Studiens syfte är att undersöka vilka olika familjekonstellationer barn i tre till fem års ålder möter i barnlitteraturen på förskolan och hur dessa konstellationer framställs. Urvalet av litteraturen på förskolorna är någon som undersöks samt vilka tankar som finns bakom det. Forskningsmetoder som används är dokumentanalys samt kvalitativ intervjuer. Empiriinsamlingen har gjorts på fem olika förskolor där fem förskollärare intervjuats. I resultatet av intervjuerna framkommer det att fyra av fem avdelningar går till biblioteket för att välja litteratur. Tankar hos de intervjuade förskollärarna som finns kring valet av litteratur är; genus, mångfald, jämställdhet, familjekonstellationer samt att få med bok-klassiker. I resultatet av dokumentanalysen så utgör familjekonstellationen kärnfamilj cirka 42 % av de 53 böcker som analyserats, 36 % är av konstellationen ensamstående förälder och sammanlagt 23 % utgörs av konstellationer som exempelvis samkönad-, heterosexuell-, skilsmässo- och adoptivfamilj. Hur de olika konstellationerna framställs i böckerna är beroende på vilken familjekonstellation som representerats. I diskussionen problematiseras vad det får för konsekvenser då det finns få böcker av andra familjekonstellationer än kärnfamiljen representerad i barnlitteratur på förskolan.

Syftet med studien är att beskriva och analysera, ur ett queerteoretiskt perspektiv, hur intervjuade förskollärare berättar om sitt arbetssätt med, och förhållningssätt till, HBTQ-frågor i förskoleverksamheten. För att kunna besvara detta syfte med tillhörande frågeställningar baseras studien på halvstrukturerade intervjuer med sex stycken utbildade förskollärare från sex olika förskoleenheter. Resultatet av studien visar att förskollärare kan arbeta inkluderande i relation till HBTQ-frågor genom att läsa och samtala kring böcker som visar på olika familjekonstellationer, använda ett inkluderande språkbruk och icke-normativa material. Resultatet visar även att medvetenheten och kunskapen om dessa frågor verkar skifta beroende på förskollärarnas privata intressen. Slutsatsen av denna studie är därför att det krävs kunskap om HBTQ-frågor för att personal i förskolan ska kunna arbeta inkluderande samt att dessa frågor behöver tas upp på en kontinuerlig basis i såväl förskollärarutbildningen som i förskoleverksamheten.

Syfte med denna studie är att undersöka hur genus, etnicitet och familjekonstellationer framställs i tre utvalda matematikläromedel i grundskolans årskurs 6 och konkretiseras genom två frågeställningar: Vilken fördelning av genus, etnicitet och familjekonstellationer finns i de tre utvalda matematikböckerna? samt Hur framställs genus, etnicitet och familjekonstellationer i de tre utvalda matematikböckerna?. Studien utgår från ett normkritiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv där en läromedelsanalys av bild och text från de två första kapitlen i matematikläroböckerna Matematik Alfa, Matte Direkt Borgen 6A samt Mera Favorit Matematik 6A har granskats. Med hjälp av olika kodningsschema har en kvantitativ innehållsanalys använts för att genomföra läromedelsanalysen. Av tidigare forskning som presenteras i studien betonas att manligt genus får mer utrymme i läroböcker, samt att den västerländska normen är dominerande i läroböcker. Tidigare forskning visar även på att kärnfamiljen utgår från den traditionella heteronormativa familjen och andra familjekonstellationer ges lite utrymme. Studiens resultat visar på att i de granskade matematikläroböckerna råder det en någorlunda jämn fördelning i framställning mellan manligt och kvinnligt genus. I framställningen porträtteras genus utifrån stereotyper, men det förekommer normbrytande mönster. Vad som även framkom var att matematik generellt utgår från en mansnorm. I resultatet framhävs den västerländska normen som dominerande, och porträtteras genom en stereotypisk bild med ljus hy och ljust hår. Den icke-västerländska etniciteten framställs som annorlunda med mörk hy och mörkt hår. Avslutningsvis visar resultatet att familjeidealet utgår från en västerländsk heterogen kärnfamilj.

