvis genomfördes i Shanghai, Kina. Omfattar även en färgstudie samt en undersökning om personers uppfattning av färger kontra fetthalt.

Detta examensarbete undersöker vilken betydelse färgval har utifrån skapade reklaminslag, anpassat för Instagram. Vi utgår från några grundläggande begrepp om visuell färguppfattning som har sitt ursprung i färgteori, färgpsykologi, färgsystem och färguppfattning. Vi tar också hänsyn till den digitala marknadsföringen och dess betydelse samt tar hjälp av tidigare forskning inom färgperception och marknadsföring. Syftet med arbetet är att presentera statistik och dataanalys i användningen av olika färgsättningar på bilder i olika sammanhang, för att visa hur färgsättningen i en bild har betydelse för vilka känslor och associationer som väcks hos användaren. Undersökningen använder ett Instagramutseende för att presentera fyra stycken utvalda bilder, två på tema turism och två på tema konsert, där vi sedan applicerar färgerna; gul, röd, blå eller grön. Respondenterna i webbenkäten fick bedöma hur de associerar bilden utifrån de redan framtagna alternativen som finns till varje fråga i enkäten. Undersökningens resultat visar att färgen i en bild har stor betydelse när det gäller associationer och känslor. Det blir viktigt att välja rätt färg i den digitala marknadsföringen för att fånga Instagram-användarens uppmärksamhet och för att skapa intryck hos användaren, för att på så sätt öka inläggets popularitet och förstärka och matcha dess budskap. / This degree project examines the significance of the color choice based on created advertising elements, adapted for Instagram. We start from some basic concepts of visual color perception that have their origins in color theory, color psychology, color systems and color perception. We also take digital marketing and its importance into account and use previous research in color perception and marketing. The purpose of this study is to present statistics and data analysis in the use of different colorings on images in different contexts, to show how the coloring in an image is important for the feelings and associations that are evoked in the user. The survey uses an Instagram layout to present four selected images, two on the theme of tourism and two on the theme of concert, where we then apply the colors; yellow, red, blue or green. The respondents in the web survey had to assess how they associate the image based on the already created alternatives that are available for each question in the survey. The results of the survey show that the color in an image has great significance in terms of associations and feelings. It becomes important to choose the right color in digital marketing to capture the attention of the Instagram user and to create an impression on the user, thus increasing the popularity of the post and reinforcing and matching its message.

Färgens roll i reklamfilmskapande sträcker sig bortom den rena estetiken för att djupt påverka tittarens känslor, uppfattningar och köpbeteenden. Denna uppsats utforskar hur reklamfilmskapare använder sig av färgpsykologi för att engagera och påverka sin målgrupp, med särskild fokus på hur färger kan framkalla känslor som glädje och påverka tittarnas köpbeslut. Genom en kombination av teoretisk forskning och praktiska exempel, inklusive intervjuer med yrkesverksamma inom reklamfilm och analyser av reklamfilmer från välkända varumärken som Coca-Cola och Bolt, diskuterar och analyserar färgens betydelse i reklamfilmskapandet.Uppsatsen lyfter fram hur färgval påverkar betraktarens psykologi, där olika färger kan framkalla känslor och associationer i reklamfilmsammanhang för att etablera en emotionell bindning till ett varumärke eller en produkt. Genom att analysera reklamfilmer från Coca-Cola och Bolt demonstreras hur företagen anpassar sin användning av färger för att spegla varumärkets karaktär och förmedla budskapet till åskådaren. Coca-Cola använder sin kända röda nyans för att väcka känslor av glädje och gemenskap, medan Bolt väljer en enklare färgskala för att kommunicera sitt engagemang i teknik och nyskapande. Dessa exempel visar betydelsen av färgval i reklamfilmskapandet och dess förmåga att påverka tittarens uppfattning och agerande.

