Traditionellt har förändringsprojekt utförts av personer med rollen som projektledare. Idag finns dock en trend bland organisationer att för större och mer komplexa interna förändringsprojekt anlita både en projektledare och en eller flera förändringsledare. Forskare har under det senaste decenniet ställt frågor om vem som egentligen bör leda förändringsprocesser och vem som har rätt kompetens. Flera av dem menar att projektledaren inte ensam bör leda större förändringsprojekt och att förändringsledaren har en eller flera viktiga roller i förändringsprocessen. Det finns inte någon tydlig bild av hur projektledare och förändringsledare i interna förändringsprojekt kompletterar varandra. I den här studien ställer vi oss frågan varför organisationer väljer att anlita både en projektledare och en förändringsledare. För att få svar på den övergripande frågan har vi studerat rollfördelningen, och vidare vilka aktiviteter som projektledaren respektive förändringsledaren förväntas utföra samt vilka kompetenser som förväntas finnas hos projektledaren respektive förändringsledaren. För studien har vi tillämpat en kvalitativ metod. För att få ett brett underlag och data från andra branscher än IT (vilka delvis har studerats tidigare utifrån liknande frågeställningar) har sju respondenter valts ut. Organisationerna återfinns i en myndighet, en kommun, ett regionförbund, och privata näringslivet inom flyg, försäkring, bank och finans samt telekommunikation. Intervjuerna har genomförts med öppna frågor som har relativt hög grad av standardisering och en låg grad av strukturering. Data har bearbetats och kategoriserats utifrån frågeställningarna. Resultaten har sedan analyserats och jämförts med tidigare forskning. Studien visar att förändringsledaren har en annan roll än projektledaren. Den visar också att organisationer i allmänhet upplever att det behövs minst två personer för att nå bra resultat i förändringsprocessen och att dessa gärna ska ges möjlighet att fokusera på olika faser i projektet. Organisationer som anlitat både en projektledare och en förändringsledare förväntar sig olika kompetenser hos dessa och att de ska utföra olika och kompletterande aktiviteter. Framförallt tänker man sig att de tillsammans ska bära och stötta varandra, och att projektledare och förändringsledare var och en för sig ska få möjlighet att fokusera på det de har bäst kompetens för. Projektledaren har därför främst ansvar för planering och budgetering och förändringsledaren har främst ansvar för medarbetarperspektivet och andra mjuka värden. Studien visar dessutom att de förändringsledare som organisationen väljer ut ofta internrekryteras och att de förväntas ha goda kunskaper om verksamheten. / Traditionally Project Managers have been responsible for managing organisational change projects. However, a growing number of organisations today use both a Project Manager and a Change Manager in order to manage large and complex organisational change projects. The questions researchers have asked over the last decade are: Who should have the leading role in managing change; and who have got the right skills to manage change projects. Several researchers suggest that a Project Manager should not manage large change projects alone and that a Change Manager plays at least one key role when it comes to managing change projects. In this study, we focus on why organisations choose to use both a Project Manager and a Change Manager. To answer this we have studied the roles and the activities that a Project Manager and a Change Manager is expected to perform when managing organisational change initiatives. We have also studied what are the expected competencies. For this thesis we have applied a qualitative research method. In order to collect a variety of data and also data from industries other than the IT (part of which has been studied previously with similar questions), seven respondents were selected. The organisations represent an authority, a municipality, a regional federation, and private sectors of aviation, insurance, banking and finance and telecommunications. We conducted the interviews with open-ended questions with a relatively high degree of standardization and a low degree of structuring. Data was processed and categorized on the basis of the questions. The results were then analysed and compared with conclusions of previous research. The conclusion is that the role of the Change Manager is very different from that of the Project Manager and that organisations in general feel that it takes a combination of both to achieve good results in change projects. Also they should be given the opportunity to focus on different phases of the project. Organisations that engage both a Project Manager and a Change Manager expect these to have different skills and competencies in order to be able to perform different and complementary activities. It is suggested that together they will manage the change project initiative supporting each other and that they will be able to focus on activities that they have the best capacity to perform. In this study the Project Manager is more often primarily responsible for planning and financial aspects, and the Change Manager is primarily responsible for handling the employees’ perspective and a human resource management approach. The study also shows that the Change Manager chosen by the organisation is frequently recruited internally and is expected to have thorough knowledge of the daily work activities.

