Utomhuspedagogik har under de senaste åren fått en allt mer framträdande roll i utbildningenför grundlärare. Det nämns ofta att det är positivt att utomhuspedagogiken inkluderas i en lärares naturvetenskapliga undervisning. Trots detta visar forskningen och erfarenheter från yrkesverksamheten att utomhuspedagogiken inte används i särskilt stor utsträckning. Denna kunskapsöversikt har tre syften som alla grundar sig i utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Det första syftet var att synliggöra faktorer som forskningen menar påverkar lärarnas användande av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Andra syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka och synliggöra de effekter som forskningen lyfter att utomhuspedagogiken har på elevernas lärande. Avslutningsvis finns syftet att identifiera svårigheter och hinder som utomhuspedagogik som undervisningsform medför. För att kunna möta kunskapsöversiktens syften ställdes följande forskningsfrågorupp: ● Hur tillämpas utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena? ● Vilka effekter av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena visarforskningen på elevers lärande? ● Vilka svårigheter beskriver forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena för åldrarna 6 - 10 år? Under kapitlet metoder presenteras de databaser som används, de urvalskriterier som satts upp och hur vi i arbetet gått tillväga i urvalsprocessen. En presentation av de inkluderingar och exkluderingar av forskningsartiklar som gjorts finns också redovisat. Sammanlagt resulterade urvalsprocessen i tio artiklar som kunde används för att kartlägga forskning till denna kunskapsöversikt. Samtliga hade fokus på utomhuspedagogik som undervisningsform idet naturvetenskapliga ämnena. Kunskapsöversiktens resultat visar på att det finns en osäkerhet hos lärarna när det kommer till utomhuspedagogik. Denna osäkerhet leder till att utomhuspedagogik som undervisningsform ofta väljs bort av lärarna. I flera av forskningsstudierna tar skolorna in extern hjälp för att lära och stötta lärarna till att börja använda utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Resultatet visar också att utomhuspedagogik gynnar elevernas förståelse och inlärning när det kommer till de naturvetenskapliga ämnena. I denna kunskapsöversikt delas forskningen ner i mindre delar för att synliggöra forskningens olika syften, metoder och resultat. Med detta synliggörs också likheter och skillnader i forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena världen över.

I denna kvalitativa studie har F–3 lärares arbetssätt med högläsning studerats. Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse för hur lärare kan integrera högläsning i undervisningen, samt på vilka sätt lärare kan arbeta med högläsning för att främja elevernas hörförståelse. Studiens teoretiska bakgrund bygger på det sociokulturella perspektivet på lärande, vilket betonar att kunskap konstrueras genom social interaktion. Undersökningen har genomförts genom användning av semistrukturerade intervjuer där tio informanter har deltagit. Resultatet visar att lärarna aktivt integrerar högläsning i sin undervisning för att främja elevernas hörförståelse. Genom användning av olika pedagogiska strategier såsom att ställa frågor innan, under och efter högläsningen, strävar lärarna efter att säkerställa elevernas förståelse av textinnehållet. Dessutom visar resultaten att lärarna använder flera metoder för att väcka elevernas intresse för högläsning.

I läroplanen står det framskrivet att elever ska ges möjlighet att läsa, analysera och resonera om skönlitterära verk i olika genrer. Detta gör det angeläget att undersöka hur verksamma F-3 lärare agerar och förbereder inför högläsning. Mot den bakgrunden är syftet med studien att undersöka F-3 lärares val av skönlitterära verk för högläsning och om faktorer som ålder, kön och arbetslivserfarenheter påverkar dessa val. Den metod som använts i studien är en webbaserad enkät som verksamma F-3 lärare har fått besvarat. För att kunna analysera det insamlade materialet har studien använt två olika analysmetoder, tematisk analys och en analys med hjälp av Microsoft forms och SPSS. Studiens resultat visar att de främsta bakomliggande faktorerna som påverkar verksamma F-3 lärares val av böcker är elevers intressen med stöd i miljö, struktur och ämneskopplingar. Statistiken visar även att det finns ett signifikant samband mellan ålder och erfarenhet gentemot vilken genre informanterna väljer. Studien har kommit fram till att det finns flera faktorer som kan påverka F-3 lärares val. Studien visar att ålder och erfarenhet påverkar vilken genre verksamma F-3 lärare väljer men även vilka faktorer dessa lärare anser är viktiga när de väljer högläsningsbok. / In the curriculum it is stipulated that students should be given the opportunity to read, analyze and reason about works of fiction in different genres. This makes it important to investigate how operative F-3 teachers act and prepare for reading aloud. Against this background, the purpose of the study is to investigate F-3 teachers' choice of fiction works for reading aloud and if factors like age, gender or work experience affect these choices. The method used in the study is a web-based survey that operative F-3 teachers have been asked to answer. In order to analyze the collected material, the study has used two different analysis methods, thematic analysis and data analysis using Microsoft forms and SPSS. The results of the study show that the main underlying factors that influence operative F-3 teachers' choice of books are students' interests with support in environment, structure and subject connections. The statistics also show that there is a significant relationship between age and experience in relation to the genre the informants choose. The study has concluded that there are several factors that can influence F-3 teachers' choices. The study shows that age and experience influence which genre active F-3 teachers choose, but also which factors these teachers consider important when choosing a read-aloud book.

