I dagens postmoderna samhälle är väsentliga delar i vårt arbete relaterade till datorer i någon form. Robotiseringen inom industrin utgör ett exempel på hur det mänskliga arbetet förskjutits från det konkret fysiska till att bestå av programmering och övervakning av produktionsprocesser. Denna utveckling ställer nya krav på både utbildning och rekrytering av arbetskraft, något som visat sig vara svårt eftersom intresset för tekniska utbildningar är svagt i Sverige, trots stora satsningar på ökad rekrytering inom de tekniska utbildningarna. I föreliggande studie presenteras forskningsfrågan: Vad riktar eleverna sin uppmärksamhet mot i sina beskrivningar av programmeringshandlingen? Studien är en del av en kartläggning av hur elever begreppsbildar då de arbetar med programmerbart konstruktionsmaterial i teknikundervisningen. Arbetet med programmerbara robotar i skolan är ett exempel på hur tekniska komponenter integreras med datorstött lärande för att ge eleverna en bild av teknik som fenomen i samhället och som introduktion till datorarbete inom skola. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt ligger inom livsvärldsfenomenologi med metodisk ansats i fenomenografi. Ett grundläggande begrepp inom fenomenologi och även för denna studie är intentionalitet. Centralt är också uppfattningsbegreppet så som det används inom fenomenografi. Syftet med uppsatsen är att beskriva vad elever i skolår 8 och 9 riktar sin uppmärksamhet mot när de programmerar – hur elevernas intentionala objekt visar sig när de beskriver sina program. Analysen har resulterat i fyra beskrivningskategorier av elevernas intentionala objekt. Programmeringshandlingen beskrivs med uppmärksamheten riktad mot: Systematisk indelning av programmet, att komma ihåg tidigare programlösningar, robotens rörelser och att lösa uppgiften. / When it comes to the way we work in the postmodern society of today, essential parts of our tasks are connected to computers in one way or another. The Robots in the industry are one example where traditional human work, concretely and physically, has been replaced by programming and supervising processes in the production. These stages of development make new demands on education and recruiting of labors. The recruiting of qualified labors has turned out to be problematic, and even though extensive efforts has been made in order to increase the interest of technological education, the interest is still weak in Sweden. This study presents the research question: What do pupils focus their attention on when describing programming? The study belongs to a survey conducted on how pupils conceptualise when working with programmable construction material during technology lessons. Working with programmable construction material in schools is one example of computer based learning by means of technological components. The aim is to teach students to visualise technology as a phenomenon in society, as well as introducing them to work with computers. The scientific foundation of the study is grounded in the field of life-world phenomenology with methodology prompting in phenomenography. A fundamental concept in phenomenology, as well as in this study, is intentionality. Another central concept is experience as it is used in phenomenography. The purpose is to describe what pupils, year 8 and 9, focus their attentions on when they are programming – what does the students’ intentional object look like when describing a program? The results of the analyses, one can conclude that four qualitatively separate categories of pupils’ intentional object have appeared. The programming is described with focus on: systematic grouping of the program, to remember another solution of program, the movement of the robot or the solution of the task.

Skolstarten och den första tiden i skolan är mycket viktig eftersom den utgör grunden för barnets fortsatta inställning till skola och lärande. Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur sexåringar uttrycker tankar och föreställningar om skolstart och skola samt hur de säger att de lärt sig om detta. Arbetet består av två delar. Dels en litteraturstudie där jag presenterar litteratur och undersökningar som på olika sätt belyser ämnet. Dels en intervjuundersökning som är baserad på intervjuer med åtta stycken sexåringar. I min litteraturstudie tar jag kortfattat upp vad som kännetecknar sexårsåldern samt vad tidigare undersökningar visat om sexåringars tankar och föreställningar om skolstart och skola. I min intervjuundersökning uttrycker de flesta sexåringarna en viss oro inför skolstarten även om de alla tycker att det skall bli roligt att börja skolan. Läsa, skriva och räkna är det barnen framför allt annat förknippar med skola. Dessa resultat får stöd också av min litteraturstudie. Föräldrar, syskon och äldre kamrater är de som barnen i huvudsak säger att de lärt sig om skolan av.

