Denna studie har som syfte att skildra och förklara hur reproduktionen av kön relaterar till skapandet av rockmusik hos ett band där tre av musikerna är kvinnor och en musiker är man. Detta för att få en ökad förståelse för hur föreställningen om kön påverkar musikskapandet inom rockgenren. Det empiriska källmaterialet samlades in genom en fältstudie där bandet följdes på repetitioner och konserter. Materialet analyseras genom West och Zimmermans teorier kring reproduktionen av genus. Studiens resultat jämförs också med tidigare forskning inom musikvetenskap och etnologi för att sätta in dem i en större kontext. Undersökningen jämförs också med forskning inom filosofi och genusvetenskap eftersom studien, tack vare sitt tvärvetenskapliga förhållningssätt, är relevant även utanför musikvetenskapen. Resultatet visar att musikskapandet till stor del pågår på ett interaktivt plan med olika nivåer. Musiken omformuleras och omskapas genom verbal interaktion, kroppsspråk, ansiktsuttryck och mer subtila detaljer såsom blickar och platstagande. Eftersom utgångspunkten i studien är att genus reproduceras genom situationsbunden interaktion, blir också genus i denna bemärkelse en viktig faktor i musikskapandet. Kvinnorna gör kön genom att medla mellan traditionellt feminina ideal och rockmusikens alternativa femininitet. Inom genren gör de kön genom att reproducera sin underkastelse i den maskulina diskurs som präglar rockgenren. Mannen gör kön genom att hylla maskulina ideal såsom fysisk styrka och självsäkerhet, men också genom att förmedla mellan detta och det ideal som eftersträvas i interaktion med musikerna som är kvinnor i bandet. Båda könen reproducerar genus genom att ta avstånd från det motsatta könet. Den falska dikotomin är det mest särpräglade genusmönstret när det kommer till sysslor, personlighetsdrag och ställning. Kvinnor hamnar här i en tydlig hierarkisk underordning, där de påtagligen blir ”de andra”.

Title: Women's best beautiful will never be good enough: a rethoric and semiotic analysis of four advertisements for beauty products. Because of the medias central role in peoples lives in the modern society we today live in, they have become a reference in peoples processes of making sence of their subsistences and environments. Commercial companies also want to present an as good image as possible of them towards the recipients through their marketing. Both parts can lead to a distorted picture of the real och everyday and norms and ideals easily form, for example about the correct way a woman should act and be, as the media affect which references should be made available for society. The purpose of this thesis is to examine how four advertisements for beauty products produce ideals and norms of beauty as well as construct and reconstruct femininity through the ways women are represented. The study will also contain the question about how rethoric and semiotic tools are used to strengthen the messages and sell the products. The following questions will be answered within this study: How is femininity being represented in the advertisements? How can the advertisements contribute to the creation of ideals and norms of beauty?  How do the companies use rethoric and semiotic tools in the four advertisements to sell their products and/or strengthen their brands? The study will be executed with a qualitative rethoric and semiotic analysis and the theories applied to it are Mediatization theory, Envisionment theory as well as a theory about gender and femininity.    The foremost results of this study has been that women are represented as constantly striving towards a better beauty to be able to also feel better about themselves, gain better self-esteem and to have more fulfilled and successful lives. The women in the advertisments were shown to usually be displeased with their appearances and unsure about themselves because of it before their use of the product. A maintained need for beauty and beautyproducts was also identified to be conveyed from the companies through the advertisements, towards the recipients. This could be understood as a way for them to strengthen the messages and create a constant need among women for their beautyproducts. These tendencies has also been identified to be factors which create beautyideals and norms for women to follow to be normalised and considered as feminine. Keywords: advertisments, communication, femininity, beauty, ideals, rethorics, semiotics, gender, receptiontheory

The aim of this thesis is to study how the use of the body in roller derby is related to gender and social class. The investigation is based on five qualitative interviews as well as seven observations of practices and games (bouts).    The theoretical frame is founded on theories by Young (2005) to get an understanding of women´s use of the body, Skeggs (2000) to relate femininity and respectability to class, as well as Bourdieu (1984), both as a background for Skeggs (2000) theory, as well as giving an understanding of the relation between participating in sports and social class position.    The investigation demonstrates, among other things, that the derby girls do not identify with the positions they find within sports and the informants have also changed their view on and relation to their own body through roller derby. The informants have also been able to demonstrate to others, as well as themselves, that their bodies do manage challengeable physical exercise. Bruises are physical capital within roller derby and a sign of criticism against the respectable femininity entering other fields.    The informants brake the female pattern of movement Young (2005) identify, at the same time as the “outside world” reminds them of their position as women related to the respectable femininity norm (Skeggs, 2000) they do not identify with. The informants express a position as outsiders, both within the sports world as well as not fitting in the respectable femininity norm, which is expressed through roller derby. The derby players are trying to find a place where they fit from the position of women and hence also from the social class perspective, in relation to that roller derby is a source of capital as well as the capital brought in matters.

