Detta är en studie av inställningar till militärt våld i fredsfrämjande syfte inom FN och bland personer i Sverige med anknytning till FN. I dagens säkerhetspolitiska läge dödas ett stort antal civila i beväpnade konflikter varje år och FN kritiseras ofta för att inte ingripa i konfliktområden där civilbefolkningen år efter år utsätts för olika typer av humanitära brott. Mot denna bakgrund anser jag det intressant att undersöka hur det resoneras kring möjliga fredsfrämjande metoder. Jag har valt att fokusera på fredsfrämjande militära insatser då jag vill undersöka hur det resoneras kring den möjliga motsägelsen i att använda våld för att motverka våld. Undersökningen utförs mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk bestående av sociologiska teorier om pacifism, socialt handlande, legitimitet och moral. Utifrån dessa har officiella FN-dokument analyserats utifrån kritisk hermeneutisk metod och semistrukturerade intervjuer har analyserats hermeneutiskt. I resultatet presenteras en huvudtolkning där FN:s fredsfrämjande militära insatser liknas vid en internationell polisstyrka. De inställningar som finns kring fredsfrämjande militärt våld liknar en i folkmun vanlig inställning till den svenska polisen; den skall styras utifrån väl genomtänka regler och principer och vid missbruk av våld och vapen skall rättsliga konsekvenser tillämpas.

Soit G un groupe dénombrable, qui se scinde en un produit libre de la forme G=G_1*...*G_k*F, où F est un groupe libre de type fini, et les G_i sont librement indécomposables et non isomorphes à Z. Nous montrons que le groupe Out(G) des automorphismes extérieurs de G satisfait l'alternative de Tits, dès lors que chacun des groupes G_i et Out(G_i) la satisfait. Par des méthodes similaires, nous montrons aussi l'alternative suivante pour tout sous-groupe H de Out(F_N), due à Handel et Mosher lorsque H est de type fini : soit H fixe virtuellement la classe de conjugaison d'un facteur libre propre de F_N, soit H contient un automorphisme complètement irréductible. Nos méthodes, géométriques, utilisent l'étude de la dynamique de l'action de certains sous-groupes de Out(G) sur des espaces hyperboliques. Nous décrivons notamment l'adhérence de l'outre-espace de G relatif aux G_i, et le bord de Gromov du complexe (hyperbolique) des scindements cycliques relatifs associé. Nous étudions par ailleurs les marches aléatoires sur Out(F_N). Sous un certain nombre de conditions sur la mesure de probabilité mu, nous montrons que presque toute trajectoire de la marche aléatoire sur (Out(F_N),mu) converge vers un point du bord de Gromov du complexe des facteurs libres de F_N, que nous identifions au bord de Poisson de (Out(F_N),mu). Par ailleurs, nous décrivons l'horofrontière de l'outre-espace. Ceci a des applications à l'étude de la croissance des classes de conjugaison de F_N sous l'effet de produits aléatoires d'automorphismes extérieurs. / Let G be a countable group that splits as a free product of the form G=G_1*...*G_k*F, where F is a finitely generated free group, and the groups G_i are freely indecomposable and not isomorphic to Z. We show that Out(G) satisfies the Tits alternative, as soon as all the groups G_i and Out(G_i) do. Similar techniques also yield another alternative for subgroups H of Out(F_N), due to Handel and Mosher when H is finitely generated, namely: either H virtually fixes the conjugacy class of some proper free factor of F_N, or H contains a fully irreducible automorphism. Our methods are geometric, and require understanding the dynamics of the action of some subgroups of Out(G) on Gromov hyperbolic spaces. In particular, we determine the closure of the outer space of G relative to the G_i's, as well as the Gromov boundary of the (hyperbolic) complex of relative cyclic splittings of G. We also study random walks on Out(F_N). Given a probability measure mu on Out(F_N) (satisfying some conditions), we prove that almost every sample path of the random walk on (Out(F_N),mu) converges to a point of the Gromov boundary of the free factor complex of F_N, which we identify with the Poisson boundary of (Out(F_N),mu). We also describe the horoboundary of outer space, and give applications to growth of conjugacy classes of F_N under random products of outer automorphisms.