Bakgrund: Automatisering såsom Robotic Process Automation följs av en debatt huruvida dess innebörd är något fördelaktigt eller hotfullt för såväl anställda som företag. RPA har kapacitet att ersätta voluminösa och repetitiva arbetsuppgifter, vilket ligger till grund för både intresse och oro på arbetsmarknaden. Controllerrollen är vidare en mångfacetterad roll som präglas av tidspress och begränsad möjlighet att spendera arbetstid på värdefull analys. Yrkesrollen utgör därmed en intressant kontext för att studera hur automatisering kan tänkas verka för att skapa förändring. Utifrån tidigare forskning har RPA:s påverkan på en specifik yrkesroll inte behandlats, vilket skapar relevans i följande studies syfte. Vidare ämnar denna undersökning skapa underlag för företag att nå en framgångsrik implementering av tekniken. Syfte: Syftet med följande studie är att beskriva på vilket sätt controllerrollen kan tänkas förändras genom implementering av RPA, samt vilka följder tekniken kan få för såväl yrkesrollen som dess tillhörande företag. Metod: Denna empiriskt drivna studie karaktäriseras av ett kvalitativt tillvägagångssätt med utgångspunkt tagen i ett realistiskt perspektiv. Studiens empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta controllers samt sex personer insatta i ämnet för RPA. Slutsats: RPA har kapacitet att assistera, möjligtvis ersätta, controllern i området för befattningens informationsproduktion. Genom denna tidsbesparing kan controllern spendera mer tid på proaktiv analys av kvalitetssäkrad information, något som resulterar i mer välgrundade beslutsunderlag för företag i stort. Vidare kan mjukvaran bidra med ökad effektivitet, flexibilitet och kvalitet, vilket kommer till olika uttryck för controllern och dess företag. Till följd av att RPA kan ersätta den fysiska medarbetaren i sedvanliga uppgifter, uppstår dock utmaningar för controllern i att bibehålla verksamhetsförståelse samtidigt som oro för nedskärningar kan spridas i personalstyrkan. Av den orsaken kan motstånd till förändring uppstå, vilket är en utmaning företag behöver hantera. För att nå en framgångsrik implementering av RPA bör företag därav ta hänsyn till aspekter såsom vikten av förberedelsearbete, upprättandet av en fungerande förvaltningsmodell, samt ett aktivt ledarskap genom hela implementeringsprocessen. / Background: Automation, such as Robotic Process Automation, is followed by a debate of whether it is beneficial or threatful for companies and its employees. The technology has the capacity to replace voluminous and repetitive tasks, which implies both interest and concern on the labor market. Furthermore, the controller is a multifaceted role characterized by time pressure and limited opportunity to work with valuable analysis. The role is thus an interesting context for studying how automation can create change. Based on previous research, RPA´s impact on a specific occupational role has not been addressed, which creates relevance in the purpose of the following study. Moreover, this study aims to create prerequisite for companies to achieve successful implementation of the technology. Purpose: The purpose of the study is to describe how the occupational role of a controller can change through implementation of RPA, as well as the consequences the technology can have for both the professional role and its associated company. Methodology: This empirically driven study is characterized by a qualitative approach based on a realistic perspective. The empirical data has been collected through semi structured interviews with eight controllers and six persons well familiar with the subject of RPA. Conclusion: RPA has the capacity to assist, alternatively replace, the controller in the area of information production. Through time saving, the controller can spend more time on proactive analysis of quality assured information, resulting in more well-founded decision making. Furthermore, the software can contribute to increased efficiency, flexibility and quality, which comes to different expressions for the controller and company. Due to the fact that RPA can replace the physical employee in customary tasks, however, challenges arise for the controller to maintain business understanding. Simultaneously, concerns about dismissals can be spread in the company. For that reason, resistance to change can arise, which is a challenge companies need to handle. In order to achieve a successful implementation of RPA, companies should take into account aspects such as the importance of preparatory work, the establishment of a functioning management model, and active leadership throughout the implementation process.

