Denna studie syftar till att uppmärksamma användandet av estetiska uttrycksformer i förhållande till svenskundervisning i årskurs F-3. Studien behandlar även huruvida lärare upplever att deras lärarutbildning rustat dem för att använda estetiska uttrycksformer i sin svenskundervisning. De teoretiska perspektiv som studien tar utgångspunkt i är multimodalt lärande samt ämnesintegrering. Studien innebär en kvalitativ intervjustudie där sex respondenter redogör för sitt användande av estetiska uttrycksformer i sin svenskundervisning, sina uppfattningar om hur styrdokumentens skrivningar relaterar till multimodalt lärande samt sina upplevelser när det gäller att som lärare känna sig rustad eller ej för användning av estetiska uttrycksformer i svenskundervisning. Resultatet visar att de estetiska uttrycksformerna används på olika sätt och i olika stor omfattning av respondenterna. De estetiska uttrycksformerna, bild, drama och musik används i större omfattning än dans och form av de deltagande lärarna. Studien visar att estetiska uttrycksformer kan fungera som stöttning i elevens utveckling när det gäller litteracitet. Resultatet understryker betydelsen av att de estetiska uttrycksformerna implementeras som en genomgående stöttning för förståelse i undervisningen, till skillnad från separat tillägg till uppgifter inom svenskämnet. Studien uppvisar likheter i respondenternas utsagor gällande att de lärare som är utbildade 2011 och framåt inte upplever sig som rustade i större omfattning för användning av estetiska uttrycksformer i svenskämnet genom sin lärarutbildning.

The purpose of the study is to investigate how teachers in F-3 work in a inclusive way in reading aloud where the students can participate and have an influence. The study is based on two research question. How do some of the teachers in F-3 perceive that the students become involed and have an influence in the reading aloud? and How do some teachers in F-3 perceive the students being included in the reading aloud? I used semi-structured interviews and systematic observations, which is a qualitative approach. The result showed that the teachers in F-3 works in a democratic way, where the students can be involed, included and with their influence affect the reading aloud moments. The students can join in and discuss what they have read, have difficult concepts axplained but also be abel to connect what they have read to their own experiences. The teachers are careful to plan the reading aloud sessions most of the time and have a purpose for it. How the teacher reads plays a big role in capturing the students. Some teachers reads with empathy, walking around the class to make sure everyone was following along, but also so that all students could see the pictures that were in the books as they lacked projectors in the classrooms and considered that some students need pictures support while reading. Reading aloud is a recurring routine in the students' teaching where the students get on share their knowledge, which leads to participation.

Syftet med denna empiriskt kvalitativa studie är att undersöka elevers förmåga att skriva enkla texter med läslig handstil, huruvida detta har förändrats över tid och om det är relevant att bedöma läslig handstil i de nationella proven i årskurs 3. Undersökningen fokuserar på att jämföra 40 elevtexter från Skolverkets nationella prov i ämnet svenska i årskurs 3 från 2011 och 2018. För att veta vad läslig handstil innefattar och hur det tolkas analyserades bedömningen av elevtexterna från 2011 utifrån Skolverkets bedömningsanvisningar. Sedan användes samma kriterier i bedömningen av elevtexterna från 2018, då dessa saknade bedömningsanvisningar från Skolverket. Läslig handstil förefaller vara ett odefinierat begrepp där det ges utrymme för tolkning, vilket ger en otydlig bedömningsgrund som kan medföra att en likvärdig bedömning inte säkerställs. Studien visar varför läslig handstil inte längre bedöms, eller bör bedömas, i nationella prov i svenska i årskurs 3.

Denna litteraturstudie har som syfte att redovisa vad tidigare forskningsresultat säger om lärarledd högläsning som bidrag till elevers språkliga utvecklig. Läsförståelsen har de senaste åren sjunkit och som resultat av detta har det införts olika satsningar för att vända denna negativa trend. Detta då det är starten på elevernas framtida språkliga kunskaper. I denna studie är fokus på vilka faktorer som medför att högläsningen blir gynnsam för elevers språkutveckling samt hur lärare kan arbeta med högläsning i sin profession. Som grund har vetenskapliga artiklar samt avhandlingar analyserats och granskats. Resultatet visar att högläsning som pedagogiskt verktyg först blir gynnsamt vid bearbetning av texten tillsammans med eleverna. Noggrant val av högläsningsbok samt välplanerad tidsåtgång är också viktiga aspekter läraren bör ta hänsyn till för att främja språkutvecklingen.

In Sweden, there are three subjects that are mandatory to pass to be qualified for further studies (gymnasium) after year 9 of elementary school: English, Mathematics and Swedish. Sweden has a long tradition of teaching English as a foreign language in schools, from a very young age. However, municipalities and schools are given the freedom in Sweden to decide when to start teaching English, between age 7-10, which means that there could be a great difference between schools and different parts of the country. It also means that there are different reasons and discussions behind when and why students should start learning. The purpose of this paper is to investigate what reasons and discussions lie behind different schools’ decision of when to start teaching English. The head teachers and one teacher from three different types of schools were interviewed to find what their views were. The results look at whether the decision was based on research, if teachers were involved in the decision, whether they viewed positive or negative effects of an early language start, if there are any practical issues with an early start and whether or not different age starts affects an equal school for all. The four interviewees answered quite similarly to the questions with only some exceptions. The decision at all schools was to start English language instruction from year 1, in a playful manner with games, songs and rhymes. The general feeling at all schools seems to be that the earlier language instruction starts, the better. This assumption has not been based on any specific research, but rather something, that is considered a ‘universal truth’

