No description available.

Syftet med studien är att undersöka lekens utsträckning i undervisningen från förskoleklass till åk 1–2. Studien är kvalitativ. Metoden som används är intervjuer med sex lärare, detta för att undersöka en enskild grupp lärares subjektiva tankar och åsikter. För att undersöka studiens syfte har tre frågeställningar formulerats. Den första frågeställningen i vilken utsträckning leken används som ett pedagogiskt redskap i undervisningen. Resultatet presenteras i två grafer, där det sammanlagda resultatet visar en kraftig minskning av lekens utsträckning i undervisningen efter förskoleklass. Den andra frågeställningen som har formulerats är när leken används i undervisningen, detta för att undersöka lekens generella användningsområde för den enskilda läraren. Studien visar att det främst är rolleken som dominerar i ämnena bl.a. i svenska och engelska. Inom matematiken används främst spel som färdighetsträning. Den tredje frågeställningen som formulerats är vilket syfte lärarna har med att använda sig av lek i undervisningen.  Studiens resultat visar att lärarnas syfte med lek är att utmana och avdramatisera elevernas kunskapskrav samt att ge eleverna en varierad undervisning.   Studien redovisar utifrån litteraturstudier lekens betydelse och hur leken sammanfaller med lärande och utveckling, vilket koppas till min empiriska undersökning. I studien har lekens betydelse presenterats ur en kognitiv psykologisk teori samt ur ett sociokulturellt perspektiv, med utgångspunkt från Jean Piaget och Lev Vygotskij. Studien har även belyst lekens omfattning i förskolans- och grundskolans läroplan. Jämförelserna mellan förskolan och grundskolans läroplan visar att leken tar betydligt mindre plats efter det att eleverna lämnar förskoleklass.

Tidigare forskning visar att motivation påverkar elevers utveckling, resultat och prestationer i ämnet matematik. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om och hur F-3-lärare arbetar för att motivera alla elever i matematikämnet. Studiens teoretiska perspektiv är den didaktiska triangeln som synliggör relationen mellan lärare, elev och ämne. Den didaktiska triangeln blir relevant för studien då vi undersöker och analyserar hur lärare arbetar för att motivera sina elever i ämnet matematik. Studien har en kvalitativ datainsamlingsmetod där sex lärare intervjuades. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån en tematisk analys. Det insamlade materialet ligger till grund för studiens resultat som besvarar de två forskningsfrågorna. Resultatet visar att lärare arbetar varierat, individanpassat och lustfyllt för att motivera alla elever. Vi kan då dra slutsatsen att dessa aspekter blir viktigt för att motivera elever i matematik och att det kan påverka elevers utveckling, prestationer och resultat. Av resultatet kan vi även dra slutsatsen att olika faktorer kan möjliggöra respektive hindra elevers motivation i matematik. Faktorerna handlar om lärares inställning och resurser som digitala verktyg, personal, material och lokaler.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om lärares åsikter och ställningstaganden till hur religionskunskapsundervisningen bedrivs inom skolans lägre årskurser. Ansatsen är kvalitativ och det teoretiska perspektivet är det socialpedagogiska perspektivet. Studiens slutsats är att lärare som har många års erfarenhet har ett visst missnöje över läroplanens struktur och över den begränsade tid som ägnas åt religionskunskapsundervisningen och avsaknaden av ordentligt material att använda sig av.

Detta examensarbete består av två delar. Dels en rapport, i vilken vi redogör för vårt syfte, vår metod och vårt resultat. Den andra delen är produkten av vårt utvecklingsarbete, en lärarhandledning. Syftet med detta utvecklingsarbete är att utifrån vad som framgår i forskning och litteratur ta fram en lärarhandledning som fokuserar på att träna elevers engelska kommunikativa förmåga.För att utvärdera vår lärarhandledning valde vi att göra en mindre enkätstudie. Studiens resultat visade att aktiviteterna i vår lärarhandledning var mycket uppskattade och användbara. Slutsatser vi kan dra utifrån vårt arbete är att det inte verkar finnas någon egentlig nackdel med tidig start i engelska. Det finns även ett behov av att titta närmare på vilka läromedel som finns att tillgå i engelska för de yngre åldrarna och hur de är utformade.

Interaktiva skrivtavlor (IST) finns i många svenska skolor och används som ett lektionsverktyg inom olika ämnen. Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt IST används i matematikundervisningen för elever i F-3, samt vilken klassrumsaktivitet användningssättet leder till. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie genomförts vilket innebär att tidigare relevant forskning har sökts, granskats och analyserats. Resultaten visar att IST ger lärare möjlighet att utveckla sin matematikundervisning och har kapacitet att förstärka elevernas lärande. Dock används den ofta ”för användandets skull” då exempelvis som presentationsverktyg eller för att väcka elevers intresse, trots dess potential till så mycket mer. Resultaten visar även att förutsättningen för att kunna utnyttja IST till sin fulla rätt kräver lärare som har ämneskunskap, pedagogisk kunskap samt teknisk kunskap. Dessa kompetenser, såväl var för sig som i samverkan med varandra, behövs för att lärare ska kunna använda IST i matematikundervisningen på ett sätt som främjar elevernas engagemang och lärande. / <p>Matematik</p>