Sveriges regering har satt som mål att Sverige ska vara en ledande nation i digitalisering. Enligt målen ska offentlig sektor effektiviseras med hjälp av digitala medel, vilket ställer krav på att stora och komplexa förändringsprojekt inom IT förverkligas för att skapa långsiktiga lösningar. Tidigare forskning pekar på att för att lyckas med IT-projekt så förutsätter det identifikation av faktorer som kan påverka både process och resultat. Ett exempel är Critical Success Factors, kritiska framgångsfaktorer, för implementering av större övergripande system och vilka faktorer som påverkar resultatet av en implementering. För att lyckas finns det även en uppsjö modeller gällande förändringsledning, i vilka vi kan se likheter till framgångsfaktorer. Ett exempel är Action Research-Based Model of Change som framhåller vikten av att engagera intressenter tidigt i förändringsprocessen, stöd från ledning, utse förändringsförespråkare i form av agenter, med mera. ADKAR är ytterligare en modell för förändringsledning med individen som utgångspunkt och därutöver finns forskning som utvecklar tankarna om förändringsagenter och pratar om vikten av att dessa organiseras i team och att de i sin tur har ordentligt stöd från ledningen. Trots den stora tillgången på förändringsmodeller och framgångsfaktorer, misslyckas upp till 70 procent av förändringsprojekt och därför menar forskare att det behövs ytterligare bidrag till forskning på ämnet. Detsamma gäller för offentlig sektor, men där tidigare forskning saknas i stor utsträckning och vilket därför medför ett större behov. Inom offentlig sektor kan förändringsprojekt anses komplexa, vilket blir tydligt i denna fallstudie av förarbetet kopplat till en omfattande IT-implementation hos Linköpings kommun. Med cirka 8000 anställda och sju förvaltningar spridda över ett ännu större antal affärsområden, innebär det en stor utmaning att ta hänsyn till för att lyckas med förändringsprojektet. Genom intervjuer gjorda med ett spritt urval av respondenter från Linköpings kommun, har vi kunnat identifiera en huvudutmaning samt tre underordnade utmaningar. Den huvudutmaning vi definierat som en organisatorisk ​mångfald påverkar i stort sett alla delar av förändringen och bör därför ses som en övergripande utmaning. I tillägg till denna har vi sett tre större utmaningar; ​medvetenhet i verksamheten, ​skapa engagemang och hantera förväntningar ​och till sist fördelning av tid och resurser.​ Förändringsprojekt ställer alltså höga krav på organisationer och speciellt på kommuner där en komplex verksamhetsstruktur bidrar med ytterligare utmaningar. Utmaningar kopplat till organisatorisk mångfald och hur det ska hanteras innefattas av de tre övriga utmaningar som vi identifierat. Vår slutsats är att medvetenhet i verksamheten främst skapas genom transparent kommunikation. Att skapa engagemang och hantera förväntningar bygger på förståelse genom involvering av medarbetare. Den sista utmaningen är fördelning av tid och resurser och bör bemötas med noggrann planering och struktur anpassat efter respektive förvaltnings behov.

Forskningen grundar sig på att det finns en kunskapslucka i utvärderingar av företag som praktiskt implementerar arbetsmetoden Scrum. Det finns tydliga samband mellan kulturen i en organisation och hur denna kan effektivt och framgångsfullt implementera ett agilt arbetssätt (Ilvari, Ilvari, 2011). Forskaren gjorde en semistrukturerad intervjuform med 7 medarbetare. Syftet utvärderar implementering av Scrum som metod samt hur organisationen jobbar med kundinsikter. Resultatet visar att en majoritet av medarbetarna upplever ett högre engagemang och större motivation tack vare det nya arbetssättet. Att sätta kunden i centrum är ett arbete som kräver stort fokus och då inte minst från organisationens ledare. Här har organisationens ledare varit engagerade. Några förbättringspunkter identifierats i forskningen, som till exempel att organisationen behöver bli bättre på att systematiskt mäta och sprida kundinsikter, att utveckla arbetet med att bli en lärande organisation samt att ledningen behöver hitta ett sätt att strategiskt jobba med organisationens kultur. / The research is based on the fact that there is a knowledge gap in evaluations of companies that implement the working method Scrum. There is a connection between the culture of an organization and how it can effectively and successfully implement an agile approach (Ilvari, Ilvari, 2011). The researcher did a semi-structured interview with employees. The purpose of the study was to evaluate the implementation of Scrum as a method and how the organization works with customer insights. The result shows that a majority of employees experience a higher commitment and greater motivation thanks to the new way of working. Putting the customer at the centre is something that requires a lot of focus. And much from the organisation's leaders. Here the organisation's leaders have been highly involved. Some improvement points were also identified in the research, such as systematically measuring and disseminating customer insights, developing the work of becoming a learning organization, and That the management does not work strategically with the organisation's culture. / <p>2019-08-23</p>

