<p>Kommunerna kan sedan början av 1990-talet välja mellan att erbjuda nyanlända flyktingar</p><p>socialbidrag eller introduktionsersättning. Den sistnämnda ersättningen infördes med ambitionen</p><p>att den ska öka förutsättningarna för flyktingar att snabbt bli självförsörjande. Med hjälp av en</p><p>linjär sannolikhetsmodell skattas effekten av introduktionsersättningen på utfallsvariabler som</p><p>kan förknippas med integration i allmänhet och möjligheter att på sikt bli självförsörjande i</p><p>synnerhet. Resultaten visar att deltagandet i sfi-undervisningen ökar bland flyktingar som bosatt</p><p>sig i kommuner som erbjuder de nyanlända introduktionsersättning. När beroendevariabler som</p><p>förvärvsarbete på kort och längre sikt studeras ger dock resultaten inget stöd för att</p><p>introduktionsersättningen har en positiv påverkan på flyktingarnas försörjningsmöjligheter.</p>

Kommunerna kan sedan början av 1990-talet välja mellan att erbjuda nyanlända flyktingar socialbidrag eller introduktionsersättning. Den sistnämnda ersättningen infördes med ambitionen att den ska öka förutsättningarna för flyktingar att snabbt bli självförsörjande. Med hjälp av en linjär sannolikhetsmodell skattas effekten av introduktionsersättningen på utfallsvariabler som kan förknippas med integration i allmänhet och möjligheter att på sikt bli självförsörjande i synnerhet. Resultaten visar att deltagandet i sfi-undervisningen ökar bland flyktingar som bosatt sig i kommuner som erbjuder de nyanlända introduktionsersättning. När beroendevariabler som förvärvsarbete på kort och längre sikt studeras ger dock resultaten inget stöd för att introduktionsersättningen har en positiv påverkan på flyktingarnas försörjningsmöjligheter.

This essay is aiming to examine distribution of the unpaid domestic work from a male perspective. Qualitative interviews with three men from three different generations has been implemented to get a subjective image of what these men belives are the factors behind the division of domestic work in there homes. The study shows that changes have taken place, men take a bigger responsibility in domestic work and children care today compared to 50 years ago. A reason for this is for instance womens increasing degree of gainful employment. Despite the changes- or because of them, the discussion of division of domestic work is most current, though differences still remains.

Trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder drabbas fortfarande kvinnor av psykisk ohälsa i större utsträckning än män. På arbetsmarknaden visar sig detta genom kvinnors högre grad av sjukfrånvaro. Det kan finnas olika förklaringar till dessa könsskillnader. Tidigare studier föreslår teorier om hur flera sociala roller antingen kan skapa rollansträngningar och negativt påverka den psykiska hälsan, eller skapa s.k. rollackumulering och påverka den psykiska hälsan positivt. Denna studie syftar till att undersöka skillnader i risken för psykisk ohälsa mellan män och kvinnor med och utan barn. Vi undersöker även om förvärvsarbete kan ha en skyddande effekt mot psykisk ohälsa, samt om denna effekt skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Vi hoppas kunna bidra till forskningsfältet jämställdhet inom arbetslivet genom att belysa att ojämställdhet inte bara handlar om skillnader i inkomst och makt mellan könen utan också om skillnader i psykisk ohälsa, vilket i större utsträckning drabbar kvinnor. Studien använder data från en europeisk surveyundersökning från 2014 där personer boende i Sverige i arbetsför ålder ingår. Ett index på psykisk ohälsa konstrueras utifrån självskattade mått för att undersöka utfallet av risken för psykisk ohälsa utifrån oberoende kombinationsvariabeln Kön och föräldraskap samt den oberoende variabeln förvärvsarbete. Den kvantitativa metod som används för att besvara studiens frågeställningar är multinomial logistisk regression och analys sker först med hela urvalet och sedan i två urval uppdelade för män och kvinnor.  Resultaten visar att kvinnor med och utan barn tenderar att ha större risk för psykisk ohälsa än män utan barn. Män med barn kan däremot ha en minskad risk för psykisk ohälsa jämfört med män utan barn. Vidare visar studiens resultat att förvärvsarbete kan ha en skyddseffekt mot psykisk ohälsa för både män och kvinnor.

Arbete är en betydande del av en människas identitet. Statistik har visat på att en fjärdedel befinner sig i en bransch eller på en arbetsplats som de inte längre uppskattar. Denna studie avsåg att undersöka prokrastineringens, kravets, kontrollens och det sociala stödets betydelse för passiv arbetsplatsinlåsning. En kvantitativ metod har tillämpats för att genomföra studien. Respondenterna (N=129) svarade på en webbaserad enkät. För att mäta prokrastinering användes skalan IPS. Krav, kontroll och socialt stöd mättes med DCSQ och passiv arbetsplatsinlåsning mättes med en egenkonstruerad skala PIS. Resultatet i regressionsanalyserna visade att prokrastinering (β =.41) och socialt stöd (β = -.21) hade signifikanta samband med arbetsplatsinlåsning. Slutsatsen för denna studie är att prokrastinering och lågt socialt stöd kan ha samband med arbetsplatsinlåsning. Studien kan vara intressant i arbetsrelaterade sammanhang där kunskapen om potentiella risker för arbetsplatsinlåsning kan bidra till att förebygga situationer där individer befinner sig på en arbetsplats eller bransch hen inte längre vill vara i.

