Due to the increasing prevalence of laws, standards, and ethical discussions about web accessibility, developing websites and apps that are usable to everyone—regardless of disability and impairment—is more important than ever. In spite of this, most of the web is still inaccessible and accessibility is commonly treated as an afterthought. The aim of this thesis is to investigate how to implement web accessibility as a cornerstone of software development processes, and more specifically what motivates accessibility adoption and how to implement it successfully. The main part of the research consists of an extensive analysis of the literature to identify common themes. Although legislation and financial concerns play a role in why organizations adopt accessibility, the most frequently cited factors are social and ethical aspects as well as reaching a wider audience. The success of accessibility implementation is largely dependent on how knowledge is created, maintained, and disseminated in organizations. Prioritizing it and integrating it as much as any other basic requirement is also a key to success. Moreover, WCAG 2.1 Level AA is the recommended accessibility standard and compliance level, as informed by a law review and insights from literature. In addition, semi-structured interviews and a workshop were conducted with participants across three projects of a Swedish IT company with the aim of applying the findings in a real-life context and bringing about change in the organization. Final suggestions were based on the thematic analysis, and adapted to the case company through the insights from interviews and the workshop, as well as process documentation and corporate policies. Although not generalizable to all organizations, the suggestions provide understanding of enterprises sharing the case company's characteristics. Furthermore, the thematic analysis and law review have relevance for all types of private organizations.

Den nya digitala miljön har kommit att påverka organisationer på alla nivåer. Digitala verktyg möjliggör effektivisering och förbättring av en organisations arbetssätt och processer. Det leder till att förändringsprojekt kopplade till digitalisering ställer nya krav på förändringsledning, och därmed kan tidigare tillvägagångssätt vid förändringsprojekt inte nyttjas fullt ut i den digitala eran. Syftet med den här studien är därför att förstå innebörden av förändringsledning vid förändringsprojekt kopplade till digitalisering. För att uppnå syftet undersöker studien innebörden av förändringsledning vid förändringsprojekt kopplade till digitalisering utifrån individers erfarenheter kring att ha medverkat eller lett sådana projekt. Som grund för studien presenteras en teoretisk förförståelse för områdena förändringsledning och digitalisering. Två valda teorier från respektive område beskrivs mer detaljerat och illustreras med tillhörande ramverk. Studien har en kvalitativ forskningsansats med en induktiv metod. Den bygger på sju stycken kvalitativa intervjuer med personer som har lett eller medverkat i ett förändringsprojekt kopplat till digitalisering. Dataanalysen innefattar sedan fem stycken teman som konstruerats utifrån ett förändringsprojekts process. Resultatet för studien presenteras i ett ramverk som förklarar innebörden av förändringsledning vid förändringsprojekt kopplade till digitalisering. Att förstå innebörden av förändringsledning kan öka insikten om avgörande faktorer under ett förändringsprojekts olika faser. Resultatet visar att förändring ska ses som en kontinuerlig process där medarbetarna står i centrum. / The new digital environment has come to affect organizations at all levels. Digital tools enable efficiency and improvement of an organization’s working methods and processes. Change projects linked to digitalization place new demand on change management, and thus previous approaches to change projects can’t be fully utilized in the digital age. Therefore, the purpose of this study is to understand the meaning of change management in change projects linked to digitalization. To achieve the purpose, the study examines the meaning of change management in change projects linked to digitalization based on individuals’ experiences of participating in or leading such projects. As a basis for the study, a theoretical pre-understanding of the areas of change management and digitalization is presented. Two selected theories from each area are described in more detail and illustrated with their framework. The study has a qualitative approach with an inductive method. It is based on seven qualitative interviews with individuals who have led or participated in a change project linked to digitalization. Further on, the data analysis is based on five themes constructed based on a change project process. The results of the study are presented in a framework that explains the meaning of change management in change projects linked to digitalization. Understanding the meaning of change management can increase awareness of crucial factors during the different phases of the change project. The results show that change should be seen as a continuous process where employees are the most vital factor in order to succeed.

