Syftet med denna studie är att undersöka hur svensklärare i årskurs 1–3 använder sånginslag i ämnet och om lärare anser att elevers fonologiska medvetenhet, identiteter och förståelse för omvärlden stärks genom att låta elever sjunga i undervisningen. Varför detta syfte kändes aktuellt för mig är tydligheten i läroplanens ämnesplan i svenska där det uttrycks att elever ska stimuleras i att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer och att elever ska möta olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande. Enligt Lgr11 ger detta förutsättningar till att utveckla språk, identitet och förståelse för omvärlden. Svenska är ett språkämne där elever ska möta språket och utvecklas i det. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har jag genom kvalitativ metod intervjuat grundskollärare i årskurs 1–3 som alla undervisar i ämnet svenska och har erfarenheter av att använda sig av sånger i undervisningen. Resultatet visar att sånger används som inslag för att stärka klassrumsdynamiken, elevers relationer till sig själva och varandra samt att sånger ger en förståelse för världen omkring. Att sånger och att sjunga stärker elevers språk och den fonologiska medvetenheten var av mindre framträdande karaktär när det kommer till lärarnas utsagor, trots att forskningen visar att sånger stärker språket och elevers fonologiska medvetenhet. / <p>Svenska</p>

Läsförståelse är ett komplext begrepp som innefattar flera olika processer. Det är av stor vikt att elever utvecklar en god läsförståelse för att nå framgång i skolan, men även för att fungera i dagens samhälle. Lärare har en betydande roll, eftersom de val lärare gör i sin undervisning är avgörande för hur elevers läsförståelse utvecklas. Studien syftar till att öka kunskapen om lärares läsförståelseutvecklande arbete i praktiken. Syftet har uppfyllts genom att följande frågeställningar har besvarats: Hur beskriver lärare att de arbetar för att främja elevers läsförståelse? Vad anser lärare vara viktigt i undervisningen för att bidra till elevers utveckling av läsförståelse? Studien utgår från den sociokulturella teorin där det sociala samspelet anses ha en betydande roll för lärande och utveckling. Materialet till studien har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs 3. Materialet analyserades utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i lärarnas beskrivning av läsförståelseundervisningen. Lärarna upplever svårigheter i valet av litteratur till eleverna, och understryker att texterna behöver vara intressanta för dem. Resultatet visar även att lärarna i studien anser att det är av stor vikt att eleverna får mycket tid till läsning i skolan. Det framhålls även att eleverna behöver få samtala mycket om de texter de läser och att de på så sätt kan lära av varandra. Lärarna i studien framhåller tyst läsning som positivt trots att flera av dem uppmärksammat en problematik kopplat till dessa tillfällen. Elever som skulle behöva stöttning i sin läsning lämnas ofta ensamma i den. / Reading comprehension is a complex concept that includes several different processes. It is important that students develop a good reading comprehension to achieve success in school, but also to function in today's society. Teachers play a significant role, since the choices teachers make in their teaching are decisive for how students' reading comprehension will develop. The study aims to increase the knowledge about teachers' reading comprehension development work in practice. The purpose has been answered by the questions: How do teachers describe that they work to promote students' reading comprehension? What do teachers consider important in teaching to contribute to students' development of reading comprehension? The study is based on the sociocultural theory whereat social interaction is considered to have a significant role for learning and development. The material for the study has been collected using semi-structured interviews with five active teachers in grade 3. The material was analysed based on a thematic analysis. The results show that there are both similarities and differences in the teachers' description of reading comprehension teaching. The teachers experience difficulties in choosing literature for the students and emphasize that the texts need to be interesting for them. The results also show that the teachers in the study believe that it is of great importance that the students get a lot of time for reading at school. It is also emphasized that the students should have lots of opportunities to talk about the texts they are reading, to be able to learn from each other. The teachers in the study highlight silent reading as positive, even though several of them drew attention to a problem linked to these occasions. Students who would need support in their reading are often left alone in the activity.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka attityder F-3-lärare har till teknikämnet, vad attityderna kan grunda sig i och hur F-3-lärares attityder kan påverka teknikundervisningen. Det undersöks eftersom lärares attityder till ett ämne kan påverka elevernas intresse och kunskapsutveckling samt hur teknikundervisningen utformas. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och systematiskt analyserats. Resultatet visar att lärare har både positiva och negativa attityder till teknikämnet som grundar sig i faktorer i omgivningen och lärares självförmåga. Oavsett attityd vill lärare lära sig mer om teknik. Teknikämnet får olika stort utrymme i undervisningen beroende på vilken attityd lärare har. Slutsatsen för den här studien är att lärares attityder till teknikämnet varierar, attityderna är både positiva och negativa. Attityderna grundar sig i lärares självförmåga och faktorer i omgivningen. Positiva attityder leder till att teknikundervisningen genomförs oavsett om den upplevs utmanande eller inte. Negativa attityder leder till att teknikundervisningen väljs bort om uppgifterna upplevs för utmanande att genomföra eller inte uppfattas som lika viktiga som andra ämnen.