The purpose of this study was to examine the experiences and perceptions of representatives for user-organizations regarding personal assistance at occupational activities, such as labour, studies and daily activity centers. This in order to gain knowledge about the meaning of personal assistance in regard to these kinds of occupations. We used a qualitative method with a social constructionist approach and interviewed a total of eight representatives from six different user-organizations. The study was based on their experiences and perceptions regarding the possibilities and limitations to personal assistance related to occupational activities. In order to interpret our empirical material we used empowerment as a theoretical concept. The study shows that personal assistance makes it possible for many users to work, study and participate in daily activity centers, which also has effects on other aspects of the users life. These effects sometimes differ between users and type of activities. Improvements regarding self-perception, health, social relationships and inclusion occurs however within all categories.

Den somaliskfödda gruppen beskrivs ofta som den mest svårintegrerade i Sverige med en stor underrepresentation på den svenska arbetsmarknaden. De beskrivs ha traditionella värderingar och könsroller som ofta dikterar arbetsfördelning och funktioner i familjen. Den aktuella studien ämnar undersöka effekten av ett förvärvsarbete för somaliska familjeroller i ett migrationsperspektiv. Genom att jämföra lönearbetande och arbetslösa somaliskfödda kvinnors upplevelser avser studien även belysa förvärvsarbetets betydelse för kvinnans vardagsliv. Uppsatsen bygger på tidigare forskning om de historiska, sociala och transnationella dimensionerna i somaliskt familjeliv och kultur samt teoretiska begrepp såsom rollkonflikt, rollförändring och rollförhandling. En kvalitativ jämförande fallstudie har genomförts, där resultatet baseras på data från semistrukturerade intervjuer. Åtta respondenter deltog i undersökningen, varav fyra var förvärvsarbetande och fyra arbetslösa somaliskfödda kvinnor. Med utgångspunkt från tidigare forskning och samhällsvetenskapens rollteori har resultatet analyserats för att kunna besvara forskningsfrågorna. I resultatet framkommer det att det finns vissa skillnader mellan de båda grupperna. De somaliska familjerna där kvinnorna inte befinner sig i ett förvärvsarbete har en distinkt uppdelning av hushållsarbetet, där kvinnan står för majoriteten av sysslorna. Det är även tydligt att de traditionella somaliska familjerollerna fortfarande vidmakthålls. I de familjer där de somaliskfödda kvinnorna lönearbetar däremot, har de traditionella familjerollerna uppluckrats och lett till en mer jämlik fördelning av hushållsarbetet. Där delar mannen, kvinnan och barnen på ansvaret. Fortsättningsvis framkommer det att de arbetslösa somaliskfödda kvinnorna är mycket angelägna om att ha ett arbete då självständighet från stat och myndigheter är drivkraften. För de lönearbetande kvinnorna framkommer istället ett tydligare fokus på att vara självständig från mannen och kunna bestämma mer i familjeangelägenheter. Resultatet visar även hur samhällets förväntningar på kvinnorna har påverkat deras drivkrafter till att arbeta och sätt att tänka om sin funktion i familjen. / Somali-born immigrants are often described as the most difficult group to integrate into Swedish society with an extensive underrepresentation on the Swedish labour market as well as traditional values and gender roles that often dictate the division of labour and functions in the family. This study aims to examine the effects of a job on Somali family roles from a migration perspective. By comparing wage-earning and unemployed Somali-born women's experiences, the study also aspires to elucidate the importance of a job in their everyday life. The essay is based on previous research on the historical, social and transnational dimensions of Somali family life and culture, as well as theoretical concepts such as role conflict, role change and role negotiation. A qualitative comparative case study has been conducted, based on data from semi-structured interviews. Eight respondents participated in the survey – four employed and four unemployed women born in Somalia. The results were then analyzed in the light of previous research and the theoretical concepts. The result shows that there are some interesting differences between the two groups. The Somali families in which the women are unemployed have a distinct division of the household work, where the woman assumes the majority of the workload. Here it is also clear that traditional Somali family roles are still of importance. However, in the families where the Somali-born women have employment, traditional family roles have changed and led to a more even distribution of household work, where the men, women and children share the responsibility. Furthermore, it appears that the unemployed Somali-born women are very keen to have a job, as independence from the state and government is a main driving force. For the wage-earners on the other hand, there is a clearer focus on being independent from the man and being able to be a decision-maker in family matters. The result also illustrates how society's expectations on women influence their driving forces to work and the way they think about their role in the family.