Agila arbetssätt har blivit allt mer populära hos organisationer. Sedan starten där agila arbetssätt enbart förknippades med systemutveckling har agila arbetssätt spridit sig till allt fler områden inom organisationer och används nu även allt mer i både IT och verksamhet. Dock kantas övergången från traditionella arbetssätt till agila arbetssätt av en rad utmaningar, varför det är viktigt att förstå vad som ligger till grund för att en agil transformation ska bli lyckad.  Studien undersöker vilka faktorer som ligger till grund för framgångsrika agila transformationer. Syftet med studien är att identifiera och beskriva kritiska framgångsfaktorer vid agila transformationer hos organisationer. Utifrån tidigare studier och befintlig litteratur har en analysmodell tagits fram för att på ett visuellt sätt sammanfatta de mest kritiska framgångsfaktorerna för agila transformationer.  Denna studie har genomförts med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Sju företag och åtta respondenter har deltagit i studien, där samtliga respondenter i hög grad har varit delaktiga i respektive organisations agila transformation.  Slutsatser som kan dras av denna studie är att stöd från högsta ledning samt en gemensam förståelse och målbild i organisationen för den agila transformationen är de mest kritiska framgångsfaktorerna vid en agil transformation. Faktorer som utbildningsinsatser, kommunikation, tidigare erfarenhet av agila arbetssätt bland medarbetarna och extern support är avgörande för att stödja den gemensamma förståelsen.

Abstract Title: Self-leadership and Organizational Progress Author: Anna Moore Background: Within the school system, as well as throughout the broader part of society, change is brought on more rapidly. Organizations must be inclined and able to change past practices. The organization within the school system is, however, very traditional depicted by how it is organized and by the conservative attitudes such as how professions within the school system interact with each other. It can therefore be difficult to change obsolete traditions that are associated with the teacher’s role. Self-leadership as a method has been found to have a positive effect on individuals as well as on groups and organizations. However, self-leadership in relation to organizational change has not yet been widely researched. This report is carried out through a pilot project conducted at the educational administration within a Swedish municipality. Purpose: The purpose of this report is to investigate and analyse organizational progress in relation to self-leadership within school environment through the perspective of school-leaders. Question at issue: Throughout the implementation of a change process, which factors can be identified as successful, in relation to the process. In what way can self-leadership help school-leaders accomplish a change process? Theoretical framework: Relevant theoretical framework was identified in order to analyse the empirical data. Three different fields where presented: affiliation and culture, organizational progress and communication throughout the change process. Method: This report is a case study carried out with a qualitative method. The empirical data was gathered through semi-structured interviews with five respondents from three different schools as well as one respondent from the control group. The researcher’s paradigm can be identified as constructivism. A hermeneutic process was applied in order to interpret the empirical data. Conclusions: In relation to the pilot project being studied a series of success factors were identified: A change tendency as well as a more daring approach towards leading change will allow further organizational change. The need for change needs to come from within the organization. Take advantage of the prevailing affiliation and culture. Leaders must have good knowledge of the field they operate in as well of the particular unit they work at. With reason being able to adapt and adjust the course of actions as well as the chosen methods. Self-leadership strategies are found to have a positive effect on the change process throughout different steps of the way, individually as well as in relation to the group process. Further research in relation to self-leadership and organizational change is recommended. Especially in relation to determining a method to measure the extent and effect of self-leadership.

Andersson, Nadia Maria (2018). ”Hundarna skäller, men karavanen drar vidare” Utvecklande motstånd som katalysator för en professionell förändringsprocess. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp

