Syftet med denna studie var att undersöka hur offer och förövare beskrivs och framställs av programledarna för ett urval av svenska true crime-podcasts, utifrån teorin om ideala offer samt genusteori. En kvalitativ innehållsanalys av tematisk karaktär genomfördes på olika avsnitt av poddarna “Spöktimmen” och “Mord Mot Mord”, i vilka fyra teman kunde urskiljas; ”oskyldiga offer”, ”starka offer”, ”galna förövare” samt ”osannolika förövare”. Resultatet visade att sättet som offer och förövare framställdes i poddarna till stor del överensstämde med stereotypa föreställningar av offer och förövare samt män och kvinnor, men att dessa stereotyper i vissa fall också utmanades. Vidare framställdes kvinnliga och manliga offer respektive förövare på ett sätt som bekräftade tidigare forskning. Vår slutsats var att stereotypa föreställningar om offer och förövare samt män och kvinnor var vanligt förekommande i våra valda podcast-avsnitt, men att kontext spelade en avgörande roll för hur offren och förövarna framställdes av programledarna. / The purpose of this study was to examine how victims and offenders are portrayed by the hosts of Swedish true crime podcasts. Through a thematic analysis of different episodes of the podcasts "Spöktimmen" and "Mord Mot Mord", and by applying Christie’s theory of the ideal victim as well as a gender theoretical perspective, four themes could be identified; "innocent victims", "strong victims", "mad offenders", and "unlikely offenders". The result showed that the way they were portrayed largely corresponded to stereotypical representations of both victims and offenders as well as men and women, but that these stereotypes in some instances were challenged. Furthermore, female and male victims and offenders were portrayed in a way that confirmed previous research. Our conclusion was that stereotypical representations were common in our chosen podcast episodes, but that context played a central role in the way the victims and offenders were portrayed by the podcast hosts.

En del personer ses inte som brottsoffer i allmänhetens ögon trots att de är ett brottsoffer i juridisk mening. De som begår brott och de som blir utsatta för brott är ofta samma personer, vilket kallas överlappningen mellan brottsoffer och förövare. Polisen har kontakt med brottsoffer och kriminella personer dagligen och deras uppdrag är att göra skillnad för brottsoffer, att minska brottsligheten och att öka tryggheten. Syftet med studien var att försöka förstå hur polisen uppfattar kriminella personer som utsätts för brott. Studien hade en kvalitativ ansats och information samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fem poliser i Mellansverige. Vad gäller polisens syn på kriminellas legitimitet som brottsoffer visade resultatet att en överlappning mellan brottsoffer och förövare var vanligt. Vidare beskrev de begreppet brottsoffer i juridiska termer vilket innebar att allmänna föreställningar om brottsoffer inte verkade påverka polisens syn på kriminellas legitimitet som brottsoffer. Sett till polisens resonemang om kriminella jämfört med icke-kriminella personer återfanns en skillnad i polisens bemötande. Polisen uppgav även att det fanns en skillnad mellan kriminella och icke-kriminella personer i form av trovärdighet samt avståndstagande från polisen och rättsprocessen.

Titel: Möjligheter och utmaningar med Kriminalvårdens arbete med män dömda för våld i nära relationer- en kvalitativ studie utifrån programledares perspektiv Våld i nära relation är ett folkhälsoproblem som inkräktar på mänskliga rättigheter och jämställdhet. Trots detta är forskningen bristande kring behandlingarna till män dömda för våld i nära relationer. Syftet med studien var att undersöka möjligheter och utmaningar som finns med behandlingsprogrammen Predov och RVP utifrån programledarperspektiv, i Kriminalvården. Metod: Data samlades in feb-mars 2023. Tio programledare från Kriminalvårdens frivård eller anstalt intervjuades i Zoom utifrån semi-strukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades med manifest innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån domänerna möjligheter och utmaningar. I möjligheter framkom kategorier som behandlingens sammanhang, tanke och handling, ökade resurser för en positiv förändring samt problemlösande strategier. I utmaningar framkom kategorier vanmakt, grandios självbild och mångfacetterad problematik. Slutsatser: De viktigaste slutsatserna från föreliggande studie är att ur programledares perspektiv finns det möjligheter och utmaningar. Möjligheterna är att behandling ger hanterbarhet, begriplighet och delaktighet, samt förståelse för hur tanke och handling hör ihop, vilket ger en ökad självkännedom, självinsikt och acceptans. Utmaningar är att det kan vara svårt med behandling pga. vanmakt utifrån starka känslor som skuld, skam, ångest och uppgivenhet. Även en grandios självbild med bristande problemlösningsförmåga är en utmaning. Ytterligare en utmaning är när det finns mångfacetterad problematik med trauma, funktionsnedsättningar och missbruk. / <p>Betyg i Ladok 230615.</p>

