Denna intervjustudie sammanställer hur sex erfarna lärare arbetar med digitala skrivverktyg och att skriva för hand. Under litteraturstudien vi skrev år 2023 framkom det i resultatet att en kombinerad skrivundervisning med digitala skrivverktyg och att skriva för hand är att föredra framför att bara göra det ena eller det andra. Intervjustudien utgår från ett sociokulturellt perspektiv då betoningen ligger på lärandet och språket. Intervjustudien är kvalitativ och innehåller semistrukturerade intervjuer där sex lärare intervjuas. Det är två lärare i årskurs 1–3 och fyra lärare i förskoleklass. I resultatet framställs likheter och skillnader mellan hur lärarna arbetar med en kombinerad skrivundervisning. Det framkom att lärarna arbetar med en kombinerad skrivundervisning på olika sätt. Två av lärarna arbetar med en kombinerad skrivundervisning redan i förskoleklass medan två av lärarna arbetar mer med att skriva för hand i förskoleklass. Alla lärarna i årskurserna 1–3 arbetar med en kombinerad skrivundervisning men de gör det på olika sätt. / This interview study complies how six experienced teachers work with digital writing tools and write by hand. During the literature study we wrote in 2023, it emerged in the results that a combined literacy teaching with digital writing tools and writing by hand I preferable. The interview study is based on a sociocultural perspective as the emphasis is on learning and language. The interview study is a qualitative and contains semi-structured interviews where six teachers are interviewed. There are two teachers in grades 1–3 and four teachers in preschool. The results show similarities and differences between how teachers work with a combined literacy teaching. It emerged that the teachers work with a combined literacy teaching in different ways. Two of the teachers work with a combined literacy teaching in preschool, while two of the teachers work more with handwriting in preschool. All teachers in grades 1–3 work with a combined literacy teaching but they do it in different ways.

Syftet med vår studie är att undersöka hur barnlitterära böcker kan användas som verktyg i en värdegrundsundervisning. Metoden vi har valt är en kvalitativ textanalys. Genom ett normkritiskt perspektiv kommer vi att analysera fyra barnlitterära böcker för att se över hur dessa synliggör normer, om de är inkluderande och hur de problematiserar och normaliserar normerna. Vi har delat in analysen i fyra kategorier, samtycke, vänskap, känslor och likheter och olikheter. Med stöd av vår analys kommer vi att presentera hur lärare kan arbeta med barnlitteratur som ett verktyg i ett värdegrundsarbete. Resultatet av vår studie visar att barnlitteratur kan vara ett bra verktyg i ett värdegrundsarbete. Barnlitteraturen kan ge eleverna en möjlighet att inhämta ny kunskap och förståelse om sig själva och om andra.

Syftet med studien är att fördjupa kunskaper kring hur resurser utanför skolan används i svenskundervisningen av F-3 lärare. För att besvara vår forskningsfråga har vi tillämpat kvalitativa intervjuer som metod och ramfaktorteorin som teoretiskt perspektiv. Studiens resultat pekar på att lärarnas användning av externa resurser kan bidra till en ökad variation i svenskundervisningen, men att detta inte sker i den utsträckning som lärarna själva önskar. Slutsatsen är att inkluderingen av externa resurser i svenskundervisningen erbjuder både möjligheter och begränsningar, och att lärarnas faktiska användning av dessa resurser påverkas av olika ramfaktorer.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om skolbiblioteksansvarigas tillvägagångsätt vid inköp av litteratur till skolbiblioteken. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts för att få en inblick i vilka kriterier de ansvariga för skolbiblioteken förhåller sig till vid inköp av litteratur. Resultatet visar att de ansvariga förhåller sig till budget, elevernas önskemål och representation men att det inte finns några gemensamma kriterier utan landar på de ansvarigas val. Slutsatsen blir därför att det inte finns någon ram att förhålla sig till och att det därför skiljer sig mellan de olika skolbiblioteken.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka hinder lärare uppfattar som relevanta vid undervisning inom matematisk problemlösning i årskurs F-3, samt att se över hur lärare arbetar och undervisar i förhållande till de hinder som de anser att elever kan möta vid arbete med matematisk problemlösning. Med utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella perspektiv har semistrukturerade intervjuer med 10 lärare och observationer med 2 lärare gjorts. Resultaten visar att problem inom de organisatoriska delarna i skolverksamheten försämrar lärares möjligheter att planera givande och lärorika lektioner. Vidare visar resultaten att språkliga hinder, bristande begreppsförståelse och matematiska kunskaper samt brist på motivation hos elever är faktorer som alla påverkar elevernas förmåga att lösa matematiska problem. Genom studien tydliggörs även behovet av att lärare behöver differentiera undervisningen för att möta alla elever med olika behov av stöttning, vilket är en nyckelfaktor för att elever ska kunna utveckla sin matematiska problemlösningsförmåga.