Denna studie syftar till att undersöka vilka kommunikationsstrategier som chefer använder sig av för att kommunicera förändringar samt hur väl dessa kommunikationsstrategier fungerar. Tidigare forskning har visat att effektiv kommunikation är en avgörande faktor för att lyckas med organisatoriska förändringar. Trots detta saknas det ofta en förståelse av hur kommunikationen ska anpassas och användas i olika sammanhang för att skapa en framgångsrik förändring. Därför har denna studie genomförts för att fylla denna kunskapslucka och bidra till en ökad förståelse för hur olika kommunikationsstrategier används vid förändringsledning, samt hur väl dessa kommunikationsstrategier fungerar. Den teoretiska referensramen som har använts är organisatorisk förändringsledning för att vidhålla teoretiska antaganden om förändringar inom organisationer och hur dessa kommuniceras. För att analysera resultatet har Lewins förändringsmodell samt Shannon och Weavers kommunikationsmodell använts för att koppla samman förändringsledning och kommunikation. Studien är kvalitativ och har genomförts på en textilfabrik i Thailand. Urvalet av denna fabrik har gjorts eftersom fabriken precis gått igenom en radikal förändring i form av en flytt. Materialinsamlingen bestod av ostrukturerade och deltagande observationer, ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer med chefer, avdelningsansvariga och arbetsledare. Resultatet visar att organisationen använde fyra kommunikationsstrategier under förändringen; anslagstavlor, teammöten, förslagslåda och personliga möten, samt att dessa kommunikationsstrategier har använts under olika förändringsfaser. Vidare visar resultatet att de olika kommunikationsstrategierna fungerar olika väl då personliga möten var den strategi som hade minst brus och föredrogs av arbetsledarna, medan anslagstavlan kan anses vara ineffektiv då den inte används av arbetsledare och avdelningsansvariga. Studien betonar vikten av att använda flera kommunikationskanaler och lyfter fram värdet av personliga möten och kommunikationsstrategin ansikte mot ansikte. Det bidrar till att förbättra förståelsen av hur olika strategier påverkar förändringsprocesser och olika grupper av anställda. Dessutom går studien emot tidigare forskning som menar att det är viktigt att anställda förstår orsakerna bakom en förändring, då resultatet i denna studie visar motsatsen. Därmed bidrar studien till en större förståelse för individuella perspektiv och motivationsfaktorer, samt hur viktigt det är att använda olika kommunikationsstrategier under alla förändringsfaser för att uppnå en framgångsrik förändring. / This study aims to investigate which communication strategies managers use to communicate changes and how well these communication strategies work. Previous research has shown that effective communication is a decisive factor in succeeding with organizational changes. Despite this, there is often a lack of understanding of how communication should be adapted and used in different contexts to create a successful change. Hence, the primary aim of this study is to address this research gap and enhance the comprehension regarding the utilization and effectiveness of various communication strategies in the context of change management. The theoretical framework employed in this study is rooted in organizational change management, which provides a foundation for understanding the dynamics of changes occurring within organizations and their corresponding communication processes. The analysis of the findings has been facilitated by the integration of Lewin's change model and Shannon and Weaver's communication model, allowing for the exploration of the interconnectedness between change management and communication. This qualitative study was conducted at a textile factory located in Thailand. The selection of this particular factory was deliberate, as it had recently undergone a significant transformation in the form of relocation. The data collection for this study involved unstructured and participant observations, as well as unstructured and semi-structured interviews conducted with managers, head of departments, and supervisors. The findings indicate that the organization employed four communication strategies throughout the change process: bulletin boards, team meetings, suggestion boxes, and personal meetings. These strategies were utilized in various stages of the change initiative. Additionally, the results demonstrate that these communication approaches yielded varying levels of effectiveness. Personal meetings emerged as the most successful strategy, characterized by minimal interference and being favored by supervisors. In contrast, the bulletin board strategy can be deemed ineffective, given its lack of utilization by supervisors and department heads. The study emphasizes the importance of utilizing multiple communication channels and highlights the value of in-person meetings and the face-to-face communication strategy. This contributes to enhancing the understanding of how various strategies impact change processes and different groups of employees. Furthermore, the study contradicts previous research suggesting the importance of employees understanding the reasons behind a change, as the results in this study show the opposite. Thus, the study contributes to a greater understanding of individual perspectives and motivational factors, as well as the importance of employing different communication strategies throughout all stages of change to achieve successful outcomes.