Studiens syfte var att utifrån Nils Christies teori om det ideala offret, i kombination med ettgenusteoretiskt perspektiv analysera hur offer och gärningspersoner framställdes i TV-serien I Am a Killer. Den valda analysmetoden var tematisk analys. Studien visade att Christies idealtyper inte var vanligt förekommande, och att Christies icke-idealtyper var dominerande. Vidare visade studien att offer såväl som förövare inte framställdes olika utifrån deras könstillhörighet. Slutsatserna som gjordes var att Christies teori om idealtyper inte gick att applicera fullt ut på riktiga människor. I stället visade sig termen rollblandning vara mer tillämplig på verkliga människor och fall. Vidare var stereotypa idéer och föreställningar om män respektive kvinnor till viss del förekommande i materialet. Tidigare forskning gällande framställningen av kvinnliga offer och gärningspersoner samt manliga offer och gärningspersoner bekräftades till viss del men inte fullt ut. / The purpose of the study was to analyze how victims and offenders were portrayed in the Netflix series I Am a Killer, through Nils Christie’s theory of the ideal victim in combination with a gender theoretical perspective. The chosen method of analysis was a thematic content analysis. The study showed that Christie’s ideal types were not common and that non-ideal victims and offenders dominated. Furthermore, the study did not show that victims and offenders were portrayed differently based on their gender. The conclusions made were that Christie’s ideal types were not applicable in the realm of reality, the roles ”victim” and” offender” were generally intertwined which made the term victim-offender overlap more useful and accurate. Furthermore, stereotypical ideas regarding men and women were somewhat present in the material. To a certain extent that confirmed previous research regarding the portrayal of gender in media as well as in victimization and perpetratorship.

The aim of this study was to examine the problems behind disclosure and why children do or do not tell about the sexual abuse. The empirical base of this thesis was six autobiographies. Aspects of guilt and shame in relation to the disclosure process were the main topics in this study. Also, the difficulties with disclosure as well as the surrounding conditions that facilitate the disclosure are mentioned. The following difficulties were found: guilt/shame, denial of the sexual abuse, fear for the disclosure’s consequences, the lack of support from family and surroundings, distorted reality perception/the normalization process of violence, the power imbalance between perpetrator and victim. Regarding conditions that facilitate the victims’ disclosure, the following aspects were found: internal factors, surrounding conditions and evidence of the sexual abuse. In addition, these theories were applied: the affect theory and the normalization process of violence.