Bakgrund och problem: För att lyckas lösa de utmaningar hälso- och sjukvården står inför vad gäller framförallt ökade behov och minskade resurser finns det stor behövlighet av att ta tillvara de möjligheter som investeringar i digitalisering erbjuder. Detta förutsätter dock att kunna säkerställa att de nyttor som dessa investering förväntas leda till verkligen realiseras, så kallad nyttorealisering. För att arbeta med nyttorealisering i offentlig sektor har därför E-delegationen tagit fram ett ramverk för ett formaliserat såväl som strukturerat arbetssätt i form av en nyttorealiseringsprocess. Trots detta har det dock visat sig att hälso- och sjukvården har en låg mognad inom nyttorealisering gällande såväl kompetens som användningsgrad. Syfte: Syftet med studien är att beskriva ramverket för nyttorealiseringsprocessen samt förstå hur det förhåller sig till dess teoretiska grund och därmed möjliggöra en kritisk granskning av det. Vidare syftar studien till att systematisera praktiska erfarenheter kring regioners arbete med nyttorealisering vid investeringar i digitalisering för att kunna sätta detta i förhållande till ramverket för nyttorealiseringsprocessen och dess teoretiska grund. På så vis är det möjligt att urskilja styrkor och svagheter i ramverket för nyttorealisering men även i det praktiska arbetet med nyttorealisering för att skapa förutsättningar för framtida lyckade investeringar i digitalisering inom hälso- och sjukvården. Metod: För att genomföra studien har en kvalitativ fallstudieansats på två regioner tillämpats. Den huvudsakliga insamlingsmetoden för det empiriska materialet är intervjustudie genom semistrukturerade intervjuer med representanter för de två regionerna vilka framförallt valts ut genom ett målstyrt urval men även snöbollsurval. Slutsats: Ramverket för nyttorealiseringsprocessen består av de fem faserna identifiera förändringsbehov, specificera nyttor, planera nyttorealisering, realisera nyttor samt följa upp nyttorealisering och avser att realisera den förväntade nyttan med en förändring genom att verka som en röd tråd som binder ihop olika delar av verksamheten. De olika delar som främst utgör ramverket för nyttorealiseringsprocessens teoretiska grund kan konstateras vara investeringsteori, projektledning och förändringsledning vilka är stora områden med olika huvudfokus varför kombinationen av dessa följaktligen blir omfattande men även komplex. I praktiken har det visat sig att regionernas tillvägagångssätt framförallt behandlar planering och genomförande, vilket således kan bero på just komplexiteten. Därmed går det slutligen att konstatera att det av regionerna å ena sidan krävs ett utökat fokus från enbart nyttorealiseringsprocessens planerafas samt realiserafas till samtliga faser för att uppnå ett mer komplett och systematiskt arbetssätt men att detta å andra sidan kanske inte kan vara helt i enlighet med ramverket för nyttorealiseringsprocessen. / Background and problem: In order to succeed in solving the challenges health care is facing particular in terms of increased needs and reduced resources, there is a great need for utilitizing the opportunities offered by investments in digitalisation. This, however, presupposes that it is possible to ensure that the benefits that these investments are expected to lead to are actually realised, so-called Benefit Realisation Management. In order to work with Benefit Realisation Management in the public sector the E- delegation has therefore produced a framework for a formalized as well as a structured way of working in the form of a benefits model. Despite this, however, it has been found that health care has a low maturity in Benefit Realisation Management regarding both competence and utilization. Purpose: The purpose of the study is to describe the framework of the benefits modeland to understand how it relates to its theoretical basis and thus enable a critical examination of it. Furthermore, the study aims to systematize practical experiences regarding regions' work with Benefit Realisation Management when investing in digitalisation and thereafter put it in relation to the framework of the benefits model and its theoretical basis. In this way, it is possible to distinguish strengths and weaknesses of the framework of the benefits model, but also in the practical work with Benefit Realisation Management, and thus create conditions for future successful investments in digitalisation in health care. Method: To carry out the study, a qualitative case study methodology on two regions has been applied. The main empirical collection method consisted of semistructured interviews with representatives of the two regions, which were mainly selected through a targeted selection but also snowball sampling. Conclusion: The framework of the benefits model consists of the five phase’s benefitsidentification, benefits analysis, benefits planning, benefits realisation and benefits review and intends to realize the expected benefit of a change by acting as a common thread that ties together different parts of the organization. The various parts that primarily form the theoretical basis of the framework of the benefits model can be found to be investment theory, project management and change management, which are large fields with different focus, why the combination of these is extensive but also complex. In practice, it has been found that the approaches of the regions primarily deal with planning and implementation, which may be due to the complexity. Thus, it can finally be concluded that the regions on the one hand need to increase the focus from just the benefits planning and benefits realization to all phases in order to achieve a more complete and systematic way of working, but that this on the other hand may not be entirely in line with the framework of the benefits model.

