The death-and-dying debates, especially where they focus on euthanasia is now a global debated issue and this act (euthanasia) is now practiced in a lot of countries worldwide despite some countries have not legalized it. Some religious groups and individuals are in line with the arguments for euthanasia because it provides a way to relieve extreme pain, provides a way of relief when a person’s quality of life is low and it frees up medical funds to help other people while on the other hand, other religious groups and individual base their arguments against euthanasia because such act and practice devalues human life, and because there is a "slippery slope’ effect that has occurred where euthanasia has been first been legalized for only the terminally ill and later laws are changed to allow it for other people or to be done non-voluntarily. A current debated issue is whether effective palliative care laws are changed to allow it for other people or to b e done non-voluntarily. A current debated issue is whether effective palliative care can have an influence over people’s choices towards euthanasia.

Mitt syfte med detta arbete är att undersöka judarnas invandring till Palestina och konflikten som har uppstått mellan Israel och Palestina. Det är en konflikt som har visat sig vara extremt svårlöst och komplex. Israel-Palestinakonflikten innebär att det är två folk och ett land. Båda vill ha marken och gör anspråk på den. Judarna hänvisar till Bibeln och tycker att de har rätt till landet för att Gud utlovat landet till dem, medan palestinierna hänvisar till att de har bott i detta land långt före judarna. Idag har judarna ett eget land, Israel. Israel skapades av de judar som invandrade till Palestina. Jag försökte ge svar på tre frågor och jag tycker att det är viktigt att ge läsaren en uppfattning om de viktiga bakgrundsfaktorer som orsakade den svårlösta konflikten mellan Israel och Palestina. I första frågan försökte jag ge svar på om den sionistiska rörelsens uppkomst på 1800-talet och de första idéerna att skapa ett judiskt nationellt hem. Sedan beskrev jag sionisternas desperata kamp för att få de dåvarande stormakternas stöd för att bilda det nationella hemmet i Palestina. Resultatet av sionisternas kamp om att övertyga stormakterna lyckades 1917 när britterna skriver under Balfourdeklarationen. Denna innehåller den brittiska regeringens stöd till judarna att etablera ett hem i Palestina och samtidigt ger britterna löfte till araberna om ett självständigt styre i Palestina (britterna höll aldrig sitt löfte till araberna och självständigheten blir en dröm för palestinier). I andra frågan beskrev jag de viktiga aktörernas roll i Israel-Palestinakonflikten och deras stöd till judarna när FN presenterade sin delningsplan och efter att staten Israel grundades 1948. FN:s delningsplan var en av de viktigaste orsakerna till konflikten mellan Israel och Palestina, eftersom judarna fick behålla mer än hälften av Palestina efter delningen. Araberna avvisade delningsplanen och tyckte att delningsplanen var orättvis. Trots FN:s orättvisa delningsplan och arabernas reaktion mot delningsplanen, utropade judarna staten Israels självständighet år 1948. Strax efter att Israel utropat sin självständighet, förklarade flera arabstater krig mot Israel medan USA, Sovjetunionen, Frankrike och Storbritannien erkände staten Israel. I den tredje frågan försökte jag beskriva några av de viktiga krig som uppstått mellan Israel och arabstaterna. Dessa krig orsakade också att denna konflikt blev ännu värre och mer svårlöst. Efter att Israel utropat sin självständighet, tills idag, har en rad olika krig ägt rum mellan arabstater och Israel. Sexdagarskriget, oktoberkriget, första och andra intifadan är bara några av dessa krig. Anledningen till alla dessa krig för araberna var att återfå sina förlorade områden från Israel. Under denna konflikt uppstod det många arabiska och judiska nationalistiska grupper. Idag ockuperar judarna den största delen av Palestina. Förutom Egypten och Jordanien erkänner inga arabländer staten Israel. Palestina kämpar fortfarande för att återfå sina ockuperade områden från Israel. Israel-Palestinakonflikten fortsätter och hittills har man inte hittat någon lösning på den välkända konflikten.

Frågeställningen i detta arbete består av huruvida det föreligger en idéförskjutning inom ateismen med utgångspunkt från den kristendomskritik som främst anfördes av Ingemar Hedenius i mitten av 1900-talet. Med idéförskjutning hänvisar jag till en tydlig stark ateism ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv. En sådan idéförskjutning skulle kunna vara att någon ny argumentation framkommit som ökar eller minskar sannolikheten för Guds existens, eller att man kommit fram till ny definition av ”säker kunskap”, som ur ett naturvetenskapligt perspektiv skulle kunna förändra begreppets betydelse. Jag har inom ramen för uppsatsen studerat några ledande aktuella debattörer genom litteraturstudier och belyst pågående debatt för att finna kärnan i deras argumentation. De ateistiska ståndpunkterna och argumentation som belyses kommer främst från Ingemar Hedenius, Christer Sturmark, Richard Dawkins, Michel Onfray och Sam Harris. Dessa författare bidrar med unikt fokus i sin argumentation, men stöder sig mot samma grundläggande syn på sann och säker kunskap. Jag har funnit att en idéförskjutning ej föreligger. Däremot har begreppets praktiska betydelse vidgats. På samma sätt som formen för det personliga andliga utövandet förändrats har även begreppets språkliga innebörd generaliserats i syfte att kunna argumentera för ateism i en värld där religionens inflytande på nytt ökar.