Alla barns lika värde är en central del i förskolans styrdokument och det är tydligt attinget barn ska diskrimineras utifrån samhällets rådande normer. Forskning visar attkärnfamiljen och tvåsamheten är en starkt rådande samhällsnorm, vilket även synliggörsi litteratur och medier. Representation i barnlitteratur är betydelsefullt för barnsidentitetsskapande. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hurförskollärare ser på barnlitteraturens betydelse för barns upplevelse av representation,med fokus på olika typer av familjekonstellationer. Studien har haft en kvalitativ ansatsdär metoden har varit semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det till viss delsaknas barnlitteratur där olika familjekonstellationer är representerade, men förutomutmaningen i att hitta lämplig litteratur ser förskollärare många möjligheter medanvändningen av den. Resultatet visar även att användningen av litteraturen bör präglasav ett normkritiskt förhållningssätt för att möjliggöra för barns upplevelse avrepresentation. Avseende familjekonstellationer i barnlitteratur visar studien att samtligainformanter anser att representation är viktigt. Däremot visar studien även att det finnsen rädsla och försiktighet i användandet av barnlitteratur, där olika familjekonstellationerär representerade.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar om familjekonstellationer i förskolan samt hur och med vilka pedagogiska verktyg de arbetar med olika familjekonstellationer i förskolan. Eftersom fler olika sorters familjer växer fram i dagens samhälle blev det därmed intressant att undersöka hur arbetet med olika familjekonstellationer ser ut i förskolan idag. Studien har utgått från en kvalitativ metod med utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare i södra Sverige för att undersöka deras uppfattningar om arbetet med familjekonstellationer. Resultatet påvisar att förskollärare har en positiv bild av arbetet med familjekonstellationer i förskolan men att de arbetar i olika utsträckning. Resultatet har analyserats med hjälp av det utvecklingsekologiska perspektivet och tidigare forskning. Slutsatsen av studien indikerar att det finns en medvetenhet kring samhällets olika familjekonstellationer men att förskollärare inte alltid får rätt förutsättningar för att möjliggöra arbetet i förskolan. En vidare aspekt som framkom i slutsatsen är frågan huruvida de barn och vårdnadshavare som kommer från olika sorters stjärnfamiljer får samma bemötande och möjlighet till igenkänning motsvarande de barn som kommer från den traditionella kärnfamiljen.

Uppsatsen analyserar de fem närmsta familjekaraktärerna i tre kapitelböcker av RoseLagercrantz och Eva Erikssons populära bokserie om Dunne. Böckerna som analyseras ärMitt lyckliga liv (2010), Lycklig den som Dunne får (2018) samt Kärlek är bättre än ingenkärlek (2019). Syftet med studien är att analysera vilka karaktärsdrag familjekaraktärerna harsamt att dra paralleller mellan familjekaraktärernas egenskaper och Dunnes handlingar ochlivsval. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är en kvalitativ textanalys med fokus påkaraktärer och dess uppbyggnad. I karaktärsanalysen har litteraturvetarna Maria Nikolajeva(2017) och Lena Kårelands (2015) verktyg för karaktärsanalyser använts. Analysen visar attde aktuella karaktärerna både är stereotyper och komplexa sammansättningar.Familjekaraktärerna påverkar Dunnes handlingar i oväntade riktningar. Studien visar också attbokserien om Dunne är en bra utgångspunkt i undervisningssammanhang om olikafamiljekonstellationer för grundskolans yngre åldrar.

Syftet med denna studien var att utforska den möjliga användningen av digitala inköpslistor i enfamiljekonstellation. Detta genomfördes genom kvalitativa metoder och insamlad empiri från dagböcker,intervjuer, observationer och en fokusgrupp. I studien deltog fyra medlemmar i en familj. Resultatet harsedan analyserats med hjälp av tidigare forskning och en del av analysen har omvandlats till tabeller.Resultatet visade att det finns ett behov av digitala inköpslistor i en familjekonstellation och funktionersom behöver uppfylla behoven. Studien avslutas genom att ge fem övergripande guidelines till design. / The purpose of this study was to explore the possible use of digital shopping lists in a family constellation.This was accomplished through qualitative methods and collected empirical data from diaries, interviews,observations and a focus group. The study involved four family members. The result has then beenanalyzed using previous research and parts of the analysis has been transformed into tables. The resultshowed that there is a need for digital shopping lists in a family constellation and features that need tomeet the needs of the family. The study concludes by giving five overall guidelines for design.

