Syftet med studien är att ta reda på i vilken utsträckning lärare använder sig av utomhusundervisning och vilka ämnen som är vanligast att lärare planerar och genomför med hjälp av utemiljö. Dessutom avser studien att undersöka om de anser att det finns eventuella hinder eller fördelar med att undervisa utomhus och vad dessa skulle kunna utgöras av. För att visa vilka hinder och fördelar som finns med arbetsmetoden har litteratur och tidigare forskning inom området granskats. Undersökningen är utförd med hjälp av enkäter samt tillhörande intervjuer för att få ett mer djup på svaren som respondenterna har avgett i enkäterna. Matematik var det ämne som lärarna i undersökningen använde sig av mest i sin undervisning utomhus. Det hinder som de flesta lärare ansåg fanns var personalbrist, medan det bland fördelarna ansågs vara att eleverna får bättre hälsa av att få undervisning utomhus. Samtidigt lyfts det fram att en undervisning utomhus bör kompletteras med undervisningen inomhus för att kunna tillgodose alla elevernas olika lärstilar. / The purpose of the study is to find out to what extent teachers use outdoor education and what subjects are most common for teachers to plan and implement with the help of outdoor environments. In addition, the study intends to investigate if they consider that there are any obstacles or benefits of teaching outdoors and what these could be. To show the obstacles and benefits of the working method, literature and previous research in the field have been examined. The survey was conducted by means of questionnaires and related interviews in order to gain a deeper understanding of the answers the respondents have given in the questionnaires. Interesting was to see that mathematics is the subject that the teachers in the survey use most of their teaching outdoors. The obstacle most teachers felt was the lack of staff, while it was among the benefits that students were better offspring of teaching outdoors. At the same time it is argued that outdoor teaching should be supplemented with the teaching in-house to accommodate all the students' different learning styles.

I takt med att tekniken utvecklas runt om i världen synliggörs informations- och kommunikationsteknologin (IKT) allt mer i skolan. De digitala verktygens framfart är snabbare än någonsin tidigare och blir ett allt vanligare inslag i undervisningen. Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vad tidigare forskning säger om nyttjandet av digitala verktyg i engelskundervisningen för yngre elever och hur eleverna kan motiveras av att använda surfplattor i språkundervisningen. Det fanns också en önskan att förstå hur surfplattor kan användas i undervisningen. Resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen visar att eleverna upplever användandet av surfplattan som roligare än den undervisningen de är vana vid. Elevernas motivation och produktivitet ökar med användandet av surfplattor och lärare har upplevt att eleverna tar större ansvar för sitt eget lärande samt blivit säkrare att prata ett främmande språk. Det som också har framkommit är att användningen dock bör ske i rätt mängd och med tydliga mål för att användningen ska kunna vara som mest givande. Surfplattor i undervisningen är ett relativt outforskat område och det finns ännu inga definitiva besked om hur digitala verktyg påverkar elevernas motivering för språkinlärning. Examenarbetets resultat ger uppkomst för vidare forskning huruvida inlärningen påverkas i användandet av surfplattor vilket skulle kunna forskas på genom empiriska studier.

