• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 320
  • 1
  • Tagged with
  • 321
  • 321
  • 117
  • 98
  • 81
  • 81
  • 57
  • 56
  • 50
  • 50
  • 49
  • 47
  • 46
  • 46
  • 46
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
161

Lärplattans betydelse för utveckling av skrivförmågan : En litteraturstudie om användandet av lärplattan i skrivundervisningen i årskurs F-3 / The importance of the learning tablet for the development of writing skills : A literature study on the usage of the learning tablet in writing education in grade F-3

Milenkovic, Damjan, Melin, Vilma January 2021 (has links)
Den här litteraturstudien lyfter fram hur lärplattan används för att utveckla skrivförmågan i årskurs F-3. Samhällets digitalisering är i ständig utveckling, därför är det av vikt att skolan möter denna utveckling då lärare har som uppdrag att integrera digitala skrivverktyg i undervisningen. Lärplattan är ett digitalt verktyg som skolor idag använder sig flitigt av och därför är det väsentligt att undersöka hur lärare arbetar med lärplattan för att utveckla elevers skrivande. En litteraturstudie har genomförts genom att analysera och sammanställa information från vetenskapliga tidskriftsartiklar. Flertalet artiklar utgick ifrån den sociokulturella teorin därför beaktas den i studien. Informationen från de vetenskapliga tidskriftsartiklarna visade på applikationer som kan användas i skrivundervisningen, hur elever samarbetade med lärplattan samt möjligheter och utmaningar. Resultat visar huvudsakligen på möjligheter genom ökad motivation och engagemang, möjligheten att redigera och skapa längre texter med bättre flyt. Utmaningen med det digitala verktyget är att tekniken inte alltid fungerar, eventuella negativa hälsoaspekter samt svårigheter för lärare med kontroll över undervisningen. Genom att läraren använder genomtänkta tillvägagångssätt kan lärplattan ha positiv påverkan på elevers skrivförmåga.
162

Spelar högläsning och biblioteksbesök någon roll? : En litteraturstudie om hemmets betydelse för barns läsutveckling i skolans årskurs F-3 / Does reading aloud and library visits matter? : A literature study of the signification of home for children's reading development in grades F-3

Sundbring, Helena, Ekman, Frida January 2021 (has links)
I denna litteraturstudie undersöks huruvida hemmet har en påverkan på läsutvecklingen och vikten av hemmets och skolans samarbete för elevernas läsutveckling kommer även att belysas. Litteraturstudiens syfte är att granska huruvida elevernas läsutveckling påverkas beroende av om de får stöd hemifrån. För att besvara syftet kommer följande frågeställningar att ligga till grund för studien: Påverkas elevernas läsutveckling av hemmet och i så fall hur och om vårdnadshavares och skolans samarbete har en betydande roll i elevernas läsutveckling. I bakgrunden får läsaren ta del av information om ämnet för att få en tydlig förförståelse för att lättare kunna ta del av det som presenteras och diskuteras i resultatet och diskussionen. I metodavsnittet kommer läsaren att få ta del av hur urvalet och insamling av vetenskapliga artiklar har gått till. Söktjänsterna samt databasen som har använts är Primo, SwePub och ERIC. Det valda artiklarna består av både nordisk och internationell forskning. Under resultatdelen redogörs det för tidigare forskning kring ämnet och läsaren får här ta del av olika studiers resultat. Studiens resultat visar att hemmet, familjernas olika rutiner och bakgrunder ofta har en påverkan på barns läsutveckling. De flesta forskare belyser vikten av hemmets engagemang i relation till läsutvecklingen. Engagemanget kan bestå av flera faktorer, exempelvis läsning kopplat till flyt i läsningen, ordförråd och ordförståelse, antal böcker i hemmet samt samarbetet med skolan. Resultat från forskningen menar också på att ett gott samarbete med skolan är väsentligt för elevernas läsutveckling. Går det tidigt att introducera barnen i hemmet till läsning kommer det med stor sannolikhet att ligga till grund för den framtida läsutvecklingen.
163

Finns det samband mellan hur ofta F-3 elever spenderar fritid utomhus och engagemang vid NO-undervisning utomhus?