Vi lever i ett samhälle där det råder brist på jämställdhet mellan män och kvinnor. Hur människor förhåller sig till detta – huruvida de återskapar eller omförhandlar genus – får konsekvenser för om dessa förhållanden förstärks eller förändras. En plattform där återskapande och omförhandlande sker är på unga människors bloggar. Syftet med denna uppsats är att se hur bloggarna via språket återskapar och omförhandlar genus och hur bloggarnas läsare förhåller sig till detta. För att uppnå syftet har studien undersökt hur bloggarna förhåller sig till hegemonisk maskulinitet och normativ femininitet samt hur genusdiskursen förhåller sig till andra diskurser. Tidigare forskning och teoribildning har visat att genus är något som görs, inte något som är, och att detta görande i stor utsträckning sker via språket. Internetforskningen har visat att Internet är en social arena där genus i huvudsak återskapas. Bloggforskningen har fokuserat på bloggen som ett utrymme för självbekräftelse eller gemenskap. Språkets betydelse för görandet av genus på bloggen har dock inte utforskats, något denna studie ämnat göra utifrån en socialkonstruktionistisk utgångspunkt. Med hjälp av kritisk diskursanalys har språkbruket på ett antal bloggar analyserats och tolkats. Studiens empiriska material utgörs av ett urval av blogginlägg från två manliga och två kvinnliga unga bloggare och läsarnas kommentarer på inläggen. Resultatet visar på en komplex väv av aktivt återskapande och omförhandlande av genus via språket hos samtliga bloggare i materialet. Läsarna såväl bekräftar, som avvisar, omförhandling av genus, medan de med få undantag bekräftar återskapande. Det visar också att genusdiskursen ingår i en ömsesidig relation med andra diskurser. En av dem är konsumtionsdiskursen, som visat sig vara mest framträdande och dominerande.

Detta är en textanalys av svensk kriminalfilm. Den här studien undersöker hur våld skildras i svensk kri-minalfilm, hur våldet motiveras och vilka skillnader det finns mellan kvinnor och mäns motiv, och om våldskaraktärerna innehar stereotypa könsrelaterade egenskaper. Studien görs utifrån ett genusperspektiv med inslag av teorin om intersektionealisering. Textanalysen görs genom analys av nyckelscener i filmen, det vill säga våldsscener, scener där karaktären agerar i enlighet med Bems (1974) maskulina eller femi-nina egenskaper, och scener där karaktären agerar könsstereotypt. Filmerna som analyseras är Hypnotisören (Hansson, Possne, Ohlsson & Hallström, 2012), Snabba cash II (Wikström, Nicastro & Najafi, 2012), Irene Huss - Tatuerad torso (Fälemark, Råberg & Asphaug, 2007) och Solstorm (Rehnberg & Lindblom, 2007). Studien kommer fram till att svensk kriminalfilm skildrar allt från psykiskt våld i form av hot till fysiskt våld i form av tortyr och mord. Studien kommer även fram till att kvinnor och mäns motiv till våld ser olika ut och att våldskaraktärerna inte är stereotypa men att de innehar främst maskulina egenskaper. / The essay is a text analysis of Swedish crime film. The essay examines how violence is portrayed in Swedish crime film, how the violence is justified and what differences there are between women's and men's motive to use violence, and if the violent characters hold stereotypical gender-related characteristics. The study is done from a gender perspective with elements of the theory of intersectionality. The text analysis is done through analysis of key scenes in the film, ie, scenes with violence, scenes where the character is acting according to Bem's (1974) masculine or feminine characteristics, and the scenes where the character acts gender stereotypic. The films analyzed are Hypnotisören (Hansson, Possne, Ohlsson & Hall-current, 2012), Snabba Cash II (Wik-ström, Nicastro & Najafi, 2012), Irene Huss - Tatuerad torso (Fälemark, Råberg & Asphaug, 2007) and Sol-storm (Rehnberg & Lindblom, 2007). The study concludes that Swedish crime film depicts everything from psychological abuse in the form of threats, and physical violence in the form of torture and murder. The study also found that women's and men's motives for violence are different and that the violent characters are not stereotypical but that they hold primarily masculine characteristics.