Undersökningen är en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats och fokusgruppintervju som metod. Intervjugruppen består av fem personer, en man och fyra kvinnor i åldrarna 43 – 62 år, där samtliga är utbildade lärare inom grundskolans olika stadier. Syftet med studien är att försöka förstå och problematisera hur lärare i grundskolan med erfarenhet av dramapedagogik och lärare utan dramapedagogisk erfarenhet, uppfattar dramapedagogik. Resultatet av studien utmynnar i de tre beskrivningskategorierna:   Kategori A - Dramapedagogik som teater Kategori B - Dramapedagogik som individ och gruppstärkande redskap Kategori C - Dramapedagogik som didaktiskt redskap   Resultaten visar att informanterna är positiva till dramapedagogik men också känner sig osäkra på vad dramapedagogik egentligen är och efterfrågar mer utbildning inom området.

Studiens syfte är att analysera fyra pedagogers upplevda motivation att använda sig av dramapedagogik och se vilka eventuella variationer som påvisas. Den använda metoden är fokussamtal och intervju. Undersökningen är fenomenografisk och tre olika teman som tycks upplevas motiverande är: dramapedagogikens förmåga att beröra, ge möjlighet till ett fördjupat lärande och främja utveckling. Resultatet analyseras ytterligare utifrån Herzbergs och Ryan och Decis teorier om motivation. Trots ett antal kontaktpunkter med båda dessa teorier uppstår svårigheter i jämförandet. De beror främst på att fokus är annorlunda i de nämnda motivationsteorierna än i de faktorer informanterna verkar uppleva sig motiverade av: i teorierna är det tillfredsställelsen av de personliga behoven som ger motivation medan informanterna ger exempel på att det som händer andra motiverar dem.

Friskvårdstimmar, i form av fysisk aktivitet under betald arbetstid, är ett alltmer vanligt sätt för arbetsgivare att försöka påverka sina anställdas hälsa. Vad som visar sig på många arbetsplatser är dock det låga utnyttjandet av friskvårdstimmarna. Många undersöker hur man på bästa sätt motiverar människor till nya livsstilsvanor, men vems är egentligen ansvaret att friskvårdstimmarna utnyttjas? Syftet med den här studien var att undersöka hur några anställda på Livgardet – ett regemente inom det svenska försvaret, som erbjuder sina anställda tre timmar friskvård varje vecka – uppfattar friskvårdstimmarna och ansvar för fysisk aktivitet och hälsa. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades, med inspiration av den fenomenografiska ansatsen, för att få fram de anställdas uppfattningar. Friskvårdstimmarna uppfattades av deltagarna som en förmån men även som en rättighet. De ansågs även vara positivt för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Ansvar för fysisk aktivitet låg både på individen och på arbetsgivaren. Deltagarna kände ett ansvar för sin egen skull, och individens handlingar kunde kopplas till det moraliska ansvaret. Arbetsgivaren å andra sidan hade en stor möjlighet att påverka och motivera sina anställda, och tilldelades därför ett stort ansvar. Även ansvaret för hälsan låg på såväl, individen, arbetsgivaren och samhället. Individen hade ansvar för vissa riskbeteenden, men även sina tankar, medan arbetsgivaren hade ansvaret för arbetsmiljön, som enligt deltagarna ansågs påverka hälsan. Samhället hade tillsist det slutliga ansvaret, för de faktorer som påverkar hälsa, som individen själv inte kan påverka.