Våra hem har anpassats och formats av samhälleliga förändringar, politiska reformer och utopiska ideologier. Normer, regleringar, statliga lån och bidrag har styrt familjer till att bestå av ett visst antal personer, samt att deras hem skall fungera och se ut på ett visst sätt. Enfamiljshuset blev en symbol för kärnfamiljen, bestående av två vuxna och deras två gemensamma barn. Trots att ungefär 30% av alla barnfamiljer i Sverige bor i alternativa familjekonstellationer ritas bostäder forfarande främst för kärnfamiljen. I det här projektet studeras Sveriges befintliga enfamiljshusbestånd, med mål att undersöka denna typologis möjligheter att bebos av fler versioner av hushåll. Genom att analysera fallstudiens modulkonstruktion avser detta projekt erbjuda ett förslag som kan återskapas som en generell lösning för andra modulbyggda enfamiljshus. I fallstudien ifrågasätts och dekonstrueras den rumsstruktur och de funktioner som ärvts från folkhemstiden, för att istället föreslå en bostad med fokus på ljus, visuell kontakt och mer generösa delade rum för hushållet. / Swedish homes have been adapted to and shaped by societal changes, political reforms, and utopian ideologies. Norms, regulations, governmental loans, and subsidies have induced families to consist of a specific number of people and influenced the functions and aesthetics of their homes. The single-family house became a symbol for the nuclear family, consisting of two adults and their common two children. Although almost 30% of the Swedish families with children live in alternative family constellations, homes are still mainly designed for the nuclear family. This project is studying the existing dwelling stock of single-family houses in Sweden, aiming to investigate this typology's possibilities to accommodate more versions of households. Examining the module construction of the case study, this project intends to find a proposal that can be remade as a general solution for other modular single-family houses. In the case study, the room structure and functions inherited from ”folkhemmet” are questioned and deconstructed, while proposing a dwelling with a focus on light, visual contact, and more generous shared spaces for the household.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socionomstudenter under uppväxten påverkades av föräldrarnas separation och följande förändringar såsom nya familjekonstellationer samt hur dessa erfarenheter kan kopplas till utbildningsval och framtida socionomroll. Studiens data består av fyra semistrukturerade intervjuer med socionomstudenter som går sin sjätte termin på Södertörns Högskola. En av informanterna hade dock inte upplevt någon ny familjekonstellation efter föräldrarnas separation. Den valda analysmetoden för denna studie utgår från en övergriplig kvalitativ metod som består av att koda, tematisera och summera. Tillsammans med den valda analysmetoden analyserades resultatet utifrån tidigare forskning och teoretiska perspektiv såsom coping, systemteori och wounded healer. Studiens resultat visar att majoriteten av informanterna hade det svårt hemma innan skilsmässan på grund av föräldrakonflikter. Resultatet presenterar även skilda upplevelser av att leva i en ny familjekonstellation då både positiva och negativa upplevelser uppmärksammats. Även belystes positiva och negativa aspekter av olika boendeformer, förändringar i relation till föräldrar samt skillnader i känslor och hantering. Gemensamt för informanterna är att föräldrarnas skilsmässa inte haft en direkt påverkan på utbildningsval men att de kan se fördelar med att ha upplevt en föräldraseparation för deras framtida yrkesroll och deras förståelse för klienter. / The purpose of this study was to explore how social work students were impacted by their parents' divorce and the changes that followed, as well as how these experiences can be linked to the choice of education and their future profession. The empirical data consists of semi-structured interviews with students at Södertörn University studying their sixth semester to receive a bachelor's degree in social work. The four informants, except one, all experienced new family structures post-divorce. The chosen analysis method is the constant comparative method consisting of coding, thematization and summarizing. The analysis also includes previous research and theoretical perspectives such as coping, systems theory and wounded healer. The results showed that three of the informants experienced parental conflict prior to parental separation. The results also presented differences regarding experiences of new family structures due to both positive and negative aspects being mentioned. Contrasts within the results also displayed in changes in the parent-child relationship, emotions and coping as well as living arrangements. All informants stated that the parental divorce did not have a direct impact on the choice of education and occupation, however they could all acknowledge it resulting in increased understanding and compassion for future clients.

Detta arbetes syfte är att se vilka olika familjekonstellationer som existerar i ett urval av bilderböcker som utkommit mellan 1989 och 2015. Dessa familjekonstellationers framställning har jämförts med hjälp av ett normkritiskt perspektiv, analyserats utifrån rådande normer som gäller familj och familjeliv i samhället och den statistik som tagits fram över olika familjeformer i Sverige under början av 2000-talet. Resultatet visar att de fyra olika bilderböckernas familjer alla på något sätt går emot normen, men att den familj som stämmer bäst överens med bilden om hur kärnfamiljen ska se ut är den nyaste av de fyra utvalda bilderböckerna. / The aim of this study is to explore the different family constellations that exists in a selection of children’s picture books published between the years of 1989 and 2015. The representations of these family constellations have been compared by critically investigating norms that applies to families and they have been analyzed by these norms and the statistics that existed in society at the beginning of the 21th century. The result shows that all of the four chosen picture-books goes against the norm on some point, but that the newest of the four books is the one that most resembles the picture of a nuclear family.