Elin-Maria, Fernandes January 2021 (has links)
Syftet med denna fallstudie var att studera om det finns någon koppling mellan hur ofta eleverna spenderar sin fritid utomhus och engagemang vid NO-lektioner utomhus. Vidare var det övergripande syftet att genom studien bidra med reflekterande tankar kring skolans roll för att stimulera elevernas naturkontakt och känsla för naturen. Data samlades genom enskilda intervjuer med åtta elever i årskurs ett samt genom en gruppintervju med deras två NO-lärare. Resultatet visade att majoriteten av eleverna tycker om att vara utomhus både på fritiden och vid NO-lektioner och att de flesta av dem gärna ser att de har fler lektioner utomhus, detta trots att de helst spenderar fritiden inomhus. Utifrån denna fallstudie går det inte att dra den generella slutsatsen att elevers inställning till NOundervisning utomhus influeras av hur ofta elever spenderar fritiden ute. I diskussionsdelen ges förslag på hur skolan kan bidra till att elever skapar en kontakt och känsla för naturen.
164

Bedömning inom naturorienterande ämnen i årskurs 1-3 : En fallstudie utifrån lärares samt rektorers perspektiv

Palm, Frida January 2021 (has links)
Syftet med fallstudien var att ge insikt om bedömningsfrågor relaterade till naturorienterande ämnen i f-3, ur såväl lärares som rektors perspektiv. Vidare var syftet att ge insikt i hur rektorer ser på sin roll kring kompetensutvecklande insatser rörande bedömningsfrågor. Genom kvalitativa intervjuer, med rektorer och lärare från två olika skolor, undersöktes på vilka sätt elever bedöms i de naturorienterande ämnena och vilken roll rektorerna har kring bedömning. Resultaten visade att eleverna i årskurs 1-2 till största del bedöms i sitt praktiska arbete, om de är delaktiga och visar intresse. Resultaten visade vidare att rektorerna anser att deras roll är att se till att lärarna har de förutsättningar som krävs för att kunna bedöma eleverna. En viktig slutsats är att det finns en problematik och komplexitet kring tiden när det gäller kollegialt arbete med bedömningsfrågor. Kärnämnen tar större plats och ges större utrymme att diskuteras än vad naturorienterande ämnen gör.
165

Elevers användning av representationsformer i multiplikationsundervisning : En litteraturstudie om representationsformer i multiplikationsundervisning och hur växling mellan dessa gynnar elevers förståelse för multiplikation. / Pupils use of representations in the multiplication classroom A : A literature study about representations in the multiplication classroom and how switching between representations benefits students understanding of multiplication.

Mattsson, Frida, Ungurjanovic, Karolina January 2021 (has links)
Matematik ses vara ett av skolans viktigaste ämnen och därmed krävs goda kunskaper för att människan ska förstå och ges möjligheter att förstå samhället vi lever i. Elever behöver se samband mellan begrepp och matematiska symboler för att utveckla en djupare förståelse för matematik. Litteraturstudien kommer att fokusera på hur elevers användning av representationsformer i multiplikationsundervisningen. Studien kommer även lyfta hur växling mellan representationsformer gynnar elevers förståelse för multiplikation. Syftet ska besvaras genom frågeställningarna: Vilka representationsformer används av elever enligt forskning i multiplikationsundervisningen? Hur kan förmågan att växla mellan olika representationsformer gynna elevers förståelse för multiplikation? Litteraturen samlades in i databasen ERIC. De artiklar som användes var internationella. Resultatet visar att det är viktigt att använda flera representationer i multiplikationsundervisning och att växla mellan dem för att elever ska ges möjlighet att utveckla förståelse för multiplikation. Flera studiers resultat menar på att den rektangulära representationsformen är att föredra för att elever ska utveckla kunskap för att multiplikation är två dimensionellt. Vidare visar resultatet att konkreta modeller hjälper elever att se kopplingar mellan det konkreta och matematiska symboler. Användning av modeller som är kopplat till elevens vardag skapar mer engagemang hos eleverna. Studien visar att användning av flera representationsformer parallellt hjälper elever att utveckla en djupare förståelse för multiplikation.
166

"Jag fattar inte, kan du förklara igen" : En kvalitativ studie om lärares och studenters ämneskunskaper i svenska / I don´t get it, could you explain it again" : A qualitative study of teachers’ and students’ subject knowledge in Swedish