Problem: Färg har en stor associativ inverkan hos individer och är därför en viktig faktor vid varumärkesbyggande. Inom olika produktkategorier finns starkt etablerade färgnormer som följs men nu ser vi en utveckling på den svenska marknaden där etablerade färgnormer börjar ifrågasättas. Vi frågar oss vilka fördelar denna normbrottsstrategi har och hur den inverkar på konsumenter. Kanske har färgteorierna spelat ut sin roll och att det är dags för varumärken att bryta mönstret för att nå framgång. Vår frågeställning är således: Hur associerar svenska konsumenter färg till olika känslor, produktkategorier och varumärken? Vad tjänar varumärken på att bryta mot etablerade färgnormer? Syfte: Vi vill studera det glapp som finns mellan rådande färgteorier och det normbrott vi upptäckt på den svenska marknaden. Vi vill skapa en tydligare förståelse för konsumentens färgassociationer samt deras inställning till normbrottet för att undersöka vad varumärken kan tjäna på att avvika från färgnormen. Teori: Vårt teoretiska ramverk består av färgteorier, kommunikationsprocessen samt köpbeslutprocessen. Metod: Mailintervjuer med yrkesverksamma sker i syfte att sätta färg i ett produktperspektiv och vi analyserar meningsinnehållet i denna information för att se hur väl tillämpade färgteorierna är i deras arbetsprocess. Huvudstudien är riktad till potentiella konsumenter bosatta i Sverige och har skett genom ett webbaserat frågeformulär som sker genom ett bekvämlighetsurval. Deduktivt undersöker vi hur respondenterna förhåller sig till teorier om färg.  Del 1 i formuläret består av sluta svarsalternativ och testar vilken av elementarfärgerna respondenten kopplar till en given känsla enligt teorin. Del 2 består av bildfrågor som testar konsumentens förhållande till normbrottet ur ett produktperspektiv. Resultat: I mailintervjuerna med de yrkesverksamma åskådliggjordes en stor medvetenhet om färgteorier och färgens kommunikativa inverkan, färgvalet utgår från de emotionella reaktioner som färg väcker. Del 1 av undersökningen visade ett svagt associativt samband mellan färg och känsla enligt färgteorierna. Färgerna vit och gul hade högst respektive lägst associativt resultat. Det visades inga större skillnader mellan hur kvinnor och män svarat. Resultatet i del 2 visade en särskild benägenhet hos respondenter att välja en normbrytande färgsättning bland elektronikprodukterna. Slutsatser: Det visade sig att få respondenter är villiga att bryta mot färgnormer, vilket talar för tidigare forskning som säger att färgvalen ofta baseras utifrån vad de ska avbilda. Kvinnor och män tenderade att svara på samma sätt i båda delarna av frågeformuläret, vilket får tidigare diskussioner kring färgsättning och kön att kännas förlegad. Däremot valde en äldre åldersgrupp den röda TV:n. Arbete har betydelse då respondenter med heltidsarbete i större utsträckning valde att bryta mot normer. / Issue: Colour has great associative impact on individuals therefore colour plays an important role in brand building. We see a development on the Swedish marketplace where strongly established colour norms that are ruled in diverse product categories start to be called into question. We ask ourselves what benefits a break of norm has and how it affects consumers. Perhaps the theories of colour should be stepped away from and now it is time for brands to break the pattern for success. Our question is therefore: How do Swedish consumers associate colour to different emotions, product categories and brands? What can brands benefit from going against the established colour norms? Purpose: This study examines the existing gap between the current colour theories and the break of norm we have discovered on the Swedish market. We want to create a clearer picture of consumers associations of colour and their attitude to the break of norm in purpose to investigate what brands can benefit from deviating from the color norms. Theoretical framework: Our theoretical framework consists of colour theories, the communication process and the purchase decision process. Methodology: The mail interviews with professionals are done in order to bring suit in a product perspective, we analyze the meaning content of this information to see how well the applied colour theories are in their work process. The main study is aimed at potential consumers residing in Sweden and has been implemented with a web-based questionnaire that takes place through a convenience sample. Deductive, we examine how the respondents relate to theories of colour. Part 1 of the form consists of close-out response options, and test which of the elementary colours the respondent connects to a given emotion of the theory. Part 2 consists of picture questions that test the consumer's relationship to the break of norm from a product perspective. Results: The mail interviews with professionals showed a great awareness of colour theory and the communicative impact of colour. The color choice is based on the emotional responses that colour evokes. Part 1 of the survey showed a slight associative relationship between colour and emotion of the colour theory. The colour white showed the highest associative result and yellow showed the lowest. There were no major differences between how men and women responded. The results in Part 2 showed a particular tendency of respondents to choose a norm breaking colouration among electronic products. Conclusion: It turned out that few respondents were willing to break the colour norms, which points to previous research that says that the colour choices often are based on what they will portray. Women and men tended to respond similarly in both parts of the questionnaire, which make earlier discussions about colour and gender seem antiquated. However, an older age group tended to chose the norm breaking red TV. Employment is important, as respondents with full-time work increasingly chose to violate the norms.

När en film produceras spelar komponenten färg en viktig roll. I uppsatsen behandlas hur färg används i film för att färgkoda karaktärer, dvs. hur färgsemiotiken - vad vi associerar med färg - används för att gestalta eller understryka en karaktärs personlighet. Den kvalitativa undersökningen börjar med att förklara med vetenskapliga källor på vilket sätt färg påverkar människor och vad en betraktare associerar med färg. Därefter analyseras filmerna Baby Driver (2017), Django Unchained (2012) och Blade Runner 2049 (2017), som har utpräglade estetiska stilar genom att använda färg som berättarkomponent. I analysen undersöks hur färg används i filmerna för att berätta något om karaktärernas personligheter. Det diskuteras också vilka likheter och skillnader det finns i användningen av färgkodning i filmerna. Resultatet visar att färgkodning används i dem analyserade filmer för att skapa eller förstärka intrycket av karaktärernas personligheter. Likaså används färgkodning för att signalera en förändring av karaktärerna. Däremot finns det breda tolkningsmöjligheter av en färg, vilket medför att samma färg inte alltid står för samma personlighet. Färgen måste alltid tolkas till karaktärens kontext i filmen.