Föreliggande studie undersökte förekomsten av milt partnervåld bland studenter samt om det förelåg en interaktionseffekt mellan kvinnliga och manliga studenter vad gäller uppfattningen av allvarlighetsgraden till partnervåld samt studentens egen historia av partnervåld. Två vinjetter beskrev ett scenario av partnervåld som graderades utifrån Opinions of Domestic Violence Scale samt fjorton frågor om beteenden inom partnervåld. Deltagarna var 476 studenter från ett mellanstort universitet i Sverige. Resultatet indikerade på att manliga studenter är mer utsatta för milt partnervåld medan kvinnliga studenter begår mer milt partnervåld. Vidare visade resultatet att manliga studenter som hade varit utsatta för partnervåld uppfattade våldet som allvarligt, men som mindre allvarligt än manliga studenter som varken varit utsatta eller förövare av partnervåld, samtidigt som kvinnliga studenter uppfattade våldet som allvarligt, oavsett om de hade varit utsatta, förövare, både utsatta och förövare eller varken utsatt eller förövare av partnervåld. Studiens resultat diskuteras utifrån tidigare forskning samt Gender schema theory. Praktiska implikationer diskuterades som understryker att vidare kunskap inom området bör implementeras. / The present study examined the frequency of mild partner violence among students, as well as the interaction between female and male students regarding the perception of the severity of partner violence together with the students’ own history of partner violence. Two vignettes described a scenario of partner violence and were graded according to the Opinions of Domestic Violence Scale along with fourteen questions about behaviours within partner violence. The participants were 476 students enrolled at an average sized university in Sweden. The results indicated that male students generally were more victimized of mild partner violence, while women perpetrated more mild partner violence. Furthermore, the results also showed that male students who had been victims of partner violence perceived partner violence as severe, but less severe compared to male students that had been neither victims nor perpetrators of partner violence, while female students perceived the violence as more severe, regardless if they had been victimized, perpetrators, both victimized and perpetrators or neither victimized nor perpetrators. The study’s results were discussed based on previous research as well as Gender Schema Theory. Practical implications were discussed which conclude that further education is needed within the area.

Titel:” To Save a Perpetrator”  An interview study about domestic violence and the treatment of the perpetrator The purpose of this study was to investigate the treatments available to perpetrators of domestic violence. The study is based on qualitative interviews with four people who all work with perpetrators of domestic violence in some way. The result has been analyzed with the help of attachment theory, behaviorism, violence - dominance and masculinity. The results show that there are various forms of treatment for the perpetrators. According to the interviewees there is no follow-up on whether the efforts help. The interviewees also described that these treatments are all individually adapted to the perpetrator's needs and that there is a resistance among the perpetrators to be included in group treatments. In addition, the treatments were described as often related to volunteerism under some constraint. The lack of attachment and the complexity of the treatment are discussed.

<p>I min uppsats diskuterar jag identiteter som situationella. Specifikt problematiserar jag användandet av kategoriseringar som grundar sig på etnicitet. Jag diskuterar även de Offer- och Förövaridentiteter jag kunnat finna i mina informanters berättelser om deras liv och livssituation.</p><p>Först kommer det inledande kapitel där jag presenterar mitt syfte med uppsatsen och beskriver mina teoretiska utgångspunkter, vilka är; etnicitet, Vi och De andra, maktperspektiv, kategoriseringars konsekvenser, ”hen”, Förövar- och Offeridentitet och subjektskonstruktioner. I det första kapitlet beskriver jag även mina metodiska utgångspunkter och tillvägagångssätt. Här presenterar och beskriver jag också mina informanter och stadsdelarna jag fältarbetat i.</p><p>Under <em>Den situationella identiteten </em>problematiseras och diskuteras den situationella identiteten genom att visa på citat från mina informanter och hur de har talat om sig själva. Under detta kapitel visar jag hur informanternas etniska identitet skiftar beroende på vilka De andra i talet är, och att detta påverkar sin gruppidentitet, det vill säga Vi.</p><p>Efter det kommer jag in på diskussionen om <em>Offer- och Förövaridentiteter</em>. Här diskuterar jag Offrets vara eller icke vara, hur informanterna via sitt tal och min tillskrivning kan definieras som Offer under den rådande samhällsdiskursen. Jag problematiserar även Förövaridentiteten, vem som har rätt till definition och hur ambivalent Offret är i denna relation. Dessutom problematiserar jag Förövarens yrkesroll och densammas Offeridentitet.</p><p>I det fjärde och avslutande kapitlet samlar jag ihop trådarna, diskuterar, sammanför och problematiserar det jag i de tidigare kapitlen tagit upp. Jag kommer in på integration, alienation och vad Södertälje kommun bör arbeta med och fundera över. Denna del i uppsatsen är fristående från ett specifikt ämne och hanterar snarare både den situationella identiteten samt Offer- och Förövaridentiteten under samma diskussion.</p>