Som ett steg i riktningen mot ett mer miljövänligt och hållbart Stockholm upprättades våren 2013 ett center för samordnad bygglogistik (BLC) i Norra Djurgårdsstaden på initiativ av Stockholms stad. Ett logistikcenter för samordnad bygglogistik av denna storlek är det första av sitt slag i Sverige och kräver obligatorisk anslutning av samtliga byggherrar och entreprenörer inom området. BLC som innovation har medfört ett behov av förändring hos aktörerna vid upphandling av entreprenörer och i arbetssättet under produktion för att till fullo nyttja logistikcentret. Syftet med denna studie har därför varit att se till hur anpassningsförmågan till de förändringar som en innovation som BLC kräver kan främjas eller hämmas vid val av upphandlingsstrategier. Fokus ligger således på att identifiera huruvida upphandlingsstrategier kan nyttjas som ett verktyg för förändringsledning då den upphandlande aktören vill driva igenom en eller ett flertal förändringar. Rapporten är en sammanställning av en fallstudie av två nyproduktionsprojekt med ett abduktivt tillvägagångssätt. Studien grundar sig på en omfattande litteraturstudie, deltagande observationer samt intervjuer av berörda aktörer i de två projekten och kan klassificeras som kvalitativ, empirisk forskning med ett hermeneutiskt förhållningssätt till inbringad empiri. Studien visar att den förändring som skett i sättet att upphandla har varit ett utökat förfrågningsunderlag från byggherrens sida innefattandes information om BLC och dess syfte och omfattning. Utökningen innehåller också rekommendationer på hur BLC kan komma att användas. Tillägget i förfrågningsunderlaget förs på samma sätt vidare till underentreprenörer när dessa upphandlas av respektive huvudentreprenör. Trots byggherrens vision om ett effektivt och innovativt nyttjande av BLC har denne inte lyckats skapa rätt drivkrafter hos entreprenören för ett sådant användande. Svårigheten har visat sig delvis ligga i att BLC ännu inte fungerar på ett smidigt sätt för dess användare. Man upplever också svårigheter i att kalkylera kostnader för användandet av BLC vilket medfört att byggherren tar den största ekonomiska risken avseende BLC i projekten. Hos entreprenörerna är den övergripande uppfattningen att BLC är överflödigt och inte nödvändigt inom området varför mottagandet varit problematiskt och inställningen till att nyttja BLC negativ. För att utöka användandet av BLC och säkerställa att samtliga aktörer delar samma uppfattning om syftet och behovet av BLC bör byggherren vara mer drivande i denna fråga. Ett tidigt involverande av entreprenörerna i upphandlingsskedet samt gemensamt utformade krav på hur BLC ska användas i kombination med finansiella incitament kan ha en upptinande effekt hos entreprenörerna och öka deras mottaglighet för de förändringar som BLC innebär. / As a step towards a more environmentally friendly and sustainable Stockholm, a logistics center for coordinated construction logistics (BLC) was established in 2013 at Stockholm Royal Seaport, an urban area, at the initiative of the municipality of Stockholm. Coordinated construction logistics of this size is rare in Sweden and BLC requires mandatory affiliation for every developer and contractor in the area. BLC has caused a need for change in the different stakeholders’ working processes during production in order to fully utilize the logistic center. Being affiliated to and using BLC also implies increased costs for the project. That is the reason why discussions occur regarding which stakeholder should take the financial risk. This could be managed during the procurement. Thereof, the aim of the study has been to look at how the ability to adjust to changes that innovations as BLC requires could increase or decrease by the choice of procurement strategies. The intention is thereby to identify whether or not procurement could be used as a tool for change management. The report is a compilation of a case study of two new production projects with an abductive approach. The study is based on an extensive literature study, observations and interviews of participants of the two projects and can be classified as qualitative, empirical research with a hermeneutic approach to obtained empirics. The study shows that the procurement strategies have been affected by BLC in such way that the developer has made an addition to the technical specifications that is handed out when procuring contractions. The addition contains information about the purpose and the scope of BLC. It also includes recommendations for how BLC could be used in an effective and innovative way. The main contractors then in turn forward the extended technical specifications to the subcontractors. Despite the developer’s vision of an effective and innovative use of BLC, the right incentives for such use have not been created. It has been proven that the difficulty lies in the fact that BLC does not yet function smoothly for its users and that the users doesn’t fully understand how BLC functions and its purpose. The stakeholders also find it difficult to estimate the costs of using BLC, which is why the developer has taken the biggest economic risk regarding BLC in the projects. The general opinion among the contractors is that BLC is redundant and not necessary in the area. The reception and adoption has therefore been problematic and the attitude towards using BLC has been negative. In order to expand the use of BLC and ensure that all stakeholders share the same view about the purpose of and the need for BLC the developer should be more proactive in this matter. An early involvement of the contractors in the procurement phase and jointly defined ways of using BLC in combination with financial incentives could have a thawing effect on the contractors and increase their ability to accept and adopt the changes BLC requires.

