Vi lever i en digitaliserad värld där teknikanvändning blir allt vanligare för varje dag samtidigt som engelska är ett världsspråk. Därför är användningen av digitala verktyg i engelskundervisningen relevant, eftersom lärare använder tekniken för att stödjaspråkinlärning, förmedla information, förtydliga instruktioner och förhindra svårigheter. Studiens syfte är att synliggöra vilka digitala verktyg de deltagande lärarna använder sig av, på vilket sätt de används och varför de används i engelskundervisningen. Studien är kvalitativ och bygger på ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer med fem F–3-lärare som beskriver hur de undervisar i engelskämnet med hjälp av digitala verktyg. Det didaktiska teoretiska perspektivet används för att analysera studiens data från observationerna och intervjuerna. Resultatet visar att lärare som har intresse för digitala verktyg i engelskundervisningen använder sig av dator, smartboard och projektor. I resultatet framkommer det att lärares digitala kompetens har betydelse vid användning av olika verktyg och att de deltagande lärarna tycker att tekniken underlättar undervisningen samt skapar tydlighet.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur F-3 lärare tolkar, är medvetna om och arbetar i sitt klassrum ur ett genusperspektiv. Vi har använt av oss två kvalitativa metoder, fyra klassrumsobservationer som följs upp av fyra lärarintervjuer. Det vi har sett i våra genomförda observationer och fått höra i våra intervjuer visar både skillnader och likheter både på utförande av aktiviteter och hur lärarna själva upplever arbetet för en mer jämställd skola. Vårt insamlade material stämmer även med tidigare forskning, att pojkar ofta tar mer plats och förväntas ha ett större talutrymme än flickor. Även bemötandet i och utanför klassrummet är olika mellan pojkar och flickor. Dock anser vi att våra informanter har både kunskap och är medvetna om arbetet mot en mer jämställd skola i olika grad, men det verkar svårt att sätta ord på hur detta sker i praktiken. Vi ser spår av gamla mönster i skolan än idag.

Syftet med den här studien är att undersöka lärares uppfattning kring hur de arbetar med högläsning som undervisningsmetod i klassrummet. Lärarnas arbete med högläsning som metod är intressant att studera eftersom högläsning som undervisningsmetod minskar i takt med att elever själva lär sig läsa. Högläsning som begrepp finns inte dokumenterat i styrdokumenten trots att det i flera delar av läroplanens övergripande mål går att läsas in. Studiens empiriska material insamlades genom en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sex lärare som arbetar i årskurs F-3. Analys av resultaten av dessa intervjuer visaratt lärarna i stor utsträckning använder sig av högläsning som undervisningsmetod vid språkutvecklande arbete. Dock är lärarna i studien inte alla medvetna om att de gör det. Studiens resultat stämmer överens med den tidigare forskning som presenterats. Lärarna är medvetna om högläsningens betydelse och vikten av samtal kring det upplästa för elevers språkutveckling. Samtliga lärare i denna studie har planerat in kontinuerliga högläsningsstunder i schemat för att maximalt gynna elevernas språkutveckling. / <p>Inriktning svenska</p>

Denna litteraturstudie handlar om hur nyanlända elever kan utveckla det svenska språket i samband med lärarens roll och framgångsfaktorer. Syftet med studien är att undersöka hur nyanländas språkutveckling behandlas i forskning i svenskämnet i årskurs F-3, med fokus på undervisning och framgångsfaktorer som påverkar språkutvecklingen. Studien har sin utgångpunkt i den sociokulturella teorin. Materialet som analyserats är vetenskapliga texter av olika publikationstyper. Vi har använt oss av nationella och internationella undersökningar. Resultatet av materialanalysen visar att nyanländas språkutveckling gynnas av att använda språket i olika sammanhang och genom att använda det svenska språket i hemmet. Lärarens undervisning och inställning har en avgörande roll i hur nyanlända elever utvecklar det svenska språket. Genom att läraren använder sig av användbara metoder och arbetssätt samt bjuder in eleverna till samtal gynnas deras språkliga förmåga. Detta påverkar i sin tur hur nyanlända elever lär sig nya kunskaper och utvecklas. Utöver vikten av lärarens undervisning, spelar andra faktorer en stor roll i nyanländas språkutveckling. Det har visat sig att förkunskaper och erfarenheter elever bär med sig som familjens bakgrund och förhållandet till modersmålet är några faktorer som påverkar språkutvecklingen. För att nyanlända elever ska lära sig och utveckla det svenska språket är det av stor vikt att läraren ser över sin undervisning, vilka strategier och arbetssätt som läraren använder sig av. Dessutom är det viktigt med ett gott samarbete mellan hemmet och skolan så att elevernas nivå följs upp och utvecklas.