I den svenska läroplanen beskrivs språk, lärande och identitetsutveckling vara nära sammankopplade med varandra. Genom att lärare skapar goda möjligheter för eleverna att samtala, läsa och skriva ges eleverna förutsättningar att utveckla sin kommunikation och därmed få ökat förtroende för sin språkliga förmåga (Skolverket, 2019, s.7).  Denna studie undersöker hur lärare förhåller sig till att implementera ett lekfullt arbetssätt i den språkutvecklande undervisningen. Studien syftar till att undersöka på vilket sätt och i vilken utsträckningen lärare använder lek som del av svenskundervisningen för att främja läsförståelseutvecklingen bland elever i grundskolans årskurs F-3. För att besvara syftet med studien har tre frågeställningar legat till grund, vilka är följande:  Vilken syn har lärare på lek som en del av läsförståelseundervisningen?  I vilken omfattning integrerar lärare lek i läsförståelseundervisningen?  På vilket sätt använder lärare lek som en del av undervisningen för att stödja elevers läsförståelseutveckling?  För att besvara studiens syftesfrågor har en kvalitativ gruppintervju och en enskild intervju genomförts med sex verksamma lärare i grundskolans årskurs F-3. Studien vilar på den sociokulturella teorin enligt vilken det sociala samspelet är avgörande för att lärande ska möjliggöras och teorin ”Learning by doing” som innebär att kunskap skapas genom erfarenhet och delaktighet i det sociala rummet. Resultatet av studien visar på vilka möjligheter lärarna beskriver att leken innebär för elever i undervisningssituationer. Resultatet synliggör även vilka medel de intervjuade lärarna använder och beskriver som gynnsamma i den lekfulla undervisningen. Vidare lyfter lärarna även vilka för- respektive nackdelar som finns med ett lekfullt lärandesätt samt hur de tänker och arbetar för att komma över situationer som utgör hinder i undervisningen. Resultatavsnittet följs upp av ett diskussionsavsnitt i vilket studiens resultat diskuteras med koppling till studiens syfte och tidigare forskning. / In the Swedish curriculum, language, learning and self-development are explained as closely linked together. Teaching that provides good opportunities for students to converse, read and write makes it possible for students to develop their communication and thereby gain increased confidence in their language skills (Skolverket, 2019, s.7). This study examines how teachers approach and implement playful activities as part of language development instruction. The study aims to examine in what way teachers use playful activities as part of the Swedish lesson to promote the development of reading comprehension among students in the preschool class and primary school grades 1-3. To fulfil the purpose of the study, the following three questions have been addressed:  How do teachers view the use of playful interactions as part of teaching reading comprehension?  To what extent do teachers integrate playful activities with teaching reading comprehension?  In what way do teachers use playful activities as part of teaching to support the development of students’ reading comprehension?  To fulfil the study's purpose and address the questions, a qualitative group interview, as well as an individual interview, was conducted with six active primary school teachers in preschool class and primary school grades 1-3. The study takes its starting point in the sociocultural theory, where social interaction is described as crucial for one to develop new knowledge, as well as the method “learning by doing”, where knowledge is seen as something an individual develops through experience and participation in a social context. The results of the study show the positive impact that playfulness has on students’ learning conditions. The results also indicate what tools and methods that teachers find most useful while incorporating play during the lessons. Furthermore, the teachers also highlight the advantages and the disadvantages of engaging in a playful way of teaching and how they work towards overcoming obstacles.

Studien syftar till att undersöka hur verksamma grundskolelärare F-3 arbetar med att utveckla elevers muntliga förmågor i skolämnet svenska utifrån kooperativt lärande. Kooperativt lärande, KL, är ett förhållningssätt som innebär att lärandet sker genom samarbete och i samspel med andra elever. Studiens frågeställningar behandlar hur lärare beskriver att de utvecklar elevers muntliga förmågor, hur de stöttar elevers delaktighet i samtal och i grupparbeten samt vilka arbetssätt som lärarna anser är bra eller mindre bra gällande utvecklingen av elevers muntliga förmågor. Studiens teoretiska utgångspunkter innefattar det sociokulturella perspektivet, som innebär att lärandet sker genom kommunikation och interaktion. De teoretiska utgångspunkterna tar dessutom upp den proximala utvecklingszonen och stöttning (scaffolding) som är förknippade med varandra, och innebär att kunskapsinhämtningen ständigt är i en pågående process och att elever, genom en mer kunnig person, kan utveckla nya kunskaper. För att undersöka studiens frågeställningar genomfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sammanlagt nio verksamma lärare inom F-3, som använder KL som ett förhållningssätt i undervisningen. Resultatet visar att samtliga lärare utvecklar elevers muntliga förmågor genom kommunikation, samspel och samarbete. I resultatet framkom det dessutom att det vanligaste arbetssättet eleverna arbetade med gällande deras utveckling av den muntliga förmågan var par- och grupparbeten. Studien lyfter fram att KL har förmågan att främja elevers utveckling av den muntliga förmågan.

Dagens samhälle har ett stort informationsflöde genom den digitalisering som är gjord och som ständigt är under utveckling. I denna digitalisering finns det många olika användningsområden och i skolan finns det många ämnen med olika arbetssätt. Genom utbildning får eleverna möjlighet att använda digitala verktyg som främjar till deras kunskapsutveckling (Skolverket 2019, s. 13). Denna studie har i syfte att analysera lärares erfarenheter med digitala verktyg i elevers läs- och skrivinlärning i årskurs F-3. Det är en undersökning som kommer att titta på vilken metodik lärare använder i elevers kunskapsutveckling. Studien visar på att det finns lika många metoder som det finns lärare att arbeta med i elevers läs- och skrivinlärning. Det är de engagerade lärarna som lyckas med att anpassa digitala verktyg till både lektion och elev. Denna studie är både en kvantitativ och kvalitativ undersökning som kommer att redovisa lärarnas uppfattningar kring arbetet med digitala verktyg. / <p>Godkänt datum 2021-05-05</p>