Håkansson, Moa, Karlsson, Isabelle January 2021 (has links)
Syftet med studien är att undersöka grundlärarstudenter F–3 och verksamma F–3-lärares uppfattningar om sina ämneskunskaper och om de anser att det är tillräckliga eller otillräckliga för att kunna bedriva undervisning inom svenskämnet i förskoleklass och i årskurserna 1–3. Syftet med studien är även att undersöka eventuella likheter och skillnader mellan de två urvalsgrupperna angående ämneskunskaper inom svenskämnet. En kvalitativ datainsamlingsmetod i form av grundad teori användes i studien. De teoretiska perspektiven som har använts är Schulmans Pedagogical Content Knowledge, Piagets teori om den själsliga utvecklingen inom fasen 7–12 år samt Lockes empirism. Resultaten visar att grundlärarstudenter och verksamma lärare har uppgett sig ha tillräckliga ämneskunskaper i svenskämnet. En del informanter uppger vikten av praktiska moment i utbildningen. Resultaten visar vissa likheter och skillnader mellan urvalsgrupperna. De tre områden som önskas eller ges som stöd när ämneskunskaperna i svenska inte är tillräckliga är arbetslaget, lärarhandledningar och fortbildning. Slutsatsen är att undervisning har uppgetts kunna bedrivas inom årskurserna F–3 genom utbildning eller genom praktiska erfarenheter, dock finns otillräckliga ämneskunskaper om hur undervisningen ska planeras och bedrivas för elever med svenska som andraspråk.
167

Lärares digitala kompetens i läs- och skrivundervisningen : - Hur skapas en lyckad undervisning med digitala verktyg? / Teachers' digital competence in reading and writing education : How can teachers create a successful education with digital tools?

Hultqvist, Elin, Widjesjö, Terese January 2021 (has links)
Denna litteraturstudie belyser hur viktigt det är att lärare har en bred kompetens kring digitala verktyg. Den digitala kompetensen i läs- och skrivundervisningen krävs för att skapa lärorika lektionstillfällen för eleverna. En bred digital kompetens ökar chanserna till att kunna lösa problem som eventuellt kan uppstå med tekniken. Digitaliseringen har bidragit med många fördelar, bland annat har den underlättat för elever med skrivsvårigheter. Men digitaliseringen har också bidragit med vissa svårigheter för både lärare och elever, bland annat behöver lärarna utveckla en ny form av kompetens. Syftet med denna studie är att belysa hur användandet av digitala verktyg i läs- och skrivundervisning behandlas i forskningen, samt vad som framkommit i forskningen angående lärarens roll och vilken digital kompetens som lärare behöver i arbetet med digitala verktyg i läs- och skrivundervisning i årskurs 1–3. För att kunna uppfylla syftet användes följande forskningsfrågor: Vilka möjligheter respektive hinder finns det med digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen? Vilken betydelse har lärares digitala kompetens i samband med läs- och skrivundervisning som genomförs med hjälp av digitala verktyg?  Materialet som undersöktes består av 16 vetenskapliga artiklar inklusive tre böcker och fyra avhandlingar. Artiklarna och litteraturen är både nationell och internationellt. Resultatet visar att det är skillnader mellan lärares digitala kompetenser. Många lärare har gått en lärarutbildning där det visat sig vara otillräckligt med didaktisk kunskap kring digitala verktyg. Tiden var också något som resulterade i en bristande digital kunskap, det var inte avsatt tillräckligt med tid för att lära sig det som behövdes. Andra resultat som framkommit i studien är att det finns fler möjligheter än hinder med att använda sig av digitala verktyg i undervisningen. I takt med att samhället digitaliseras, ställs allt högre krav på lärare att kunna hantera den digitala tekniken som erbjuds. Med mer avsedd tid till att utveckla lärares digitala och didaktiska kompetens, kan elevernas läs- och skrivundervisning få en högre kvalitet.
168

Relationen mellan kooperativt lärande och elevers utveckling i de samhällsorienterade ämnena / The relationship between cooperative learning and studentsdevelopment in social science education

Norstedt, Ida January 2021 (has links)
I denna kvalitativa studie undersöker jag lärares attityder och föreställningar av hur det kooperativa lärandet kan främja elevers lärande. Detta är avgränsat till lärare som arbetar med de samhällsorienterade ämnena i årskurs F-3. Studiens teoretiska ram utgår från det sociokulturella perspektivet där fokus ligger på kommunikation och interaktion. Undersökningen är gjord med semistrukturerade intervjuer av fyra lärare från två olika skolor. Resultaten visade att respondenterna anser att kooperativt lärande bidrar till elevers lärande, både språkligt, kunskapsmässigt och relationellt. Inom de samhällsorienterade ämnena arbetar lärarna mycket med att utveckla elevernas begreppsförståelse med hjälp av kooperativa strukturer. Lärarens inställning till kooperativt lärande är avgörande för hur arbetsmetoden används. Läraren måste vara villig att utföra metoden och sätta sig in i teorin och strukturerna för att det ska gynna elevers lärande.
169