Bilar har en fortsatt tillväxt världen över där trafikinfrastruktur och trafikledning parallellt blir ett svårt område att hantera och reglera där en fortsatt tillväxt resulterar i olika slags trafikproblem för privatpersoner och verksamheter. Vidare påverkar byggnationer framkomlighet i trafiken där trafikstockningar uppstår vilket har en negativ påverkan på miljön. Därav har studiens syfte utgått ifrån att utreda huruvida ett trafikledningssystem kan komma att förbättra trafikflödet kring en byggnation i en specifik kommun. Vidare har en beskrivning kring hur företag kan förbereda sig inför en sådan implementation inkluderats i studiens syfte för att uppnå maximal effekt kring utvecklandet av trafikledningssystem. Därav har följande frågeställningar formulerats: F1: Vilka beståndsdelar bör ingå i ett digitalt TLS? F2: Hur kan trafikflöden förbättras genom digitala TLS? F3: Vilka förberedelser krävs inom en organisation för att implementera ett digitalt TLS? För att utreda dessa frågor har skribenterna valt att genomföra en fallstudie för att få ett brett och holistiskt perspektiv kring detta område. Då forskning om implementerandet av ett trafikledningssystem kring byggnationer har visat sig vara ett outforskat område var valet att genomföra en fallstudie det mest lämpliga. Vidare nyttjades även en abduktiv ansats för att få en omfattande bild kring ämnet som studerades. Därmed har en litteraturinsamling initierats för att inkludera utforskad fakta kring trafikledningssystem och implementerandet av en sådan förändring. För att styrka samt komplettera litteraturinsamlingen valde skribenterna att genomföra ett antal semistrukturerade intervjuer med aktörer som har erfarenhet och kunskap kring utveckling samt implementering av trafikledningssystem. Vidare intervjuades även aktörer från det företag studien arbetar med för att få kunskap och skapa en bild kring huruvida de är redo att ta emot en sådan lösning eller inte. Efter samtliga intervjuer fick skribenterna ta del av ytterligare information kring det ämne studien behandlar vilket resulterade i vidare sökningar bland sökmotorer och databaser för information. Sammanfattningsvis kom skribenterna fram till att ett digitalt TLS bör innehålla någon form av datainsamlingsmetod vilket i detta fall var antingen data från Google eller mikrovågssensorer beroende på huruvida trafikläget i fallkommunen ser ut. Vidare inkluderas det i studien en algoritm och ett datorkort som har till uppgift att bearbeta den insamlade trafikdata och, i de fall där en omdirigering av trafik krävs, generera vidare data till digitala meddelandeskyltar för att formulera nya eventuella trafiksituationer till trafikanterna. De resulterade algoritmer syftade till att beräkna tidsåtgången för ett antal rutter för att kunna identifiera och dirigera trafiken till den snabbaste rutten. Slutligen har denna studie konkluderat att ett trafikledningssystem inte bör implementeras eller utvecklas utan prioriterandet av en förändringsledning och ett formande av en datadriven kultur.Nyckelord: Trängsel, Arbetszon, Rusningstid, Trafik, Trafikledningssystem, Trafikljus, Sensorer, Dynamiska meddelandeskyltar, Förändringsledning, Datadrivet beslutsfattande, Genomförande av förändring.

A growing number of companies are adopting a lean philosophy in order to be able to compete in today’s increasingly competitive global society. This requires a flexible production in order to fulfill customers’ demanding and changeable requests. SMED (Single Minute Exchange of Die) can be seen as a method for companies to become more lean and its purpose is to reduce the change over time; the time it takes to change a production line from manufacturing one product to producing another product. Theories about lean discuss, to a certain degree, the implementation process while theories about SMED are more focused on the technical parts. This makes it interesting to examine if SMED can be complemented and improved by using change management theories. The purpose of this study is to develop a model that combines SMED and change management. In order to fulfill the purpose a literature study was conducted in two fields, SMED and change management, which resulted in the theoretical SMED3F-model. In the model, a change management perspective was added to SMED. The model was then examined during a case study performed at a production line at Kraft Foods in Upplands Väsby. Semi-structured interviews before and after the SMED-study, together with observations and reflections, resulted in a revised SMED3F-model. Since the approach is both theoretical and empirical, it can be said that the study is based on abductive reasoning. The result of the study is the SMED3F-model, which, based on theoretical and empirical data, provides support when conducting a SMED-study. One of the findings is the distinction between technical and soft solutions. The most substantial difference lies in the implementation phase where the use of change management is needed more in the application of soft solutions. The relevance of the SMED3F-model can therefore be questioned since SMED to a great extent leads to technical solutions. However, the study establishes that change management is also needed for technical solutions, but in an earlier phase of the SMED-study. Another finding of the study is the importance of inter-personal contact during a SMED-study, which makes up a