Barn är beroende av föräldrar eller andra vårdnadshavare för att må bra både psykiskt och fysiskt och att för att kunna utvecklas. De barn som inte får sina anknytningsbehov besvarade kan utveckla en otrygg anknytning. Vilket kan leda till stora svårigheter för barnen. Det är föräldrarnas ansvar att se till att barnets grundläggande behov uppfylls. Men alla barn har inte föräldrar som tillgodoser dessa behov. Hur plågsamt det än är så måste alla personer som arbetar med barn inse att en del barn är utsatta för misshandel, sexuella övergrepp, vanvård eller försummelse och ha den kompentensen att anmäla till socialtjänsten vid minsta misstanke om att ett barn far illa. Föreliggande studie undersökte N= 35 (N=45 med bort fall på N=10) förskolepedagoger via en enkätundersökning. Syftet med studien var att skapa kunskap om faktorer som kunde påverka genomförandet av anmälningsskyldigheten för barn som far illa. Vilka kunskaper och erfarenheter har förskolepedagogerna om anmälningsplikten? Faktorer som enligt förskolepedagogerna kan underlätta respektive försvåra genomförandet av anmälningsplikten? Undersökningen visade att 40 procent av deltagarna ansåg att de inte hade tillräckligt med kunskap om anmälningsskyldigheten. Och 63 % av deltagarna uppgav att de har misstänkt att ett barn fart illa, hela 18 procent av dessa anmälde inte detta vidare till socialtjänsten. Den främsta anledningen till detta var enligt deltagarna en rädsla i att fatta fel beslut. Deltagarna efterfrågade en lättillgänglig handlingsplan samt ett ökat samarbete med socialtjänsten. Förslag på att angripa bristerna i att anmälningsskyldigheten efterföljs kan vara att: 1. Mer information och utbildning till pedagogerna. 2. En tydlig handlingsplan med rutiner vid en anmälan. 3. En ökat samarbete med socialtjänsten.

No description available.

No description available.

En bit in på det nya millenniet har Asien blivit världens handelscentrum när det gäller produktion av textil. Inte minst modeföretag i Skandinavien förlägger sin produktion i områden där utbildningsnivån är låg och där fabriksarbetarnas rättigheter förbises i jakten på dem lägsta priserna. Till de konsekvenser som de nya uppmärksammade globala marknadsvillkoren innebär, räknas konsumenternas intresse för fabriksarbetarnas rättigheter. Kundernas ökade krav och påtryckningar om att modeföretag ska ta socialt ansvar har varit och är en pådrivande kraft för textilföretagens sociala ansvarstagande, ett ansvarstagande mest känt under förkortningen ”CSR”. Begreppet CSR står för Corporate Social Responsibility och handlar om hela företagets sociala, etiska och miljömässiga ansvarstagande. Denna uppsats ringar dock in studerade modeföretags ansvarstagande i produktionsländer inom det sociala och etiska området. Studien genomförs för att se hur modeföretag arbetar under vägen mot sina nedskrivna mål. I denna uppsats jämförs olika CSR strategier för två modeföretag: Gina Tricot och Varner-Gruppen AS. Till denna jämförelse kopplas även en litteraturstudie. Studien är således genomförd genom tillämpandet av en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer. Slutsatsen presenteras ställt mot fem områden inom standarden ISO 26000. De sätt som företag kan arbeta med CSR på är många, men bland de skilda sätten kan centrala punkter plockas ut såsom vikten av att arbeta med den form av CSR aktivitet som är mest önskvärd hos lokalbefolkning i produktionsländerna, ett faktum som ska tas på största allvar då fabriksarbetaren är en av modeföretagens viktigaste resurser. Om inte den viktigaste. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

<p>The United Nations has a responsibility to combat acts of international terrorism, as they constitute a threat to international peace and security. In spite of this, there exists no generally accepted definition of the phenomenom within the UN. By examining resolutions on terrorism, this thesis aims to evaluate the UN’s policy on terrorism since the end of the cold war until 2003. The results show that the UN’s attitude towards terrorism eversince the end of the cold war has been condemning, but that the the events of September 11th 2001 has contributed to an even more firm approach to the problem. Furthermore, it can be established that before September 11th 2001, the UN acted in response to states being responsible for acts of terror. After that date the UN has had to deal with terrorism committed by unknown actors that don’t have any governmental connection.</p>

<p>Denna uppsats fokuserar FNs generalsekreterare Javier Perez de Cuellar, Boutros Boutros Ghali och Kofi Annans tal i generalförsamlingen. Detta i en studie som diskuterar vilken bild av världspolitiken eller världsordningen som presenteras i deras tal. Två tidsperioder fokuseras, tiden efter Kalla krigets slut och tiden efter den 11 september med syftet att diskutera dessa i en analys där modeller och begrepp rörande makt och internationella relationer lyfter talens innebörd till det större sammanhanget. Metod för detta är en textanalys med kritisk diskursanalys som vägledande verktyg. En viktig tyngdpunkt hamnar med denna metod på vem det är som talar/hörs i texten.Utifrån generalsekreterarnas tal diskuteras alltså vems bild/bilder av världen det är som kommer fram i de anförande som hålls inför generalsförsamlingen och därmed i viss mån riktar sig till världens hela befolkning. Västvärldens dominans, FN-systemets svagheter och USAs konstanta närvarande i form av maktbalanserande är några av de ämnen studien koncentrerar.</p>

