Abstrakt Ambitionen i det här examensarbetet är att undersöka lågstadielärares reflektioner kring språkutvecklande arbetssätt i förhållande till andraspråkselever i de samhällsorienterande ämnena. Vi vill även undersöka vilka effekter de olika arbetssätten ger på lärandet hos andraspråkselever. Dessutom vill vi ta reda på hur och om lågstadielärare möter någon form av hinder i sitt arbete mot språkutveckling. Våra frågeställningar består av: Hur reflekterar lärare i årskurserna 1–3 över sina upplevelser av att arbeta språkutvecklande med andraspråkselever i de samhällsorienterande ämnena? Hur arbetar lärare i årskurserna 1–3 för att stärka andraspråkselevers ämnesspråk i de samhällsorienterande ämnena? De teorier vi använder för att besvara vår frågeställning är det sociokulturella teorin och systemisk-funktionell lingvistik teorin. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod som bestod av sex semistrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt för datainsamling. En hög och lågindex skola valdes medvetet för att skapa variation i resultatet. Lärarnas erfarenheter och reflektioner visade att ett språkutvecklande arbetssätt är a och o. På högindexskolan arbetar lärare språkutvecklande med andraspråkselever då de utgör en majoritet på den typen av skolor och är mest i behov av att utveckla sitt ämnesspråk. På lågindexskolan arbetar man språkutvecklande med andra elever, nämligen de med dyslexi eller språkstörning men det visade sig att det även där finns andraspråkselever och därför behöver lärarna på lågindexskolan aktivt arbeta språkutvecklande på sin SO-undervisning. Enligt lärarnas erfarenheter använder de olika resurser för att tillgodose elevernas behov av språkutveckling.

Undersökningens syfte var att undersöka vilka undervisningsstrategier behöriga lärare tillämpar i sin biologiundervisning och varför, med det övergripande syftet att diskutera och reflektera kring arbetssätt och metoder som kan skapa en varierad undervisning i biologi. Semistrukturerade intervjuer gjordes med sex behöriga f-3 lärare samt observationer vid två lärares lektioner. Arbetssätten och metoderna som lärarna tillämpar i sin biologiundervisning resulterade i fyra huvudkategorier: Praktiskt arbete, teoretiskt arbete, digitala verktyg och samarbete. Undersökningen visade att flest praktiska arbetssätt och metoder tillämpades av lärarna i biologiundervisning och det även var flest argument för praktiskt arbete. Flest gemensamma argument för praktiskt arbete är att eleverna får nyttja fler sinnen. Genom att lärarna använde och gav många argument för olika arbetssätt och metoder är slutsatsen att lärarna i denna kommun i stor utsträckning varierar sina arbetssätt och metoder i biologiundervisningen.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur lärare i F-3 tillämpar läsoch skrivinlärningsmetoden att skriva sig till läsning i undervisningen samt vilka för- och nackdelar lärare i F-3 ser med denna metod. En kvalitativ ansats används för att besvara studiens två forskningsfrågor. Studiens resultat visar på att lärarnatillämpar ASL i undervisningen på olika sätt. Däremot använder lärarna i studien sig av teknisk utrustning, arbetar med handstilen i årskurs 2 och använder elevers egna texter för att arbeta med läsinlärningen. En fördel med metoden ASL är att elevers motivation och skrivlust ökar vid användning av digitala verktyg. Medan en nackdel med metoden är att det krävs planering och resurser för att tillämpa ASL i undervisningen.

Studiens syfte är att visa hur kön framställs i text och illustration i engelskläromedel för årskurs 3. Genom en kvalitativ textanalys framkom det att manliga karaktärer får mer utrymme än kvinnliga, att kvinnliga karaktärer passiviseras medan manliga karaktärer får ta plats samt att de könsöverskridande karaktärerna inte får vara starka. Istället får de karaktärer som är könsöverskridande de negativa kvinnliga egenskaperna som exempelvis emotionella, passiva och beroende. Slutsatsen är att det finns en intention att luckra upp traditionella könsmönster men att det inte går hela vägen utan att karaktärerna istället tvingas tillbaka in i traditionella könsmönster.