Reading and especially the practice of reading aloud are crucial elements in the education of children’s earlier years. Amounts of previously conducted research is tackling reoccurring problems around reading and literacy, but just relatively few relate their work to the practice of reading aloud in the classroom setting.  This study is hereby focusing on reading aloud in the context of the large classroom and examining question types of observed conversations. By taking three different student and teacher groups (years 1, 2 and 3) into account, the small-scale study attempts to answer concerns on how, where and about what these conversations are taking place. With a backdrop on related research, the study makes use of three different researchers as a framework to respond to this. Because the narrow scale of the study it can’t be seen as representative as such, but provides suggestions for further reflections.

Sammanfattning Tidigare forskning visar att elever i de yngre åren i huvudsak möter skönlitterära texter och att detta kan innebära svårigheter för dem i klass 4 då de förväntas förstå olika texttyper. Denna studie undersöker vilka texttyper elever i förskoleklass till årskurs 3 får möta på två olika skolor i två skilda kommuner och om lärarna anser att det kan påverka elevers läsförståelse och läsintresse. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare och baseras på en lärandesyn utifrån ett sociokulturellt perspektiv och begreppet literacy. Resultatet visar att de yngre barnen på de två deltagande skolorna till stor del får möta olika texttyper och att lärarna anser att det främjar både läsförståelse och läsintresse. / Abstract Previous research show that students in the younger years mainly meets fictional text types and that this may cause difficulties for them in 4th-grade when they are expected to understand different kinds of text. This study examines which types of text students in preschool to grade three meet at two different schools in two separate municipalities, and if teachers believe that it can affect students reading comprehension and interest in reading. The survey was conducted through qualitative interviews with practicing teachers and is based on a learning approach from a sociocultural perspective and the literacy concept. The result show that the younger children at the two participating schools for the most part get to meet different types of texts and that the teachers considers it promotes both reading comprehension and interest in reading.

Skolverket har under år 2017 uppdaterat läroplanen där de har lyft fram ämnet teknik allt mer i undervisningen, och eleverna introduceras allt mer till teknik i grundskolan F-3. Den här studien kommer att fokusera på roboten och vad den innebär som framtidens hjälpmedel i undervisningen. I Sverige har en grundskola F-6 fått möjligheten till att pröva en robot som lärare där resultatet blev blandade reaktioner. Den här typen av robot har förmågan att samverka med människan, genom att den har programmerats till ett önskat beteende. Den har även armar och ben, samt har ett robot utseende. Studien kommer att lyfta fram tidigare forskning som har utförts gällande roboten i grundskolan och undervisningen, vilket tyder på blandade tankar kring roboten. Dessutom kommer utvalda teorier från Ellen Key och Lev Vygotskij att tas fram, eftersom de har en betydande roll för den här uppsatsen. Syftet med den här studien är att få mer kunskap om vad som kan vara betydelsen med en robot i grundskolan med perspektiv från grundskolelärare F-3, och utifrån de förutsättningar som de lärare kan ha. Uppsatsen kommer att lyfta fram intervjuer med fyra grundskolelärare F-3, som uttrycker sina åsikter kring hur de ser på roboten som ett verktyg i klassrummet. Den här studien kan bidra till ett intresse kring roboten och dess deltagande i undervsiningen. Dessutom kan den vara vägledande för alla lärare som arbetar i skolan och med elever i olika årskurser, eftersom roboten kan bli allt större i skolan. Studien kan dessutom agera som en introduktion om roboten och ge en inblick på robotens framsteg i skolvärlden, samt hur den kan bidra med olika företeelser.

