Studiens syfte är att med hjälp av denna systematiska litteraturstudie undersöka om förändringar inom teknikämnet i årskurs 1-6 kan öka flickors teknikintresse. Frågeställningen som det sökts svar på i aktuell internationell forskning, är följande: Anser aktuell forskning att skolan bör förändras för att öka teknikintresset hos flickor i årskurs 1-6, och i så fall, varför och på vilket sätt? För att få svar på frågeställningarna har systematiska sökningar i databaserna Eric (Proquest), Summon och www.avhandlingar.se gjorts. Engelska sökord som är aktuella för ämnet har valts ut för att ge en bred men ändå riktad sökning. Resultatet till studien är baserad på två avhandlingar och fem artiklar, varav en artikel är en metaanalys och fyra är forskningsstudier. Resultatet visar att flickors teknikintresse kan öka med hjälp av en mer genusmedveten undervisning som tar hänsyn till flickor och pojkars olika intressen. Det har också visat sig att det är av stor vikt för flickor att få en tidig god teknikundervisning för att öka självförtroendet inom ämnet, då val till framtida utbildningar och yrken görs tidigt. För att dessa åtgärder ska kunna genomföras krävs det att lärare och skolledare får mer utbildning i ämnet teknik och hur en genusmedveten undervisning kan bedrivas.

Syftet med detta arbete är att få en ökad insikt i vad svenska lärare har för attityder till arbete med sång, rim och ramsor i engelskundervisning för grundskolans tidigare år. Frågeställningarna är: 1. Vad har lärarna i studien för attityder till arbete med sång, rim och ramsor inom engelskundervisning? 2. Hur arbetar lärarna i studien med sång, rim och ramsor inom engelskundervisning? 3. Hur ser lärarna i studien på vikten av sin egen roll i arbetet med sång, rim och ramsor i engelskundervisning? I studien utfördes sex stycken semi-strukturerade intervjuer med lärare som arbetar eller nyligen arbetat med engelskundervisning för årskurserna F-3 i en mellanstor kommun i sydvästra Sverige. I resultatet framkom att det finns betydande skillnader i hur individuella lärare arbetar med och ser på arbete med sång, rim och ramsor. Även flertalet likheter framkom, som i sin tur liknade de resultat från tidigare forskning som tas upp i bakgrunden. Flera lärare har en mycket positiv attityd till arbete med sång, rim och ramsor i engelskundervisningen, men det råder stora skillnader i hur lärarna upplever det faktiska värdet för engelskundervisningen och elevernas språkutveckling. Hur lärarna arbetar med sång, rim och ramsor varierar också stort mellan olika lärare, men återkommande knöt lärarna dessa moment till de teman och övriga ämnen som behandlades i undervisningen. Gemensamt var också en bredd i material och medieringsmetoder, samt ett multimodalt arbete som ofta kombinerade ljud, bild och rörelser. Gällande lärarnas roll var de helt eniga i att lärarens engagemang och deltagande hade en stor inverkan på hur arbetet med sång, rim och ramsor mottogs av eleverna. Enligt intervjusvaren deltog alla lärarna i dessa moment, och lät sig inte hindras av faktorer som självförtroende eller bristande kunskaper. Som vidare forskning föreslås mer djupgående studier i lärares attityder, kombinerat med fältstudier och elevintervjuer, för att på så vis uppnå en mer heltäckande bild av arbete med sång, rim och ramsor i svensk kontext.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka högläsningens betydelse i klassrummet med inriktning mot förskoleklass till årskurs tre. I studien granskas arbetssätt kring högläsning och högläsningens effekter på eleverna.   Materialinsamlingen för den här kvalitativa litteraturstudien har genomförts via databaser och manuella sökningar. Resultatet av våra sökningar gav oss tolv vetenskapliga artiklar som ligger till grund för denna litteraturstudie. Genom artiklarna har vi hittat följande teman: boksamtal, modeller för arbete med högläsning, läsning i grupp, ordförråd, förståelse av text och motivation.   Litteraturstudien visar att lärarens högläsning har betydande effekter på elevernas språkutveckling. Forskningen visar att högläsning kan genomföras på olika sätt där det interaktiva samspelet blir en viktig del för en givande högläsning. När undervisningen grundar sig i dessa arbetssätt bidrar det till många påtagliga effekter hos eleverna. De främsta effekterna är en utveckling av ordförråd, förståelse och motivation.