Fritänkarrörelsen, som den gestaltade sig under 1800-talets två sista decennier, är i den mån man kan tala om den som en egen rörelse relativt outforskad som sin egen helhet. Förutom några få undantag finns i första hand biografier över några av de ledande personerna inom fritänkarrörelsen, framför allt om de personer som var delaktiga i skapandet av de många stora folkrörelser som såg dagens ljus under denna tid. Folkrörelserna och ideologierna har i sina historieskildringar tagit med fritänkarna som en del av sitt ursprung. Det som kan saknas är en översiktlig genomgång av de gemensamma tankar och idéer som var centrala för dem som kallade sig själva fritänkare. Även om denna uppsats i sig inte i första hand är ett begreppsanalytiskt arbete så består en del av undersökningen av ett utredande av begrepp, översiktlig beskrivning av de olika grupperna inom fritänkeriet och dess idéinnehåll samt presentation av några av de mest tongivande agitatorerna. Många av dessa agitatorer blev aktivt motarbetade av samhället och åtalen för hädelse mot såväl kyrkan som staten var vanligt förekommande. Det hörde inte till ovanligheten att åtalen resulterade i fängelsestraff för dessa tankefrihetens förkämpar. Vad var då fritänkarnas farliga budskap och idéer som skulle komma att påverka historiens gång?

Syftet med denna uppsats var att undersöka varför roparna inte kunde tiga. De uppträdde på 1840-talet och några få år framåt. Deras ropartid finns nedtecknad i en del böcker och skrifter. Det går inte att få en helt rättvis bild av dem eftersom det inte finns några nu levande ropare att intervjua. Deras bild är till stor del positivt tecknad i texterna. Det finns bara någon enstaka som blev upptecknad som lurendrejare. Det är ett projekt i Finnerödja som hjälpt till att locka fram lusten hos mig att studera dem lite djupare. Projektet använder olika beteckningar på händelser med roparna såsom ”religionskriget i Kvistbro”, ”skottet i Långbron i Finnerödja”, ”stormöte i Slottsbol” och detta ökade mitt intresse för fenomenet. Varför de inte kunde tiga har jag funnit vara beroende av tidpunkten. När de ropade mot spriten har det att göra med en stor dryckenskap som rådde. Jag har funnit att det framförallt är ungdomar och kvinnor som var ropare och att det handlade om olärda och fattiga personer. De betraktades som sjuka och man kallade dem också för "de predikosjuka". Jag har funnit olika sätt man behandlat dem på. De kom ibland i fängelse och ibland kom de under psykvård.

An issue of central interest today is the aspiration for wholeness, on the one hand referring to the concept of “healing” (swed: helande), on the other hand to being “whole” (swed: hel); body, mind, soul, spirit and relations. The need and desire to offer a more holistic experience is becoming prominent also within the Swedish Church. This paper addressed some events within the Swedish Church that cater to experiences of wholeness, with the aim of exploring how this is done in practise and how it’s rooted in Christian thought. Events were experienced by participant observation as far as possible and theoretical/theological issues addressed in interviews with initiators, as well as extracted from some current literature. The material was analysed from a hermeneutically inspired stance, addressing different possibilities of interpretation. The study found that the material could be roughly divided into two groups; one turning back toward patrimony and lost traditions for renewed nourishment and enhanced experience, the other turning toward foreign or newer religious/spiritual traditions and movements, applying new practices and concepts. It was noted that current theological discussion of innovation was lagging far behind what was actually being performed in various parishes. Theological debate also seemed to neglect the concept of “healing”, while this aspect came across as being of major importance in most observed events. Theory and practise seemed to live in separate realities. Although lacking in clarity, in common grounds and common values, the Swedish Church was seen to offer a broad and interesting range of holistic experiences, with or without Christian connections.