significant part of the SMED3F-model. This could however affect the model’s contribution to SMED since inter-personal contact can be difficult to maintain in larger organizations. The study confirms the theories about lean implementation that stress the importance of managing people and establishes the value of a change management perspective in SMED-studies. / Allt fler företag anammar filosofin lean för att vara konkurrenskraftiga i dagens globala samhälle där konkurrensen mellan företagen är hård och kunderna ställer allt högre krav. För att kunna svara på kundernas föränderliga efterfrågan krävs därför en flexibel produktion. SMED (Single Minute Exchange of Die) kan ses som en metod för företag att bli mer lean och syftar till att reducera omställningstiden, det vill säga tiden det tar att ändra en produktionslinje från att producera en produkt till att producera en annan. Inom lean behandlas till viss del svårigheter kring implementeringsprocessen medan kritik mot SMED mestadels berör de tekniska delarna i metoden. Detta gör det intressant att undersöka om SMED-metoden kan kompletteras och förbättras med hjälp av teorier inom förändringsledning. Syftet med denna studie är att utveckla en modell som knyter samman SMED med förändringsledning. För att uppfylla syftet genomfördes först en litteraturstudie på två fronter, SMED och förändringsledning, som resulterade i den teoretiska SMED3F-modellen, i vilken ett förändringsperspektiv hade adderats till SMED-metoden. Modellen utvärderades sedan under en fallstudie, i form av en SMED-studie, gjord på en produktionslinje på Kraft Foods Marabouanläggning i Upplands Väsby. Semi-strukturerade intervjuer före och efter SMED-studien ledde tillsammans med författarnas egna observationer och reflektioner till en reviderad SMED3F-modell. Då det vetenskapliga angreppssättet både är teoretiskt och empiriskt bygger studien på abduktiv slutledning. Studien resulterade i SMED3F-modellen som, baserad på teoretiska och empiriska data, utgör ett stöd för att underlätta genomförandet av en SMED-studie. Något som uppmärksammas i studien är distinktionen mellan tekniska och mjuka lösningar. Den största skillnaden ligger i implementeringen där ett större behov av förändringsledning finns för mjuka lösningar. Då SMED till stor del leder till tekniska lösningar går det därför att diskutera SMED3F-modellens relevans. Studien fastställer dock att behovet av förändringsledning även finns för tekniska lösningar men då i ett tidigare skede i SMED-studien. En annan insikt som studien bidrog med är vikten av personlig kontakt under en SMED-studie, något som utgör en stor del av SMED3F-modellen. I större organisationer kan det vara svårt att upprätthålla personlig kontakt med samtliga inblandade vilket är något som kan påverka modellens bidrag till SMED. Studien stärker de teorier inom lean som betonar vikten av att hantera människor och fastslår betydelsen av ett förändringsperspektiv i SMED-studier.

TITEL: Den offentliga sektorns förändringsagent - En kvalitativ flerfallsstudie av hur mellanchefen inom den offentliga sektorn bedriver förändringsledning vid digital transformation FÖRFATTARE: Ebba Jonsson och Jennifer Lindén HANDLEDARE: Janet Johansson BAKGRUND: Samhället genomgår en digital transformation. Människor har i allt högre grad digitaliserat sina vardagliga liv och ställer krav på att den offentliga sektorn följer med i utvecklingen. Den digitala transformationen kräver teknisk kompetens men studier visar att ledarskapet är avgörande för en lyckad digital transformation. Mellanchefen som befinner sig mellan den strategiska ledningen och den operativa verksamheten har en viktig roll i förändringsarbetet vid den digitala transformationen. Den digitala transformationen innebär stora förändringar varför denna blir intressant att undersöka i kontexten av offentlig sektor, som enligt litteraturen är stabil och trögrörlig. SYFTE &amp; FORSKNINGSFRÅGOR: Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för hur mellanchefen inom den offentliga sektorn bedriver förändringsledning vid digital transformation. - Utifrån Kotters modell, hur arbetar mellanchefer inom den offentliga sektorn för att skapa en grund för och vidare implementera förändring? - Hur arbetar mellanchefer inom den offentliga sektorn för att bemöta hindrande faktorer, liksom motstånd från medarbetarna, vid förändringsledning? SLUTSATS &amp; KUNSKAPSBIDRAG: Studien bidrar till litteraturen kring ledarskap och förändringsledning vid digital transformation genom att rikta fokus på mellanchefen inom offentlig sektor. Studien visar att mellanchefsrollen är mångsidig och komplex. Med hjälp av en organisationsstruktur som uppmuntrar till förändring och ett tydligt uppdrag kan mellanchefen hantera och balansera ett tryck från både externa och interna intressenter. Mellanchefens strukturella närhet till den operativa styrkan men även den strategiska ledningen leder till att den digitala transformationen kan förankras i och anpassas efter verksamheten. Mellanchefen kan i sin position arbeta för att involvera, motivera och engagera medarbetarna i förändringsarbetet vid digital transformation. NYCKELORD: Förändringsledning, mellanchef, digital transformation, ledarskap, offentlig sektor. / TITLE: The Change Agent within the Public Sector - A qualitative multiple case study of how the middle manager in the public sector conducts change management in digital