Since storytelling is a growing form of teaching we wanted to interview teachers to see what their experiences and opinions were on the subject. Therefore the purpose of this study is to use interviews to examine teacher perceptions and experiences about storytelling and its effect on language development. I will investigate both the use when the teacher is telling a story but also when students are telling stories. With help from my supervisor I was able to come up with interview questions that would help me answer my research question. After the interviews I reviewed the answers and analyzed them. I chose to have thematic rubrics in our results section. This enabled me to compare the different answers and analyze them. When I compiled the interviews I noticed that many of the teachers had the same opinion when it came to storytelling and how it can be used in school. In this degree project I found it relevant to analyze one part before going on to the next, therefore my analysis is integrated in my results section.I have done four qualitative interviews with four different teachers in four different K-3 schools in two different municipalities on the subject of storytelling. The interviews concern their experiences with the subject and how they use it in their classrooms.I have found that teachers have a positive attitude towards storytelling since they experience that their students benefit from this in their language development and overall motivation in school.

Syftet med vårt examensarbete är att lyfta fram och öka förståelsen för lärares roll i skolans visuella kultur. Utifrån detta syfte ställer vi oss två forskningsfrågor: Hur berättar lärare i årskurs F-3 om sitt urval av och arbete med bilder och visuella media? Hur kan vi förstå skolans visuella kultur genom deras berättelser?I vårt arbete utgår vi från teorier om visuell kultur. Arbetets undersökning innefattar intervjuer med sju lärare verksamma i årskurs F-3. I analysen av empirin använder vi oss av kritisk diskursanalys som metod med fokus på textens ordval och modalitet. Vi har även sett till vilka diskursiva praktiker lärarna agerar inom och vilken social praktik de förhåller sig till i sina berättelser.Resultatet visar att lärarna rör sig inom flera olika diskurser, samtidigt som det saknas en övergripande urvalsdiskurs. Lärarna anger att de använder sig av olika strategier för sitt urval av bilder och visuella media till sin undervisning. Lärarnas användande av bildbegreppet och deras urvalsstrategier speglar lärarnas egna visuella kultur. En gemensam urvalsstrategi är att de utgår från eleverna i sitt urval. Samtidigt präglas den diskursiva praktiken av deras egen visuella kultur. I detta konstrueras eleverna som delaktiga eller icke-delaktiga i skolans visuella kultur.

Syftet med denna studie är att synliggöra och förstå på vilka sätt andraspråkselever är delaktiga när de möter skönlitteratur och vilka arbetssätt lärare använder när de arbetar med skönlitteratur i ett klassrum med andraspråkselever. Jag har gjort en kvalitativ studie där observationer på fyra skolor utgör materialet som jag drar mina slutsatser utifrån. Resultatet av denna studie är att alla klassrum är fyllda av interaktion mellan elev-elev och elev-lärare. Litteraturarbetet tar sig uttryck på olika sätt men det finns också många likheter. Slutsatser att dra av denna studie är att skönlitteratur främst var en resurs för ordkunskap under de observationer som gjordes, men att det även fanns tendenser till mer litteraturdidaktiska val utöver det mer språkdidaktiska.

Då det idag finns forskning som menar att nyttjandet av skönlitteratur i NO-undervisningen är fördelaktigt för eleverna när det kommer till deras kunskapsutveckling, intresse och nyfikenhet har jag för avsikt att ta reda på mer om detta.Jag har genom detta arbete fått möjlighet att intervjua fem grundskolelärare som alla arbetar i olika kommuner i Sverige. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur grundskolepedagoger använder sig av skönlitteratur i sin NO-undervisning. Jag har utgått ifrån frågeställningarna: På vilka sätt använder verksamma pedagoger skönlitteratur i den naturvetenskapliga undervisningen i åk 1-3? På vilka sätt kan man som pedagog utgå ifrån skönlitteratur för att öka elevers nyfikenhet för ämnet? Alla pedagoger undervisar i NO-ämnena och försöker att göra sin undervisning så varierad som möjlig där de även använder skönlitteratur som kunskapskälla.

Svenska elevers resultat inom läsning har under de senaste åren sjunkit. Läsdelegationen poängterar att det behövs läsfrämjande insatser för både elevers läsförmåga och läsmotivation. Syftet med denna kunskapsöversikt är att utforska den interaktiva högläsningens effekter på lågstadieelevers språkutveckling; vad krävs för att interaktiv högläsning skall gynna barns språkutveckling? Tio vetenskapliga artiklar valdes ut genom en systematisk informationssökning i såväl nationella som internationella databaser. Fyra teman identifierades i en tematisk analys. Resultatet visar att interaktiv högläsning är en del av en större lärprocess som behöver förankras i anslutande literacy-aktiviteter. Av lärare fordras förberedelse, kunskap i och förståelse för metoden, där medvetna litteraturval ingår. För både lärare och elever behövs även kroppsliga och sinnliga inslag för att stärka elevernas förståelsearbete. Slutsatsen landar i att det ställs stora krav på lärare för att den interaktiva högläsningen ska verka språkutvecklande. Därmed önskar vi vidare kompetensutveckling för lärare inom ämnet. Avslutningsvis diskuteras kunskapsöversiktens metod och brister samt förslag på vidare forskning.