Det har skett en utveckling av flera nya biologiska läkemedel sedan slutet av 1990-talet för patienter med en reumatisk sjukdom. Några av dessa läkemedel administreras som intravenösa infusioner, vilket innebär att patienterna är tvungna att komma till en poliklinik för att erhålla sitt läkemedel. Detta kan påverka det dagliga livet samt patienternas oberoende och att undersöka hur patienterna uppfattar denna situation är av betydelse. Inom reumatologin är det ingen studie gjord som undersökt detta. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med reumatiska sjukdomar uppfattar beroendet vid intravenös anti TNF-alfa behandling administrerad av en sjuksköterska. Studien genomfördes med en deskriptiv kvalitativ design och fenomenografisk ansats. Tjugo patienter som får intravenös anti TNF-alfa behandling har intervjuats. I resultatet framkom tre beskrivningskategorier: det trygga beroendet (möta kontinuitet, möta kompetens, erhålla tillgänglighet och få information), det delaktiga beroendet (kunna påverka och få frihet), det energigivande beroendet (få avkoppling, bli bemött, bli omhändertagen och möta miljön). Patienterna uppfattade en trygghet och delaktighet i sin behandling och uppgav att det var energigivande att regelbundet träffa en sjuksköterska. Vid utformning av sjuksköterskans roll i polikliniskt omvårdnadsarbetet vid intravenös anti TNF-alfa behandling bör patienternas uppfattning utgöra grunden. Vidare skulle det vara intressant att undersöka hur patienter som sköter sin anti TNF-alfa behandling själva genom subkutana injektioner och som aldrig haft en regelbunden kontakt med en sjuksköterska beskriver sin situation.

Studiens syfte har varit att undersöka hur några lärare i år 7-9 gör och tänker när de undervisar i geografi. Jag ville också veta vilka uppfattningar de har av ämnetsamt undersöka hur samma lärare ser på begreppet syntes kopplat till geografiämnet. Jag ansåg det också vara nödvändigt att undersöka om och hur geografiämnet är synligt i andra ämnen. Jag ställde två frågor utifrån mitt syfte: 1. Hur uppfattar några lärare i år 7-9 skolämnet geografi? Vilekn syn har de på ämnet? 2. Hur uppfattar några lärare i år 7-9 geografi som syntesämne? är geografi synligt i andra skolämnen? Hur? Mina utfallsrum visar att det finns tre olika sätt att uppfatta geografiämnet på; det empatiska, miljö-och framtidsperspektivet samt det allmänbildande. I samtliga kategorier ingår begreppet omvärldsanalys eftersom omvärldsanalys är geografi för mina informanter. Det framkommer också att det finns både en hög och låg medvetenhet kring geografi som synetsämne.

Syftet med denna C-uppsats har varit att få ökad insikt och kunskap kring föräldrasamverkan i förskolan. Vi har valt att undersöka och analysera föräldrasamverkan ur ett förskollärarperspektiv. I litteraturstudien ger vi en bild av hur föräldrasamverkan behandlas i tidigare forskning, utredningar och styrdokument utifrån följande tre aspekter: syftet, rollfördelningen och formerna. Resultatet i litteraturstudien visar att föräldrasamverkan har setts av staten som ett ej fungerande område i förskolan men också som en grundsten i den pedagogiska verksamheten. Vikten av en fungerade föräldrasamverkan poängteras även i Lpfö 98. Inställningarna som presenteras inom den tidigare forskningen är av varierande karaktär. Den empiriska undersökningen innefattar fem kvalitativa intervjuer med förskollärare om hur de uppfattar fenomenet föräldrasamverkan. I bearbetningen av intervjuerna har vi utgått ifrån den fenomenografiska ansatsen där fokus ligger på att lyfta fram variationer i uppfattningarna. I den empiriska undersökningen har vi kommit fram till att syftet, rollfördelningen och de olika formerna är komplexa aspekter av fenomenet föräldrasamverkan. Förskollärarnas uppfattningar som presenteras i den empiriska delen är mångfaldiga. Slutligen problematiseras vårt empiriska resultat kopplat till vår litteraturstudie samt våra egna reflektioner kring detta. Då variationerna i inställningarna bland förskollärare är vida kan vi se ett behov av att reflektera över fenomenet föräldrasamverkan både enskilt och i grupp speciellt med tanke på forskningens konstaterande relaterat till pedagogernas uppfattningar och den påverkan de har på föräldrasamverkan.