Syftet med studien var att skapa kunskap om elevers subtraktionsstrategier vid tvåsiffriga tal. Studien bestod av elevers lösning av skriftliga subtraktionsuppgifter, skriftlig redovisning av sina subtraktionsstrategier samt elevintervjuerna, Studien genomfördes i åk 2 och åk 3 på två olika skolor. Studien visade att de flesta av deltagare inte hade utvecklat sin taluppfattning så långt för att de skulle behärska mera avancerade subtraktionsstrategier samt att växla mellan olika subtraktionsstrategier. I de fall flexibel användning av subtraktionsstrategier förekom visade det sig inte ha koppling till egenskaper hos talen. Skillnader mellan skolor och individuella skillnader mellan eleverna gällande val av subtraktionsstrategier och på vilket sätt de uttrycktes var stora. Den skriftliga uttrycksformen passade inte för många elever i årskurs 2. För att kunna använda avancerade subtraktionsstrategier krävs en utvecklad taluppfattning samt att eleverna undervisats om de mest effektiva subtraktionsstrategier. Förmågan att uttrycka sina matematiska tankar med hjälp av olika uttrycksformer är individuell och den behöver tränas. / <p>Matematik</p>

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att utifrån tidigare forskning analysera vilka didaktiska utmaningar religionslärare ställs inför i samband med stora läroplansförändringar, samt de skoldebatter som ligger till grund för dessa. Dessutom jämförs den svenska och den engelska modellen för religionsundervisning med målet att se om religionslärare i England och Sverige ställs inför samma utmaningar, eller om dessa skiljer sig åt, eftersom att den samtida religionsundervisningen är icke-konfessionell i båda länderna. Metoden som har använts är tematisering av tidigare forskning. Tematisering har skett utifrån de årtal då nya läroplaner släppts samt lärares religionsdidaktiska utmaningar. Jämförelsen mellan Englands och Sveriges religions undervisning har tematiserats efter likheter och skillnader. Denna uppsats visar att det finns ett samband mellan läroplansförändringar, förändringar i kursplanen för religionskunskap och debatter om skolan men också att följden av dessa förändringar leder till flertalet didaktiska utmaningar för religionslärare då de ska förhålla sig till nya direktiv.

Denna studie handlar om hur lärare i årskurs 1-3 använder surfplattor i matematikundervisningen. Syftet med studien är att ta reda på hur surfplattor används och hur lärarna arbetar med olika applikationer. För att få svar på det har kvalitativa intervjuer skett med tre lärare. Lärarna använde surfplattan i matematikundervisningen som ett komplement till den ordinarie undervisningen. Trots att surfplattorna användes som komplement förekom verktyget på hälften av alla matematiklektioner. Ingen av lärarna använde applikationerna utifrån utgivarens rekommendationer om sådana fanns. Fördelarna med verktyget var att det var motiverande för eleverna och de kunde göra fler repetitioner och nöta uppgifter. Nackdelarna var tekniska problem som slut på batteri eller nätverkskrångel.

Att kunna läsa samt att förstå vad man läser är en viktig och grundläggande förmåga i dagens samhälle och i skolan. Syftet med litteraturstudien är därför att granska hur forskning beskriver relationen mellan lässtrategimetoder och elevers läsförmåga i ämnet svenska för åldrarna 6–10 år. Studien tar sin utgångspunkt i frågeställningarna: Vad är läsförmåga? Vilka lässtrategimetoder beskrivs? Vilken påverkan har lässtrategimetodernas påverkan på elevernas läsförmåga? Hur används lässtrategimetoderna i undervisningen? Studiens material består av både internationella och nationella publikationer mellan åren 1984 och 2016. I denna litteraturstudie görs kopplingar mellan resultatet och den sociokulturella teorin samt den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar att eleverna utvecklar läsförmåga genom undervisning om lässtrategimetoder och lässtrategier. Undervisningen om lässtrategimetoder är explicit, det är läraren som modellerar och visar för att eleverna sedan ska kunna tillämpa dem själva.