Sverige har en ökad etnisk mångfald som har resulterat i att klassrummen i de svenska skolorna är allt mer heterogena. Detta innebär att lärarna undervisar elever från olika delar av världen med olika språkliga förutsättningar och behov samt att lärarna stöter på elever vars modersmål inte är svenska. Språkutveckling har en stor betydelse för elevers lärande och kunskapsutveckling och därför är det viktigt att lärarna arbetar språkutvecklande Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt lärare arbetar med hjälp av sina erfarenheter för att skapa en språkutvecklande SO-undervisning för nyanlända elever i årskurs F-3. Även ta reda på vilka utmaningar lärare stöter på när de arbetar med språkutveckling bland nyanlända elever i SO-undervisningen. Studiens frågeställning är: Vilka arbetssätt är enligt lärare gynnsamma för att skapa en språkutvecklande undervisning i SO-ämnet för nyanlända elever i årskurs F-3? och Hur reflekterar lärare över de utmaningar som förekommer när de arbetar med språkutveckling bland nyanlända elever i SO-undervisningen? I våra teoretiska perspektiv har vi valt att fokusera på det sociokulturella perspektivet och den proximala utvecklingszonen (ZPD) som är utarbetad av Lev Vygotskij, samt cirkelmodellen. Vi har valt att utgå just från dessa teoretiska perspektiv och anser dem vara relevanta, då de behandlar språkets betydelse. De är också relevanta då de visar hur lärande och språk hänger samman, alltså på vilket sätt interaktion och samspel gynnar elevers språk- och kunskapsutveckling. I denna studie används kvalitativ metod där fem lärare har valt att delta i intervjuer och besvarat 8 olika frågor. Informanterna har beskrivit olika betydelsefulla resurser och arbetssätt för att främja språkutvecklingen bland nyanlända elever i årskurs F-3, bland annat modersmål samt interaktion som lärarna har funnit underlättande i SO-undervisning. Lärarna har även talat om betydelsen av skolspråk och ämnesbegrepp i SO- undervisningen samt vilka svårigheter de stöter på vid undervisningen av nyanlända elever, som exempelvis den otillräckliga tiden.

Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka hur lärare i förskoleklass beskriver att de använder sig av lek i matematikundervisningen i förhållande till lärare i årskurs 1. Vidare har undersökningen syftat till att undersöka lärares beskrivningar av den kollegiala samverkan för lek och matematik mellan de olika verksamheterna. För att få svar på lärares beskrivningar av lek, dess organisering i matematiken och deras kollegiala samarbete användes semistrukturerade intervjuer, som grundar sig i en kvalitativ metod.  Resultaten visade att majoriteten av samtliga lärare i matematikundervisningen använde sig av styrda och strukturerade lekar. I förskoleklass visade resultatet att lärarna främst använde sig av organiserade lekar, medan lärarna i årskurs 1 använde sig mer av spel. Vidare visade resultaten en avsaknad och önskan till ett större samarbete mellan de olika verksamheterna. Utifrån resultatet går det däremot att se en enighet av lärares beskrivningar av lek och lekens betydelse för elevernas lärarande. Det här visar en god grund att stå på i ett samarbete till att utveckla lekens möjligheter i matematikundervisningen.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om lärares erfarenheter av hur grupparbete behöver organiseras för att stödja elevers språkutveckling. Frågeställningarna som har besvarats är: Hur anser lärare att grupparbete som arbetsform påverkar elevers språkutveckling? Vad är viktigt att tänka på enligt lärare när man organiserar grupparbete för att det ska stödja elevers språkutveckling? Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer med lärare i årskurs F-3. Studien har utgångspunkt i sociokulturella teori och empirin har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att lärare upplever grupparbete som positivt för att främja elevers språkutveckling. Elever lär genom att de ger och tar av varandra i ett grupparbete. I grupparbetet får elever samtala, tala och lyssna vilket lärarna anser påverkar elevers språkutveckling positivt. Resultatet visar även vikten av att grupparbete behöver planeras noggrant för att det ska fungera väl och därmed påverka elevers språkutveckling. Det visar sig vara av stor betydelse att sammansättningen av grupper är väl utvalda och att uppgiften eleverna arbetar med ska vara på en lagom nivå. / The purpose of the study is to contribute knowledge about teachers' experiences regarding how group work needs to be organized to support students' language development. The research questions that have been answered are: How do teachers perceive that group work impacts students' language development? What do teachers consider important when organizing group work to suppport students' language development? The study has been conducted using a qualitative method and five semi-structured interviews with teachers in grades F-3. The study is based on sociocultural theory, and the empirical data has been analyzed through thematic analysis. The results indicate that teachers perceive group work as beneficial for promoting students' language development. Students learn by giving and receiving from each other within group work. In group work, students engage in conversations, speaking, and listening, which teachers believe positively affect students' language development. The results also highlight the importance of careful planning of group work for it to function well and thus support students' language development. It is found to be significant to carefully select group compositions and ensure that the tasks assigned to students are at an appropriate level.