transformation AUTHORS: Ebba Jonsson and Jennifer Lindén SUPERVISOR: Janet Johansson BACKGROUND: The society is going through a digital transformation. Citizens are increasingly digitalizing their everyday life and they require that the public sector is following the technological development. The digital transformation requires technical competencies, but studies show that leadership is crucial for a successful digital transformation. The middle manager situated between the strategic management and the operational level will have an important role in the change process. The digital transformation comes with major and rapid organizational changes. An interest awakens to examine the digital transformation in the context of the public sector, which according to previous literature is stable and inert. AIM &amp; RESEARCH QUESTIONS: The aim of this study is to create deeper understanding of how the middle manager within the public sector conducts change management within digital transformation. - Based on Kotter’s model, how do the middle managers within the public sector create a solid ground for implementing a change? - How do the middle managers within the public sector handle hindering factors, such as resistance to change from the employees, when leading a change? CONCLUSION &amp; CONTRIBUTION: The study contributes to the literature on leadership and change management in digital transformation by focusing on the middle manager in the public sector. The study shows that the middle manager role is complex and versatile. Having an organizational structure that encourages change together with a clear mission, the middle manager can handle and balance pressure and interests from both external and internal stakeholders. The middle manager's structural proximity to both the operational forces and the strategic management lead to that the change can be anchored in all parts of the organization and adapted to the operations. The middle manager can be a key player, working as a change agent, within the digital transformation. KEY WORDS: Change Management, Middle Manager, Digital Transformation, Leadership, Public Sector.

Den svenska regeringen har tagit beslut om en digitaliseringsstrategi, som syftar till hur Sverige kan bli bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Genom inrättandet av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) ska digitaliseringsstrategin förverkligas och stödja den digitala transformation som kännetecknar svenska myndigheters övergång från e-förvaltning till digital förvaltning. Digitalisering av fastighetsinformation är en del av denna transformation och ett viktigt verktyg för att uppnå effektivare fastighetsförvaltning. Sveriges regioner är en av landets största fastighetsägare och förvaltar miljontals kvadratmeter, trots detta är användningen av digitaliserade fastighetssystem ovanligt låg inom offentlig sektor. Mycket visar på att offentlig sektor lider av en låg digital mognad och har svårigheter att ta till vara på digitaliseringens möjligheter och lyckas med sina projekt. Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar som går att identifiera vid implementering av ett IWMS-system inom offentlig fastighetsförvaltning, samt vilken roll systemet har som plattform har vid en sådan implementering. Studien utgörs av en fallstudie med fem semistrukturerade intervjuer som studerar en specifik region på djupet. Utifrån detta har nio kategorier av utmaningar identifierats och analyserats utefter fyra bestämda teman. Studiens resultat påvisar vikten av att förstå innebörden av standardiserade system som plattformar och vilka konsekvenser som det kan innebära. Men även att vikten av att säkerställa fastighetsdata är central vid implementeringen av standardiserade fastighetssystem. / The Swedish government has decided on a digitalization strategy, which aims to how Sweden can be the best in the world to take advantage of the possibilities of digitalization. Through the establishment of Myndigheten för digital förvaltning (DIGG), the digitalization strategy will be realized and support the digital transformation that characterizes the Swedish authorities' transition from e-government to digital management. Digitalization of real estate information is part of this transformation and an important tool for achieving more efficient property management. Sweden's political regions are one of the country's largest property owners and manage millions of square meters, yet the use of digitized real estate systems is unusually low in the public sector. Much indicates that the public sector suffers from a low digital maturity and has difficulties in taking advantage of the possibilities of digitalization and succeed in its projects. The purpose of this study is to investigate the challenges that can be identified in the implementation of an IWMS system in public property management, and what role the system has as a platform in such implementation. The study consists of a case study with five semi-structured interviews that study a specific region in depth. Based on this, nine categories of challenges have been identified and analyzed along four specific themes. The results of the study demonstrate the importance of understanding the meaning of standardized platforms and the consequences it may have. But also, the importance of securing data is central to the implementation of standardized property systems.