För att lyfta fram lärarens syn på estetiska lärprocesser i matematikundervisningen genomfördes en kvalitativ intervjustudie med syfte att synliggöra hur lärare i årskurs F-3 upplever att estetiska lärprocesser används i matematikundervisningen, samt hur lärarna motiverar sin egen användning av detta. Studien skulle även visa på hur, och om, lärarna upplever att estetiska lärprocesser påverkar elevernas lärande i matematik. Resultatet visade att alla studiens deltagande lärare använde estetiska lärprocesser i matematikundervisningen och att det oftast sker genom bildskapande eller musik. Detta motiveras till största del av den positiva påverkan de anser att detta har på elevernas lärande. De ansåg även att estetiska lärprocesser har en positiv inverkan på elevernas motivation till lärande i matematik. Lärarna lyfte fram att eleverna inte bara utvecklas matematiskt men även att deras resonemangsförmåga och kommunikativa förmåga gynnas av att arbeta estetiskt i matematikundervisningen.

Det är många faktorer som ingår i matematikundervisning för elever, och det är en utmaning att förbereda blivande lärare att lära sig om och använda lämpliga strategier och tillvägagångssätt för att undervisa i matematik. Lärarutbildningarna har som mål att förse blivande lärare med den kompetens som krävs för att alla barn, inte bara de elever som presterar på den förväntade nivån för sin ålder och klass, ska få den bästa möjliga undervisningen. 1994 kom Europarådet med en rekommendation som indikerar att även särskilt begåvade barn behöver stöd vilket kräver olika pedagogiska lösningar. De skriver att utbildning är en viktig mänsklig rättighet och den ska främja alla elevers lärande på bästa sätt så att de utvecklar sina förmågor. Denna studie syftar till att vägleda nyexaminerade lärare i hur matematikundervisningen kan differentieras för särskilt begåvade elever i årskurs F-3, genom att undersöka vilka metoder erfarna lärare använder för att differentiera matematikundervisningen för att stimulera dessa elever, samt hur de identifierar dem. Metoden som används i denna studie är kvalitativa intervjuer, där fem lärare från olika skolor i en mindre kommun har deltagit. Resultaten visar att de främsta metoderna erfarna lärare använder sig av är arbete i mindre grupper och mer avancerade uppgifter. Hur lärare identifierar särskilt begåvade elever i matematikundervisningen sker genom utvärdering av elevernas prestationer, bedömningar och observationer, hur eleverna resonerar och kommunicerar samt elevernas arbetstempo. Slutsatsen är att differentiering i matematikundervisning för särskilt begåvade elever främst handlar om att lära känna sina elever och vilka behov de har.

Denna litteraturstudie syftar till att granska lärplattans användning i förhållande till att utveckla elevers skrivförmåga i årskurs F-3. Den lyfter vilka för- och nackdelar det finns med lärplattan utifrån tidigare forskning om digitala verktyg i skrivundervisningen. Genom att bearbeta vetenskapliga forskningsartiklar inom området skapades en översikt som utgjorde en grund för att sammanställa forskningsresultatet. Utifrån de analyserade forskningsartiklarna har det visat sig att det finns många fördelar med att använda lärplattor i skrivundervisningen i grundskolan. Lärplattan anses som motiverande för att engagera elever att lära sig skriva. Verktyget är ett bra hjälpmedel för elever med skrivsvårigheter samt elever som lär sig ett andraspråk. Resultat visar också att varierad skrivundervisning ger ökad motivation. Dock har det visat sig att det finns utmaningar med användandet av lärplattor i skrivundervisningen. Det krävs både kunskap och kompetens från både lärare och elever för att lärplatta ska användas på ett utvecklande sätt. Sammanfattningsvis, behöver verktyget användas i klassrummet i olika sammanhang och på ett mer korrekt sätt för att utveckla elevers skrivinlärning i årskurs F-3.