Matematik är ett komplext ämne som upplevs som svårt av många elever, därför behöver undervisningen ge goda förutsättningar för att utveckla elevers matematikkunskaper. En teoretisk grund som används av allt fler lärare och skolor för att utveckla matematikundervisningen är variationsteorin. Det är därför relevant att undersöka hur variationsteorin kan användas i planering, genomförande och utvärdering av matematikundervisningen.  Syftet med studien är att sammanställa forskning om hur variationsteorin har använts i matematikdidaktiska studier i grundskolans tidigare skolår. Detta syfte vill vi uppfylla genom att analysera vilka forskningsfrågor som ställs och vad som karaktäriserar resultaten i variationsteoretiska studier. Litteraturstudien bygger på såväl nationella som internationella vetenskapliga artiklar. Materialet är hämtat från två söktjänster och dess relevans för studien säkerställs med inkluderings- och exkluderingskriterium. En översiktstabell har använts som analysverktyg samt för att sammanställa studiernas syfte, genomförande och resultat.  Resultatet visar att variationsteorin kan användas för att urskilja relationen mellan undervisning och lärande, då den används både för planering och utvärdering av genomförd undervisning samt för att analysera hur eleverna uppfattar ämnesinnehållet. Studiernas resultat ger ämnesdidaktiska implikationer i form av kritiska aspekter samt gynnsamma variationsmönster för specifika ämnesinnehåll inom exempelvis aritmetik och taluppfattning. Resultatet visar även svårigheterna i att identifiera kritiska aspekter samt behovet av en teori för att förbättra undervisningen. Avslutningsvis diskuteras huruvida variationsteorin kan användas för att effektivisera undervisning samt huruvida studiernas resultat är generaliserbara till andra kontexter.

Utomhuspedagogik har under de senaste åren fått en allt mer framträdande roll i utbildningen för grundlärare. Det nämns ofta att det är positivt att utomhuspedagogiken inkluderas i en lärares naturvetenskapliga undervisning. Trots detta visar forskningen och erfarenheter från yrkesverksamheten att utomhuspedagogiken inte används i särskilt stor utsträckning. Denna kunskapsöversikt har tre syften som alla grundar sig i utomhuspedagogik i det naturvetenskapliga ämnena. Det första syftet var att synliggöra faktorer som forskningen menar påverkar lärarnas användande av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Andra syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka och synliggöra de effekter som forskningen lyfter att utomhuspedagogiken har på elevernas lärande. Avslutningsvis finns syftet att identifiera svårigheter och hinder som utomhuspedagogik som undervisningsform medför. För att kunna möta kunskapsöversiktens syften ställdes följande forskningsfrågorupp: Hur tillämpas utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena? Vilka effekter av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena visar forskningen på elevers lärande? Vilka svårigheter beskriver forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena för åldrarna 6 - 10 år? Under kapitlet metoder presenteras de databaser som används, de urvalskriterier som satts upp och hur vi i arbetet gått tillväga i urvalsprocessen. En presentation av de inkluderingar och exkluderingar av forskningsartiklar som gjorts finns också redovisat. Sammanlagt resulterade urvalsprocessen i tio artiklar som kunde används för att kartlägga forskning till denna kunskapsöversikt. Samtliga hade fokus på utomhuspedagogik som undervisningsform i det naturvetenskapliga ämnena. Kunskapsöversiktens resultat visar på att det finns en osäkerhet hos lärarna när det kommer till utomhuspedagogik. Denna osäkerhet leder till att utomhuspedagogik som undervisningsform ofta väljs bort av lärarna. I flera av forskningsstudierna tar skolorna in extern hjälp för att lära och stötta lärarna till att börja använda utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Resultatet visar också att utomhuspedagogik gynnar elevernas förståelse och inlärning när det kommer till de naturvetenskapliga ämnena. I denna kunskapsöversikt delas forskningen ner i mindre delar för att synliggöra forskningens olika syften, metoder och resultat. Med detta synliggörs också likheter och skillnader i forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena världen över.