Högläsning – nyckeln till ett läsintresse för skönlitterära texter? : En intervjustudie om lärares syn på högläsning

Vacchi, Anna January 2021 (has links)
Tidigare forskning beskriver att högläsning främjar ett läsintresse. Samtidigt visarPISA-resultat att läsintresset hos elever minskar. Utifrån den inspektionen väcktes ennyfikenhet i mig att undersöka hur lärare arbetar med högläsning kombinerat med att främjaett läsintresse. Syftet med denna studie är därmed att undersöka hur lärare i årskurs 1–3beskriver att de arbetar med högläsning i svenskundervisningen för att främja elevernasläsintresse för skönlitteratur. I studien har sex behöriga lärare i årskurs 1–3 deltagit. För attkunna besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod bestående av semistruktureradeintervjuer. Studiens resultat sammanställdes utifrån lärarnas uttalande och analyseradesdärefter. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att samtliga lärareser högläsningen som viktig och att de därför läser varje dag. Däremot visar lärarna enbristande medvetenhet om planerade högläsningstillfällen samt hur lärarna aktivt kan arbetamed högläsning för att främja ett läsintresse. Slutsatsen blir därmed att lärare bör få merkunskap om hur det går att arbeta med en högläsningsbok för att kunna utveckla olikaaspekter i läsutvecklingen och läsintresset. / <p>Svenska</p>
170

Utvecklande och engagerande - eller ett nödvändigt ont? : En studie om möjligheter och hinder i lärares arbete med skönlitteratur och boksamtal med koppling till värdegrundsfrågor i årskurs F-3

Dellert, Marie, Forsslund, Sophie January 2021 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur F-3 lärarna i studien beskriver sitt arbete med läsning och boksamtal med koppling till värdegrundsfrågor i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) (2019, s. 6 - 7). Samt undersöka om dessa lärare anser sig uppleva några hinder i arbetet med läsning och boksamtal. De forskningsfrågor som denna studie utgår från är: ·       Hur beskriver F-3 lärare att de arbetar med läsning av skönlitteratur kopplat till värdegrundsfrågor i Lgr11 i sin undervisning? ·       Hur beskriver F-3 lärare att de arbetar med boksamtal kopplat till värdegrundsfrågor i Lgr11?  ·       Uppger F-3 lärare att det finns några hinder i planeringen och genomförandet av skönlitteratursläsning och boksamtal i undervisningen?   Författarna till denna studie genomförde en webbaserad enkätundersökning och fick in 21 svar. Enkätundersökningen skickades ut till alla grundskolor med årskurserna F-3 i våra hemkommuner och närliggande kommuner samt delades via lärarforum på Facebook. Enkäten bestod av 15 frågor där lärarna fick beskriva hur de arbetar med skönlitteratur och boksamtal med koppling till värdegrundsfrågor samt att lärarna fick förklara vilka hinder och möjligheter de upplever i det arbetet. Analysen utfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där vi har tagit stöd i Karin Jönsson och Aidan Chambers forskning och teorier som belyser hur läsning och boksamtal i skolan är en del av ett givande socialt samspel. Resultaten visade på att majoriteten av lärarna i denna studie arbetar kontinuerligt med skönlitteratur och boksamtal kopplat till värdegrundsfrågor samt visade på en positiv attityd gentemot arbetet med skönlitteratur och boksamtal. Det största hindret som angavs i planeringen och utförandet av arbetet var tidsbrist. Samtidigt som resultaten visade att lärarna har en stor kunskap om varför denna typ av arbete är viktigt och vi utläste en glädje över att arbeta på detta sätt. Vi som genomförde studien är två grundlärarstuderande som går sjätte terminen på grundlärarutbildningen med inriktning F-3 vid Uppsala universitet. På grund av rådande pandemi så har författandet av denna studie skett dels via zoom, dels i ett delat dokument i Word. Litteraturen delades upp mellan oss och diskuterades under dagliga zoommöten. Enkäten och följebrevet skrev vi tillsammans. Arbetet med att analysera och gå igenom de svar vi fått in på enkäten genomfördes både gemensamt och individuellt.

Page generated in 0.0408 seconds