<p>Den 20 november 1989 antog Sverige tillsammans med de flesta andra regeringar i världen FN:s konvention om barnets rättigheter. Tio år senare har det arbetats fram en strategi för att implementera Barnkonventionen i högre utbildning och då med en tyngdpunkt på de utbildningar som riktar sig mot yrken som berör barn. Exempel på sådana utbildningar är sjuksköterske-, socionom- och lärarutbildningen. Vi har intresserat oss särskilt för lärarutbildningen.</p><p>Demokratifrågor och utbildningsfrågor är i dagsläget högst aktuella på den politiska agendan, inte minst genom skolministerns ambition att kvalitetssäkra grundskolan. Vi har i denna uppsats för avsikt att beskriva en teoretisk demokratimodell, som är uttalat eftersträvansvärd i svensk politik, och med hjälp av den och Barnkonventionen, undersöka och problematisera framtida lärares kompetens i barnrätt. Vårt arbete koncentrerar sig på de olika ställningstaganden lärarstudenter tar i figurerade situationer där barnets rättigheter riskerar att åsidosättas. Metoden vi valt för detta är att genom en självskattningsenkät utfå ett representativt urval av lärarstudenter, vilka intervjuas i fallstudier.</p><p>24 utsagor från lärarstudenter har legat till grund för analys och tolkning. Läsaren kommer att få ta del av några karaktäristika, av den lärare som vi enligt undersökningen uppfattar som den vanligaste förekommande i dilemman som berör demokrati- och barnrättsfrågor. Men också hur den ideala läraren kan komma att gestalta sig ur ett deltagardemokratiskt och barnrättsperspektiv.</p>

<p>The basic view on children has change radically in the swedish society during the last century. From beeing seen as ruled by internal evil powers that only church could help controling later on the children should be brought up as citizen well-behaved and capable of work with help of the state's control. Today we see the child as competent and equal, and through Swedens adoption of the U.N. Convention on the Rights of the Child in year 1990, Sweden as a country undertakes itself to always see to the child´s greatest in all decision-making process concerning the child and also vouch for that the rights stated in the convention are beeing fulfild.</p><p>Working with the convention in a such way that it's intention becomes reality in educational activities requires instruments for the pedagogues. During the years between 1980 and 1990 a number of different methods and programmes were developed with staring-points in the interplay between the child and the adult. One of those programmes was ICDP (International Child Development Programmes) who are based on the four core principles in the convention; non-discimination, devotion to the best interests of the child, the right to life, survival and development and respect for the views of the child.</p><p>The aim of my study is to investigate if and in that case how ICDP can be an instrument to realize The Convention on the Rights of the Child in the daily work in some educational activities. On the basis of the aim three questions at issue are asked.</p><p>Can ICDP be used as an instrument for realizing The Convention on the Rights of the Child in the daily work, and in that case how?</p><p>Can ICDP prevent violations between adults and children, and in that case how?</p><p>What are the benefits from, respectively the difficulties of working with ICDP?</p><p>I have used as method qualitative interviews with pedagogues from different schools. All the pedagogues have training in ICDP and I wanted their descriptions of their practical work with ICDP.</p><p>The interviewed pedagogues gives a image of ICDP as an instrument for putting focus on the adults attitude in relation to children and pupils. All pedagogues gave examples of how ICDP fulfil the thoughts in the convention in the way of seeing the child as competent and willing to develop. To have a keen ear and the ability of following the child´s initiative are according to the the interviewed pedagogues important qualities by the adult that ICDP are focusing on. Yhe pedagogues gives a number of examples of benefits from as well as the difficulties of working with ICDP.</p><p>My conclusions of this study are that pedagogues need instruments to realize The Convention on the Rights of the Child in the daily work and that ICDP can be used as one. The most importent thing after all isn´t what method or programme who will be used. Instead the fact that the work with the adults attitudes in relation to the children, pupils, colleagues and parents are done in an active and consciously way are the main thing.</p><p>Keywords: The view on children, The Convention on the Rights of the Child, The school and the convention, ICDP</p>