Denna kvalitativa studie genomfördes med syftet att bidra till lärares didaktiska resonemang och planering kring återkoppling inom matematik. Återkoppling inom matematik kan exempelvis vara när en lärare rekommenderar strategier eller förtydligar för eleven vad hen kan och vad nästa mål är (Hattie &amp; Timperley, 2007). I studien undersöks återkoppling utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, vilket innebär en kunskapssyn som antar att individer lär sig och uppfattar olika saker baserat på tidigare erfarenheter (Patel &amp; Davidson, 2019; Säljö, 2015). Detta teoretiska ramverk möjliggjorde synliggörandet av hur återkopplingsinnehåll kan uppfattas utifrån olika perspektiv: lärarens didaktiska resonemang, det praktiska utförandet och elevernas upplevelse. I studien synliggörs också vilket återkopplingsinnehåll som kan identifieras i ett matematikklassrum för årskurs två. Observationer och intervjuer av lärare och elever på en grundskola i Norrbotten antyder på att lärarens resonemang inte alltid stämmer överens med vad som praktiskt sker i klassrummet och hur eleverna uppfattar återkopplingen. Däremot finns det många fall då uppfattningen ur de olika perspektiven stämmer överens. Visst återkopplingsinnehåll verkar förekomma oftare än annat, och frekvensen i vilket innehåll som förekommer stämmer inte helt överens med tidigare forskning som delvis visar på att återkopplingsinnehåll relaterat till vart elever befinner sig just nu verkar vara vanligast förekommande (Brooks et al., 2019a). / This qualitative study was carried out with the aim of contributing to teachers’ didactic reasoning and planning regarding feedback in mathematics. Examples of feedback in mathematics can be when the teacher recommends strategies or clarifies where the pupil is compared to a learning goal (Hattie &amp; Timperley, 2007). The study examines feedback with a social constructivist theoretical view of knowledge, which assumes that individuals learn and perceive the world in different ways based on previous experiences (Patel &amp; Davidson, 2019; Säljö, 2015). This theoretical perspective allowed the study to research how feedback can be perceived from different perspectives: the teacher’s didactic reasoning, the practical execution, and the students’ experience. The study also highlights which content of feedback can be identified in a year two classroom. Observations and interviews of teachers and students at a primary school in northern Sweden suggests that the teacher’s reasoning does not always agree with what happens in the classroom and how the students perceive the feedback. However, there are also cases where the different perspectives do perceive the feedback in the same way. Some feedback content seems to occur more often than others, and the frequency that the different contents of feedback are used does not fully agree with previous research. Brooks et al. (2019a) suggests that feedback regarding where the students are right now in their process is the most common in their study, that was not the case in the current study.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs F-3 arbetar med att främja elevernas motivation till läsning. Studien utgår från Självbestämmandeteorin, som är en motivationsteori och som utgjorde studiens teoretiska ramverk. Självbestämmandeteorin grundar sig i tre grundläggande psykologiska behov, autonomi, kompetens och tillhörighet. För att en individ ska uppnå en känsla av motivation, enligt Självbestämmandeteorin, behöver dessa tre behov vara tillgodosedda, därav blev dessa behov utgångspunkt i vår analys. Det empiriska materialet samlades in genom en kvalitativ metod där 12 semistrukturerade intervjuer genomfördes med verksamma lärare i årskurs F-3. Intervjuerna bearbetades genom transkriberingar samt en tabell för att slutligen analyseras utifrån analysbegreppen. Studien visar att lärare använder sig av olika strategier på olika sätt för att motivera eleverna till läsning. Lärarnas resonemang kring hur de arbetade med olika strategier visade sig också gynna olika behov på olika sätt och gav oss således svar på våra frågeställningar. / The purpose of the study was to investigate how teachers in grades F-3 motivate their students to read. In our work, we relied on Self Determination Theory, which is a motivational theory and served as our theoretical framework. The Self Determination Theory is based on three fundamental psychological needs - autonomy, competence, and relatedness. According to the theory, in order for an individual to achieve a sense of motivation, these three needs must be fulfilled. Therefore, these needs served as the starting point for our analysis. The empirical data was collected through a qualitative method where 12 semi-structured interviews were conducted with active teachers in grades F-3. The interviews were processed through transcriptions and a table to finally be analyzed based on the analytical concepts. Our study resulted in the finding that teachers utilize different strategies in different ways to motivate students to read. The teachers' reasoning regarding how they worked with different strategies also revealed that they benefited different needs in different ways, thus providing answers to our research questions.