I min uppsats diskuterar jag identiteter som situationella. Specifikt problematiserar jag användandet av kategoriseringar som grundar sig på etnicitet. Jag diskuterar även de Offer- och Förövaridentiteter jag kunnat finna i mina informanters berättelser om deras liv och livssituation. Först kommer det inledande kapitel där jag presenterar mitt syfte med uppsatsen och beskriver mina teoretiska utgångspunkter, vilka är; etnicitet, Vi och De andra, maktperspektiv, kategoriseringars konsekvenser, ”hen”, Förövar- och Offeridentitet och subjektskonstruktioner. I det första kapitlet beskriver jag även mina metodiska utgångspunkter och tillvägagångssätt. Här presenterar och beskriver jag också mina informanter och stadsdelarna jag fältarbetat i. Under Den situationella identiteten problematiseras och diskuteras den situationella identiteten genom att visa på citat från mina informanter och hur de har talat om sig själva. Under detta kapitel visar jag hur informanternas etniska identitet skiftar beroende på vilka De andra i talet är, och att detta påverkar sin gruppidentitet, det vill säga Vi. Efter det kommer jag in på diskussionen om Offer- och Förövaridentiteter. Här diskuterar jag Offrets vara eller icke vara, hur informanterna via sitt tal och min tillskrivning kan definieras som Offer under den rådande samhällsdiskursen. Jag problematiserar även Förövaridentiteten, vem som har rätt till definition och hur ambivalent Offret är i denna relation. Dessutom problematiserar jag Förövarens yrkesroll och densammas Offeridentitet. I det fjärde och avslutande kapitlet samlar jag ihop trådarna, diskuterar, sammanför och problematiserar det jag i de tidigare kapitlen tagit upp. Jag kommer in på integration, alienation och vad Södertälje kommun bör arbeta med och fundera över. Denna del i uppsatsen är fristående från ett specifikt ämne och hanterar snarare både den situationella identiteten samt Offer- och Förövaridentiteten under samma diskussion.

Våld i när relationer debatteras flitigt i det offentliga rummet. Fokus ligger till största delen på mäns våld mot kvinnor. Män som brottsoffer i samband med våld i nära relationer förekommer endast sporadiskt i forskningsvärlden, och tillskrivs knappt legitim status som brottsoffer i samhället. Till följd av detta är det svårt att uppskatta i vilken omfattning män utsätts för våld. Syftet med den kritiska diskursanalysen var att belysa den normativa ordning som består av en bild av mannen som förövare och kvinnan som offer, samt att analysera hur diskurserna manlighet, kvinnlighet, offer och förövare används i ett konferensmaterial kring våld i nära relationer. Analysen visar att diskurserna utrycks på ett mycket traditionellt sätt och de traditionella könsrollerna förstärks i materialet, samt att män enbart förknippas med offerrollen om de befinner sig i en samkönad relation eller lider av en funktionsnedsättning. Detta kan bero på att befintliga ideologier som radikalfeminismens syn på patriarkatet, liksom föreställningen om offer och förövare, har en maktfunktion och är så förankrad i den diskursiva praktiken att det är svårt att få till en förändring av diskursordningen. / Violence within domestic relationships is much debated in the official space. Focus is mainly on men’s violence against women. Men as crime victims related to domestic violence are only sporadically mentioned in the research world and are hardly given legitimate status as crime victims within society. Due to this, it is difficult to appreciate to what extent men are exposed to violence. The objective of the critical discourse analysis was to highlight the norm that consists of a picture of the man as  perpetrator and the woman as victim and in addition to analyse how the discourses male, female, victim and perpetrator are used in a conference material regarding domestic violence. The analysis show that the discourses are expressed in a very traditional way and the traditional male/female roles are emphasized in the material. Additionally, it shows that men are only connected with the role of victim if they are in a same sex relationship or have special needs. This can be due to that existing ideologies, such as the radical feministic view of the patriarchy as well as the idea of victim and perpetrator, have a function of power and are so embedded in the discursive practice that it is difficult to change the discursive order.