I och med samhällets växande mångfald samt digitaliseringen som bidragit med nya verktyg för lärande, behöver lärare se över hur digitala verktyg på olika sätt kan stödja elevers språkutveckling i skolan. Syftet med studien är att synliggöra lärares upplevelser kring digitala verktygs inverkan på flerspråkiga elevers språkutveckling. Studien är inspirerad av Systemisk-funktionell lingvistik (SFL) som är en språkteori med fokus på språkets betydelse i olika sociala sammanhang. Material har samlats in i form av fältanteckningar från observationer samt uppföljande intervjuer med fem lärare i förskoleklass, årskurs 1 och årskurs 2. Intervjuerna har transkriberats och sammanställts. Utifrån datainsamling har teman kopplade till studiens syfte och frågeställningar kunnat lyftas fram. Resultatet visar att undervisningen i svenska som andraspråk ser olika ut på skolorna. Fyra av fem lärare har undervisning i svenska i heterogena klasser. De upplever en svårighet i att alltid ha alla elever i klassrummet. Den femte läraren är ansvarig pedagog för undervisningen i svenska som andraspråk på skolan där hon arbetar. Samtliga lärare använder digitala verktyg varje dag och som en naturlig del i undervisningen. Tendensen i studien var att lärarna tror sig kunna se att digitala verktyg har en positiv inverkan på flerspråkiga elevers utveckling av ordförrådet. Lärarna ser fler fördelar än nackdelar med digitala verktyg i språkutvecklingsarbetet. Skolstil, Polylino och Inläsningstjänst är några av de applikationer som används i arbetet med digitala verktyg. Det finns ett behov av fortbildning bland lärare. I arbetet med digitala verktyg saknas det kunskap om specifika appar som gynnar flerspråkiga elevers språkutveckling. Lärare behöver ytterligare kunskap om hur digitala verktyg kan integreras som språkverktyg i undervisningen. / With the growing diversity of society and the digitalization that has contributed with new tools for learning, teachers need to review how digital tools can support students' language development in school in varied ways. The purpose of the study is to highlight teachers’ experiences of digital tools on the language development of multilingual students. The study is inspired by Systemic-functional linguistics (SFL) which is a language theory with a focus on the importance of language in different social contexts. The material has been collected in the form of field notes from observations as well as follow-up interviews with five teachers in preschool class, grade 1 and grade 2. The interviews have been transcribed and compiled. Based on the data collection, it has been linked to the purpose of the study and different themes has been visualized. The results shows that the teaching of Swedish as a second language looks different in the schools. Four out of five teachers teach Swedish in heterogeneous classes. They experience a difficulty in always having all students in the classroom. The fifth teacher is the teacher responsible for teaching Swedish as a second language at the school where she works. All teachers use digital tools every day and as a natural part of their teaching. The tendency in the study was that teachers think they can see that digital tools have a positive impact on multilingual students' development of vocabulary. Teachers see more advantages than disadvantages with digital tools in language development work. Skolstil, Polylino and Inläsningstjänst are some of the applications used in the work with digital tools. Despite this, there is a need for further education among teachers. In the work with digital tools, there is a lack of knowledge about specific apps that benefit multilingual students' language development. Teachers need knowledge of how digital tools can be integrated as language tools in teaching.

Syftet med denna studie var att generera kunskap om hur elever kan förstå skillnaden mellan naturvetenskapliga och andra sätt att förstå omvärlden. För att kunna undersöka detta genomförde jag en lektionsserie i en årskurs 3. Undervisningen baserades på variationsteorin och på det sociokulturella perspektivet. Under studiens gång identifierade jag fyra kritiska aspekter som eleverna behövde urskilja för att förstå det naturvetenskapliga sättet att förstå omvärlden. Dessa aspekter var följande: naturvetenskap är en vetenskap som beskriver hur världen fungerar; det naturvetenskapliga sättet bygger på tidigare kunskap som erhållits genom repetitiva experiment; det råder en konsensus kring naturvetenskapliga teorier tills de motbevisas och det naturvetenskapliga sättet använder sig av mätbara fakta. Dessa aspekter synliggjordes i undervisningen med hjälp av variationsmönster generalisering och kontrastering. Resultatet visade att elevernas fokus snarare låg på det naturvetenskapliga innehållet än på det naturvetenskapliga sättet att förstå omvärlden. Slutsatsen av detta var att undervisningen om det naturvetenskapliga sättet kan med fördel flyttas till senare årskurser då kunskapsnivån hos eleverna ökar.