Denna studie syftar till att utifrån aktuell forskning få kunskap om hur digitala verktyg och framförallt surfplattor/iPads används i matematikundervisning för årskurs f-3, med avseendet att stimulera och motivera elevers lärande i matematik och möjlighet till interaktion. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie genomförts för att finna relevant forskning inom studiens område, fynden har sedan granskats genom en innehållsanalys. Resultatet av denna litteraturstudie visar att det visuella uttrycket som digitala verktyg erbjuder lockar och engagerar elever. Samtidigt framkommer att det matematiska innehållet ibland får stå tillbaka för den visuella upplevelsen. Det tydliggörs att utmanande spel eller spel med inbyggt matematiskt innehåll är de spel som motiverar och engagerar elever och som får elever att använda svårare matematiska strategier. I litteraturstudiens resultat synliggörs dock att de flesta appar eller programvaror saknar samarbete mellan elever. / <p>Matematik</p>

Syftet med studien var att undersöka hur inkluderande undervisning fungerar i praktiken. För att finna information om begrepp och arbetssätt kring inkludering granskades riktlinjer i skolans styrdokument. Vidare genomfördes en kvalitativ intervjustudie som metod för att undersöka skolpersonalens egna definitioner av begreppet inkludering samt deras upplevelser och erfarenheter av inkluderande undervisning. Sex stycken intervjuer genomfördes med sju personer ur personalen på en skola i Uppsala som arbetar i årskurs F-3. Resultaten visar att inkludering är svårt att genomföra då det kräver mycket resurser i form av utbildad personal. Inkludering fungerar bra när en elev i behov av särskilt stöd får sina bristande förmågor kompenserade. Svårigheterna av inkludering varierar beroende på elevens behov och det stöd eleven får. Utan rätt stöd kan utåtagerande elever som inkluderas i klassen istället bli exkluderade. Övriga elever i klassen blir lidande genom att de får en försämrad undervisning och en minskad känsla av trygghet. Slutsatsen är att utåtagerande elever behöver en elevassistent som har rätt kompetens och personkemi med eleven. Först när elevassistenten kan förutse och hantera olika situationer som kan uppstå är inkluderingen gynnsam.

Mönsterarbete i lågstadiet är en bra start för inlärning av algebra, detta ger en grund för den kommande mer avancerade algebraundervisningen. Studiens övergripande syfte är att undersöka hur arbetet med mönster inom åldrarna 6-10 år kan se ut, och vilka fördelar mönsterarbetet har för elevers kommande lärande inom matematik. Uppsatsen är baserad på nationell och internationell vetenskapligt granskad forskning. Olika undervisningsexempel, som kan tillämpas i lågstadiet, belyses och vikten av mönsterarbetet tas upp. Studien berör arbete med tre typer av mönster: upprepade mönster, växande mönster och talföljder. Vår analys av forskning visar att mönsterarbete är en viktig del i matematiken och att det kan komma till nytta i elevers fortsatta matematikinlärning. Den visar också att upprepade mönster är den vanligaste sorten av mönster att arbeta med i de yngre åldrarna, men forskarna menar att lärarna bör vidga undervisningen och även arbeta med andra mönster. Studien riktar sig främst till lärare som undervisar i F-3 men även till andra som är intresserade av hur arbetet med mönster kan se ut i de lägre åldrarna. Exemplen som tas upp i uppsatsen kan lärare använda i sin undervisning.

Högläsning kan ses som ett verktyg för att utveckla elevers språk och har samtidigt visat sig vara betydelsefull för elevers egen läsutveckling. Att lärare högläser för elever är därför av största vikt. Syftet med denna studie är att undersöka vilka strategier forskare förespråkar att lärare kan använda sig av under högläsningen för att främja elevers språk. Syftet är också att undersöka vilka betydelser deförespråkade strategierna kan ha på elevers lärande. Högläsning avser i denna studie den form när läraren läser högt för eleverna. Formen inkluderar även interaktioner mellan lärare och elever likt ett socialkonstruktivistiskt synsätt på lärande där elever lär i samspel med andra. Förståelsen och förmågan att röra sig i andra texter är också viktiga aspekter som utvecklar elevers literacy. I denna studie har vi använt oss av manuella sökningar och sökningar i databasen ERIC. Litteraturstudien är baserad på resultat från elva olika studier. Resultatet visar att de förespråkade strategierna kan delas upp i tre kategorier: 1. Förberedelser innan högläsning. 2. Texters struktur och innehåll. 3. Ordförrådsstrategier. Utifrån studiens resultat rekommenderar vi att lärare med fördel kan tillämpa strategier från respektive resultatdel. Lärare har inför högläsning didaktiska val att ta ställning till, exempelvis strategin bokval. För att främja förståelsen av texters struktur och innehåll kan lärare till exempel utnyttja strategierna berättelsens komponenteroch dramatisera. Slutligen bör lärare använda sig av planerade ordförrådsstrategier där exempelvis ord placeras i ny kontext eller att elever konstruerar nya meningar med ord.