<p> <strong>SAMMANFATTNING</strong><p>Arbetets syfte var att undersöka vilka faktorer det är som påverkar lärare att använda eller inte använda laborativt material i sin matematikundervisning i förskoleklass till och med årskurs 3.</p><p>Laborativ matematik innebär i detta arbete matematiklektioner där lärare och elever tar hjälp av någon form av konkret material, både vardagsmaterial och pedagogiskt material för att förstå och lösa problem inom ämnesområdet matematik.</p><p>Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter till elva lärare i förskoleklass till årskurs 3 på tre olika skolor i en och samma kommun.</p><p>Resultatet visar att samtliga av de lärare som svarade, alltid eller nästan alltid använder laborativt material i sin matematikundervisning, men inom vilka matematiska områden detta sker är varierande.</p><p>Varför lärare i denna undersökning använder laborativt material eller inte på en lektion påverkas inte av vilken utbildning de har eller om de har någon vidareutbildning i matematik och inte heller av hur länge lärarna har undervisat, utan detta beror enligt lärarna själva på andra faktorer så som: elevens förståelse, tron på metoden, intresse/attityd hos lärare och elevers, tid/lektionens längd och gruppstorlek.</p><p>Knappt ¾ av lärarna har deltagit i någon form av vidareutbildning i matematik. Alla lärarna som svarade ansåg dock att det laborativa materialet är självklart och nödvändigt för att eleverna ska få en djupare förståelse, då materialet visuellt kan konkretisera detabstrakta i matematiken. Lärarna ansåg också att det laborativa materialet bidrar till att eleverna lär med fler sinnen och att detta i sin tur gör att kunskapen fastnar lättare, matematiken blir även roligare.</p></p><p> </p> / <p> <strong>ABSTRACT</strong><p>The purpose with this survey was to examine which factors that influence teachers to use or not to use manipulatives in the mathematics education in preschool up to the third school year.</p><p>In this form of education pupils and teachers use some form of concrete materials, manipulatives like stones, seashells and pearls or special pedagogic materials to understand and solve mathematical problems.</p><p>The examination was made with questionnaires to 11 teachers in preschool to the third school year in three different schools, in the same district, in x –city, Sweden.</p><p>The result shows that all of the teachers, always or almost always, use manipulatives n their mathematics education, but it varies depending on which type of mathematics.</p><p>Whether teachers in this investigation use, or not use, manipulatives in a lesson is not influenced by education or further education, neither how long they have been teaching. According to the teachers this is instead influenced by; for the pupils understanding, belief in the method, interest/attitude by the teachers and pupils, time/length of lesson, and group size.</p><p>Almost ¾ of the teachers had some form of further education in mathematics. All of the teachers however considered the use of manipulatives obvious and necessary for the pupils to get a deeper understanding, as the materials visually can make the abstract part in mathematics more concrete. The teachers’ means that manipulatives contribute to that the pupils learn with more senses, and it causes the knowledge to remain more easy, it also makes mathematics education more fun.</p></p><p> </p>