Flerspråkighet inom matematikundervisning har under ett antal år varit ett aktuellt ämne. Elever med utländsk bakgrund har fallande resultat i matematik enligt PISA. Det läggs därmed ett stort ansvar på lärarna att organisera sin undervisning så att alla elever oavsett bakgrund kan tillägna sig kunskaper. Både Skolverket och forskning har belyst ett antal arbetssätt för hur undervisningen kan organiseras. Det som synliggjorts är att på grund av ett antal bristande faktorer ges inte eleverna denna undervisning. Denna studie prövar därför en hypotes om att lärare har kännedom om depositiva effekter ett flerspråkigt förhållningssätt har i undervisningen av flerspråkiga elever, men att olika faktorer utgör hinder för att genomföra detta i undervisningen om matematiska begrepp. Studien ger en överblick av användandet av språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i matematikundervisningen, samt faktorer som hindrar detta. Genom en kvantitativ enkätundersökning har data samlats in, analyserats och redovisat lärarnas användning av dessa arbetssätt. Resultatet visar att lärare i stor utsträckning nyttjar flera språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, men även mer traditionella som exempelvis gemensam genomgång. Det synliggjordes även att lärarna ansåg att faktorer som tid och resurser utgjorde hinder i deras matematikundervisning. Slutsatsen för hypotesen är att lärare har kännedom om de positiva förhållningssätten, men trots att de upplever hinder i sin undervisning så upprätthåller de ändå dessa förhållningssätt i stor utsträckning.

Syftet med vår studie var att undersöka hur olika pedagoger på en grundskola med elever i årskurs F-3 arbetar med och samarbetar kring läsfrämjande insatser, som innefattar både läsmotivation och läsförmåga. Studien är en kvalitativ intervjustudie som genomfördes på en svensk grundskola där fem pedagoger intervjuades och fick berätta om sina upplevelser av läsning och läsförmåga, motivation, läsfrämjande insatser och ramfaktorers påverkan på deras arbetsplats.Intervjumaterialet analyserades tematiskt utifrån frågeställningarna. Studien utgick från tre frågeställningar. Första frågeställningen behandlar hur pedagogerna ser på syftet med läsning och hur de arbetar för att utveckla elevers läsförmåga. Den andra frågeställningen behandlar hur pedagogerna ser på motivation och hur de arbetar för att stärka elevers motivation. Den tredje frågeställningen behandlar hur pedagogerna ser på yttre faktorer som kan påverka deras arbete samt hur samverkan kring det läsfrämjande arbetet ser ut på skolan. Resultatet av vår studie visade att pedagogerna på skolan menar att ledningen är en central faktor för att skolans läsfrämjande arbete ska bli bra och att pedagogerna känner att de fick gehör för sina idéer. Skolan arbetar läsfrämjande med gemensamma läsprojekt i form av sagoväsen, ett bemannat skolbibliotek, riktade insatser med stödpedagog med hund för de elever i störst behov av motivation samt temaarbeten som involverar hela skolan där pedagogerna får utrymme att vara läsande förebilder. En välfungerande samverkan på skolan genomsyrar samtliga pedagogers svar och kunde kopplas till alla forskningsfrågor.

Syftet med studien är att undersöka könsrepresentationer i två svenska läsläror för årskurs 2. Genom en kvantitativ textanalys framkom det att kvinnliga och manliga karaktärer får ungefär lika stort utrymme när det kommer till vilka namn som nämns och vilka som får uttala sig, trots att ett av läromedlen har en stark överrepresentation av kvinnliga karaktärer. Samtidigt framställs kvinnliga och manliga karaktärer i stereotypa yrkesroller och dessutom finns en tendens att manliga karaktärer får synas först i läromedlen.