Alarmerande rapporter visar att unga kvinnor är den största riskgruppen för stress och utmattning. I denna kvalitativa studie, vars syfte är att undersöka unga kvinnors levda erfarenheter av stress och utmattning, intervjuas åtta kvinnor med erfarenheter av just detta. Studien tar avstamp i socialkonstruktivistiska perspektiv på hälsa, och utgår från teorier som fokuserar vid genusrelationer och kontextualiserar samhället i den nyliberala kapitalismens logik. Analysen visar att den förkroppsligade stressen betraktas som en begränsning och kopplas till känslor av besvikelse över att kroppen inte kan ”prestera” som man vill. Berättelserna om stress och utmattning fokuserar vid den kvinnliga könsrollen och identitetskonstruktionen ”duktig flicka”, där prestation och bekräftelse skrivs fram som centrala aspekter. Vidare kopplas upplevelser av att bli sjuk till skamkänslor och dåligt samvete. Här spelar diagnoser en viktig roll, och kan fungera både möjliggörande och begränsande. Informanterna berättar om sina möten med vården i termer av att känna sig förminskad och att bli reducerad till en kropp. Analysens huvudsakliga poänger visar att unga kvinnor investerar i duktighet och i en normativ medelklassfemininitet för att skapa ett eget värde, och att stress och utmattning måste förstås och läsas genom kulturella aspekter.

Smärta är en subjektiv upplevelse som måste bedömas utifrån den enskilda individen men trots det bedöms smärta inte alltid individuellt. Det finns olika omotiverade skillnader mellan den vård som män och kvinnor erhåller. Syftet med studien är att undersöka hur genus- och könstillhörighet påverkar upplevelsen av smärta och dess konsekvenser. En litteraturöversikt har genomförts för att besvara detta. I resultatet har två huvudkategorier identifierats; upplevelsen av att göra och upplevelsen av att vara. Upplevelsen av att göra visar att män och kvinnor har olika saker som de förväntas utföra trots smärta. Männen förväntas kunna arbeta trots svår smärta och kvinnor förväntas kunna utföra hushållsarbete. Upplevelsen att vara visar att både män och kvinnor har svårt att leva upp till den maskulina respektive feminina normen i samband med smärta. Män upplever att de förväntas kunna vara starka och ha kontroll över sina känslouttryck. Kvinnor upplever en rädsla över att vara till besvär och har svårt att prioritera sin egen hälsosituation. Både män och kvinnor har en negativ syn på smärtlindrande läkemedel, där män tenderar att vara mer rädda för att utveckla ett beroende och kvinnor är mer rädda för biverkningar. Kvinnor skattar oftare sin smärta som måttlig eller svår jämfört med män och upplever avfärdande av sin smärta i högre grad än vad män gör. Grunden till alla dessa skillnader kan till stor del vara socialt konstruerade. Resultatet kan användas till att förbättra mötet med den enskilda patienten, där manliga patienter kan behöva mer stöd i form av bekräftelse av känslouttryck och kvinnor kan behöva bekräftelse i form av acceptans i att prioritera sig själv.

Studien belyser eventuella könsmönster i den fria leken på fritidshemmet. Vårt syfte med studien är att studera barns val av lek, hur de leker under den fria leken på fritidshemmet, samt undersöka och belysa om det finns någon koppling mellan kön och lek. För att nå vårt resultat använde vi oss av en kvalitativ studie i form av ostrukturerade observationer, detta val gjordes för att inhämta så mycket information som möjligt i barnens naturliga lekmiljö. Våra observationer genomfördes på ett fritidshem med barn i åldern fem till sex år från tre olika förskoleklasser. För att tolka och analysera empirin i studien utgick vi från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet visar att barns fria lek i stor utsträckning utgår från ett bestämt och traditionellt könsmönster. Samtidigt fann vi att en del barn vågade bryta mot de stereotypiska och traditionella könsmönster som fanns på fritidshemmet.

Detta är en studie som har undersökt instrumentfördelningar, hur musiklärare säger att indelningen av instrument går till samt om och i så fall hur genusmarkeringar syns i ensembleundervisningen på två högstadieskolor. Undersökningen bygger på observations- och intervjustudier som har planerats, genomförts och analyserats genom en fem-stegs-metod. Med hjälp av studiens olika avsnitt har tre forskningsfrågor besvarats och diskuterats i diskussionen. Enligt resultatet i studien är sång, trummor och klaviatur feminint kodade instrument, bas och gitarr är maskulint kodade instrument. Eleverna ges friheten att välja instrument själva med en viss handledning av musiklärarna. Studien har även undersökt hur musiklärare pratar om genusmarkeringar kring elevers handlande och val i musikklassrummet och ifall lärarna spelar en betydande roll gällande dessa val.

The aim of this paper is to examine how users of Grindr are experiencing and creating gender, ethnicity and race on the application. I interviewed six cis-male between the ages of 20-30 who were active on Grindr. I based my interviews and study on José Esteban Munoz theory on Queer and Queer Temporalities, Raewyn Connells theory on hegemonic masculinity and Sara Ahmeds theory on postcolonial feminism. I interviewed them about fetishisations connected to gender and the creating of masculinity on Grindr and how the construction of the application affect users and the way that they act on it. I also interviewed them about gender and the creating of masculinity connected to thoughts about anti-effeminacy. My informants expressed an ambivalence attitude towards Grindr, all of my informants talked about Grindr as a place to connect with other people and at the same time they talked about experiences of racism and femmephobia on Grindr.