SAMMANFATTNINGArbetets syfte var att undersöka vilka faktorer det är som påverkar lärare att använda eller inte använda laborativt material i sin matematikundervisning i förskoleklass till och med årskurs 3. Laborativ matematik innebär i detta arbete matematiklektioner där lärare och elever tar hjälp av någon form av konkret material, både vardagsmaterial och pedagogiskt material för att förstå och lösa problem inom ämnesområdet matematik. Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter till elva lärare i förskoleklass till årskurs 3 på tre olika skolor i en och samma kommun. Resultatet visar att samtliga av de lärare som svarade, alltid eller nästan alltid använder laborativt material i sin matematikundervisning, men inom vilka matematiska områden detta sker är varierande. Varför lärare i denna undersökning använder laborativt material eller inte på en lektion påverkas inte av vilken utbildning de har eller om de har någon vidareutbildning i matematik och inte heller av hur länge lärarna har undervisat, utan detta beror enligt lärarna själva på andra faktorer så som: elevens förståelse, tron på metoden, intresse/attityd hos lärare och elevers, tid/lektionens längd och gruppstorlek. Knappt ¾ av lärarna har deltagit i någon form av vidareutbildning i matematik. Alla lärarna som svarade ansåg dock att det laborativa materialet är självklart och nödvändigt för att eleverna ska få en djupare förståelse, då materialet visuellt kan konkretisera detabstrakta i matematiken. Lärarna ansåg också att det laborativa materialet bidrar till att eleverna lär med fler sinnen och att detta i sin tur gör att kunskapen fastnar lättare, matematiken blir även roligare. / ABSTRACTThe purpose with this survey was to examine which factors that influence teachers to use or not to use manipulatives in the mathematics education in preschool up to the third school year. In this form of education pupils and teachers use some form of concrete materials, manipulatives like stones, seashells and pearls or special pedagogic materials to understand and solve mathematical problems. The examination was made with questionnaires to 11 teachers in preschool to the third school year in three different schools, in the same district, in x –city, Sweden. The result shows that all of the teachers, always or almost always, use manipulatives n their mathematics education, but it varies depending on which type of mathematics. Whether teachers in this investigation use, or not use, manipulatives in a lesson is not influenced by education or further education, neither how long they have been teaching. According to the teachers this is instead influenced by; for the pupils understanding, belief in the method, interest/attitude by the teachers and pupils, time/length of lesson, and group size. Almost ¾ of the teachers had some form of further education in mathematics. All of the teachers however considered the use of manipulatives obvious and necessary for the pupils to get a deeper understanding, as the materials visually can make the abstract part in mathematics more concrete. The teachers’ means that manipulatives contribute to that the pupils learn with more senses, and it causes the knowledge to remain more easy, it also makes mathematics education more fun.

The aim of this study was to examine how a group of teachers in the same primary school work with fiction read-alouds in the Swedish teaching. The collected material was analysed by using Langer’s (2005) theory about imagination worlds. Two questions were then formulated to answer the purpose of the study: How do the teachers plan their fiction read-alouds in Swedish teaching? and How do the teachers describe the implementation of their read-alouds? The result shows that all of the teachers plan their fiction read-alouds with different types of preparation. This preparation includes: choosing the right book, which the teachers claim is dependent on several factors such as the students’ knowledge level or interests; reading the book before the read-aloud; and introducing the book in an interesting way during the read-aloud, which creates a pre-understanding of the content. Lastly, the teachers revealed that a large part of their planning work consists of creating post-reading tasks which are primarily aimed at developing students’ writing. The result also shows that the teachers have distinct rules for the implementation of their read-alouds. These rules help the teachers create favourable conditions for engaging students in the world of fiction. During read-alouds, the teachers embody the text through the use of their voices and body language. The importance of conversation during the read-aloud, with the primary purpose of helping students understand the content of the story, was also emphasized. The teachers also claim that conversation also gives their students a chance to think out loud and to reflect on the reading, thus gaining the opportunity to share each other’s thoughts.

Denna studie behandlar lärares användning av IKT i olika ämnen av deras undervisning från förskoleklass till år tre. Genom intervjuer har data samlats in och sedan tematiskt analyserats. Studien fokuseras på i vilket syfte IKT används i undervisningen och vilka faktorer som anses påverka implementeringen av IKT i undervisningen. Vidare jämförs resultatet med tidigare forskning inom området. I studien framkommer att lärare generellt upplever en osäkerhet kring IKT. Det finns även ett behov av bättre struktur och stöd gällande fortbildning kring IKT. Vidare visar resultatet att ramarna för hur lärare arbetar i olika ämnen med IKT är relativt fasta, där många lärare använder IKT på liknande sätt inom specifika ämnen. Studien uppmärksammar också problem gällande likvärdigheten i utbildningen för eleverna med avseende på IKT. Avslutningsvis lyfts några förslag till hur en fortsatt forskning skulle kunna te sig gällande lärares användning av samt fortbildning kring IKT. / This study addresses teachers' use of ICT in different subjects of their teaching from pre-school class to year three. Through interviews, data has been collected and then thematically analyzed. The study focuses on the purpose of ICT in teaching and what factors are considered to affect the implementation of ICT in teaching. Furthermore, the result is compared to the results of previous research in the field. The study shows that teachers generally experience uncertainty concerning ICT. There is also a need for better structure and support for teachers’ continuing education on ICT. Furthermore, the results show that the framework for how teachers work in different subjects with ICT is relatively fixed, where many teachers use ICT in a similar manner in specific subjects. The study also addresses issues regarding the educational equity for students with regard to ICT. Lastly, some suggestions for further research concerning teachers’ further education and use of ICT are highlighted.