Denna studie jämför ett forminriktat och ett funktionellt perspektiv på läs- och skrivundervisning under de första skolåren. Befintlig forskning tenderar att fokusera på äldre elever, vilket skapar ett forskningsglapp för undervisningen av yngre elever. Studien diskuterar olika diskurser om läs- och skrivundervisning från 1970-talet och framåt, och kopplar dessa till dagens syn på svenskans läs- och skrivundervisning. Studien tar även upp historiska fokuspunkter och reaktioner på vad som ansetts viktigt inom detta område. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare ser på, och arbetar med läs- och skrivundervisning i årskurs ett utifrån utvalda delar av Wittingmetoden. Studien undersöker också hur lärarna arbetar med kompletterande undervisning till dessa delar av Wittingmetoden. Mina frågeställningar berör hur arbetet med läs- och skrivundervisning i klassrummet, tillsammans med lärares samtal, kan kopplas samman med literacydiskurser. Detta visar i sin tur på formativa eller funktionella undervisningsstrategier. Literacydiskurserna är en under denna studie kompletterad och bearbetad modell av de skrivdiskurser som Ivaniĉ (2004) observerat, samt det ramverk hon utarbetat. En bearbetad modell av Sturks (2023) observationsschema ingår även i denna studie. Resultatet visar att många olika literacydiskurser är synliga under läs- och skrivundervisningen både under observationer och intervjuer. Wittingmetodens strukturerade arbetssätt lägger stort fokus på en färdighetsdiskurs, men även en processdiskurs var lika framträdande. Lärarnas sätt att arbeta med Wittingmetoden visar därav att många diskurser samverkar simultant inom undervisningen. Detta innebär att lärarna ej enbart arbetade forminriktat trots att de utgick från Wittingmetoden. Det fanns istället flera inslag som visade på ett färdighetsinriktat perspektiv på läs- och skrivinlärning.

Studiens syfte är att få en djupare förståelse för vilka arbetssätt och strategier F-3 lärare beskriver att de använder vid problemlösning i matematikundervisningen. Studiens första forskningsfråga lyder; vilka arbetssätt beskriver F-3 lärare att de använder vid problemlösning i matematikundervisningen? Den andra forskningsfrågan lyder; vilka strategier beskriver F-3 lärare som centrala vid problemlösning i matematikundervisningen? En kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer och det sociokulturella perspektivet används för att besvara forskningsfrågorna. Slutsatsen är att lärarna beskriver en relativt gemensam syn på vilka arbetssätt de använder och vilka strategier de anser är centrala vid problemlösning i matematikundervisningen. Däremot anser lärarna att eftertanke kring vilka arbetssätt och strategier som är användbara behöver relateras till matematiskt innehåll och elevgrupp.

Språkinlärning är inte alltid problemfri för elever. Ett problem som kan uppstå är språklig ängslan som gör att språkinlärning förknippas med negativa känslor. Språklig ängslan kan påverka elever långt fram i livet och även påverka andra områden om de inte uppmärksammas i tid. Examensarbetet Tysta elever inom engelskundervisning syftar till att undersöka hur lärarna i studien resonerar kring begreppet språklig ängslan, elevers motivation till att prata engelska och hur lärarna tror att elever påverkas av lärarens inställning till ämnet. Undersökningen genomfördes med enkäter som publicerades på internet. Svaren på enkäterna kategoriserades och tolkades för att sedan kopplas till MacIntyres teori -willingness to communicate (WTC). Resultatet av undersökningen visade att även om inte alla lärare kände till begreppet språklig ängslan så hade nästan samtliga upplevt konsekvenserna av denna ängslan. Enligt lärarna är motivation och glädje viktiga komponenter i engelskundervisning och kan locka ängsliga elever till att prata engelska. Att elever påverkas av lärarens inställning till ämnet är något lärarna i studien är överens om. I de fall läraren har dåliga erfarenheter som påverkar inställningen negativt kan denna erfarenhet vändas till något positivt om läraren är medveten om sin inställning och använder den på ett genomtänkt sätt. Fortsatt forskning inom området kan vara att mer utförligt undersöka lärarens roll som motivationshöjare för språkligt ängsliga elever. / <p>Engelska</p>

The aim of this study is to learn more about how teachers experience student’s engagement and how they work to engage their students. The study focuses on teachers who teaches the lower grades. The essential method of the study is semi structured interviews with teachers who teach mathematics in grades 1-3. The study showed that teachers characterize student engagement in that students are positive, curious, involved, show interest and that they take initiative. This indicates a behavioural engagement. The teachers work with level adjustment and varying teaching to engage the students which indicates a cognitive engagement. Important prerequisites for a student involvement were smaller groups and to meet the students’ needs and interests. One condition that was considered to have a negative effect on student engagement was a lack of time in teacher’s planning and teaching. The conclusion shows that teachers look at student engagement through behavioural engagement but that they work to increase student engagement through cognitive engagement.

I vår första studie som gjordes under SA1 visade det sig att även om lärare ansåg sig vara normkritiska vid valet av högläsningsböcker så visade det sig inte riktigt när vi analyserade böckerna. Vi funderade då på om den normkritiska aspekten kommer in i arbetet med böcker, alltså boksamtal. Därmed blev vårt fokus med den här studien att undersöka om och hur lärare använder sig av normkritiska boksamtal. Den teoretiska utgångspunkt vi utgått ifrån är Receptionsteori, vilken fördjupas ytterligare med teoretikerna Aidan Chambers och Louise Rosenblatt. Det empiriska materialet består av ett hundratal kvantitativa enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda lärare verksamma i lågstadiet i ett antal mellanstora län i Sverige. Resultatet från enkäterna påvisar att en stor majoritet lärare anser att de är medvetna om kön och genus när de väljer högläsningslitteratur, och att de försöker vara varierande och inkluderande. Det var också en stor andel som också arbetade med antingen bara boksamtal kopplat till högläsningen, eller till och med normkritiska boksamtal. De som ändå uppger att de inte har boksamtal uppger att det är brist på tid och kunskap som är de största stoppklossarna, vilket kan ses som något problematiskt då studier visar att det är en väldigt ojämn fördelning gällande kön och genus i barnböcker. Studien påvisar alltså att lärare i mångt och mycket är medvetna om sina val och tänker normkritiskt sett till kön och genus, samt att boksamtal i stor del är något som prioriteras av lärare.