Den här uppsatsen innefattar hur dialogisk högläsning påverkar yngre elevers läsförståelse och läsintresse i svenskundervisningen i årskurs F-3. Uppsatsen belyser även lärarens syn på dialogisk högläsning i svenskundervisningen. En PISA undersökning som genomfördes 2012 i läsförståelse visade att elever i den svenska skolan hade ett sämre resultat än det internationella genomsnittet. Syftet med den här uppsatsen är att granska vad tidigare forskning skriver om hur dialogisk högläsning kan bidra till en ökad läsförståelse och ökat läsintresse hos elever i årskurs F-3. Dessutom granskas vad forskningen säger om lärares åsikter kring dialogisk högläsning. Analysens material grundar sig i den sociokulturella teorin. Materialet som har analyserats är vetenskapliga artiklar som både har varit nationella och internationella. Litteraturstudiens resultat visar att dialogisk högläsning påverkar yngre elevers läsförståelse och läsintresse positivt. Med hjälp av dialogisk högläsning får eleverna en utökad kunskap i att återberätta, sammanfatta, större ordförråd och kunna läsa mellan raderna. Genom samspel och kommunikation med andra får eleverna ett utökat läsintresse. Resultatet visar även att vissa lärare inte ser dialogisk högläsning som en undervisningsform utan använder det som en metod för att få eleverna att koppla av. För att dialogisk högläsning ska ha en positiv effekt på elevers läsförståelse och läsintresse behöver läraren ha ett tydligt syfte med undervisningen och vara väl förberedd.

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar lärare i åk 1-3 upplever att det finns med undersökande arbetssätt för att främja elevernas lärande i biologi. Vidare är studiens syfte att söka svar på hur undervisningen i biologi påverkas av de möjligheter och utmaningar som enligt lärarna finns med undersökande arbetssätt. Studiens frågeställningar besvarades med hjälp av underlag från semistrukturella kvalitativa intervjuer med sex lärare. Resultatet visar att lärarna tycker att undersökande arbetssätt kan bidra till att ny kunskap befästs i större utsträckning än om endast teoretiska lektioner hölls och att det skapar intresse för NO-ämnena. Lärarna vill använda mycket undersökande arbetssätt i biologiundervisningen men anger att tidsbrist kan vara ett stort problem. Enligt resultatet anger lärarna att eleverna genom undersökande arbete kan lära tillsammans samt att de utvecklas av att arbeta undersökande i grupper. Resultatet överensstämmer till stor del med tidigare forskning med undantag för om elevers olika kunskapsnivåer ses som en utmaning eller möjlighet i det undersökande arbetssättet. Lärarna i denna studie ser möjligheter med elevers olika kunskapsnivåer medan tidigare studier visar att lärare upplever dessa som ett hinder och en utmaning. Studien kan därmed ses som ett komplement till tidigare forskning.