Syftet med studien är att synliggöra den roll som dialogisk högläsning har i klassrummet. Frågeställningarna som har besvarats är: Hur beskriver lärare i årskurs F-3 att de arbetar med dialogisk högläsning i sin undervisning för att utveckla elevernas läsförståelse? Hur uppfattar lärarna att elevers läsförståelse påverkas av undervisning genom dialogisk högläsning? Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod och sex semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar i F-3. Studien har sociokulturell teori som utgångspunkt. Resultatet visar att samtliga lärare använder sig av dialogisk högläsning i undervisningen men att arbetssätten kan variera. Det visar sig även att lärarna upplever att den dialogiska högläsningen har en positiv påverkan för att utveckla elevers läsförståelse. I resultatet framkommer det även att motivationen hos eleverna under den dialogiska högläsningen kan variera. För att den dialogiska högläsningen ska ha en positiv effekt behöver läraren ha ett tydligt syfte med sin undervisning för att eleverna ska få en utökad läsförståelse. / The purpose of this study is to highlight the role of dialogic reading aloud in the classroom. The research questions addressed are: How do primary school teachers describe their use of dialogic reading in their teaching to develop students' reading comprehension, and How do teachers perceive that students' reading comprehension is affected by dialogic reading instruction. The study was conducted using a qualitative method, including six semi-structured interviews with primary school teachers. The sociocultural theory was used as the basis for the study. The results show that all teachers use dialogic reading in their teaching, but that the methods can vary. The teachers also expressed that dialogic reading has a positive impact on the development of students’ reading comprehension. However, the motivation of students during dialogic reading can vary. For dialogic reading to have a positive effect, the teacher needs to have a clear purpose for their teaching for students to achieve an enhanced reading comprehension.

Digitala verktyg genomsyrar mycket av dagens undervisning i skolorna. Utifrån tidigare erfarenheter finns det inte alltid en tydlig bild varför digitala verktyg används i undervisningen. På grund av det är det ett viktigt forskningsområde för att alla elever ska få en undervisning som är anpassad till dem.    Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurserna F-3 arbetar med digitala verktyg i svenskundervisningen när det gäller språkinlärning hos elever med svenska som andraspråk. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet som fokuserar på sociala samband samt medierade verktyg. Metoden är en kombination av kvantitativ och kvalitativ och materialet i studien består av en enkät med 63 respondenter och intervjuer av tre lärare. Resultatet i studien visar att majoriteten av lärarna använder digitala verktyg i undervisningen. Lärarna använder digitala verktyg på olika sätt men en av de viktigaste tillgångarna att använda som ett skrivverktyg och möjligheten att eleverna har tillgång till sitt modersmål. / Digital tools permeate much of today's teaching in schools. Based on previous experiences, there is not always a clear picture of why digital tools are used in teaching. Because of that, it is an important area of research for all students to receive instruction that is adapted to them.   The purpose of this study is to investigate how teachers in grades F-3 work with digital tools in the teaching of Swedish when it comes to language learning for students with Swedish as a second language. The study is based on the socio-cultural perspective which focuses on social connections and mediated tools. The method is a combination of quantitative and qualitative and the material in the study consists of a survey with 63 respondents and interviews of three teachers. The results of the study show that most teachers use digital tools in teaching. The teachers use digital tools in different ways but one of the most important assets to use as a writing tool and the possibility that students have access to their mother tongue.

Syftet med det här arbetet var att se hur yrkesverksamma inom skola och fritidshem beskriver samverkan och hur det tar form i deras verksamhet. Vi ville se om definitionen av begreppet samverkan och beskrivningen av den skilde sig mellan klasslärare, fritidslärare och outbildad personal inom fritidshemmet. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer på fyra olika skolor där vi ställde frågor till deltagarna som berörde samverkan, deras förståelse av den och hur den bedrivs på deras arbetsplats. Det vi har sett i resultatet är att definitionen av begreppet skiljer sig mycket från skola till skola, men också från person till person inom samma skola. Det vi har sett är att personer inom samma profession inte nödvändigtvis har samma definition av begreppet. Fritidslärare kan ha flera olika definitioner av begreppet trots att de har samma professionsroll. Den slutsats vi har dragit är att det behöver råda en samsyn kring vad begreppet innebär för att uppdraget ska kunna genomföras på bästa sätt.