Förändringstrycket inom den svenska banksektorn har ökat, sedan informationsteknologins intåg på 70-talet. Traditionella arbetssätt utmanas genom nya krav och förväntningar från kunder och omvärlden, vilket indikerar att kontinuerliga förändringar hänförliga till digitalisering är nödvändigt för fortsatt konkurrenskraft och överlevnad. Denna fallstudie undersöker hur anställda på en storbank upplever och förstår förändring och förändringsledning till följd av digitalisering. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med anställda i olika befattningar för att analysera deras upplevelser utifrån teorin om meningsskapande. Resultatet visar att det råder en gemensam förståelse att förändring är nödvändig, men att det sker långsamt. Anställda upplever att förändringsledning till stor del sker genom självledarskap, samt att kommunikation och information är centralt för att förstå varför förändringar sker. Banken uppmuntrar till delaktighet, men det förekommer otydlighet i ansvarsfördelningen. Tidigare forskning har i stor utsträckning betraktat förändring och förändringsledning i projektform. Med utgångspunkt i att verksamheten befinner sig i en kontinuerlig förändringsprocess utan ett bestämt slutdatum kan det konstateras att förändringsbenägenhet hos anställda är nödvändig. Slutsatsen är att medarbetare skapar mening och förståelse utifrån förväntningar från ledarhåll som uttrycks i självledarskap. Förståelse för förändring skapas i interaktion med andra individer, och  tydligare respons på delaktighet i förändringar bidrar till bättre förståelse för förändring. / The pressure for change within the Swedish banking sector has increased since the emergence of information technology in the 1970s. Traditional work methods are being challenged by new customer demands and expectations, indicating the necessity of continuous digitalization-driven changes for sustained competitiveness and survival. This case study investigates how employees in a bank perceive and comprehend change and change management resulting from digitalization. Semi-structured interviews were conducted with employees in various positions to analyze their experiences through theory of sensemaking. The findings reveal a shared understanding that change is necessary, although occurring slowly. Employees perceive that change management occurs through self-leadership, and effective communication and information are crucial for comprehending the rationale behind the changes. The bank encourages employee participation, but there are instances of ambiguity in terms of responsibility. Previous research has predominantly focused on change and change management within the context of projects. Considering the business's continuous change process, it can be concluded that employee change propensity is essential. The study concludes that employees derive meaning and understanding based on leadership expectations, which are expressed through self-leadership. Understanding of change is fostered through interactions with others, and a more explicit response to participation in change initiatives contributes to a better understanding of the changes.

No description available.

Byggbranschen lever idag med epitetet att vara konservativ med en låg produktivitet, vilket delvis beror på den långsamma digitala utvecklingen i branschen. Digitalisering möjliggör för verksamheter att effektiviseras och en del av digitaliseringen av byggbranschen är byggnadsinformationsmodellering, BIM. BIM har visat sig förbättra utförande och samarbeten i byggnadsprojekt men förutsätter organisationsförändringar då arbetsroller och kunskap är viktiga parametrar när BIM implementeras i ett projekt. Implementeringsarbete är dock komplext i teknikstyrda processer och kräver ett ledarskap med kompetens samt genomtänkta strategier.  Föreliggande studie syftar till att öka förståelsen för hur förändringsledning påverkar användandet av digitala verktyg i renoveringsprojekt och belysa eventuella faktorer som påverkar användandet. Studien utgick från teorierna Diffusion of innovation och Kotters åttastegsmodell för förändringsledning. Genom en fallstudie vid tre renoveringsprojekt har implementeringen av digitala verktyg studerats. I studien har 14 semistrukturerade intervjuer genomförts med digital coach, BIM-koordinator, projektens produktionsledning och projektchefer. Studien identifierar att förändringsarbete tar tid och att användningen av digitala verktyg i en första fas främst styrs av intresse. När det finns ett motstånd mot förändring visar det sig vara viktigt med tydliga strategier och att det finns en förändringsvision som kan övertyga och motivera medarbetare. För att medarbetarna ska få stöd i användningen genom hela implementeringsprocessen krävs ett nära ledarskap, med en struktur som möjliggör kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar av det digitala verktyget. Genom studiens resultat och tidigare forskning inom fältet konkluderades slutligen vikten av genomtänkta strategier, tydligt ledarskap och en öppen kommunikation inom organisationen för att ändra befintliga arbetssätt. / The construction industry today lives with the epithet to be conservative with low productivity, which is partly due to the slow digital development in the industry. Digitalization opens for opportunities to streamline operations and one part of the digitalization of the construction industry is Building Information Modeling, BIM. BIM has been shown to improve performance and cooperation in construction projects but it requires organizational changes, both in terms of new roles and knowledge. Furthermore, the implementation process is complex in technology-driven processes and requires leadership with clear strategies. This study aims to increase the understanding of how change management affects the use of digital tools in renovation projects as well as highlighting the factors that influence the usage. The study was based on the theories Diffusion of Innovation and Kotter's 8-step model for change management. Through a case study on three renovation projects, the implementation of digital tools has been studied. In the study, 14 semi-structured interviews were conducted with a digital coach, BIM coordinator, project management teams and project managers. Factors identified were that change takes time and in a first phase it is primarily the self-interest that governs the use. If there exist resistance to change, it appears to be important with clear strategies and a change vision to convince and motivate the employees. In order for employees to get support in their use throughout the implementation process, close leadership is required, together with an organization structure that enables continuous follows-ups and evaluations of the digital tool. Finally, the results of the study and previous research in the field concluded the importance of thoughtful strategies, clear leadership, and open communication within the organization to change existing working methods.