I detta examensarbete undersöks klassrummet som kommunikativt rum. Forskning visar atttalutrymmet i klassrummet är ojämnt fördelat, på så sätt att läraren tar den största delen avtalutrymmet jämfört med eleverna. Enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmen (2011) ska "eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sitt tal- ochskriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga” (s. 247). Klassrummet somkommunikativt rum utforskas i detta examensarbete genom att undersöka på vilka sätt lärarearbetar i de lägre årskurserna för att låta alla elever komma till tals. Det är i begreppetflerstämmighet som examensarbetet tar sin teoretiska utgångspunkt. I examensarbetet har jagvalt att göra en empirisk, kvalitativ och en kvantitativ undersökning genom insamling,bearbetning och analys av data från observationer i fyra olika klassrum, i årskurs 1-3, ochintervjuer med de fyra klasslärarna.Resultatet visar att lärare och elevers talutrymme är jämnt fördelat. Lärarna står för igenomsnitt 51% i de fyra klasserna och eleverna för 49%. Sett till antal interaktionerförekommer stora variationer hos eleverna. Den elev som har färst antal har endast eninteraktion och den elev som har flest har 24 stycken interaktioner.Lärarintervjuerna ger en beskrivning av olika sätt att möjliggöra interaktion och muntlighet,genom att organisera undervisningen, planera undervisningens innehåll samt sittförhållningssätt mot enskilda elever.

Syftet med detta examensarbete var att se i vilken utsträckning leken kan vara en metod för inlärning av de naturvetenskapliga ämnena och för elevernas begreppsförståelse. Det är en kvalitativ studie som genomfördes genom användning av semistrukturerade intervjuer av nio elever i en förstaklass i en grundskola belägen i en mindre kommun. Det har även placerats ut lekar som eleverna hade tillgång till under rasterna. Lekarna är kopplat till lärarens naturvetenskapliga undervisning och var frivilligt för eleverna att använda. Jag har valt att arbeta utifrån frågorna:1.Hur använder eleverna de naturvetenskapliga begreppen kopplade till kroppen före och efter leken?2.I vilken utsträckning använder eleverna leken och upplever eleverna leken som ett lärandemoment?Resultatet blev att en del av eleverna tycker det är kul att ha tillgång till ”lekmaterial” på rasterna och använder det gärna och ser de det som en lärandesituation. Det visade sig också att leken har en positiv inverkan på elevernas lärande och är en tillgång i undervisningen samt kan fungera som inlärningsmetod.

Understött av tidigare forskning och teoretiska perspektiv antas väl valda digitala spel, genom didaktiskt genomtänkta undervisningsformer, kunna utgöra ett särskilt gynnsamt alternativ till traditionell matematikundervisning i den svenska grundskolans tidigare årskurser. Detta i egenskap av att tillåta konceptuellt främjande aktiviteter genom inre motivation och att kunna föranleda situerat lärande i virtuella lärandemiljöer.Genom en enkätundersökning riktad mot lärare verksamma i åk F–3 kartläggs deras syn på och användning av digitala spel i matematikundervisningen och hur dessa motsvarar förutsättningar för situerat lärande. En vanligt förekommande speltitel väljs sedan mot bakgrund av enkätsvaren, varpå den analyseras för att bedöma i vilken grad den är lämpligt utformad för att underbygga den nödvändiga inre motivationen.Utifrån resultaten förefaller digitala spel i den faktiska undervisningen, i motsats till den potential de antas besitta, förekomma främst som verktyg för instrumentell, konceptuellt begränsande färdighetsträning. Såväl i lärarnas inställning till som i användande av spel och deras återkommande val av den analyserade speltiteln. Detta problematiseras och föranleder en önskan om ytterligare forskning som genom praktiska studier kan tydliggöra hur lämpliga digitala spel kan användas på vis som gynnar utvecklandet av en konceptuell matematikförståelse.

Syftet med vår studie har varit att ta reda på fyra pedagogers uppfattningar om fenomenet utomhuspedagogik. Vi har undersökt deras uppfattningar om fördelar och svårigheter med att bedriva utomhuspedagogik i NO-undervisningen. Vi har med vår studie även försökt få en djupare förståelse för vad det är som avgör om man väljer att använda utomhuspedagogik i sin undervisning eller inte. Då vi syftar till att se den enskilda pedagogens uppfattning av fenomenet utomhuspedagogik har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och en fenomenografisk ansats för att analysera vår insamlade data. Resultatet av vår studie visar att de intervjuade pedagogernas uppfattning av utomhuspedagogik är mycket lika varandra och stämmer väl med den bild som andra studier visat. Deras uppfattning om utomhuspedagogik är positiv men trots detta har utomhuspedagogik inte en framträdande roll i deras undervisning.