Utbränd redan innan gymnasieexamen? Ja kanske, det är i alla fall ingen omöjlighet. Att ungdomar lever under press, stress och krav råder det inga tvivel om. Mängder av undersökningar visar på samma sak: ohälsan bara växer. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram människan bakom kravet: Vem är hon? Vad vill hon med sitt liv? Var kommer kraven ifrån? När känner hon sig trygg? Hur är det att vara ung i detta kravfyllda samhälle? För att få svar på dessa frågor har jag gjort fem kvalitativa djupintervjuer med fenomenografisk inriktning. Min avsikt med undersökningen är inte att ta fram en förklaring på problemet med ohälsan, utan min förhoppning är att den kan skapa någon slags förståelse för hur det är att vara ung idag. Dock tror jag att det är viktigt att vi öppnar oss för ett gränsöverskridande perspektiv om vi ska komma närmare lösningen. Den nya tidens sjukdomar orsakas inte av något virus, utan de antas istället ha sitt ursprung i människans relation till samhället och kulturen. Många människor och framförallt många ungdomar, är idag oförmögna att hantera det liv de förväntas leva. Hans Åkerberg pratar om ytexistentiella och basexistentiella tryggheter och menar att de ytexistentiella attributen har företräde i dagens samhälle; ekonomi, arbete, välfärd, status o s v. Detta framkommer också i min undersökning, men det blir också uppenbart att de ytexistentiella tryggheterna endast spelar en andrahandsroll. Det allra viktigaste i livet är istället de basexistentiella tryggheterna, vilka innebär att känna sig trygg och bekräftad som människa. Den slutsats jag har dragit av detta arbete är att det är viktigt att resonera kring de existentiella dimensionerna, då man utreder den nya tidens ohälsa.

Temat för kursen är religion och förändring. Syftet är att undersöka hur religions- och samhällsförändringar påverkar varandra. Denna relation kan även vara ömsesidig. Denna uppsats är ett försök att belysa det komplexa fenomenet graffiti. Jag ska med denna litteraturstudie undersöka graffitimålarens belägenhet i samhället och religionens roll. Uppsatsens syfte är att göra en deskriptiv beskrivning av två olika föreställningsvärldar samt att förklara och tolka det konfliktladdade mötet mellan dessa. Jag ämnar använda två olika teorier för att belysa samhällets struktur och människans existens. Med detta förfaringssätt vill jag uppnå en förståelse av orsaken till konflikten mellan samhällets- och ungdomarnas föreställningsvärld. Hegels teori används som analysinstrument 1 för att belysa samhällets struktur och förklara varför samhället jagar ungdomar som utövar graffiti. I ljuset av analysinstrument 2 som utgörs av Karl Jaspers teori vill jag förklara varför ungdomar ritar graffiti trots motståndet från samhället. Jag ska även undersöka religionens roll i dessa två föreställningsvärldar. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Fredriksson".

Syfte med denna uppsats var att undersöka om inte flera studier, som velat ta reda på vad människor tror på, skapat en onödig polarisering mellan att kalla sig kristen och att tro på sitt eget personliga vis. Målet med uppsatsen var att ta reda på om det som ibland kallas privatreligiositet kanske bara är olika sätt att närma sig den kristna tron. Jag ville få svar på frågor som: Ger livsåskådningsundersökningarna en rättvisande bild av den andliga situationen? Vilka är bristerna med dessa undersökningar? Hur borde dessa istället ha utformats för att ge en mer rättvisande bild? Livsåskådningsundersökningarna verkar inte ge en rättvisande bild av den andliga situationen. Att människor svarat som de gjort betyder inte att de varit säkra på sina svar eftersom svarsalternativen visat sig vara otydliga och svårbegripliga i många fall. Frågorna som ställs är ofta för många och spänner över ett för stort intresseområde för att de intervjuade skall förväntas kunna orka svara genomtänkt på dem alla. Det bekräftas av flera undersökningar att det är problematiskt att hitta sätt att jämföra åsikter på både pga. hur ett urval plockas ut, hur resultaten tolkas och redovisas men inte minst eftersom det inte finns begrepp som står för samma sak för alla människor. Jag anser att det är av högsta vikt att först klargöra vad som är en kristen tro och vad som krävs för att kalla sig kristen innan man kan göra undersökningar som behandlar vad svenska folket säger sig tro på. Jag tror att det varit mer intressant att ställa frågorna på ett mer neutralt sätt och att se på människors tro som något individuellt istället för att försöka hitta en ny religion – privatreligiositeten.

Syftet med denna uppsats är främst att försöka ge en nyanserad bild av förekomsten av antisemitism i Nation of Islam men även att försöka ge möjliga förklaringar till varför den uppstått. Utgångspunkten är att försöka förstå situationen snarare än att enbart fördöma den, men jag vill poängtera att det naturligtvis inte är likgiltigt med acceptans. Uppsatsen koncentrerar sig på följande frågeställningar: Hur understödjer/legitimerar man antisemitiska uttalanden? Vilken utveckling följer de genom organisationens utveckling? I vilket sammanhang förekommer de och till vilket ursprung kan man härleda dem?