Kunskap har kommit att bli ansedd som en strategiskt viktig tillgång för organisationer. I projektbaserade organisationer där projekt bedrivs fristående har problem med att  systematiskt integrera ett arbete med kunskapsöverföring identifierats. Projekt kan beskrivas som fristående organisationer utan historia vilket medför att kunskap inom projektet måste skapas under projektets gång om den inte inhämtas utifrån. Denna studie adresserar utmaningen med att bedriva en effektiv kunskapsöverföring inom organisationer. Då många satsningar på kunskapsöverföring misslyckas syftar denna studie därför till att undersöka hur kunskapsöverföring kan bli en integrerad del av en projektbaserad organisation. För att uppfylla syftet med studien har en fallstudie genomförts på Försvarets Materielverk i Stockholm. I studien har processen för kunskapsöverföring analyserats där de ingående delarna i processen identifierats. Vidare har även de faktorer som påverkar integrering av ett bredare arbete med kunskapsöverföring identifierats. Utifrån processen för kunskapsöverföring och dess påverkande faktorer har en strategi för arbetet med kunskapsöverföring inom en projektbaserad organisation presenterats. Det empiriska materialet har inhämtats via intervjuer, en enkätundersökning samt interna dokument. Resultatet från den empiriska datainsamlingen visar att det är flera parametrar som måste samverka med varandra för att kunskapsöverföring ska bli en integrerad del av en projektbaserad organisation. Inom den studerade organisationen ses barriärer som förhindrar effektivt tillvaratagande, distribuering, lagring och återvinning av kunskap. För att hantera dessa barriärer och möjliggöra en utveckling av kunskapsöverföringen inom organisationen ges följande rekommendationer till organisationsledningen: Styrning för kunskapsöverföring från organisationsledningen för att uppnå ett systematiskt arbete med kunskapsöverföring i organisationens projekt. Skapa funktionella förutsättningar i projekt för att utgöra en grund för hur arbetet med kunskapsöverföring ska bedrivas Arbeta långsiktigt då en förändringsprocess är tidskrävande / Knowledge has in recent years become considered as a strategically important asset for organizations. In project-based organizations, a problem with a systematic integration of knowledge management has been identified. Projects can be described as separate organizations without history, which means that knowledge must be created within the project if it is not acquired from the outside. This study addresses the challenge with conducting effective knowledge management within organizations. As many efforts in knowledge management fail, the aim of this study is therefore to investigate how knowledge management can become an integrated process of a project-based organization. In order to fulfill the purpose of the study, a case study at the Swedish Defense Materiel Administration has been conducted. The study has analyzed the process of knowledge transfer, where the components of the process have been identified. Furthermore, factors affecting the integration of a broader work with Knowledge Management have been identified. Based on the process of Knowledge Management, together with the factors affecting the process, a strategy for working with Knowledge Management in a project-based organization has been presented. The empirical material is gathered through interviews, a survey and internal documents. The result shows that there are several parameters that must interact in order for Knowledge Management to become an integrated process in a project-based organization. Within the studied organization, barriers that prevent effective acquisition, distribution, storage and retrieval of knowledge, are identified. To address these barriers and enable development of the Knowledge Management process within the organization, the following recommendations are given to the management of the organization.  Governance for Knowledge Management from organizational management in order to achieve a systematic approach to Knowledge Management within the projects.  Create functional prerequisites in order to provide a basis for how the Knowledge Management process is to be conducted.  Work with a long-term perspective, as change processes takes time.