Denna studie har syftat till att undersöka vilken betydelse 31 lärare, verksamma i årskurs F–3, ger genus vid val av arbetssätt och skönlitteratur i samband med högläsning. Syftet har konkretiserats genom en frågeställning som inneburit att söka svar på vad som är avgörande för dessa lärares val av högläsningsbok och hur dessa lärare ser på att arbeta med skönlitteratur med koppling till frågor rörande genus. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit det sociokulturella perspektivet och för studiens resultatanalys har de teoretiska verktygen inneburit en didaktisk ansats. För studien har använts kvalitativa metoder i form av enkäter och telefonintervju. Resultatet för studien visar att det finns ett genusperspektiv med i lärares val av böcker, vilket utgörs av att lärarna i sina val försöker variera pojk- och flickkaraktärer. Vidare framgår att samtliga lärare som deltagit i studien anser det vara viktigt att ha med ett genusperspektiv i valet av skönlitteratur. Att högläsa och sedan föra textsamtal framgår vara den metod som lämpar sig bäst för att kombinera skönlitteratur och genusfrågor. Samtalen utgörs av gemensamma diskussioner i klassrummet. Ett sådant arbete är enligt deltagande lärare i studien gynnande för eleverna, då de ges möjlighet att få ta del av andra elevers uppfattningar men även får delge sina egna tankar. På så vis möjliggörs att eleverna får en mer neutral syn på de båda könen. Viktigt för att en sådan metod ska kunna tillämpas på ett positivt sätt är att ha en god klassrumsmiljö, där eleverna känner sig trygga med varandra. Dessa resultat stämmer väl överens med den forskning som finns om att arbeta med skönlitteratur och genusfrågor. / <p>Svenska</p>

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur sambandet mellan lässtrategin inferensläsning och elevers läsförståelseutveckling presenteras genom tidigare forskning. Studien inriktar sig mot undervisning inom svenskämnet för årskurs F-3. Vidare belyser studien hur läraren genom språkutvecklande arbetssätt kan bidra till att utveckla elevernas läsförståelse. Läsutvecklingen lägger grunden för fortsatt kunskapsutveckling och är ett av skolans viktiga uppdrag. Lässtrategin inferensläsning kan utgöra en viktig del av identitetsskapandet eftersom eleverna genom strategin kopplar textens handling till egna erfarenheter och känslomässiga tillstånd. Alla elever får idag inte det stöd de behöver för att utveckla sin läsförståelse. Elever har dessutom olika förutsättningar att lära, vilket i sin tur ställer höga krav på lärarens kompetens och förmåga att anpassa undervisningen så att alla elever ges möjlighet att nå kunskapsmålen. Resultatet av det analyserade forskningsmaterialet visar sig knyta an till den sociokulturella teorin som belyser vikten av interaktion mellan lärare och elev. Datainsamlingen har skett genom informationssökningar i olika databaser. Det material som undersökts består både av nationella och internationella vetenskapliga artiklar och journaler. Avgränsningar som tillämpats vid informationssökningen är bland annat att den undersökta forskningen ska vara av aktuellt publikationsår samt att den behandlar en åldersgrupp som är relevant i förhållande till studiens syfte, vilket presenteras närmre i urvalet. I analysen av det undersökta materialet framkommer likheter och skillnader kring relationen mellan inferensläsning och läsförståelseutveckling. I studiens bakgrund förankras även litteratur som är relevant för studiens syfte samt kopplingar till svenska skolans styrdokument. Resultatet av studien visar att elevers läsförståelse utvecklas när lässtrategin inferensläsning undervisas genom dialogisk högläsning, frågeställningar och textsamtal. För att språk och läsförståelseutveckling ska ske är elevernas motivation samt interaktionen mellan lärare och elev avgörande.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen omskolverksamhetens kriterier för att agera vid kränkande behandling viaelektroniska medier. Datainsamlingsmetoden som används är kvalitativasemistrukturerade intervjuer, genomförda med tre lärare i årskurs 3, samt trerektorer för grundskolor. Svaren i studien resulterar i fem kategorier med demskäl till varför lärare och rektorer anser att skolverksamheten bör agera, utredaeller anmäla elektroniska kränkningar utanför skoltid. Slutsatsen är att lärareoch rektorer inte förefaller inta skilda perspektiv i denna frågeställning. Demotiverar sitt ställningstagande med hänvisning till kränkningarnaskonsekvenser på elevens psykiska hälsa, och åtar sig således ytterligareskyldigheter än vad Skollagen ålägger dem och skolverksamheten.