Högskolan i Jönköping D-uppsats Högskolan för lärande Lärande och kommunikation, HLK 91-120 hp Abstract ________________________________________________________ Gunilla Lundmark och Agneta Nordén Läxors betydelse för elevers lärande En fenomenografisk studie av lärares uppfattningar av läxors betydelse för elevers lärande. År 2008 Antal sidor: 34 ______________________________________________________________________ Läxor är ett ämne som ofta diskuteras och som många har åsikter om. Debatten kring läxor är ofta onyanserad och handlar ofta om läxans vara eller icke vara. Utgångspunkten för vår undersökning är att rikta intresse av att förstå hur lärare ser på läxans betydelse för elevers lärande. I denna studie presenteras forskningsfrågan: Hur beskriver lärare betydelsen av läxor för elevers lärande? I bakgrunden anlägger vi ett historiskt perspektiv på läxan och redogör för hur den genom åren har beskrivits i skolans allmänna läroplaner. Därefter presenteras delar av den forskning som bedrivits i Sverige, USA och Storbritannien. Vi redovisar hur uppfattningar om kunskap och lärande har förändrats över tiden och att det har funnits olika sätt att närma sig dessa begrepp, utifrån olika perspektiv. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt ligger inom livsvärldsfenomenologin med fenomenografin som metodisk ansats. Undersökningen baseras på åtta intervjuer med lärare som har erfarenheter av att arbeta med elever inom skolår 1 - 6. Syftet med vår undersökning var att studera lärares uppfattningar av läxors betydelse för elevers lärande. Utifrån vår huvudfråga definierade lärarna in sig i ämnet och vid analysen av intervjuerna framkom två huvudspår. Utfallet av det första huvudspåret: Vad är det som motivera lärare att ge läxor?, resulterade i tre beskrivningskategorier. De beskriver att läxor ges för att tiden i skolan inte räcker till, läxor tränar elever i att ta ansvar och läxor ges för att föräldrar och omgivning har förväntningar och krav. Det andra huvudspåret: Hur beskriver lärare läxans betydelse för elevers kunskapserövring?, resulterade i tre beskrivningskategorier. Kategorierna beskrivs med att läxan har betydelse för att den ger repetition, träning i kärnämnena och föräldrars engagemang i form av läxhjälp har eller betydelse. Vår undersökning visar på att sambandet med läxor och lärande inte är tydligt uttalad. ______________________________________________________________________ Sökord: läxor,lärande,kunskapssyn, fenomenologi, fenomenografi ______________________________________________________________________ Postadress Gatuadress Telefon Gjuterigatan 5 036-101000 Högskolan för lärande och kommunikation Box 1026 551 11 Jönköping

I den här studien behandlas uppfattningar av förskollärares yrkesprofessionalitet från förskollärare, ansvariga för förskoleverksamheten under rektorerna, pedagogiska utvecklingsledare och skolchef. Syftet är att beskriva och undersöka uppfattningar inom förskolväsendet av vad som görs för att höja förskolläraryrkets professionalitet gällande den kunskapsbas som är specifik för ett yrke. Studien utgår från en artikel skriven av Mats Ekholm (2004) där han presenterar en sociologisk syn på professionalitet och där vi valt att titta på uppfattningar av vad som görs inom det han kallar den specifika kunskapsgrunden, alltså den kunskapsbas som är specifik för ett yrke. Studien har använt sig av fenomenografisk analys för att undersöka material från 14 st. semistrukturerade intervjuer som belyser tre områden av vad som görs inom den specifika kunskapsgrunden: det omgivande samhällets förståelse, förskollärarnas kunskaper i sitt yrke samt kopplingen till forskning. Resultaten visar att det finns många och stora variationer av uppfattningar inom dessa tre områden. Det finns uppfattningar från att inget görs till att man sätts i reflekterande möten och diskussioner som främjar yrkesspråket vilket man i sin tur uppfattar höjer både kunskapsbasen och förmågan och intresset för att ta del av forskning. Det förbättrade yrkesspråket uppfattas också ge bättre förutsättningar för att få det omgivande samhället att se förskollärarnas specifika kunskapsbas. Men i sammanhanget finns det få uppfattningar om att det görs någon skillnad på barnskötare och förskollärare och därför kan det ifrågasättas om det verkligen rör sig om just förskollärarnas specifika kunskapsbas.